• No results found

Kvinnohistoria — och kvinnligt perspektiv på historien

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvinnohistoria — och kvinnligt perspektiv på historien"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

L E N A E S K I L S S O N

Kvinnohistoria — och kvinnligt perspektiv på historien

Här beskrivs tre olika tolkningar av begreppet kvinnohistoria. De två första utgör traditionella uppfattningar av begreppet medan den tredje öppnar nya och spännande perspektiv för forskningen.

Lena Eskilsson tar här upp Carolyn Merchants bok T h e D e a t h of N a tu re som ett exempel på en

inspirationskälla Jör denna nya forskning.

N ä r j a g b ö r j a d e fundera över innebörden av det mycket allmänna begreppet 'kvinno- historia'1, som n u m e r a används inom his- torievetenskaperna — dvs där m a n överhu- v u d t a g e t intresserar sig för något som har m e d kvinnor att göra! — kom jag fram till att m a n kan urskilja huvudsakligen två oli- ka betydelser av begreppet och dessutom a n t y d a n till en tredje, ny betydelse som hittills inte resulterat i speciellt mycket forskning och litteratur. Den här uppdel- ningen kan också delvis ses som beskriv- ning av periodiseringen inom kvinnohisto- risk forskning. Exemplen är tagna från mitt eget ä m n e idéhistoria.

Kvinnohistoria — tre olika betydelser 1. Det som m ä n tänkt om kvinnan i form av filosofiska, politiska och teologiska teo- rier, dessa har ofta varit baserade på kvin- n a n s biologiska funktioner. Ett exempel ut- gör de teorier som försökt fastställa — för- ringa — kvinnans roll i fortplantningen.

Dessa föreställningar har sitt huvudsakliga u r s p r u n g i Aristoteles' biologiska teorier som tillskrev m a n n e n det helt avgörande alstringsbidraget. Kvinnans funktion var att bestå med det material i vilket mannens s p e r m a ingöt själva livsprincipen, själen, rörelsen. K v i n n a n sågs som en behållare d ä r fostret växte och fick näring. På 1600- talet när m a n började a n v ä n d a sig av mik- roskop upptäcktes både det kvinnliga ägget

och de manliga spermatozoerna, men helt klar över äggets betydelse var vetenskapen inte förrän på 1800-talet.

Teorierna om könens alstringsbidrag har kopplats ihop med motsatsparet aktiv

— passiv, d ä r m a n n e n representerat det aktiva och kvinnan det passiva, vilket kom- mit att utgöra den grundläggande beskriv- ningen av skillnaden mellan män och kvin- nor på alla o m r å d e n .2

2. F r a m h ä v a n d e t av de enskilda kvinnor som faktiskt finns dokumenterade i histo- rien. De kvinnor som då rönt uppmärksam- het har för det mesta betraktats som excep- tionella, u p p h ö j d a undantag. Några exem- pel: H v p a t i a som vid slutet av 300-talet föreläste i filosofi och matematik i Alex- a n d r i a , abbedissan Hildegard av Bingen ( 1 0 9 8 - 1 1 7 9 ) vars kloster var ett andligt c e n t r u m med stor berömmelse över hela E u r o p a , den höviska kulturens högt bilda- de gynnare Eleonora av Aquitanien (1122—

1204), den heliga Birgitta (1302-1373) som intar en särställning bland historiska kvinnogestalter, drottning Kristina (1626—

1689), M a r i e Curie ( 1 8 6 7 - 1 9 3 4 ) som med sina b a n b r y t a n d e forskningar inom fysik och kemi fick Nobelpriset två gånger.

Dessa b å d a tolkningar av vad som är kvinnohistoria och den forskning de resul- terat i är. av betydelse på så sätt att de bidragit till att göra kvinnan synlig i histo- rien, så att säga gett bevis på det m a n

(2)

63 länge misstänkt — att kvinnor faktiskt har

existerat!

3. Det tredje sättet att tolka begreppet 'kvinnohistoria', som inte behöver betyda att m a n inriktar sig speciellt på kvinnor, biologiskt eller biografiskt, är svårare att precisera och formulera. Det handlar om att betrakta historiska företeelser ur en ny synvinkel, göra nya tolkningar av gamla d o k u m e n t och kanske a n v ä n d a sig av and- ra typer av källor än m a n vanligtvis gör.

U t g å n g s p u n k t e n är att m ä n och kvinnor u p p f a t t a r verkligheten på skilda sätt be- roende på att de huvudsakligen verkat in- om olika verklighetsområden, m ä n n e n i p r o d u k t i o n e n och kvinnan i reproduktio- nen. Historien har hittills mest betraktats och värderats ur manligt perspektiv, vilket inneburit en tonvikt på det offentliga livets angelägenheter och en värdering utifrån produktionens behov. Ett kvinnligt per- spektiv på historien skulle då vara att söka sig till historiska källor som berör de områ- den d ä r kvinnor verkat, för att se hur detta förändrar värderingar och tolkningar av historien, eller att se vilka konsekvenser det manliga sättet att se verkligheten lått lör företeelser som rör reproduktionens områ- de och vilken inverkan detta i sin tur haft på den historiska utvecklingen i stort. Ett s å d a n t perspektiv kan leda till en omvärde- ring i bedömningen av den traditionella periodindelningen av historien.

I den idéhistoriska litteraturen finns det vissa tider som framhävs som speciellt vik- tiga, perioder då de stora framstegen i mänskligt t ä n k a n d e togs. En sådan period är d e n grekiska antiken med Platon och Aristoteles, en a n n a n är 1600-talet med d e n vetenskapliga revolutionen — den tid då de viktigaste aspekterna av vår moder- na världsbild grundlades. Ser m a n emeller- tid på dessa tidsperioder ur ett a n n a t per- spektiv, finner m a n att just de tider som patriarkatet bedömt som betydelsefulla, in- neburit en nedvärdering av synen på det kvinnliga och en faktisk försämring av kvinnans ekonomiska och sociala situation.

I det antika Grekland satt kvinnorna in- s t ä n g d a i sina hus m e d a n m ä n n e n deltog i

politiska och vetenskapliga diskussioner på gator och torg. I mytologin hade de gamla m o d e r s g u d i n n o r n a ersatts av manliga gu- d a r . U n d e r 1600-talet miste kvinnorna mycket av sin betydelsefulla roll i produk- tionen, de fråntogs kontrollen över repro- duktionen och i häxprocesserna uppvisar

1500- och 1600-talen historiens grymmaste exempel på kvinnoförakt.3

Antiken och 1600-talet utgör någorlunda klara exempel på detta resonemang, men j a g vill betona att det inte är baserat på n å g o n o m f a t t a n d e forskning. Tesen kan kanske inte appliceras på alla perioder.

S a m m a n h a n g e n är mera komplicerade än m i n a exempel ger sken av och det är nöd- vändigt med forskning på området.

K v i n n a n , naturen och den vetenskapliga revolutionen

Den amerikanska idéhistorikern Carolyn M e r c h a n t s bok The Death of Nature; H ornen, Ecology and the Scientific Revolution utgör ett mycket s p ä n n ä n d e exempel på ett nytt och givande sätt att se på en av dessa 'viktiga' perioder inom den intellektuella historien

— 1600-talet och den vetenskapliga revolu- tionen. Utifrån ett kvinnligt och ekologiskt perspektiv vänder hon upp och ned på g a m l a värderingar av 1600-talets omväl- v a n d e process och visar på den betydelse dessa fått för dagens krisläge i fråga om miljö och kvinnans ställning.

Samtidigt som synen på kvinnan föränd- rades under 1600-talets vetenskapliga re- volution ä n d r a d e s också föreställningen om naturen. Naturen hade alltid identi- fierats med det kvinnliga och fram till

1500- och 1600-talen såg m a n jorden som den goda M o d e r n . Den naturuppfattning som h ä n g d e s a m m a n med d e n n a föreställ- ning kallas organisk och karaktäriseras av att m a n inte skiljer mellan levande och död m a t e r i a — allt är levande. I och med natur- vetenskapernas genombrott på 1600-talet övergav m a n mer eller mindre denna or- ganiska syn på naturen och ersatte den med en mekanisk, dualistisk syn. Tillvaron u p p d e l a d e s i det rationella, förnuftiga,

(3)

Caspar David Friedrich 'Vraket av skeppet "Hoppet", 1821. Kunsthalle, Hamburg.

själsliga som fanns hos människan och den d ö d a , passiva materien styrd av mekaniska lagar. Idealbilden av jorden var inte längre den livgivande M o d e r n utan ett gigantiskt urverk.

Carolyn M e r c h a n t beskriver utförligt in- n e b ö r d e n av den organiska och den meka- niska natursynen, och den gradvisa ('n er- g å n g e n från den ena till den andra, samt h u r polemiken mellan de bägge världsbil- d e r n a förstärkte uppfattningar som sökte överbrygga motsättningarna mellan dem.

E n av dessa var vitalismen.

I den organiska världssynen var alltså jorden kvinnlig. Det var naturligtvis den kvinnliga reproduktionen som gav denna koppling. Barnen växer i kvinnans livmo- der, hon foder och a m m a r dem — ger dem liv, liksom sädeskornen växer ur jorden och livnär människorna. Kopplingen mellan kvinna och jord medförde att m a n såg allt som levande, n a t u r e n var en sammanhäng-

a n d e gestalt vars delar alltid var beroende av v a r a n d r a . Skadades en del återverkade detta på helheten. Detta sätt att betrakta jorden och n a t u r e n medförde att männi- skan såg m e r a ö d m j u k t på sin egen roll och sitt förhållande till naturen. M a n kunde inte avverka skog eller anlägga gruvor hur som helst, då detta var ingrepp i en levan- de organism.

Det organiska synsättet genomsyrade även medeltidens sociala och samhälleliga liv. Feodalsamhället med sin sociala hierarki uppfattades ungefär som en män- niskokropp d ä r de enskilda delarna var un- d e r o r d n a d e den levande helheten, vilket M e r c h a n t också ger några exempel på.

U n d e r 1500- och 1600-talen genomgick E u r o p a även ekonomiskt stora förändring- ar. Den feodala sjäh hushållningen ersattes med en marknadsekonomi och i det nya ekonomiska systemet var idéer om restrik- tioner i gruvbrytning och skogsavverkning

(4)

65 o b e k v ä m a och opraktiska. Den ständiga

expansionen och den fria konkurrensen krävde obegränsad tillgång till naturresur- serna. I den begynnande kapitalismen bör- j a d e m ä n n i s k a n att allt mer se sig som

härskare över naturen. Kvinnans ekono- miska situation försämrades under den här tiden. I det feodala bondesamhället hade hon utgjort en nödvändig del i produktio- nen, men nu var hon inte längre lika viktig i näringslivet. Samtidigt förlorade hon också mycket av den kontroll över repro- d u k t i o n e n som hon tidigare haft. K u n s k a p om kroppen och dess funktioner hade tra- ditionellt varit en kvinnornas angelägenhet och fram till 1600-talet utövades barn- morskekonsten självklart av kvinnor. Det ansågs olämpligt att m ä n närvarade vid en s å d a n intim och mystisk händelse som ett b a r n s födelse. N ä r den medicinska veten- skapen växte började de manliga läkarna att kritisera barnmorskorna som medi- cinskt okunniga, och att gradvis överta deras uppgifter. Detta skedde bl a genom att m a n införde en ny teknik, förlossning med tång, som barnmorskorna inte fick an- v ä n d a sig av då de saknade medicinsk skol- ning — och medicinsk utbildning var kvin- nor uteslutna ifrån!

D ä r naturens ordning i den organiska världsbilden inneburit ett ideal övergick den i den mekaniska världsbilden till att främst representera kaos och oordning, den 'vilda' naturen. Det öde som d r a b b a d e na- turen d r a b b a d e också kvinnan. Barnmors- kan, liksom kvinnan med kunskap om sjuk- d o m och botande — häxan — symbolisera- de kvinnans inflytande över reproduktio- nen och n a t u r e n . Liksom de manliga na- turvetenskaperna strävar efter att behärska och tygla n a t u r e n med teknologi och expe- rimentella metoder försökte m a n på sam- m a sätt få kontroll över kvinnan, i exemp- let m e d b a r n m o r s k o r n a genom att införa den manliga tekniken även i det kvinnli- gaste av allt, barnafödandet.

Den förändring i synen på naturen som n a t u r v e t e n s k a p e r n a utvecklade skedde na- turligtvis gradvis, men som en symbolisk v ä n d p u n k t kan m a n sätta 1543 då Nico-

laus Copernicus i skriften Om himlasfärer- nas kretslopp utvecklade en heliocentrisk världsbild. I den gamla världsbilden låg M o d e r jord i centrum av kosmos men blev nu ersatt av den manliga solen. Sen kom- mer patriarkatets stora vetenskapliga hjäl- tar i en rad, Bacon, Harvey, Descartes, N e w t o n — g r u n d a r n a av den moderna ve- tenskapen — och utformade den världsbild d ä r jorden består av passiv materia och mekanisk rörelse, där människan är en in- vecklad maskin och djuren automater. När n a t u r e n betraktas på detta sätt som ett system av d ö d a partiklar är det också fritt f r a m att manipulera naturen. Den nya världsbilden gjorde människan, dvs man- nen, till naturens behärskare eftersom m ä n n i s k a n var den enda som ägde förnuft och förmåga till rationellt tänkande.

Carolyn M e r c h a n t ger många exempel som visar på hur den nya attityden utveck- lades under 1600-talet i s a m b a n d med att n a t u r v e t e n s k a p a r n a växer fram, och hur d e n sprider sig till a n d r a områden än natu- ren. Samhället och människan kom att u p p f a t t a s på s a m m a sätt. M e d den gamla världsbilden besegrades aldrig helt. De organiska föreställningarna fanns hela ti- d e n kvar som starka underströmningar i form av exempelvis Cambridgeplatonis- m e n och vitalismen. I detta s a m m a n h a n g presenterar M e r c h a n t en tidigare ganska o k ä n d kvinnlig filosof, Anne Conway (1631 — 1678) som under inflytande från nyplatonism och judisk kabbalistik utveck- lade en vitalistisk världsbild där hon tog avstånd från dualismen mellan levande och dött, k r o p p och själ. Gränsen mellan orga- nisk och oorganisk materia är konstruerad, b å d a är aspekter av s a m m a sak. En konse- kvens av detta synsätt blir en grundläggan- de jämlikhetstanke. Allt levande är lika mycket värt. Inga hierarkier existerar.

A n n e C o n w a y är intressant på m å n g a sätt, bl a visar Carolyn M e r c h a n t hur Leibniz, som tillsammans med Newton är stjärnan i fysikens och matematikens historia, häm- tat flera av sina idéer från Conway, främst u r s p r u n g e t till den berömda monadläran.

D e n n a filosofi beskrev världen som bestå-

(5)

e n d e av en oändlig mängd enskilda odelba- ra substanser, monader, ett slags själsliga a t o m e r . Det vi kallar materia är en anhop- ning av dessa m o n a d e r som för våra sinnen förefaller som någonting kroppsligt. Den 'verkliga' världen är alltså organisk hos Leibniz då m o n a d e r n a är levande enheter, m e d a n fenomenvärlden följer mekaniska lagar. Att A n n e Conways inflytande på Leibniz tidigare varit okänt beror på att h e n n e s n a m n inte sattes ut på den bok hon skrev (ett faktum som säger det mesta om h u r kvinnliga filosofer betraktades under vetenskapens guldålder) utan bara förläg- garens, hennes vän, filosofen och vitalisten Francis M e r c u r y V a n Helmont. Den forsk- ning om Leibniz som bedriv its har då an- gett V a n H e l m o n t även som författare och m e n a t att h a n var den som inspirerade Leibniz till m o n a d l ä r a n .

The Death oj Nature har redan blivit en prisad och o m d e b a t t e r a d bok — och det är den värd i allra högsta grad. M e n väntar m a n sig att boken också ska innehålla nå- got slags program för hur den patriarkala naturvetenskapens världsbild skulle kunna förändras blir m a n kanske besviken. Något enkelt sådant program finns förstås inte, inte heller i M e r c h a n t s bok. Den stora för- tjänsten med boken är att den beskriver vår intellektuella historia ur ett omvälvan- de kvinnligt-ekologiskt perspektiv och visar på konsekvenserna av den attityd till natu- ren och m ä n n i s k a n som den mekaniska världsbilden gett upphov till. Merchants sympatier ligger hos vitalismen, och den enkla tolkningen av hennes bok blir att en vitalistiskt färgad attityd, en ekologisk hel- hetssyn som finns inom miljörörelsen och stora delar av kvinnorörelsen utgör en ab- solut förutsättning lör ett återuppväckande av vår d ö d a n a t u r — tillsammans med en förändring av de ekonomiska förhållande- na, v ilket är v iktigt att poängtera. Det är naturligtvis inte så att förhållningssättet till n a t u r e n bara är en attitydfråga.

En kombination av ett idealistiskt och materialistiskt sätt att betrakta verklighe- ten är att ta sig fram där inga u p p t r a m p a - de stigar finns, men ett nödvändigt sätt om

vi ska få n a t u r e n att leva igen utan att hemfalla åt den mystik och irrationalism som a n n a r s lurar vid ett reservationslöst a n a m m a n d e av organistiska tankar.

N O T E R

1. Detta kan anknytas till det vidare begreppet 'kvinnoforskning' som behandlas i Kvinnoveten- skaplig Tidskrift 1, 1980, se särskilt den redaktio- nella artikeln samt Harriet Holter 'Kvinnoforsk- ning: historisk utveckling' och Karin Westman- Berg 'Varför behövs kvinnoforskning?'

2. Asta Ekenvall, Manligt och kvinnligt, 1968.

3. Utgångspunkten för mitt resonemang har varit Joan Kellv-Gadols uppsats 'Did Women Have a Renaissance?' i Becoming Visible, ed Bridenthal/

Koonz, 1977.

S U M M A R Y

The artiele outlines three interpretations of the concept 'women's history'. The first interpreta- tion is based upon women's biological function of reproduetion and has its source in Aristotles biological theory which attributes the deter- mining fäctor of procreation to the male con- tribution ie the sperm. The female is regard- ed as a mere container in this interpretation.

This has resulted in the thesis, anti-thesis — men as active historical actors and women as passive historical actors. The second interpre- tation of 'women's history' has concentrated upon the occasional woman who is documen- ted in history. These few women are of course considered exceptional, extoled exemptions to the rule. These are the traditional interpreta- tions of 'women's history'.

The third interpretation of 'women's history' is in its beginning stage. This interpretation looks at history from another perspective than the male's. The female perspective interprets history through the 'eyes' of reproduetion. This results in entirely new knowledge of human development. For example, with a female per- spective one can question the traditional evalu- ations of historical periods. Those 'golden ages' of human development — Plato's and Aristotles Greece and the seientifie revolution of the 16th and 17th centuries — can be understood as 'dark ages' for women.

Carolyn M e r c h a n t ' s bok The Death of Nature;

Women, Ecotogy and the Seientifie Revolution is a recent contribution with a female perspective

(6)

that rcanalvzes the 16th century and the scicntitic revolution. Merchant concludes that this period constituted a dark age' for women as well as nature. The connection between the Women's Movement and the Ecology Move- ment has its historical roots here in the 16th century.

Lena Eskilsson

Idéhistoriska institutionen Umeå Universitet

901 87 Umeå, Sweden

67

References

Related documents

Syftet med undersökningen är att redogöra för i vilken utsträckning attityden gentemot förnybar energi påverkas av om individen är kvinna eller man, genom att undersöka om

One of these - the LINESET project - builds on the results of the Nordic Wood project Spårbarhet (the Swedish word for Traceability) which was run between 1995 and 1997.

Trygghet betyder olika saker för olika människor men för barn finns det tidigare forskning som visar att trygghet skapas redan i anknytningen till vuxna direkt vid födseln då vi

You then show the tag for the tank and if it is an approved tag the tank unlocks the electronic lock, if the pump that is inside the tank is going to be used for filling fuel

Det jag tittade efter på platsen var därför hur glasbruket använder storytelling på olika sätt, följaktligen var det också givande att ställa frågor till personalen på

Elving et al (2012) beskriver hur många företag missar employer branding eftersom det är för strikt sammankopplat med marknadsföring. Det är marknadsföringsavdelningen

»’Det vetande som är sant är det som förändrar världen’ skulle det i hegeliansk anda heta hos Böök under den tyska uppmarschens år», säger Forser (s.