Forskningsprocessens olika faser
JOSEFINE NYBY
JOSEFINE.NYBY@ABO.FI
Steg i en undersökning
1. Problemformulering 2. Planering
3. Datainsamling 4. Analys
5. Rapportering
1. Problemformulering: intresseområde
Tankekarta, credit: Fredrica Nyqvist
Jag
Vad vill jag veta?
Vilken kunskap har jag?
Vilken kunskap söker jag?
Vad har jag för erfarenhet?
Vad är jag intresseard av?
1. Problemformulering: problemområde
Tankekarta, credit: Fredrica Nyqvist
Problem som ska studeras
Vem är i fokus?
Grupp,
individ? Vad vill du veta
om problemet?
Vilken forskning finns det sedan tidigare?
Vad är i fokus?
Upplevelser, skillnader,
effekter?
Varför är just detta
forskningområde betydelsefullt att studera?
Vilken kunskap har du om problemet?
Tillvägagångssätt/strategi
A) Argumentera att ditt ämne blivit försummat inom tidigare forskning B) Visa öppenhet för korsbefruktning (’cross-reference’) inom olika
teoribildningar
C) Se problemet i en större kontext D) Viktigt att studien replikeras?
E) Leta upp och försök bena ut en uttalad eller outtalad kontrovers i en tidigare forskning
F) Vända upp och ner på en etablerad sanning
Presentation av problemformuleringen
-
presenteras ofta i inledningen/bakgrunden innan syftet
- avgränsning: författaren beskriver vad denne inte vill göra
- när problemformuleringen preciserats val av metod
- forskningsproblem: begreppsutvecklande studier, beskrivande studier
(var, när, hur, vem vilka?) och förklarande studier (varför?)
Syfte
- Förklara ett fenomen - Undersöka ett samband
- Förstå en förändringsprocess
- Bedöma konsekvenserna av något - Beskriva en upplevelse
- Utvärdera en policy
- Testa om en viss teori håller
2. Planering
- Forskningens utgångspunkter:
- Syfte, bakgrund, begreppsram, teori, tidigare forskning etc.
- Planering av datainsamling
- Att använda tidigare data/samla in ny data
- Metodologiska och tekniska tillvägagångssätt - Tidsram
- Huvudsakliga källor
3. Datainsamling
Kvantitativ forskning - Mätning
- Kausalitet (varför)
- Generalisering (samplet måste vara representativt
- Replikation Exempel:
◦ Icke-experimentella studier
◦ Prospektiva studier: longitudinella studier eller tvärsnittsdata
◦ Retrospektiva studier: analyser av redan insamlad data
◦ Experimentella studier
◦ Forskaren vill påverka verkligheten och se vad som händer (t.ex. Randomiserad kontrollerad studie)
Kvalitativ forskning
- Skapa kunskap om fenomen så som det tolkas, erfars och vilken mening som tillskrivs fenomenet, av människor
- Kännetecknas av att forskare är flexibel, har öppet förhållningssätt till forskningsfältet - Inget slumpmässigt urval, utan utifrån
erfarenheter informationsrikt material - teoretisk mättnad, insamling och analys
Exempel: intervjuer, berättelser, folkgrupper, deltagande observationer, textanalyser
4. Analys
Svar på frågan ’varför’: beroende-oberoende variabler
Beroende variabeln (dependent variable)
◦ Beskriver variationen i den egenskap hos analysenheterna som vi vill förklara
Oberoende variabel (independent)
◦ Beskriver variationen i egenskaper hos analysenheterna som vi tror vi kan förklara variationer i den beroende variabeln
Kvalitativ analys
- Generellt transkriberas intervjuer/observationsanteckningar i sin helhet
◦ Datamaterialet läses i sin helhet flera gånger
◦ Text tas ut som svarar på frågeställningar
◦ Kodas om till meningsenheter, kategorier och teman
◦ Induktiv (t ex fenomenologisk ansats) eller deduktiv ansats (t ex fenomenologisk hermeneutisk ansats)
◦ Grounded theory: formar en ny teori
Kom ihåg! (kvant och kval)
- Att operationalisera begreppen, göra dem mätbara - Sambandets riktning
- Kontroll för bakomliggande variabler (t.ex. kön, ålder, utbildningsnivå,, vilket
statistiskt sett görs m.h.a. multivariata analyser)
5. Rapportering (metodval)
Validitet och reliabilitet
- Hög reliabilitet (från eng reliability): om olika oberoende mätningar av ett och samma fenomen ger samma eller ungefärligen samma resultat
- Validitet (från eng validity): instrumentet mäter vad det avser att mäta, hög validitet förutsätter hög reliabilitet
Validitet och reliabilitet
(källa: http://www.socialresearchmethods.net/kb/relandval.php)
Exempel på
forskningsprocessens olika faser
1. Problemformulering
◦ Intresseområde: Vad är jag intresserad av? Vad kan jag från tidigare? Vad vill jag veta?
välfärdsstater, reformer, familjepolitik, politiska åsikter, valfrihet
Politiska åsikter om valfriheten när det kommer till barndagvård = problemet
◦ Problemområde: Tidigare forskning? Varför är detta betydelsefullt? Fokus på skillnader?
Tidigare forskning har fokuserat på regeringar, valfrihet när det kommer till barndagvården visar på vår problemformulering, Finland ett ’eftersläntrarland’ i ett brytningsskede (tidigare grundprinciper tummas på) = högaktuell och behövlig forskning syfte och strategi: CHECK!
Exempel på
forskningsprocessens olika faser
2. Planering
◦ Forskningens utgångspunkter:
◦ Syfte: att undersöka hur principen om valfrihet inom familjepolitiken var politiserad av de åtta största finska partierna inför riksdagsvalet 2015, genom en analys av valprogram
◦ Planering av datainsamling:
◦ Använd valprogram och övriga dokument var hittar jag dessa?
◦ Metod
◦ Kvalitativ innehållsanalys
◦ Tidsram, huvudsakliga källor
Exempel på
forskningsprocessens olika faser
3. Datainsamling
◦ Samla in data, läsa genom texterna många gånger, hitta ”luckor” ta in mer data som kan jämföras med det som faktiskt ska analyseras (i detta fall valprogram, då tar man fler
dokument som kompletterar valprogrammen, men man kan inte börja analysera något helt annat)
◦ Skapa kategorier och dela in datamaterialet i dessa (noggrannare genomgång 3.3.2016)
◦ Här ska forskare vara flexibel, eftersom nya frågeställningar kan uppkomma eller bristfällig data kan förekomma
Exempel på
forskningsprocessens olika faser
4. Analys
◦ Analys av materialet, sök sambandet, kontrollera att det stämmer, koppla ihop med teori
5. Rapportering
◦ Rapportera vad som framkommit i analysen, beskriv metoden
Till sist.... Några vanliga skillnader mellan kvantitativa och kvalitativa studier
KVANTITATIV
– Siffror
– Forskarens uppfattning – Distans
– Teoriprövning – Statistik – Strukturerad – Generalisering
– ”hårda”- reliabla data – Makroinriktning – Beteende
– Konstlade miljöer
KVALITATIV
– Ord
– Deltagarens uppfattning – Närhet
– Teorigenering – Processinriktad – Ostrukturerad
– Kontextuell förståelse – Rika och fylliga data – Mikroinriktning – Mening
– Naturliga miljöer
