RF-SISU distriktens basverksamhet

RF-SISU distriktens basverksamhet

Fastställd av RS/FS 2017-04-05-06 Reviderad 2019-12-18

Sid 2/32

Beskrivning av RF-SISU distriktens basverksamhet

RF-SISU distrikten utgör Riksidrottsförbundets och Studieförbundet SISU

Idrottsutbildarnas regionala och lokala organisationsled med främsta uppgift att stödja Specialidrottsförbunden (SF) regionalt och lokalt.

SF:s sektoriella ansvar för sin idrott kompletteras med distriktens uppgift att stödja, företräda, utveckla, leda, bilda och utbilda idrottsföreningar utifrån ett geografiskt perspektiv. Distrikten har kunskap om idrotten regionalt och kommunalt. De kan därmed stödja utvecklingen och påverka förutsättningar för idrotten oavsett SF- tillhörighet. Alla landets idrottsföreningar ska ha tillgång till ett likvärdigt och anpassat stöd oavsett idrott och geografisk hemvist.

Samtliga distrikt ska ha en basverksamhet som övergripande beskrivs i detta dokument samt kompletteras med beskrivningar på verksamhetsnivå.

Distriktens uppdrag Det här styr oss;

Distriktsstyrelsen ska verka för att den av RF- och SISU-stämman antagna verksamhetsidén och aktuell verksamhetsinriktning genomförs och efterlevs.

Distriktsstyrelsen har också uppdraget att verkställa RF-SISU-stämmans beslut utifrån regionala och lokala förutsättningar. Distrikten är länken mellan det centrala och lokala och har en viktig roll för en sammanhållen idrottsrörelse.

Sid 3/32

Vår ambition/vårt mål;

Distrikten ska nå ut till och utveckla en samverkan med merparten av de föreningar och SDF som finns verksamma i distriktet. Årligen genomföra dialoger med samtliga kommuner och region. Synliggöra idrottens samhällsnytta genom väl upparbetade kontakter med media och genom spridning via egna kanaler.

Vårt arbetssätt;

Distrikten ska värna om och säkerställa den lokala närvaron där det personliga mötet med föreningen är centralt. Distrikten har det geografiska ansvaret att vara ett stöd för idrotten i hela distriktet utifrån de lokala förutsättningar som ges.

Distrikten står för kontinuitet vilket skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbete där nätverk byggs och utvecklas över tid. Medarbetarna är en av distriktens viktigaste resurs. Det är av vikt att säkerställa att distrikten har kompetens inom idrottens olika verksamhetsområden. Vårt arbetssätt är konsultativt och flexibelt, vi strävar efter hög pedagogisk kvalitet i allt vi gör, där varje förening möts utifrån de unika förutsättningar som ges. Distrikten har också ett uppdrag att med stöd och utbildningsinsatser underlätta för föreningar och förbund att ta till sig ny teknik och nya arbetssätt.

Distriktens uppdrag möjliggörs genom, RF-SISU-distriktens verksamhet. Nedan följer en specifik beskrivning av de enskilda organisationernas specifika uppdrag.

RF-SISU distriktens uppdrag och roll (Stödja – Företräda – Utveckla - Leda)

Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens samlande organisation med uppgift att stödja, företräda, utveckla och leda rörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. RF:s distrikt har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå.

 Företräda idrottsrörelsen inom distriktet gentemot region, kommuner och övriga organisationer 


 Fördela och följa upp de medel som står till distriktets förfogande enligt gällande riktlinjer och i linje med idrottsrörelsens strategi och mål. 


Sid 4/32

 Leda det regionala intressepolitiska arbetet samt påvisa och kommunicera idrottens samhällsnytta 


 Vara ett sammanhållande organ för distriktets idrott och hålla sig väl underrättad om den verksamhet som bedrivs inom SDF och föreningar 


 Verka för att upprätthålla den idrottsliga ordningen och för att idrottsrörelsens gemensamma riktlinjer efterlevs 


 Stödja den idrottsliga utvecklingen i distriktet med särskilt fokus på arbetet med idrottsrörelsens strategi och mål 


 Verkställa en rättvis och för idrottens stöd och utveckling lämplig fördelning av medel som står till distriktets förfogande 


 Bidra till att utveckla och effektivisera idrottens administration så att den lokala idrotten kan fokusera på den idrottsliga verksamheten 


 Samordna arbetet kring idrottsrörelsens värdegrundsfrågor 


RF-SISU distriktens uppdrag och roll (Folkbildning)

SISU Idrottsutbildarna (SISU) är idrottens studie- och utbildningsorganisation och ska verka för och bidra till idrottens utveckling genom folkbildning. SISU:s distrikt har motsvarande uppdrag på regional och lokal nivå. Medarbetarna arbetar i alla kommuner och bidrar till föreningarnas utveckling.

 Med folkbildningsinsatser bidra till att utveckla föreningar, förbund och medlemsorganisationer

 Med folkbildningsinsatser bidra till att utveckla individer som i olika roller finns engagerade inom idrottsrörelsens föreningar, förbund och

medlemsorganisationer

Sid 5/32

 Genomföra idrottsövergripande mötesplatser, där tankar och åsikter ges möjlighet att uttryckas och där delaktighet och engagemang skapas 


 I roller som processledare och utbildare stödja föreningar och förbund i sitt utvecklingsarbete utifrån behov och förutsättningar 


 Ansvara för att idrottens gemensamma ledarutbildningar erbjuds och genomförs i distriktet 


 Tillhandahålla attraktiva pedagogiska metoder och material för folkbildningsverksamhet 


 Ansvara för att fastställda kvalitetskrav och riktlinjer efterlevs och följs upp


Nedan finns en beskrivning av vad som kännetecknar SISU Idrottsutbildarnas folkbildnings- och utbildningsverksamhet; 


folkbildningsverksamheten kännetecknas av det icke formella lärandet där målet formuleras av deltagarna och där mötet mellan människor, lärandet av varandra och dialogen är det centrala. Frivillighet, lust att delta, närhet och tillgänglighet är andra starka kännetecken.

Utbildningsverksamheten kännetecknas av ett mer formellt lärande där

utbildningsplan och utbildningsmål i förväg är formulerad. Utbildningsinsatser är ofta mätbara, tidsatta och paketerade efter ett givet koncept i syfte att ge en viss behörighet och förmedla kunskap för att uppfylla och utvecklas i en specifik roll /funktion.

Sid 6/32 Fastställd av GS 2019-12-18

Verksamhets-/sakområden

Följande beskrivningar syftar till att förtydliga roller, förväntningar och förutsättningar inom några verksamhets- och sakområden.

De områden som nu finns med här är de där det tydligt finns uttalat att det ska finnas en kontaktperson på distrikten. Det ska därför inte läsas som att det enbart är de här områdena som distrikten ska arbeta med.

Det ska vara ett levande dokument som kan förändras utifrån ändrade förutsättningar från tex staten, Riksidrottsmötet eller Rikskansliet.

Det kan även vara så att arbetet med olika verksamheter utvecklas och behöver förtydligas.

Innehållsförteckning

Antidoping 7

Idrottsövergripande utbildning 10

Internationellt (valbart) 13

Internationella och nationella idrottsevenemang (valbart) 15

Intressepolitik 17

Juridik 20

Kommunikation 23

LOK stöd 26

Service – IdrottOnline support 29

Sid 7/32

Antidoping

Idrottens värdegrundsprincip Rent spel är en förutsättning för tävlande på lika villkor, med god etik och moral – en princip som svensk idrott även ska sprida till övriga samhället för att öka samhällsnyttan.

En central del i Rent spel är att aktivt arbeta mot doping. Det övergripande målet för antidopingarbetet inom idrottsrörelsen är att tillförsäkra alla idrottsutövare deras självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från doping. Samtidigt har dopinganvändandet utanför tävlingsidrotten ökat. Idrottsrörelsens medlemmar, främst barn och ungdomar, löper en allt större risk att komma i kontakt med doping i de miljöer de vistas i för att deras idrott bedrivs på en bredare arena än tidigare.

Till exempel gym- och fitnessverksamheter, såväl föreningsdrivna som privata, har fått en högre riskprofil som exponeringsyta för doping, både i prestationshöjande syfte men även av t.ex. estetiska skäl. Detta motiverar att ett dopingförebyggande arbete bedrivs även där.

Svensk antidoping på RF behöver ett starkt samarbete med distrikten för att lyckas förebygga doping i samhället i allmänhet och inom idrotten i synnerhet. Distrikten fyller en mycket viktig roll i genom att brett nå ut med utbildning, rådgivning, och samverkansmöjligheter.

Distriktets basuppdrag inom antidoping bör omfatta följande organisatoriska och verksamhetsmässiga insatser.

Roller

Organisatoriska insatser

Distriktet bör ha följande fyra organisatoriska delar på plats:

 En förankring av antidopingarbetet hos distriktets ledning

 En utsedd sakkunnig person hos distriktet som ansvarar för

antidopingområdet för att kunna planera, samordna och genomföra insatser (ca 10-20 % av en heltid)

Sid 8/32

 En beskrivning av insatser på antidopingområdet i distriktets verksamhetsplan

 En beskrivning av genomförda insatser i distriktets verksamhetsberättelse

Verksamhetsmässiga insatser

I distriktets roll att stödja, leda och företräda idrottsföreningarna är det

dopingförebyggande arbete angeläget både när det gäller idrott men även ur ett folkhälsoperspektiv.

Stödja

Kunskapsnivån hos såväl aktiva som ledare inom idrotten behöver stärkas genom en bra, enkel och tydlig utbildningsmodell avseende antidoping. En särskild viktig roll för distriktet är att se till att okunskap, oaktsamhet eller rent av slarv från idrottsutövare som kan sätta stopp för idrottskarriärer inte förekommer.

Distriktet bör främja och tillgängliggöra följande insatser:

 Ren vinnare (E-utbildning för individuella idrottsutövare)

 Vaccinera klubben (Förebyggande arbetsmodell för föreningen)

 Enklare rådgivning och vägledning i antidopingfrågor med saklig, adekvat information; lämpligen via den sakkunnige hos distriktet

Även om samtliga medlemmar bör nås av sådana insatser är vissa målgrupper av särskild prioritet, bl.a. senior och juniorelit samt idrottsgymnasier (RIG och NIU).

Svensk antidoping (RF) kommer att erbjuda vägledning till distriktet vid prioriteringsbehov av målgrupperna för insatserna.

Leda

Att leda antidopingarbetet på distriktsnivå, i samarbete med föreningar och förbund, är en viktig del i värdegrundsarbetet. Distriktet bör:

 Upprätta en provplan för förebyggande dopingkontroller inom distriktet enligt riktlinjer från Svensk antidoping och Dopingkommissionen

Företräda

Sid 9/32

Distriktet företräder idrottsrörelsen lokalt gentemot politiker, myndigheter och andra för idrotten angelägna intressenter. Distrikten har en viktig roll i att företräda idrottsrörelsen i olika nätverk där dopingfrågan diskuteras. Distriktet bör:

 Samverka i för idrotten angelägna nätverk i syfte att förebygga doping både inom och utanför tävlingsidrotten, t.ex. i nätverk som PRODIS (Prevention av doping i Sverige), med polisen, tullen och andra rättsmyndigheter

Förutsättningar

Kostnaderna för insatser inom området ska täckas av organisationsstödet till distriktet.

Svensk antidoping kommer att erbjuda utbildningsinsatser för distriktets sakkunniga (och intresserade chefer) för att säkerställa att den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna erbjuda ett likvärdigt stöd för distriktets idrottsföreningar i antidopingfrågor. Arbetet med utbildningsinsatser gentemot föreningar sker lämpligen genom att involvera fler konsulenter och genomförs som folkbildningsverksamhet.

RF erbjuder färdiga verktyg och metoder för utbildning av alla medlemmar i distriktens idrottsföreningar, som är skyldiga att känna till dopingreglerna och att följa dem.

Sid 10/32

Idrottsövergripande utbildning

Utbildningssamordnare med ansvar för utbildarna

Idrottsrörelsen är på en stor förändringsresa mot målen 2025. SISU Idrotts- utbildarna har i uppdrag sedan stämman 2005 att erbjuda gränsöverskridande utbildning för såväl tränare som ledare. För att detta ska kunna ske effektivt behövs en nära samverkan mellan riks och distrikt där vi tillsammans har ett ansvar att utveckla och tillhandahålla attraktiva och kvalitetssäkrade utbildningar.

Vad vill vi uppnå:

Välutbildade ledare och tränare och att vårt utbildningsutbud används flitigt och ses som en naturlig del i många SF:s egna utbildningsstrukturer.

Roller Riks

 Stödjer

… SF i arbetet med att utveckla och förändra utbildningsstrukturer, former och innehåll.

… distrikten i deras arbete med att samordna, planera, genomföra och följa upp utbildningar.

 Leder

… omvärldsspaning kring lärande och utveckling i samverkan med högskolor, universitet och andra aktörer inom området.

 Utvecklar

… utbildningar för att stärka och höja kunskapen och kompetensen inom svensk idrotts olika utvecklingsresor mot målen 2025.

… idrottsövergripande utbildningsutbudet för målgrupperna: ledare, tränare, utbildare, idrottsförälder och aktiva.

…arbetssätt och genomför mötesplatser för SF med syfte att skapa ett attraktivt utbud som används flitigt att många SF, stora som små.

Sid 11/32

…arbetssätt och genomför mötesplatser för distrikten för att öka och stärka samverkan kring idrottsrörelsens gemensamma utbildningsutbud, såväl kring det mer övergripande frågorna som för de mer målgruppsspecifika utbudet.

…former för uppföljning och utvärdering för att utveckla och kvalitetssäkra de gemensamma idrottsövergripande utbildningarna samt våra

gemensamma utbildare.

Regionalt

 En regional samverkan sker för att säkerställa en kontinuitet och spridning av utbildningstillfällen för de idrottsövergripande utbildningarna.

Distrikt

 Utse

…en kontaktperson som har till uppgift att verka som riksorganisationens bollplank vid utveckling av idrottsövergripande utbildningar för de specifika målgrupperna: föreningsledare, tränare, idrottsförälder/idrottsanhörig samt aktiva.

 Marknadsför

...och synliggör det idrottsövergripande utbildningsutbudet till SDF, IF och dess ledare och tränare.

…och skapar arbetssätt för att inspirera deltagare till att gå fler utbildningar samt ta del av öppna webbutbildningar.

 Stödjer

… SDF och IF i deras arbete att lägga en långsiktig plan för utbildningsinsatser utifrån behov.

… utbildarna inför, under och efter respektive utbildning.

 Säkerställer

… att det idrottsövergripande utbildningsutbudet genomförs kontinuerlig i distriktet utifrån rekommendationerna, genom samverkan med närliggande distrikt.

…att våra gemensamma riktlinjer efterlevs såväl för enskild utbildning som de mer generella ramarna kring tak för kurspris och utbildararvode.

… att utbildarna har den kunskap och kompetens som efterfrågas vid

Sid 12/32

rekrytering.

…att utbildarna håller sig uppdaterad och kontinuerligt medverkar på de kompetensutvecklingstillfällen som erbjuds.

…att utbildarna genomför de idrottsövergripande utbildningarna utifrån befintlig kursplan och utbildningsmaterial.

…att utbildaren håller den kvalité vi eftersträvar utifrån såväl pedagogisk som innehållskompetens genom kontinuerlig uppföljning och utvärdering.

…att respektive utbildningstillfälle utvärderas av såväl deltagare som utbildare.

 Utvecklar

…befintligt utbildningsutbud i samverkan med rikskansliet genom att medverka på mötesplatser och i andra uppföljnings- och utvärderings- forum.

Förutsättningar

Kostnaderna för insatser inom området ska täckas av organisationsstödet.

Kompetensinsatser

 Regelbunden mötesplats 1 gång/år för att samordna vårt arbete (antingen digitalt eller via fysisk träff)

 Utbildningar, föreläsningar och mötesplatser för distrikten i syfte att höja kunskapen och kompetens kring lärande.

 Riks ansvarar för utbildarutbildningen för de idrottsövergripande utbildningarna för att höja kunskapen och kompetens samt skapa en gemensam samsyn inom viktiga områden.

Supportstöd

 Stöd till utbildningssamordnare

 Kursplaner, handledarmaterial och mallar i digitalt Nätverk

Nätverk för erfarenhetsutbyte distrikten emellan

Sid 13/32

Internationellt (valbart)

Det internationella arbetet för distrikten är framförallt inriktat på olika sorters EU- projekt. Hur kan vi använda EU som en resurs och inspiratör att utveckla idrotts- rörelsen? Det kan handla om allt ifrån arbetsmarknadsprojekt till utbytesprojekt för ungdomsledare och aktiva, hälsoprojekt eller landsbygdsprojekt. Här är det lika viktigt att sprida goda exempel nationellt som att hämta inspiration från andra länder.

Det handlar också om att vara uppdaterad på för distriktet relevanta strukturfonder och program.

EU-politiken är en annan del inom det internationella området, här handlar det om att vara uppdaterad på de områden som kan påverka idrotten på något sätt.

Det övergripande målet med insatsen är att genom detta stöd bidra till att skapa fler och nya möjligheter för distrikten att utveckla verksamheten i linje med målen i strategin 2025.

Roller

Från Riks erbjuder vi:

 kompetensstöd i arbetet med EU-relaterade idrottsprojekt

 samordning av ett distriktsnätverk

 kompetensutveckling

Förväntningar på olika nivåer

De distrikt som väljer att delta i det internationella arbetet ska ha en lokal kontaktperson för dessa frågor så informationen och dialogen med Riks blir så effektiv som möjligt. Det är fördelaktigt att ha en person med lokal förankring eftersom det ofta behövs såväl ett lokalt nätverk som lokal föreningskännedom för att bli framgångsrik i projektarbetet.

Sid 14/32

Dessutom är det bara en person med lokal förankring som kan ha det rätta mandatet att företräda idrotten gentemot myndigheter och andra organisationer och det samarbetet är en förutsättning i många EU- projekt.

Förutsättningar

Resurser

 Kostnadsfria nätverksträffar, distrikten betalar sin egen resa

Kompetensinsatser, stöd

 Kontinuerliga temautbildningar inom efterfrågade områden

Supportstöd

 Support i EU-relaterade frågor, tex avseende projekt. Kontinuerlig information till nätverket i aktuella frågor. Nyhetsbrev från EOC EU Office samt från RF.

Nätverk

 Nätverksträffar 1-2 ggr/år

Annat

 Plattform på webben där det finns en projektbank, information från tidigare träffar, dokumentbank etc

Sid 15/32

Internationella och nationella idrottsevenemang (valbart)

Arbetet med internationella idrottsevenemang för distrikten är framförallt möjligheten till regional, lokal och idrottslig strategisk utveckling men även ett lärande och stöd för den lokal idrotten. Centrum för idrottsevenemang har sedan starten 2011 upparbetat samverkan med samtliga SF och därutöver över tid, kontakt med ett 50 tal destinationer/städer/kommuner och regioner. Det arbetet bör utvecklas på regional och lokal nivå där distrikten blir den naturliga

samverkansparten från idrotten.

Genom evenemangen knyts värdefulla kontakter mellan idrotten och olika

samhällsaktörer, staden/kommun/destination och lokalt näringsliv som i sin tur kan skapa resurser och inspirera till att utveckla idrottsrörelsen. Det kan handla om allt ifrån inkludering och jämställdhet till livslångt idrottande och utveckling av de lokala förutsättningarna för att utöva idrott. Här är det lika viktigt att sprida goda exempel nationellt som att hämta inspiration från andra länder.

För distrikten kan det vara värdefullt att aktivt integrera verksamheten i det evenemangsarbete som pågår, både lokalt, regionalt och i vissa fall även på nationell nivå då det primärt handlar om större internationella idrottsevenemang.

Evenemangen är för många föreningar en hjärtesak där man lägger mycket tid och resurser på ett unikt sätt i världen.

Det övergripande målet med insatsen är att genom detta stöd bidra till att skapa fler och nya möjligheter för distrikten att utveckla verksamheten i linje med målen i strategin 2025.

Roller

Från nationell horisont erbjuder vi:

 kompetensstöd i arbetet på regional och lokal nivå där föreningarna utgör organisationen

 samordning av ett distriktsnätverk

 kompetensutveckling och utbildning

Sid 16/32

 verktyg i form av värdskapsutbildningar och evenemangsutbildningsmaterial

Förväntningar på olika nivåer

De distrikt som väljer att delta i arbetet med idrottsevenemang ska ha en lokal kontaktperson för dessa frågor så informationen och dialogen med Riks blir så effektiv som möjligt. Kontaktpersonen har med fördel lokal förankring och mandat att företräda idrotten gentemot myndigheter och andra organisationer i

besöksnärings- och evenemangsfrågor.

Distrikten arbetar främst gentemot de lokala/regionala destinationsbolagen i landet inom ramen för sitt regionalpolitiska arbete.

Distrikten skall i sitt regionalpolitiska arbete ha bra kontakter med distriktets Destinationsbolag eller samordnande besöksnäringsorganisationer. Distrikten skall vidare, om det inte finns, ta initiativ till alternativt medverka till att tillsammans med de i distriktet befintliga destinationsbolagen, regionen och kommunerna utarbeta en strategi för idrottsevenemang.om en tvåårsperiod

(verksamhetsperioden 2014/15).

Förutsättningar

Resurser

 Deltagande på våra ordinarie mötesplatser där SF, distrikt och destinationer är naturliga samverkansparter.

Kompetensinsatser, stöd

 Kontinuerliga temautbildningar inom efterfrågade områden Supportstöd

 En rad verktyg som ska vara användbara på alla nivåer av evenemang i distriktet.

Nätverk

 Nätverksträffar 1-2 ggr/år Annat

 Plattform på webben där det samlat alla stöd i form av verktyg, utbildningar och mötesplatser.

Sid 17/32

Intressepolitik

Idrottsföreningen brukar sägas vara den tredje viktigaste miljön för barn och ungdomar efter hemmet och skolan. Med 3,2 miljoner medlemmar och 20 000 föreningar är idrotten en viktig del av samhället. Idrotten berör många, och idrotten berörs av många politiska beslut. Allt från politiken för det civila samhället, EU- frågor till exportstrategi och bostadspolitik. Därför har Riksidrottsförbundet i ett intressepolitiskt program sammanställt de viktigaste områdena där vi påverkas av politikens beslut.

De politiska besluten fattas på tre olika nivåer i det svenska samhället, kommunala beslut, regionala beslut och nationella beslut i riksdag och regering. För att skapa bra förutsättningar för folkrörelsen idrott så arbetar vi efter följande uppdelning. RF och SISU centralt ansvarar för påverkansarbete och opinionsbildning gentemot de nationella beslutsfattarna och våra 19 distrikt ansvarar för påverkansarbete och opinionsbildning gentemot regionala och kommunala beslutsfattare.

Vår ambition är att vi från folkrörelsen idrott skall uppfattas som en stark och enad aktör gentemot beslutsfattare, oaktat beslutsnivå.

Det övergripande målet med arbetet är att genom detta bidra till att skapa fler och nya möjligheter för distrikten att utveckla verksamheten i linje med målen i

strategin 2025.

Roller

Riks

Ansvarar för det nationella arbetet i intressepolitiska frågor och samordnar nationella satsningar med distrikten. Därutöver har centrala kansliet ett ansvar för kompetenshöjande insatser samt att ta fram statistik och underlag för ett

intressepolitiskt agerande.

Sid 18/32

Regionalt

Det finns ett regionalt samordningsansvar i de fall distriktsgränserna omfattar fler idrottsdistrikt i den regionala politiska beslutsstrukturen.

Distrikt

Ansvarar för distriktets arbete i intressepolitiska frågor på regional och kommunal nivå och samordnar regionala satsningar med distrikts kommuner.

Förväntningar på de olika nivåer

Distrikten förväntas:

 Påvisa idrottens samhällsnytta.

 Företräda idrottsrörelsen och ha ett aktivt intressepolitiskt arbete

gentemot kommuner, Regionförbund, länsriksdagsgrupp och länsstyrelse.

 Driva idrottspolitiskt arbete.

 Ingå i för idrotten strategiska partnerskap eller nätverk som gynnar idrotten i distriktet inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhället.

Distrikten förväntas ha följande arbetssätt:

 Följa, analysera och ta initiativ i samhällsdebatten, för att kunna driva opinionsbildning och politiskt påverkansarbete och ansvara för distriktets mediearbete.

 Vara opinionsbildare i distriktet regionalt och lokalt i idrottsfrågor.

 Ha en aktiv mediakommunikation i hela distriktet.

 Bistå riks genom att upplåta kanaler och arbeta aktivt mot media utifrån centrala satsningar och centralt producerat material som skall spridas med regional prägel.

 Identifiera och skapa relation med viktiga aktörer för prioriterade frågor.

Förutsättningar

Kostnaderna för insatser inom området ska täckas av organisationsstödet.

Sid 19/32

Resurser

Centralt anställd Distriktsidrottschef som ansvarar för dessa frågor. Kostnadsfria DIC träffar.

Kompetensinsatser, stöd

Kontinuerliga utbildningsinsatser i samband med träffar samt centralt producerat material och underlag som stöd för agerande på distriktsnivå.

Supportstöd

Support till distrikten i regionala och lokala intressepolitiska och mediala frågor.

Kontinuerlig information till distrikten i aktuella intressepolitiska frågor.

Nätverk

Distriktsidrottschefsträffarna samt kommunikatörsträffarna utgör de nätverk som finns och behövs för dessa frågor och de sker både fysiskt samt via Teams.

Sid 20/32

Juridik

Föreningskunskap – idrottsjuridik

I Strategi 2025 anges ett av idrottsrörelsens mål som att idrott bedrivs i förening. I RF:s stadgar anges att det med förening avses ideell förening. Den ideella

föreningen som associationsform ger både stor frihet och ett stort ansvar då det saknas en lag om ideella föreningar. De ideella föreningarna har istället att själva utforma sin samverkan, utifrån vissa grundläggande kriterier som finns fastslagna i praxis från domstolar. En ideell förening medlem i ett specialidrottsförbund inom RF har att följa de övergripande regler som ställs upp i RF:s stadgar och SF:s stadgar.

Att bedriva idrott i förening kan handla om många frågor – allt från de strikt formella frågorna om stadgar, styrelser och den lagstiftning som träffar föreningen, till frågor om samverkan och föreningskultur. Ibland sammanfattas dessa frågor i begreppet föreningskunskap.

Som en grundplatta i frågorna om föreningskunskap ligger idrottsjuridiken.

Förenklat kan sägas att idrottsjuridiken utgörs av den i praxis utvecklade juridiken gällande ideella föreningar, den juridik som träffar den ideella föreningen i dess olika ageranden samt de olika regelsystem som idrotten själva bestämt.

Inte sällan när föreningar får problem går frågorna att härleda till

föreningskunskapen där RF-SISU distrikten får en viktig roll i att stödja och utbilda föreningarna.

Roller Riks

RF/SISU:s förbundsjurister ansvarar för idrottsspecifika gemensamma juridiska angelägenheter inom idrottsrörelsen och utgör internt juridiskt stöd inom RF och SISU.

RF/SISU:s förbundsjurister har hög juridisk kompetens samt företräder och leder arbetet för idrottsrörelsen inom:

Sid 21/32

 Skatterätt (rådgivning i enskilda ärenden, information om gällande rätt, kontinuerlig dialog med Skatteverket)

 Avtalsrätt (åt RF, SISU, Bosöstiftelsen och SISU Idrottsböcker granska avtal, bistå vid upprättande av mer omfattande och komplexa avtal samt

säkerställa system för förvaring av avtal inklusive alarmfunktion)

 Associationsrätt (rådgivning i enskilda ärenden, information om gällande rätt samt utformning av stadgeförslag och andra styrdokument, uppföljning och granskning vad gäller kraven på medlemskap)

 Integritetsrätt, GDPR (rådgivning i enskilda ärenden, information om gällande rätt, dialog med Datainspektionen)

 Förvaltningsrätt (rörande RF:s och SISU:s roll i myndighets ställe och i form av intern rådgivning angående bidragsfördelning och uppföljning)

Vidare har RF/SISU:s förbundsjurister kompetens samt företräder och leder arbetet för idrottsrörelsen inom:

 Försäkringsrätt (information om gällande rätt, information om RF:s grundförsäkring samt dialog med Folksam)

 Konkurrensrätt (rådgivning i enskilda ärenden och information om gällande rätt)

 Straff och processrätt (information om gränsdragningen mellan straffrätt och idrottens interna regelverk, utformning av förslag till revideringar av idrottens interna regelverk samt granskning av SF:s regelverk och tillämpning, regelverk för dopingreglementet)

Distrikt

RF-SISU distrikten har hög kompetens inom föreningskunskap och kan med denna som grund besvara och hantera såväl formella frågor som frågor om samverkan och föreningskultur. RF-SISU distrikten kan inom detta område både leda, stödja och utbilda enskilda föreningar.

Vid mer komplexa juridiska frågeställningar inom en förening är det RF-SISU distriktet som samråder med RF/SISU:s förbundsjurister om lämpligt stöd till den aktuella föreningen.

Sid 22/32

Förväntningar på olika nivåer

RF-SISU distrikten är mottagare av föreningskunskapsfrågor från enskilda föreningar. Om föreningar kontaktar RF/SISU:s förbundsjurister direkt bör dessa slussa föreningen till aktuella RF-SISU distrikt.

Förutsättningar Resurser

Kostnaderna för RF-SISU distriktets insatser inom området föreningskunskap – idrottsjuridik ska täckas av organisationsstödet till distriktet.

Kompetensinsatser, stöd, nätverk

RF-SISU distrikten inbjuds kontinuerligt till centrala eller regionala träffar för utbildning och erfarenhetsutbyte.

RF ser över möjligheten att upprätta ett Teamsnätverk för mer löpande frågor.

Support

Vid svårare eller mer komplexa frågor inom det juridiska området erbjuder

RF/SISU:s förbundsjurister direkt stöd till det enskilda RF-SISU distriktet utifrån det enskilda ärendet.

Sid 23/32

Kommunikation

Vår gemensamma kommunikation tar avstamp i vår kommunikationsstrategi som fastställdes 2018. Den utgör grunden för hur vi kommunicerar inom ramen för Riksidrottsförbundet, SISU Idrottsutbildarna och distriktens verksamhet. Strategin är gemensam för RF, SISU Idrottsutbildarna, distrikten och dess verksamheter och varumärken och omfattar all kommunikation. Den ska vara ett styrande och stödjande ramverk.

Kommunikationsstrategin visar riktningen och är ett stöd för hur RF, SISU Idrottsutbildarna och distrikten genom kommunikation kan bidra till de övergripande målen som beskrivs i RF och SISU Idrottsutbildarnas verksamhetsinriktning samt idrottsrörelsens förflyttning mot 2025. Med

kommunikation ska vi förstärka bilden av att RF stödjer, leder och företräder och att SISU Idrottsutbildarna bildar, utbildar och utvecklar. På så sätt är vi viktiga möjliggörare för att uppnå våra uppsatta mål.

Roller

 Ansvarar för den övergripande varumärkesbyggande och värdeskapande kommunikationen vilket vi bland annat kommunicerar genom våra

evenemang, mötesplatser, partners, medarbetare, kanaler och tillsammans med distrikten.

 Tar fram övergripande strategier och policies.

 Tar fram en övergripande tidsplan för större kommunikationsaktiviteter.

 Producerar och paketerar kommunikations/kampanjkoncept som omfattar Riks och distrikt (det kan t ex vara Strategi2025, konceptutveckling

Idrottens dag, Pride, Inkluderande idrott, partnersamarbeten).

 Ansvarar för att samarbeta med evenemang och marknad, media, intressepolitik och koordinera/synka den övergripande tidsplanen för kampanj, opinionsbildning och politik samt utifrån detta ta fram ett årshjul för distrikten.

 Tar fram riktlinjer t ex för grafisk profil m.m.

Sid 24/32

 Tar fram och säkerställer mallar, original och annat stödmaterial som stärker den gemensamma kommunikationen och varumärkena.

 Koordinera och genomföra nätverk för distriktens kommunikatörer.

 Utveckla partnersamarbeten för hela organisationen inklusive distrikten.

Distrikt

 Följer den gemensamma kommunikationsstrategin och bryter ner den utifrån sin egen verksamhet.

 Förhåller sig till årshjulet och dess aktiviteter och gör distriktsanpassning alternativt arbetar utifrån ett distriktsperspektiv.

 Jobbar utifrån framtagna material och underlag för gemensamma kommunikationsaktiviteter /kampanjer.

 Förhåller sig till den övergripande tidsplanen för kampanj, opinionsbildning och politik, gör distriktsanpassningar och arbetar utifrån ett

distriktsperspektiv.

 Följer de riktlinjer som är framtagna för t ex grafisk profil.

 Följer/använder de mallar och original som ska följas.

 Deltar i nätverk för distriktens kommunikatörer.

 Jobbar inom ramen för övergripande partnersamarbeten.

Förväntningar på de olika nivåerna

Att samtliga jobbar för det gemensamma varumärkesbyggandet och för en värdeskapande kommunikation som driver mot målen.

Att alla jobbar med kommunikation som bidrar till att uppnå målen för Strategi2025.

Förutsättningar

Kostnaderna för insatser inom området ska täckas av organisationsstödet.

Sid 25/32

Kompetensinsatser, stöd

 Gemensamma träffar, kompetensutveckling.

 Material, innehåll, mallar, original med mera som behöver tas fram i ett rikstäckande arbete.

Nätverk

 För distriktens kommunikatörer.

Sid 26/32

LOK stöd

Regeringen har enligt förordningen (1999:1177) om statsbidrag till idrotts-

verksamhet överlämnat uppgiften att pröva frågor om fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet till RF. Sedan 2004 har fördelningen av LOK-stöd administrerats av RF (LOK-stödsgruppen) efter att tidigare ha handlagts ute på respektive DF.

För närvarande fördelas 600 miljoner kronor per år till idrottsföreningar över hela landet och är därigenom ett viktigt stöd för barn- och ungdomsidrotten i hela landet. Vid varje ansökningstillfälle inkommer cirka 10 000 ansökningar.

Roller

Riks

Riksidrottsförbundet har ansvaret för handläggningen och fördelningen av LOK- stödet.

Distrikt

I samband med beslutet att centralisera LOK-stödet fattade RS också beslut om DF:s roll.

Distrikten ska bistå LOK-stödsgruppen med information, föreningskännedom och utredningsstöd samt ansvara för att information om LOK-stöd kontinuerligt lämnas till föreningarna i distriktet. Vidare ska distrikten verka för en ökad användning av IdrottOnline. (RS 2003-05-28, utl 192).

Förväntningar på de olika nivåerna

 Tar emot LOK-stödsansökningarna, handlägger dessa, fattar beslut om fördelningen och verkställer utbetalningarna.

 Genomför kontroller och uppföljningar av föreningar och ansökningar.

Sid 27/32

 Ger support via telefon och mail direkt till föreningarna, men även till distrikt och övriga.

 Tar fram statistikuppgifter

 Ansvarar för att aktuell och komplett LOK-stödsinformation finns tillgänglig via hemsidan svenskidrott.se

 Informerar och utbildar distriktens kontaktpersoner Distrikt

 Varje distrikt ska ha en kontaktperson för LOK-stöd, för kommunikation till och från LOK-stödsgruppen och samtidigt kunna vidarebefordra

information och kunskap inom det egna kansliet och därigenom vara ett stöd för medarbetarna i distriktet.

 I sina föreningskontakter och olika kanaler sprida kännedom om och ge kunskap om LOK-stödet och hanteringen av detta.

 Vid behov vara LOK-stödsgruppen behjälplig med utredningsstöd vid kontroll av förening både genom den kännedom man har om föreningen, men också genom att på LOK-stödsgruppens uppdrag genomföra besök ute i föreningens verksamhet.

 Kunna stötta och hjälpa föreningar som behöver detta i samband med LOK- stödsgruppens kontroll.

 Utifrån sin lokalkännedom och kontaktyta återkoppla till LOK-stödsgruppen om man finner behov av att specifik förening tas ut för kontroll.

 Erbjuda föreningarna stöd och utbildning i närvaroregistrering och LOK- stödshantering via IdrottOnline.

Förutsättningar

Kostnaderna för insatser inom området ska täckas av organisationsstödet.

Sid 28/32

Kompetensinsatser, stöd

Distrikten har tillgång till LOK Backoffice genom vilket de kan få information om föreningar och LOK-stödsansökningar. Där finns också ett stort antal rapporter som distriktet kan ta ut.

LOK-stödsgruppen skickar varje månad ut ett nyhetsbrev med aktuell information.

En gång per år (vår) anordnar LOK-stödsgruppen en distriktsträff för samtliga kontaktpersoner där man ger aktuell och angelägen information samt ger möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte i olika LOK-stödsrelaterade frågor.

Supportstöd

LOK-stödsgruppen besvarar frågor om LOK-stödet.

Telefon: 08-699 61 50 (knappval 3) E-post: lok@rfsisu.se

Information: https://www.rf.se/bidragochstod/lok-stod/

Sid 29/32

Service – IdrottOnline support

IdrottOnline är ett gemensamt verksamhetssystem för idrottsrörelsen och utgör basen för all administration och kommunikation mellan medlem, förening och förbund.

Systemet är byggt utifrån att idrottsrörelsen ska hitta allt på ett och samma ställe, vare sig det gäller hemsida, medlemsregister, ansökan till LOK-stöd och projektstöd, administration av utbildningar och mycket mer. IdrottOnline finns också för distrikt och specialidrottsförbund (SF).

Kopplingen till det gemensamma administrativa verktyget gör att förbund och föreningar enkelt kan samverka.

Roller

Som alla system kräver, så behövs det användarsupport. Det finns en klar

rollfördelning mellan RF och distrikt på vilken organisation som skall hantera vad.

Rollfördelningen baseras på att distrikten är vår närmsta aktör gentemot IF och SDF och därmed skall sprida kunskap om IdrottOnline.

Riks (Rios)

 Erbjuder support för IdrottOnline till alla användare. Gäller RF/SISU, SF, distrikt, SDF och IF.

 Utvecklar ärendehanteringssystemet.

 Ärendehantering i de mer kvalificerade frågorna enligt riktlinjer i relationen mellan Riks och Distrikt.

 Erbjuda kompetensutveckling till distriktens support

 Planera och koordinera nätverksträffar mellan Rios och Dios.

Sid 30/32

Distrikt (Dios)

 Erbjuder support för IdrottOnline till IF.

 Ärendehantering i de enklare frågorna enligt riktlinjer i relationen mellan Riks och Distrikt.

Klassificeringsmetodik frågeställningar

Klass 1: Denna typen av frågeställningar innebär att det är en fråga kopplat till basal kunskap inom IdrottOnline och allmän IT kunskap. Förväntningen är att man som anställd inom RF/SISU eller distrikt skall kunna besvara frågeställningen. Exempel på frågeställning:

 Vad är IdrottOnline för något?

 Hur gör jag för att logga in i IdrottOnline?

 Hur gör jag för att få ett nytt lösenord?

 Hur gör jag för att lägga in en person i personregistret?

Klass 2: Denna typ av klassificeringar kräver en mer avancerad felsökning, som utförs av Rios endast. Dios har möjlighet att klassificera om ett klass 1 ärende till ett klass 2 ärende.

Klass 3: Denna typen av klassificeringar innebär att man sänder en anmälan om bugg till vår drift och utvecklingsavdelning. Både Rios och Dios kan anmäla klass 3 ärenden.

Förväntningar på de olika nivåerna

Riks

 Agera second line support för distrikt och dess ärenden.

 Hanterar incidentrapporteringar.

 Övrigt stöd för Distriktens support

 Skapa och förvalta utbildningsmaterial som distrikten skall nyttja som kursmaterial.

Sid 31/32

Distrikt

 Alla distrikt skall erbjuda support via RF:s utvalda ärendehanteringssystem.

 Alla distrikt skall erbjuda utbildning till IF inom sitt distrikt.

 Utbildningsmaterialet som nyttjas skall vara från Riks.

 Varje organisation skall aktivt registrera både telefoni och epost ärenden i ärendehanteringssystemet

 Distriktsupporten ska uppnå de nyckeltal som finns i riktlinjerna

Förutsättningar

Kostnaderna för insatser inom området ska täckas av organisationsstödet.

 För att få en hög samverkansgrad så sker träffar på lokal och regionalnivå vid behov.

Riksträffar sker vartannat år och då med start ifrån 2021

.

 Varje distrikt skall årligen erhålla en individuell rapport tillsammans med distriktssnitt och Rios rapport, kvartalsvis för egen analys.

 Rios har rätt att kontakta distrikt i syfte om att be dem kontakta en specifik förening för utbildningsinsats.

Resurser

RF tillser att ombesörja kostnaden för ärendehanteringssystem samt kostnader kring arrangemang för den årliga träffen.

Sid 32/32

Kompetensinsatser, stöd

Riks

 Om ett distrikt tilldelar en anställd uppdraget som Distriktsagent och denne är ny, så finns möjlighet att få en 2 dagars utbildning hos Riks.

 Eventuella kostnader såsom resa och övernattning står distriktet för.

 Vid behov kan distrikten kontakta Riks för att få vidareutbildning i IdrottOnline och ärendehanteringssystemet.

 Vid behov kan Riks kontakta distrikten för att genomföra en vidareutbildning i IdrottOnline och ärendehanteringssystemet.

 Arrangerar och håller i informationsträffar (Workshop – Distrikt).

 Att kontinuerligt lägga upp information på RF:s utvalda kommunikationsverktyg: Teams.

Distrikt

 Utvald eller utvalda IdrottOnline ansvariga i distriktet deltar i informationsträffar, workshop

 Att kontinuerligt läsa information på RF:s utvalda kommunikationsverktyg:

Teams.

 Att närvara på årsträffen mellan Rios och Dios.