2020-12-15
Verksamhetsrapport 2020
2020 har varit ett speciellt år även för resursteamet vid Naturskolan, med tanke på Covid- 19 pandemin som påverkat verksamheten nästan hela året. Början av våren präglades av oro och osäkerhet från skolor och förskolor, men relativt snabbt fann verksamheterna inom barn- och skolförvaltningarna trygga arbetssätt för att fortsätta bedriva undervisning och samtidigt begränsa smittspridningen. I slutet av året kom skärpta restriktioner, som på nytt utmanade oss alla att inte slappna av och tro att pandemin var över. Sammantaget ledde det till att en del av Naturskolans planerade insatser fick ställas in, medan
majoriteten ändå kunde genomföras efter att ha anpassats till pandemisituationen. För att på bästa sätt fullgöra uppdraget att stödja skolledare med skolutveckling inom områdena naturvetenskap och lärande för hållbar utveckling har också nya sätt att ge stöd åt
enheterna tagits fram och genomförts av Naturskolan.
I normala fall vänder sig Naturskolans
handledning till både stora och små arbetslag och samtalsgrupper där upplägg och innehåll planeras långsiktigt för att vidareutveckla den pedagogiska verksamheten. Redan 2019 provades nya ”hybridformer” av handledning, samtalsledning och processtöd. Under 2020 har vi fortsatt anpassa stödet efter både den rådande situationen under året samt efter enheternas olika förutsättningar och önskemål.
Ett arbetslag på Östertulls Montessoriförskola har till exempel fått handledning av en
naturskolepedagog under korta pass på morgonen regelbundet under hela året (7 tillfällen). På Snickarbackens förskola har handledningen inkluderat aktiviteter med barnen (8 tillfällen hela året).
Vårfruskolans pedagogiska personal har fått stöd med att utveckla utomhuspedagogik i anslutning till en kolonilott som skolan förfogar över (sex tillfällen under året).
Då folkhälsomyndigheten under våren 2020
rekommenderade skolor att se över möjligheten att bedriva mer utomhuspedagogik, gick Naturskolan också ut med ett mer kortsiktigt erbjudande om enstaka utomhuslektioner för barn och elever i olika ämnen under ledning av erfarna
naturskolepedagoger. Erbjudandet hörsammades av flera grundskolor där pedagoger som är ovana vid detta arbetssätt kunde få stöd. Det blev under våren totalt 22 lektionstillfällen för totalt 365 elever.
I denna siffra ingår även lektioner inom ramen för det internationella Erasmus+ projektet kallat Natural Nations. Tillsammans med europeiska delegater från Storbritannien, Spanien och Malta ingår Naturskolan i Lund och Lunds universitet i detta projekt sedan december 2019. Det ska fortlöpa i två och ett halvt år, och syftar till att utveckla undervisningsmetoder för att lära om, och förbättra den biologiska mångfalden på skolgården. Då skolorna i alla övriga länder stängdes ner under våren, blev Naturskolan den enda organisationen som kunde genomföra arbetet enligt projektplanen. Mycket tid lades därför i april-maj på att testa inventeringsmetoder med elever på tre olika skolor i kommunen – Häckebergaskolan, KSU Ekelund samt International School of Lund Katedralskolan (ISLK).
Arbetet med Natural Nations har samordnats med
deltagande i ett projekt tillsammans med Lundafastigheter och Markentreprenad kring insektsvänliga gräsytor på våra skol- och förskolegårdar. Naturskolans roll i detta projekt är att ge enheterna stöd och handledning till att använda oklippta gräsytor som en undervisningsresurs kring ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Även Park- och naturenheten vid tekniska förvaltningen anlitade
Naturskolan för rådgivning kring förnyelse för Sankt Hans- området när det gäller perspektiv på barns lek och utomhuspedagogik i området. Vi ingår även i ett
kommunalt grönstrukturnätverk som startades på initiativ av kommunkontoret.
Naturskolans allmänna kursprogram för skolpersonal lanserades som vanligt redan i januari. Det innehöll 15 olika tillfällen varav nio slutligen genomfördes. De samlade totalt 120 deltagare från olika enheter. En verklig
långkörare är den fyra-dagars grundkurs i
utomhuspedagogik som i år anordnades för 19:e året i rad! En av nyheterna i programmet anknöt till årets huvudfokus på biologisk mångfald: Insikter om insekter!
Till detta kurstillfälle kom dock bara sex deltagare.
Desto fler deltog i skräddasydda kurstillfällen som beställdes av enskilda skolor och förskolor. Vid 25 tillfällen genomfördes sådana utbildningar i varierande omfattning, allt ifrån tre timmar till två heldagar. Innehållet för dessa varierade men utomhuspedagogik och naturvetenskap var
återkommande tema. Dessutom genomfördes för tredje året i rad en tvådagars utbildning under namnet ”Mer friluftsliv i skolan” i samarbete med Naturskyddsföreningen och Sportfiskarna.
Totalt fick drygt 720 deltagare utbildning av Naturskolan under året i form av kurser, varav tre fjärdedelar var beställda av skolledare för huvudsakligen pedagogisk personal.
Generellt upplever vi att det under året blivit ett ökat fokus på utomhuspedagogik på grund av (eller tack vare) pandemi-situationen. Ett tecken på detta är att under varje dag i fortbildningsveckan i augusti före läsårsstarten 2020/2021 var Naturskolan bokade av olika rektorer för att utbilda all deras personal i utomhuspedagogik (Vårfruskolan, Genarps skola, Klostergårdsskolan, alla KSU- enheter samt ISLK).
En av Naturskolans medarbetare har under året haft uppdrag som ordförande i
Naturskoleföreningen, en nationell förening för naturskolor, naturum och andra intresserade av utomhuspedagogik i Sverige. Uppdraget innebär bland annat att vi i Lund får tillgång till, och inbjudningar från, olika nationella och internationella nätverk som drivs av till exempel Skolverket, Centrum för Naturvägledning samt nationella centrum för fysik, kemi, teknik och biologi. Uppdraget innebär också att vi kontaktas som rådgivare inom utomhuspedagogik och utformning av skolors och förskolors utemiljöer. Naturskolan i Lund har även bidragit med flera olika artiklar till föreningens tidning ”Bladet”.
Även detta år utlystes och genomfördes två återkommande tävlingar för alla intresserade skolor och förskolor. Vinterns fågelmatningstävling går ut på att mata fåglar på alla tänkbara sätt och räkna de fågelarter som äter på skolans eller förskolans gård. Under sommarens dagfjärilstävling får man i stället notera vilka dagfjärilar som flyger på gården. Tanken är att stimulera nyfikenheten och öka kunskapen om dessa organismgrupper hos både personal och elever. Förhoppningsvis föds tankar på att förbättra den biologiska mångfalden på gårdarna så att fler arter kan noteras. Genom att
rapportera sina observationer till Artportalen, en nationell webbplats för observationer av Sveriges växter, djur och svampar, blir det samtidigt ett roligt och enkelt sätt att delta i ett forskningsprojekt.
I arbetet med utvecklingsprogrammet Gröna skolgårdar har ekonomiska bidrag fördelats till 27 genomförda lokala skolgårdsprojekt. De har huvudsakligen handlat om plantering och förgröning av utemiljöer, men också odling och kretslopp i både liten och stor skala. Medel har även gått till
skapande av utesov, solskydd, uteklassrum och utescen på gårdarna. Alla projekt har publicerats med text och bild på Naturskolans webbplats. Inför de tre ansökningsomgångarna har flera enheter bett om inspiration och rådgivning kring sin utveckling av utomhusmiljön. Sådana kostnadsfria
”konsultbesök” gjordes på tolv olika skolor och förskolor under 2020. I samband med att ansökningarna behandlas är det nu rutin att vid varje ansökansomgång samråda med
Lundafastigheter och Markentreprenad innan projekten godkänns. Även den större kommunala samverkansgruppen kring barns utemiljöer med fler inblandade förvaltningar har fortsatt sitt arbete.
För att uppmärksamma hanteringen av dagvatten i samband med de kraftiga
regnväder som förväntas bli ett resultat av den pågående klimatförändringen, har Naturskolan under året samarbetat med VA SYD. Skol- och förskolegårdar har potential att spela stor roll i urban stadsplanering genom fördröjning av nederbörd, samtidigt som det kan förbättra dessa miljöer för både barn, unga och biologisk mångfald. Under höstens fortbildningsdag inom programmet Gröna skolgårdar var detta temat. Bland annat fick deltagarna lyssna till inbjudna föreläsare från Göteborg stad och deras planer på att skapa
”världens bästa skola när det regnar”. I
Uppsala kommun infördes 2020 ett krav på att skolgårdar ska innehålla lämpliga ytor för rening och fördröjning av dagvatten. Och ute i Europa arbetas det bland annat i Paris med att skapa skolgårdar med mycket grönska och vatten för att de också ska fungera som svala oaser för invånarna under allt oftare
förekommande värmeböljor. Att skol- och förskolegårdar kan ha stor betydelse i hållbar urban planering är ett intressant tankesätt som har potential att vända den rådande trenden med förtätning av städer som innebär att barns utemiljöer blir allt mindre. Detta
ämne blev högaktuellt i Lunds centrum under hösten då ett förslag till ny plan för kvarteret Galten, som innebar skolgård på tak över ett busstorg, fick många att reagera. Nationellt ingår Naturskolan i nätverket Barn, Unga och Byggd miljö (BUB). Nätverket är en mötesplats där forskare och praktiskt verksamma kan utbyta resultat och erfarenheter samt en arena där aktuell forskning diskuteras utifrån de utmaningar som samhället ställs inför när det gäller en hållbar utveckling för barn. Tack vare vår medverkan i BUB kunde vi bistå med forskningsunderlag till beslutsfattare i Galten-ärendet.
Förhoppningsvis får vi se förändrade planer, som bättre tar hänsyn till barns bästa, i detta ärende under 2021.
Internationellt medverkar Naturskolan i International School Grounds Alliance (ISGA). Insatsen under året har bestått av deltagande i två arbetsgrupper. En planeringsgrupp för kommande konferenser och en för anordnande av webinarier. Den för 2020 planerade internationella konferensen i Skottland blev senarelagd till år 2021. I stället genomfördes en serie med fyra digitala webinarier med utblickar till, och deltagande från, hela världen kring barns utomhusmiljö detta speciella år med Covid-19.
Sedan tidigare finns det kommunala råd och riktlinjer för utomhusmiljöer vid förskolor i Lunds kommun. Motsvarande råd och riktlinjer för skolor var ute på remiss under året. Naturskolan
genomförde utbildning för personal på två förskolor och två skolor kring dessa riktlinjer. Vi blev också ombedda att i samarbete med barn- och skolförvaltningens lokalsamordnare leda en workshop i september med förskollärare i samband med utformningen av nytt lokalprogram för förskola i Lunds kommun. Förskollärarna kom från olika förskolor i kommunen, och gruppvis fick de skapa den optimala förskolan, utformad för att hjälpa pedagogerna uppnå målen i läroplanen. På deras skisser skulle det finnas ytor för olika i förväg definierade funktioner: mat, hygien, rörelse, personal,
digitalisering, entré och vila. Samtliga grupper uttryckte vikten av att få utomhus- och inomhusmiljön att hänga ihop till en helhet.
Naturskolan tog i slutet av 2019 initiativ till ett samarbete med Miljöförvaltningen om att ta fram ett gemensamt stödmaterial kring kemikalier i barns utomhusmiljöer, främst riktat till förskolor och grundskolor med lågstadium. Anledningen till initiativet var att rektorer uttryckt förvåning över en del bedömningar i samband med inspektioner av gårdarna. Samarbetet kring stödmaterialet har fortsatt med nio möten under 2020. Det har varit en intressant resa där våra olika perspektiv har mötts och i de flesta fall har det funnits en samsyn. I några enstaka frågor kunde vi dock inte komma till en samsyn, vilket i november ledde till att arbetet lades på is.
Ett annat samarbete har varit att samla initiativ från olika aktörer kring mat, måltider, matsvinn och odling i skola och förskola. Det finns flera samverkande syften kring detta, bl.a. mer praktiskt inriktat lärande för hållbar utveckling och mer varierade undervisningsmetoder som ger fler elever chans att lyckas. Diskussioner under året med dessa aktörer ledde till en skrivelse som i november skickades till presidierna för de båda skolnämnderna. I denna formulerades en önskan om att inleda samtal kring resursbehov och organisation för att samordna ett odlingsbaserat lärande för hållbar utveckling i kommunens grundskolor enligt en Lundamodell som går under arbetsnamnet ”Odla för kunskap och en hållbar framtid!”
2020 var året då fullmäktigemålet att samtliga kommunala skolor och förskolor ska erhålla minst en av utmärkelserna Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling (SHUT) skulle uppnås. En svag tendens som vi kunde märka under året var att en handfull enheter bytte från Håll Sverige Rents (HSR) utmärkelse Grön Flagg till Skolverkets SHUT. Anledningen är sannolikt att HSR har infört en avgift, bl.a. för att kunna ge bättre återkoppling. SHUT är fortfarande kostnadsfri men ger å andra sidan sämre stöd och service, vilket vi vid flera tillfällen har påpekat till Skolverket.
Naturskolan har efter behov hjälpt flera enheter med att ta fram mål och utvecklingsområden, stöttat vid rapportskrivning samt hållit i utbildning kring enheternas utmärkelsearbete. Vi kunde i sammanhanget notera ovanligt många inaktiva enheter under året som har kontaktats för att få stöd med att förnya sina utmärkelser. I samband med att Ladugårdsmarkens förskola förnyade sin Grön Flagg-utmärkelse fick vi en förfrågan om att leda uppföljningen med hjälp av metoden progressiv brainstorm.
Det genomfördes också två välbesökta nätverksträffar med givande samtal och erfarenhetsutbyte för enheter med utmärkelser. Rekordmånga hade dessutom anmält sig till höstens sista nätverksträff, men den fick tyvärr skjutas på framtiden då regeringen i samma veva kom med skärpta restriktioner för att dämpa smittspridningen av covid-19.
Hur gick det då med fullmäktigemålet på 100 procent enheter med utmärkelser?
Vi når inte riktigt ända fram. men det är väldigt nära. Bland grundskolorna är det bara två stycken som ännu inte har fått, eller har startat arbetet för att få, någon av utmärkelserna Grön flagg eller Skola för Hållbar Utveckling. Alla förskolor utom de öppna förskolorna har fått, eller arbetar för att få, någon av utmärkelserna. I början av december 2020 hade 84 % av enheterna lyckats få en eller båda utmärkelserna och 11 % arbetade för att nå någon av dem. Resultatet är alltså att 95 % av de kommunala enheterna jobbar med en utmärkelse för hållbar utveckling! Det är ett mycket bra resultat med tanke på att alla enheter ändå ska arbeta med hållbarhetsfrågor enligt de nationella styrdokumenten men att motivationen att organisera arbetet för att uppnå en utmärkelse inte alltid finns.
Trots politisk oenighet har arbetet med Fairtrade City Lund fortsatt under 2020. Naturskolan ingår i styrgruppen och vi lyfter alltid rättvisemärkt i vår ordinarie verksamhet. Kampanjveckor har kunnat genomföras av handeln, men andra aktiviteter och informationsverksamhet fick till stor del ställas in på grund av pandemin.
Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Redan tidigare hade Naturskolan en utbildad barnrättsstrateg, och det arbetet har fortsatt under året. Det har bland
annat skett genom kontakt med den egna förvaltningens barnrättsstrateger men även tillsammans med alla kommunens barnrättsstrateger. Särskilt bör samarbetet med Markentreprenad i
programmet Gröna skolgårdar nämnas. Detta presenterades i början av september vid en konferens för barnrättsforum Skåne, hela SKR:s nätverk. Representanter ur elevråden i hela Lunds kommun samlades i januari till en elevrådsdag. I mars arrangerades ett inflytandecafé för elever ur särskolan som en del av det ungdomspolitiska programmet. Naturskolan medverkade vid båda dessa tillfällen.
Vår slutsats vid slutet av året är ändå att barnkonventionen ännu inte fått något större genomslag som lag, varken i kommunen eller nationellt. Därför behöver barnrättsarbetet stärkas ytterligare kommande år.
I Lunds kommuns kommunikationsstrategi ingår att satsa på särskilda kanaler och insatser med fokus på unga. Skolungdomar som känner engagemang och oro kring hållbarhetsfrågor ska få ökad
kännedom om de möjligheter till delaktighet och aktiviteter som kommunen erbjuder. Naturskolan har under 2020 medverkat i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med syfte att underlätta för unga att ta steget att involvera sig tillsammans med andra. Den övergripande utmaningen har varit att hitta så attraktiva kommunikationsvägar att unga vill använda dem.
När det gäller den interna kommunikationen så har det varit fortsatt svårnavigerat inom barn- och skolförvaltningen. Skolledarforum har tidigare varit den viktigaste kanalen för att nå ut med
naturskolans information och en kontaktyta där många samarbeten har startats genom åren. Denna har blivit allt mindre tillgänglig de senaste tre åren. I sökandet efter alternativa lämpliga arenor prövades under 2020 att vid tio olika tillfällen träffa ledningsgrupperna i varje utbildningsområde var för sig. Under större delen av året skedde det som fysiska möten, men på grund av pandemin blev de två sista digitala. Ett nyhetsbrev har skickats ut en gång per månad dels till prenumeranter, dels till alla skolledare. Med stöd från förvaltningens kommunikatörer har nyhetsbreven även publicerats på det interna nätet ”Inloggad”. En förhoppning inför framtiden är ändå att Naturskolans uppdrag på ett ännu tydligare sätt kan lyftas av förvaltningsledningen, så att vi blir en mer självklar stödfunktion för våra skolledare.
Sammanfattningsvis genomfördes en majoritet av Naturskolans stödinsatser detta år i förskola och grundskola. Eftersom gymnasieskolorna nästan helt och hållet ställde om till digital undervisning var det inte aktuellt med några insatser där under våren. Under hösten har dock enstaka punktinsatser gjorts för gymnasieelever på Katedralskolan, Polhemskolan och Vipan. Noteras bör också att den skola som fått allra flest stödtimmar under 2020 är ISLK, en enskild grundskola som ingår i utbildningsförvaltningens verksamhet.
Här listas slutligen, utan särskild ordning, ytterligare några projekt- och referensgrupper samt utbyten som Naturskolan medverkat i under 2020:
Grupp för introduktionsprogram för nya chefer i barn- och skolförvaltningen
Samarbete med barn- och skolförvaltningens matematikutvecklare om bl.a. Ifous
Deltagande i tre förvaltningsövergripande delprocesser för revidering av LundaEko
Samverkan med Måltidservice kring måltider och matsvinn vid skolor
Stöd till kommunkontoret i samband med trafikveckan för skolor i Lunds kommun
Samverkan med Mobila gruppen vid Kultur- och fritidsförvaltningen
Möten med webbstrateg och projektledare för nya lund.se
Deltagande i nationellt chefsnätverk kring lärande för hållbar utveckling (CESD) i Uddevalla
Föredragande på partnerskapsträff med MOVIUM (med Stadsbyggnadskontoret)
Intervju av forskare från SLU till rapport: Barnkonsekvensanalyser i stadsplaneringen
Intervju med Institutionen för Arkitektur och Byggd Miljö vid Lunds Universitet
Studenter från ekonomicenter i Lund fick råd om skolprojekt kring HUT
Inledande möte med ESS om potentiellt framtida samarbete
Studiebesök till Göteborgs botaniska trädgård och deras projekt ”Så vilda”
Mottagit studiebesök från SOKA University, USA
Aktuell information om naturskolans verksamhet finns alltid på www.lund.se/naturskolan Anders Wånge Kjellsson
Naturskolechef
Lunds kommun, Barn- och skolförvaltningen Naturskolan i Lund
Box 41, 221 00 LUND
Besöksadress: Observatorieparken, Svanegatan 9 Växel: 046-359 50 00
Direkt: 046 359 70 60
E-post: naturskolan@lund.se
Lund skapar framtiden med kunskap, innovation och öppenhet
