Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte –

NATIONALEKONOMISKAINSTITUTIONEN Uppsala universitet

Magisteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

– En analys av intergenerationella finansiella transfereringar.

2

Sammanfattning

Att förstå vad som bestämmer hur individer fördelar sina tillgångar till nästa generation är vitalt för ekonomin i helhet. Dessa mönster är intressanta för framtida konsumtion och sparande, även för framtida skatte- och finanspolitik.

Ändamålet med denna undersökning är att studera hur föräldrar fördelar sin kvarlåtenskap mellan sina barn och om resultaten skiljer sig åt efter slopandet av arvs- och gåvoskatten. Datamaterialet som undersöks innehåller bouppteckningar för individer, avlidna år 2004 och 2005. För att den altruistiska teorin skall hålla krävs att det förkommer ojämn fördelning av arv från föräldrar till barn. Resultatet i undersökningen visar bland annat att andelen som delar sin kvarlåtenskap olika i urvalen år 2004 och 2005 är 8 respektive 11 procent.

Nyckelord: altruism, arv, intergenerationella transfereringar, kvarlåtenskap, likafördelning

Econlit. Koder: D100, D190, D640, H000, H240

3

Innehållsförteckning

1. Inledning ...4

1.1 Bakgrund...5

1.1.1 Slopandet av arvs- och gåvoskatten ...5

1.2 Syfte...7

1.3 Metod och avgränsningar ...7

1.4 Tidigare studier ...8

2. Teori ... 10

2.1 Den altruistiska modellen ... 11

2.2 Den egoistiska modellen ... 13

2.3 Utbytesmodellen ... 14

3. Empiri ... 16

3.1 Databeskrivning ... 16

3.2 Data för år 2004... 16

3.3 Data för år 2005... 16

3.4 Resultat ... 20

3.4.1 Deskriptiva resultat... 20

3.4.2 Regressionsresultat... 23

4. Analys och diskussion ... 27

4.1 Förslag till vidare forskning ... 29

5. Slutsats ... 30

Referenser... 31

4

1. Inledning

Att vilja sina barns bästa och säkra deras framtid är en inställning som de flesta föräldrar delar. Hur föräldrar väljer att fördela sin kvarlåtenskap och vad som påverkar fördelningen är frågor som behandlas i denna uppsats. Det finns nästan inget som prövar familjebanden på samma sätt som när ett arv skall fördelas. Ett sätt för en förälder att ombesörja sina barns framtida finansiella välstånd kan vara genom arv, exempelvis genom att författa ett testamente.

Detta skulle kunna vara ett incitament till att föräldrar sparar sina tillgångar istället för att sälja värdefulla föremål och spendera sina tillgångar på egen konsumtion, på ålderns höst. Att studera omfördelningen mellan generationer, i form av arv, är av vikt för att kunna förutse framtida generationers tillgångar och konsumtionsmönster. Detta är i förlängningen intressant för ett lands allmänna makroekonomiska och politiska utveckling.

Avskaffandet av arvsskatten år 2005 förde med sig en skattelättnad för de privatpersoner som funderar på hur och om de skall fördela sin kvarlåtenskap mellan sina närmast efterlevande barn och barnbarn. Den slopade skatten kan medföra att personer kan fördela kvarlåtenskapen på ett sätt som mer speglar deras intentioner med arvet än att försöka kringgå att betala skatt i så stor utsträckning som möjligt. I ljuset av den slopade arvs- och gåvoskatten, blir fördelningen av kvarlåtenskapen mer transparent, vilket är en fördel för denna uppsats.

På grund av den tidigare skatten är det sannolikt att gåvor och ekonomisk kompensation till efterföljande generationer har skett innan personen har avlidit. På så vis har vederbörande helt lagligt kunnat undgå skatt i varierande utsträckning. Utan tillräckliga inkomstdata för de olika generationerna är det svårt att utreda om boet har skiftats innan personen har avlidit och hur den eventuella fördelningen har sett ut. Datamaterialet som presenteras i denna uppsats har tagits fram efter slopandet av arvs- och gåvoskatten och kan förhoppningsvis ge en mer rättvisande bild över föräldrars fördelning av sin kvarlåtenskap. Detta kommer att jämföras med liknande data för 2004, vilket

5 förhoppningsvis kan leda till intressanta slutsatser över individers olika gåvo- och fördelningsmönster med respektive utan beskattning.

1.1 Bakgrund

Intergenerationella överföringar är intressant ur flera aspekter. De kan ge en indikation på framtida generationers konsumtions- och produktionsmönster.

Eller ligga till grund för hur ett land utformar framtida finans- och skattepolitik.

Flertalet studier i ämnet är utförda i Amerika. Resultaten för de amerikanska undersökningarna är av uppenbara skäl inte applicerbara på den svenska populationen.

Jag har tillgång till två datamaterial, ett insamlat år 2004 samt ett urval som jag har insamlat efter slopandet av skatten år 2005. En jämförelse av dessa datamaterial kan belysa eventuella skillnader för hur individer agerar med respektive utan beskattning.

1.1.1 Slopandet av arvs- och gåvoskatten

Den nu avskaffade arvslagstiftningen i Sverige har sin grund i de lagar som uppkom under 1800-talets slut. 1884 upprättades en taxeringslag med bouppteckning som grund, Ohlsson (2007)*. Efter andra världskrigets slut blev syftet med arv- och gåvoskatten att finansiera delar av Sveriges stadsskuld.

Intressant att notera är att under 1970-talet låg arvsskattesatsen kring 70 procent, på marginalen, för att senare begränsas till omkring 30 procent, Seth och Tjäder (2005). Arvs- och gåvoskatt har inte ansetts som viktiga intäktskällor till statskassan. Dessa skatter har snarare tjänat som utjämnande och gett legitimitet till andra skatter, Ohlsson (2007)*. År 2003 avskaffas skatten för arv till make och sambo, Proposition (2003/04:15). Hösten 2004 tillkännagav regeringen att arvs- och gåvoskatten skall slopas från och med den första januari 2005, (Prop. 2004/05:1, sid 52). Som skäl till detta anges bland annat att arvs- och gåvoskatten inbringar relativt små intäkter till staten¹ och att

1De statliga intäkterna från arvs- och gåvoskatten uppgick till cirka 2,6 miljarder kronor. Vilket motsvarar knappt 0,4 procent av statsbudgeten, vars totala intäkter uppgick under fjärde

kvartalet år 2004 till 697 miljarder kronor (ESV).

6 administrationskostnaderna är relativt höga. (Prop. 2004/05:25). Förslaget som beslutas i riksdagen december 2004, avsågs att träda i kraft den första januari 2005. Dock ändrades beslutet och den nya lagen började gälla från och med den 17:e december 2004 på grund av de många svenskar som drabbades av flodvågskatastrofen i Sydostasien.

Skattens avskaffande 2005 var tänkt att underlätta främst för generationsväxlingen för företag i näringslivet. Det skapade också möjligheter för privatpersoner att fördela sin kvarlåtenskap mellan sina efterlevande anhöriga på ett sätt som mer speglar deras intentioner med arvet än att försöka kringgå att betala skatt i så stor utsträckning som möjligt, (Prop. 2004/05:25).

Det datamaterial som presenteras i uppsatsen som omfattar bouppteckningar insamlade för år 2005 omfattas således inte arvlåtaren av arvs- och gåvoskatten.

Denne kan i sitt testamente uttrycka sin exakta vilja utan att behöva ta hänsyn till att eventuell skatteminimering.

Att arvingar gör arvsavståenden², i syfte att minska skatt kommer i och med slopandet av arvs- och gåvolagen, att bli inaktuellt, Seth och Tjäder (2005). En jämförelse av antalet arvsavståenden i datamaterialet för år 2004 och 2005 visas i tabell 1.

Tabell 1. Antal arvsavståenden år 2004 jämfört med år 2005.

År 1:a gen. 2:a gen.

2004 250 22

2005 13 0

Jämförelsen visar en betydande skillnad mellan åren för båda generationerna.

Tabellen ovan visar att det är närmare 10 gånger färre arvsavståenden år 2005 jämfört med år 2004. Tabell 1 ger en indikation på att arvsavstående hos efterlevande i första hand verkar bero på att minimera skatt för urvalen år 2004 och 2005.

2Ett barn till den avlidne avstår, helt eller delvis, sin arvsdel till förmån för någon annan, oftast sitt eget barn.

7 Finansiella lösningar som även dessa uppkommit för att minimera skatt är exempelvis olika typer av kapitalförsäkringar. Även pensionsförsäkringar som lämnats helt eller delvis orörda till förmån för efterlevande har varit befriade från skatt. Ur skatteminimeringssynpunkt fyller denna typ av finansiella lösningar ingen funktion efter år 2005, Seth och Tjäder (2005).

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att utreda hur kvarlåtenskapen vid arv fördelas mellan efterarvingarna. Är likafördelning något som eftersträvas eller kan det finnas andra motiv till hur en förälder väljer att fördela sitt arv? Det undersöks om syskonskarans (bröstarvingarnas) sammansättning, antal och kön har någon effekt för hur kvarlåtenskapen fördelas. Vidare undersöks skillnaderna för fördelning av kvarlåtenskapen före och efter avskaffandet av arvs- och gåvoskatten.

1.3 Metod och avgränsningar

För att kunna genomföra denna undersökning har jag samlat in data för år 2005.

Data över bouppteckningar från stockholmsstad för två år, 2004³ och 2005, tagits fram. Bouppteckningarna kommer att analyseras och jämföras sinsemellan och årsvis genom en probitmodell. Data för åren 2004 och 2005 erhölls från Skatteverkets databaser. Detta resulterade i 239 respektive 409 bouppteckningar kunde användas för vidare studier i denna uppsats.

Datamaterialet samt de modeller och tester som utförs beskrivs utförligt i empiriavsnittet, del tre. För att kunna hitta mönster och tendenser mellan teori och empiri samt för att undersöka vilka variabler som kan påverka likafördelning av arv utförs regressioner på datamaterialet. Variabeln likafördelning är binär och modellen skattas med en ickelinjär sannolikhetsmodell, en probitmodell. Modellen ser ut enligt ekvation (1) nedan

1 2

( ) exp

2 2

zi

i

P Y s ds

 

 

  

 



3 Data för 2004 har tillhandahållits av professor Henry Ohlsson, Ohlsson (2007).

8 och z_i   _{1 1}x _i  ... _jx_{j i,} _i för i =1,…, n, j =1,…, m; 0P Y( ) 1_i  , Pindyck och Rubinfeld (1998). Modellen estimeras med programmet stata och tolkas genom att studera varje variabels marginalinverkan på den beroende variabeln.

Uppsatsen är disponerad enligt följande ordning. Del ett avslutas med en redogörelse över tidigare forskning inom området. I del två beskrivs relevanta teorier som är av intresse för denna uppsats. Vidare i del tre presenteras datamaterialet deskriptivt för de båda stickproven. Därefter redovisas och tolkas resultaten från regressionerna. I efterföljande analys och diskussion, del fyra, används teorin för att förankra antaganden och göra relevant återknytning till de resultat som uppkommit i analysen av datamaterialet.

1.4 Tidigare studier

Tidigare studier inom området är omfattande, detta kan tänkas bero på att familjen ses som en grundläggande institution inom ekonomin. Familjen fördelar tillgångar och gåvor av varierande slag vilket leder till konsumtion eller i en arvssituation, framtida konsumtion och tryggandet av avkommans framtid. Vad som driver detta, hur fördelningen av tillgångar ser ut och vilka incitament som leder till att fördelningen ser ut som den gör är frågor som behandlas i forskningen.

De två huvudfårorna ibland de teoretiska modellerna är den altruistiska modellen och utbytesmodellen. Dessa modeller förutsätter en ojämnfördelning av tillgångarna (kvarlåtenskapen). Detta antagande står i konflikt med de empiriska forskningsresultat som uppkommit inom ämnet. Denna konflikt benämns ofta som the equal division puzzle, se exempelvis Ohlsson (2007). Detta problem har gett upphov till forskning som har utmynnat i olika modeller som förklarar förhållandet mellan föräldrar och barn och främst föräldrarnas agerande för att förklara likafördelning av arv.

Tomes (1981) visar att den altruistiska modellen kommer att variera (med inversen) med barnets egen förmögenhet. Samt att fördelning av arv främst är till för att kompensera för om barnen haft otur eller gjort dåliga investeringar.

9 Wilhelm (1996) kommer fram till ett resultat som visar på belägg för en likafördelning av arv till den avlidnes barn.

Utbytesmodellen, se Bernheim et al. (1985), predikterar att arv och legat⁴ är positivt korrelerat med barnens agerande mot föräldrarna. Exempelvis vuxna utflyttade barn som besöker, ringer eller tar hand om sina föräldrar. Ju mer uppmärksamhet eller värdefulla tjänster barnet utför åt föräldern, desto större del av arvet får hon.

Ovan nämnda modeller studerar föräldrars agerande mot sina barn. Barnens handlande, inom syskonskaran, utelämnas således från dessa modeller.

Modellerna finner att arv är inverst korrelerade med permanent inkomst och att gåvor är inverst korrelerade med barnets nuvarande ekonomiska situation.

Viss forskning tar även upp barnens beteende och syskonens interaktioner med varandra. Faith et al. (2008) visar en modell där de driver tesen att det är svårt att fördela gåvor utifrån ett förutbestämt mönster. En anledning till detta kan vara att många av de transfereringar föräldrar gör till sina barn är situationsspecifika. Exempelvis som ett lån utan ränta, föräldrarna hjälper till med finansiering av första lägenheten, ekonomiskt stöd till en företagsidé, en resa eller studier utomlands. Eftersom dessa gåvor är oförutsägbara och kan pågå under en längre tidsperiod, kan det vara svårt för föräldrar att hålla reda på varje barns gåvofördelning. Faith et al. (2008) visar med sin modell att föräldrar vill stävja syskonrivalitet genom att tillämpa likafördelning av sin kvarlåtenskap. Om föräldrarna skulle signalera en ojämlik fördelning av arvet ger det incitament för det barn som vet att hon kommer att få en mindre del än sina syskon att tillämpa rent-seeking. Vilket leder till att det diskriminerade barnet kommer att försöka att få gåvor av föräldern när denne är vid liv. Allt annat lika, ju mer som gåvor föräldern skänker innan hon avlider, desto mindre kvarlåtenskap finns att fördela, Faith et al. (2008)

4 Ärvdabalken 11:10 § definierar legat som en särskild i testamente given förmån, såsom viss sak eller visst penningbelopp eller nyttjanderätt till egendom eller rätt att därav njuta ränta eller avkomst.

10 Trots den relativt stora empiriska forskningen i ämnet har det dock gjorts begränsade efterforskningar på svensk data. Tidigare undersökningar på svensk data Ohlsson (2007) och Jonsson (2005) som undersöker Svenska bouppteckningar och studerar om och i vilken utsträckning likafördelning av kvarlåtenskap förekommer. Ohlssons (2007) empiriska resultat tyder på att föräldrar använder gåvor som kompensation till de barn i syskonskaran som har mindre tillgångar. Vidare även att arv i stor utsträckning fördelas jämnt mellan syskon.

Gåvor är privat information medan arvsfördelning är offentlig information.

Föräldrar bryr sig om hur deras rykte, post mortem, kommer att bevaras efter att de avlidit beroende på hur de fördelar sitt arv. Givet dessa antaganden, blir det optimala valet för altruistiska föräldrar att de kompenserar sina barn med gåvor och att arv fördelas jämnt. Ohlsson (1999), Lundholm och Ohlsson (2000).

Ohlsson och Hochguertel (2008) finner att gåvor, transfereringar från föräldrar till sina barn, inte är tillfällig ekonomisk hjälp. Även att gåvor ges kompensatoriskt det vill säga, relativt mindre bemedlade barn i syskonskaran får större transfereringar i form av gåvor.

Sammanfattningsvis visar de empiriska studierna av transfereringar mellan generationer att gåvor tenderar att utdelas i kompenserande syfte. På så vis tenderar barn med relativt mindre inkomster att få större gåvor än sina relativt mer förmögna syskon. Den vanligaste fördelningen av arv och legat är att de fördelas lika mellan syskon, Ohlsson och Hochguertel (2008) De empiriska resultaten för förmögenhetsfördelning är blandade men det finns mycket som talar för att likafördelning av arv är det vanligast förekommande.

2. Teori

Nedan presenteras tre modeller för hur förälder kan välja att fördela sin kvarlåtenskap. Grunden i det teoretiska ramverk som byggs upp nedan är hämtat från Becker (1974) och Laitner och Juster (1996). Modellen har även influerats av Ohlsson (2005). Det görs en distinktion mellan en gåva som görs

11 när båda parter är vid liv och en gåva som görs när givaren har avlidit, denna typ kallas legat.

Huvudteorierna av behållning för denna uppsats är den altruistiska modellen, den egoistiska modellen och utbytesmodellen.

2.1 Den altruistiska modellen

I familjesammanhang definieras altruism som föräldrars osjälviska välvilja mot konsumtionsmöjligheterna för sina barn. Ju starkare altruistiska känslor föräldern hyser för sina barn desto mer vill hon jämna ut konsumtionsmöjligheterna mellan dem. Om ett barn har större ekonomiska tillgångar än sina syskon minskar förälderns gåvor till denne och fördelar dessa på de syskon som har mindre inkomster. Becker (1974) och Barro (1974).

Forskning tyder på att storleken på gåvor till barn kan variera medan legat och eller arv fördelas jämnt mellan bröstarvingar, Lundholm och Ohlsson (2000).

Denna välvilja kan ses i grunden som osjälvisk. Föräldrar uttrycker denna välvilja på flera sätt, bland annat genom gåvor. Föräldrarna känner sig nöjda med att kunna försörja sin avkomma och i förlängningen känner de sig nöjda med sig själva, Laitner och Juster (1996). En altruistisk förälder med flera barn bryr sig inte bara om sin egen konsumtion över sin livstid utan även om sina barns konsumtionsmöjligheter. Ur detta perspektiv resonerar Becker (1974), Barro (1974) vidare att föräldern kommer att försöka jämna ut sina vuxna barns framtida konsumtionsmöjligheter. Ett nödvändigt antagande för att den altruistiska teorin skall hålla är att föräldrar tillämpar en olik fördelning av arv och gåvor till sina barn.

Initialt i den altruistiska modellen lever en förälder och har två barn varav ett fattigt (f )och ett rikt (r ). Föräldern bryr sig lika mycket om sina barn, enligt den altruistiska modellen. Förälderns totala inkomst uttrycks som Y^F och barnens inkomster som Y där _i^B i =f, r. Både förälderns och barnens inkomster är givna innan föräldern avlider. Förälderns totala arv, A= af + ar, fördelas mellan barnen.

Föräldern bryr sig om sin egen konsumtion, C^F samt det i: te barnets totala tillgångar Y_i^B a_i . Vilket ger följande villkor;

12

max_F, , ( ) ( ( ) ( ))

f r

F B B

f f r r

C a a

U C

 V Y

a

V Y

a

Y

C

a

a

a

 0

Där ( )U  och ( )V  är konkava och tilltagande och har derivatan U(0)V(0) , Laitner och Juster (1996). Derivatan av ( )V  mäter den nytta som föräldern erhåller från barnets konsumtion och där storleken på _ uttrycker styrkan på förälderns altruistiska känslor. Ekvation (2) visar innebörden av ett altruistiskt beteende. Det vill säga förälderns nytta av egen konsumtion, C^F,samt nyttan av arvet, ai, betingat på barnets inkomst. Ekvation (3) visar ai som det i: te barnets del av det totala arvet, A.

( ^F, ^B, ^B, )

i f r

a V Y Y Y



Första ordningens villkor för nyttomaximeringsproblemet i ekvation (2) ger:

B B

f r r f

a

a

Y

Y

Där, Y , mäts i förälderns marginalnytta av barnens inkomst vilket medför att _i^B ekvation (4) håller. Alternativkostnaden för att öka det fattiga barnets arvsandel, af, är ekvivalent med minskningen av det rika barnets arvsandel, ar. föräldern kommer att jämna ut barnens konsumtionsmöjligheter så att a_f a_r . Denna teoretiska lösning⁵ motsäger en stor del de empiriska forskningsresultat som visar på likafördelning av arv, Lundholm och Ohlsson (2000). En förälder som följer den altruistiska modellen kommer att tillämpa en olikfördelning givet att barnens inkomster skiljer sig. Detta implicerar således en ojämn fördelning av arv och gåvor.

Formellt sett kan detta visas genom att studera de partiella derivatorna för ekvation (2) i detta fall visar att det barn som har en större inkomst får en minskad storlek på arvet. Dock kommer barnets totala tillgångar att öka enligt derivatorna:

5 Denna lösning illustreras som punkten α i figur 1 i appendix.

13 0 ^r_F ^r_B ^f_F ^f_B 1

f r

a a a a

Y Y Y Y

   

    

    ⁽⁵⁾

Om familjens inkomst ökar kommer barnens tillgångar också att öka. Eftersom en altruistisk förälder fördelar gåvor till alla familjemedlemmar ligger det i den enskilda familjemedlemmens intresse att maximera sin familjs inkomst, Becker (1974).

1

i i

F B

i

a a

Y Y

 

 

 

Ekvation (6) bildar ett fall där om förälderns tillgångar ökar (minskar) och barnets tillgångar minskar (ökar) kommer ett arv i proportion till minskningen att återställa den initiala altruistiska resursfördelningen.

2.2 Den egoistiska modellen

Den egoistiska modellen utgår från att föräldern får en ökad nytta när hon ger gåvor och inte för den nytta som barnet får av gåvan. Det är således nyttan av själva gåvan till barnen som är det centrala incitamentet som driver föräldern i denna modell. Jämfört med den altruistiska modellen är det ingen skillnad för effekten på förälderns inkomst. Modellernas implikationer skiljer sig för barnens inkomster. Enligt den egoistiska modellen har barnets inkomst inte någon betydelse för förälderns beteende vad gäller fördelningen av arv, Ohlsson och Hochguertel (2008).

Utan antagandet om att föräldern följer den altruistiska modellen tas barnens nyttofunktion, V Y( _i^B a_i), bort från maximeringsvillkoret i ekvation (2). Detta medför att ekvation (3) och (4) inte gäller då föräldern följer den egoistiska modellen. Detta resulterar i att ekvation (2) reduceras till en ren livscykelmodell där tillgångarna tenderar att minska eftersom de endast behöver täcka föräldrarnas konsumtion,C^F, Laitner och Juster (1996).

( )

0 a

Y

  



( )

0

i

a Y

  



14 Ekvation (7) visar att om antagandet beträffande altruism tas bort betyder inte att fördelning av arv och legat försvinner. Gåvomönster enligt den egoistiska modellen berörs inte av barnens inkomster, Ohlsson Hochguertel (2008).

2.3 Utbytesmodellen

Utbytesmodellen tas upp i olika utföranden bland annat av Bernheim et al.

(1985) och Cox (1987). I denna modell tar inte föräldern hänsyn till sina barns konsumtionsmöjligheter eller nyttan av att ge gåvor. Modellen antar att föräldrar värderar uppmärksamhet (eg. hembesök, telefonsamtal) och tjänster (eg. städning, handla) högre än materiella gåvor. Föräldrarna visar tacksamhet gentemot sina barns uppmärksamhet och tjänster genom gåvor. Dessa gåvor står i proportion till hur mycket uppmärksamhet barnen visar och storleken på de tjänster som utförs. Priset för uppmärksamhet och tjänster beror på hur barnen värderar sin tid. Detta implicerar att föräldern kommer att vända sig till det barnet med en relativt lägre inkomst. Då det i modellen antas att alternativkostnaden för barnens tid ökar med respektive inkomst, Y_i^B, i =f, r.

Detta betyder att det är sannolikt att en gåva från förälder till ett barn minskar i samma proportion som barnets inkomstökning, Light och McGarry (2003).

Föräldern antas betala ett implicit pris för uppmärksamhet, p som har en ^U_i tendens att öka barnets inkomst, Y . Föräldrarnas arv/gåvor till varje barn, _i^B ai, är proportionella mot den uppmärksamhet och de tjänster som barnen utför.

Mängden tjänster som varje barn utför ”köper” uttrycks som C . Ohlsson _i^T Hochguertel (2008).

U T

i i i

a

p C

där A= ar+ af

Föräldern får följande maximeringsproblem:

, ,

max ( ) ( ) ( )

F T T

r f

F T T

r r f f

C C C U C V C V C (9)

där

Y

p Y C

p Y C

15 En högre inkomst hos föräldern, Y^F, leder till en högre egen konsumtion samt flera och större arv/gåvor till respektive barn. Ekvation (10) nedan visar hur förälderns konsumtion kommer att variera med förändringar i inkomsten hos det i: te barnet:

 



0

i

C

Y

I modellen värderar de båda barnen priset på tjänster och uppmärksamhet olika.

Detta uttrycks som låg respektive hög priselasticitet för barn. En låg priselasticitet betyder att det inte finns några direkta substitut för specifika tjänster från ett specifikt barn. Däremot kommer en hög priselasticitet betyda att beloppet minskar med barnets inkomst. Ett positivt eller negativt tecken på de partiella derivatorna nedan beror på priselasticiteten för hur stor efterfrågan är för barnens uppmärksamhet och tjänster. Givet att elasticiteten är låg och att för att utgifterna ökar med priset får vi följande uttryck för det i: te barnet:

( )

0

T r r

B i

p C Y

 



( )

0

T f f

B i

p C Y

 



Det förekommer även transaktionskostnader i form av kompensation för exempelvis, resor eller restid för barnen. Detta medför att barn som bor relativt nära sina föräldrar behöver relativt lägre kompensation. Om föräldrarnas hälsa försämras kan detta leda till en högre efterfrågan på uppmärksamhet och tjänster och eller högre kompensationskostnader, Ohlsson Hochguertel (2008).

16

3. Empiri

3.1 Databeskrivning

Datamaterialet som ligger till grund för denna uppsats omfattar uppgifter som är inhämtade från skatteverkets databaser. För att få fram ett relevant urval har jag gått igenom över 4000 bouppteckningar registrerade i Stockholm år 2005. Datamaterialet, som är nytt och unikt i sitt slag, är inhämtat utifrån följande kriterier:

 Den avlidne skall efterlämna testamente.

 Det krävs att dödsboet har en positiv kvarlåtenskap.

 Den avlidne skall efterlämna minst två barn som efterarvingar.

 När arvlåtaren avlider skall denne vara änka, änkling, ogift eller skild.

Främst har information om den avlidne och dennes barn undersökts såsom, arvsstorlek, familjesituation, ålder, kön, och bostadsort. Urvalet som undersökts är bouppteckningar registrerade i Stockholm för personer avlidna under år 2004 och 2005. Detta resulterade i 293 observationer för år 2004 respektive 409 för år 2005, se tabell 1 i appendix för fullständig variabelförteckning.

3.2 Data för år 2004

Datamaterialet för år 2004 innefattar 239 observationer över bouppteckningar och visar hur föräldrar fördelade sin kvarlåtenskap innan slopandet av arvsskatten. Individerna i urvalet är i genomsnitt äldre och har en större nettoförmögenhet relativt den svenska populationen. Datamaterialet beskrivs utförligt i Ohlsson (2007) och Jonsson (2005). Relevanta data från detta material kommer att belysas vid jämförelse med materialet för år 2005.

3.3 Data för år 2005

Jag har inhämtat ett datamaterial med bouppteckningar. Datamaterialet omfattar personer i stockholmsstad som avlidit från och med första januari 2005 och således inte omfattas av den nu slopade arvs- och gåvolagen. Materialet är nyinsamlat och unikt i sitt slag. Nedan presenteras de båda stickproven deskriptivt. Det är relevant att belysa hur urvalet år 2005 skiljer sig jämfört

17 med övriga populationen. Jämfört med övriga landet hade Stockholms innevånare störst nettoförmögenhet (www.ssd.scb.se) år 2005. Cirka 14 procent av den svenska befolkningen hade en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor år 2005 (www.scb.se). Förmögenheten för urvalet år 2005 hamnar således i 8-9:e decilen⁶ i en jämförelse över Svenska befolkningens genomsnittliga nettoförmögenhet. Urvalets medelförmögenhet per person, jämfört med Sverige och Stockholm visas i tabellen nedan.

Tabell 2. Jämförelse, medelvärde för nettoförmögenhet per person, tkr.

2004 2005

Sverige 494* 470**

Stockholm 691* 741**

Urvalet 1371 1785 Källa : Ohlsson 2005*, SCB**

Resultatet i tabell 2 visar att urvalet har betydligt högre genomsnittlig förmögenhet än snittet på riks- och stadsnivå. Utifrån resultaten och urvalets kriterier kan personerna i urvalet antas ha större ekonomiska tillgångar än den övriga svenska populationen. En av anledningarna är att urvalet har en lägre skuldnivå än genomsnittet, Ohlsson (2007).

Tabell 3. Fördelning över kön och ålder för urvalet år 2005.

Ålder

Kön Antal Min Medel Max Std. av

Kvinna 268 48 87 102 9,1

Man 141 44 84 104 10,2

Båda 409 44 86 104 9,6

Könsfördelningen i urvalet visar på nästan dubbelt så många kvinnor som män samt en något högre snittålder för kvinnorna. I tabellen nedan undersöks medellivslängden närmare.

Tabell 4. Jämförelse, medellivslängd.

Man Kvinna

Sverige * 78 82

Stockholm* 78 82

2004 urvalet 84 86

2005 urvalet 84 87

6 Se tabell 2 i appendix.

18 Där * indikerar medellivslängd åren 2001-2005⁷. Tabell 4 visar en differens på 6 år för män och 4-5 år för kvinnor jämfört med snittet för riket och Stockholms län. De redovisade resultaten ovan ger en generell bild över hur representativt datamaterialet är för befolkningen.

Tabell 5. Procentuell könsfördelning år 2004 och 2005.

Kön 2004 2005

Kvinna 68 66

Man 32 34

Totalt 100 100

Könsfördelningen är i det närmaste identisk för datamaterialen. Individernas civilstånd undersöks närmare i tabell 6.

Tabell 6. Fördelning över civilstånd, år 2005.

Civilstånd Antal Procent Kumulativ procent

Änka 231 56 56

Änkling 105 26 82

Skild 70 17 99

Ogift 3 1 100

Totalt 409 100 100

Med avseende på könsfördelningen, följer tabellen ovan samma mönster med drygt dubbelt så många änkor som änklingar. Det är troligt att en andel av individerna i urvalet kan vara eller har varit sambo. Detta har dock inte registrerats i skatteverkets databas. När materialets individer undersökts närmare blir det intressant att se hur frekvensen över antal barn ser ut per individ i urvalet. Detta utförs för att kunna avgöra huruvida antalet barn kan förklara hur föräldrar väljer att fördela sin kvarlåtenskap.

Seth och Tjäder (2005) skriver att testamentets viktigaste funktion kommer att avse enskild egendom för barns och barnbarns arv. Det stämmer väl in på datamaterialet för år 2005 där 55 procent⁸ av urvalet hade denna avsikt med sitt testamente.

7 SCB, Demografiska rapporter 2007:1, livslängden i Sverige 2001-2005, sid. 47

8 Se appendix, tabell 3.

19 Tabell 7. Fördelning över antal barn per individ för 2005 urvalet.

Antal barn Antal Procent Kumulativ procent

2 254 62 62

3 115 28 90

4 27 6,6 96,6

5 11 2,7 99,3

6 1 0,3 99,6

7 0 0 99,6

8 1 0,3 100

Totalt 409 100 100

Två barn är absolut vanligast, vilket också är fallet för urvalet år 2004. För att undersöka om kön och ålder har någon inverkan på föräldrars benägenhet för likafördelning, redovisas barnens kön- och åldersfördelning i tabell 8.

Tabell 8. Kön och åldersfördelning över barn, 2005 urvalet.

Ålder

Kön Antal Min Medel Max Std. av

Kvinna 547 12 55,8 83 10,1

Man 493 13 56,2 77 9,3

Båda 1040 12 56,0 83 9,7

För urvalet är medelvärdet för den kvarlåtenskap som skall fördelas knappt 1,8 miljoner kronor, exklusive kapital-, liv- och pensionsförsäkringar.

Tabell 9. Kvarlåtenskapen för 2005 urvalet.

Kvarlåtenskap

Min 119 kr

Medel 1 785 tkr

Max 48117 tkr

Std. av 3 825 tkr median 765 tkr

antal 409

Standardavvikelsen ger en tydlig indikation på en stor variation i arvsstorlek.

Även om det minsta värdet kan te sig relativt litet, finns det en behållning i att ta med detta i undersökningen. Eftersom det är föräldrarnas intention med sin kvarlåtenskap och fördelningen av arv som är av betydelse.

20 3.4 Resultat

För att kunna studera vilka variabler som eventuellt påverkar föräldrars likafördelning av arv jämförs först datamaterialen deskriptivt för att klargöra eventuella skillnader och likheter. Sedan genomförs två modellestimationer, den första är en modell som utifrån urvalet 2005 försöker förklara likafördelning.

Den andra modellen syftar till att jämföra urvalen. En identisk modell estimeras relativt båda urvalen för att försöka bringa klarhet i om det råder en samstämmighet, modellerna emellan. Det vill säga, om koefficienterna uppvisar samma tecken. Då skulle detta kunna tolkas som att individerna i urvalen har liknande värderingar. Resultat och tolkning av modellerna redovisas för respektive modell. Jämförelsen mellan data för år 2004 och 2005 syftar till att visa på eventuella olikheter för hur individer handlar när deras handlingar beskattas.

3.4.1 Deskriptiva resultat

Storleken på kvarlåtenskapen som skall fördelas är vitalt för undersökningen.

Tabell 10 visar en jämförelse över hur kvarlåtenskapen är fördelad inom urvalen.

Tabell 10. Kvarlåtenskap i t kronor för år 2004 och 2005.

År Medelvärde P10 P50 P90 Gini koefficient

2004* 1370 17 687 2391 0,61

2005 1790 55 730 3591 0,68

*Källa Ohlsson 2007

En jämförelse visar att arvsstorleken för urvalet 2005 är relativt större. Detta behöver inte betyda att individer i urvalet 2005 generellt är mer förmögna än de som avled år 2004. För 2004 urvalet är det troligt att individer transfererade sina tillgångar, helt eller delvis, till sina anhöriga innan de avled. På grund av

21 den då rådande skattelagstiftningen. Gini koefficienten⁹ visar att arvsstorleken är ojämnt fördelad inom urvalet, för båda åren.

Tabell 11. Fördelning av kvarlåtenskapen, år 2005.

Kön Lika Olik Lika, procent

Kvinna 248 20 92,5

Man 114 27 80,9

Båda 362 47 88,5

För urvalet år 2005 är det tydligt att föräldrar väljer att fördela sin kvarlåtenskap jämnt mellan sina barn. Vilket också är fallet för 2004 urvalet, där den totala andelen för likafördelning uppgår till 92,5 procent. Andelen som väljer likafördelning är även för 2004 urvalet något högre bland kvinnor (93,8) än för andelen män (89,6). Den högre totalprocenten för likafördelning år 2004 kan tänkas bero på att även om en förälder haft för avsikt att följa den altruistiska modellen och ge olika stora arvsandelar till sina barn. Kan denne ha avstått från detta på grund av eventuell skatteproblematik. Syskonskarans sammansättning kan också tänkas påverka fördelningen av kvarlåtenskapen.

Tabell 12. Andel likafördelning med avseende på syskonskara, per år.

2004 2005

Kvinna 92,2 85,4

Man 90,2 79

Blandat 93,2 92,8

För båda urvalen är andelen som delar kvarlåtenskapen lika störst för en blandad syskonskara följt av kvinnor och sedan män. Resultatet ovan går emot ett antagande om att en könshomogen syskonskara skulle vara mer lika och på så vis minska eventuella orättvisor. Detta ger en antydan till att det kan vara andra faktorer än barnens kön som ligger bakom ett rättvist beteende.

Hur än fördelningen än ser ut mellan arvtagarna, verkar det som att merparten av kvarlåtenskapen stannar inom familjen. Detta finner även Ohlsson (2007).

Andelen individer som har testamenterat arv till välgörenhet utgör en relativt liten del av båda urvalen.

9 Gini koefficientenanvänds för att mäta förmögenhetsfördelning. Gini statistikan är definierad mellan noll och ett. Ett värde närmare ett i detta fall visar på en ojämn fördelning av

kvarlåtetenskapen inom urvalet. Ett värde nära noll visar på en jämn fördelning.

22 Tabell 13. Arv till välgörenhetsorganisationer.

Välgörenhet 2004 2005

Andel av urval 3,00% 4,20%

Total summa, tkr 435 4893

Det skall dock tilläggas att 2005 var ett rekord år vad gäller gåvor till välgörenhetsorganisationer. Svenska befolkningen skänkte cirka 5,3 miljarder kronor (www.frii.se). Anledningen tillskrivs flodvågskatastrofen som inträffade i december 2004.

För att kunna se eventuella samband mellan variablerna som inkluderas i regressionerna för urvalet för år 2005, redovisas nedan en korrelationstabell.

Tabell14. Korrelationstabell för urvalet år 2005.

Likaförd Arv Man Antbarn 2barn 3barn Barnman Döttrar Barn kv. Ålder Skild

Likaförd 1

Arv -0,01 1

Man 0 0 1

Ant. barn -0,07 0 -0,04 1

2 barn 0,05 -0,03 0 -0,82 1

3barn 0,02 0,06 0,05 0,38 -0,81 1

Barn man -0,04 -0,02 -0,01 0,16 -0,18 0,14 1

Döttrar 0,01 -0,04 0,02 0,51 -0,38 0,1 -0,51 1

Barn kv. 0,08 -0,07 0,04 0,12 -0,1 0,04 -0,2 0,62 1

Ålder 0,07 0,06 -0,15 0,05 -0,04 0,01 0,05 0,01 0,04 1

Skild -0,04 -0,01 0,12 0,03 -0,03 -0,02 0 0,04 0,03 -0,42 1 Änka 0,02 0 -0,81 0,03 -0,01 -0,01 -0,01 0,01 -0,01 0,29 -0,51 Änkling 0,04 0,01 0,81 -0,06 0,03 0,02 0,02 -0,05 -0,02 0,09 -0,27

Det är viktigt att poängtera att korrelationen visar det linjära sambandet mellan två variabler och sambandet, positivt eller negativt, mellan dessa. Det går således inte att säga om a (b) orsakar b (a). Det är skillnad mellan samvariation och orsakssamband.

Korrelationskoefficienten mellan Likafördelning och övriga variabler är relativt liten. Detta kan möjligtvis bero på urvalsstorleken. Det finns ett negativt samband mellan Likafördelning och Arv, Antal barn, en syskonskara med enbart män (Barn man) och om arvlåtaren är Skild. Övriga variabler uppvisar ett positivt samband med Likafördelning av arv.

23 3.4.2 Regressionsresultat

Med hjälp av regressionsanalys undersöks datamaterialet mer ingående för att kunna studera huruvida föräldrar tillämpar likafördelning av sin kvarlåtenskap.

Datamaterialet skattas med en probitmodell som, utifrån variablernas medelvärden, skattar förändringen i sannolikhet för den beroende variabeln likafördelning. I regressionstabellerna redovisas resultaten av probitmodellens skattning av likafördelning. Olika variabler undersöks för att kunna utröna om de har någon inverkan på likafördelning. För datamaterialet 2005 har en modell estimerats för att kunna utreda vilka variabler som påverkar likafördelning av arv.

Tabell 15. Probitmodell för 2005 urvalet.

Beroende variabel: Likafördelning*

2005

Koefficient Std.fel z-värde Koefficient Std.fel z-värde

Arv -5,0E-9 (1,9E-8) -0,26 Barn man* -0,08 (0,31) -0,25

Ålder 0,09 (0,09) 0,99 Barn kvinna* 0,35 (0,31) 1,14

Ålder2 -5,2E-4 (5,5E-4) -0,95 Antal barn 0,57 (0,48) 1,19

Skild* 1,08 (0,89) 1,21 2 barn* 1,94 (1,10) 1,77

Änkling* 1,26 (0,94) 1,35 3 barn* 1,36 (0,66) 2,05

Änka* 1,00 (0,94) 1,07 Antal Döttrar 0,03 (0,19) 0,13

Man* -0,19 (0,35) -0,55 Konstant -6,99 (4,04) -1,73

Totalt antal observationer: 384 Pseudo R² =0,0479

Log-likelihood = -163,2 Standardfel inom parentes

* Indikerar dummyvariabel, antar vär det 0 eller 1.

Variabeln Ogift uppvisar perfekt kollinearitet och har därför tagits bort från modellen. Variabeln 3 barn är signifikant på fem procentsnivån, i övrigt uppvisar endast ickesignifikanta variabler. Se log-likelihood statistikan¹⁰ för simultant test eller z-statistika för de enskilda variablerna. Andelen förklarad variation i modellen är 4,8 procent. Trots ickesignifikanta resultat, som möjligtvis kan bero på det begränsade urvalet, finns det en behållning i att undersöka och tolka koefficienternas inverkan på den beroende variabeln. Dels,

10 Testar hypotesen, Ho: βj =0,

24 för att kunna återknyta till forskning inom området. Dels för att ett större stickprov möjligtvis skulle ge modellen validitet.

Probitmodellen är ickelinjär och estimaten kan inte tolkas direkt från regressionsutskriften. Utifrån en marginaleffekt- tabell¹¹ går det att tolka variablernas marginalinverkan på den beroende variabeln. De tolkningsbara resultaten återges i tabell 16.

Tabell16. Marginalinverkan på likafördelning, för respektive variabel.

Beroende variabel: Likafördelning*

2005

Likafördelning dF/dx Procent Likafördelning dF/dx Procent

Arv -1,18E-9 -1,18E-7 Barn man* -0,018 -1,8

Ålder 0,02 2,12 Barn kvinna* 0,09 9,43

Ålder2 0,00 -0,01 Antal barn 0,14 13,5

Skild* 0,18 17,5 2 barn* 0,53 53,1

Änka* 0,25 25,2 3 barn* 0,24 24,4

Änkling* 0,22 22,1 Antal Döttrar 0,006 0,60

Man* -0,05 -4,70

* Indikerar dummyvariabel, antar värdet 0 eller 1.

dF/dx visar den marginella förändringen för variablerna.

Tabell 16 visar de tolkningsbara resultaten för probitmodellens koefficienter som anges i procent. Marginalkronan i Arv, om arvlåtaren är man samt marginalsonen (Barn man) är variabler som minskar sannolikheten för likafördelning av arv. Marginal året ökar sannolikheten för likafördelning upptill det att arvlåtaren är cirka 85 år. För arvlåtare som är över 85 år (Ålder²) minskar sannolikheten för att denne skulle fördela sin kvarlåtenskap jämnt.¹² Variablerna Antal barn och Döttrar ökar sannolikheten för rättvisfördelning på marginalen. Dummyvariablerna 2 barn, 3 barn, Kvinnligtbarn, Änka, Änkling samt Skild uppvisar alla en positiv marginalinverkan på sannolikheten för likafördelning av arv. Givet att en förälder har två barn, ökar sannolikheten för en rättvis fördelning med 53 procent, allt annat lika.

11 Kommandot dprobit används i stata.

12 max 84, 7

ålder Likafördelning år

25 Finns det någon skillnad i föräldrarnas arvsmönster, hur påverkar de variabler som undersöks likafördelning? För att närmare kunna klargöra skillnader och likheter mellan urvalen år 2004 och 2005 estimeras en probitmodell utifrån samma variabler för respektive år. Resultaten redovisas och tolkas nedan.

Tabell 17. Probitmodell, år 2004 relativt år 2005.

Beroende variabel: Likafördelning*

2004 2005

Koefficient Std.fel z-värde Koefficient Std.fel z-värde

Ålder -0,425 (0,479) -0,89 Ålder 0,078 (0,089) 0,88

Ålder² 0,002 (0,003) 0,84 Ålder² -4,7E-4 (0,001) -0,86

Skild* 0,312 (0,722) 0,43 Skild* 1,068 (0,879) 1,21

Änkling* 0,342 (0,704) 0,49 Änkling* 1,338 (0,928) 1,44

Änka* 0,878 (0,754) 1,16 Änka* 1,096 (0,928) 1,18

Barn man* 0,094 (0,329) 0,29 Barn man* -0,097 (0,217) -0,45 Barnkvinna* 0,215 (0,342) 0,63 Barnkvinna* 0,370 (0,216) 1,71 Antal barn -0,005 (0,221) -0,02 Antal barn -0,175 (0,096) -1,82

Man* 0,132 (0,546) 0,24 Man* -0,178 (0,348) -0,51

3 barn* -0,030 (0,327) -0,09 3 barn* 0,197 (0,185) 1,06

Arv -3,6E-8 (1,1E-7) -0,32 Arv -5,6E-9 (1,9E-8) -0,3

Konstant 20,0 (20,92) 0,96 Konstant -3,124 (3,351) -0,93 Totalt antal observationer: 222 Totalt antal observationer: 384

Pseudo R² =0,0634 Pseudo R²=0,0348

Log-likelihood = -56,201 Log likelihood = -165,432 Standardfel inom parentes

* Indikerar dummyvariabel, antar värdet 0 eller 1.

De förklarande variablerna i probitmodellerna är icke-signifikant skilda från noll. De förklarar således inte en likafördelning av arv på 5 procents signifikansnivå. Variationen i modellen förklaras relativt, bättre av 2004 än 2005, 6,3 respektive 3,5 procent. Under rådande specifikation är dock inte 2004 regressionen i tabell 17 samstämmig med Jonsson (2005). Huruvida variablerna har förväntade tecken och i vilken marginalinverkan de påverkar likafördelning undersöks i tabell 18. Detta för att eventuellt se en antydan hur ett resultat för ett större urval av svensk data skulle se ut. Om stickprovsstorleken skulle ha varit större i urvalet, hade resultaten från regressionerna sannolikt medfört signifikanta variabler.

26 Tabell 18. Marginalinverkan på likafördelning för respektive variabel.

Beroende variabel: Likafördelning*

2004 2005

Likafördelning dF/dx Procent Likafördelning dF/dx Procent

Ålder -0,050 -4,99 Ålder 0,019 1,89

Ålder² 2,7E-4 0,03 Ålder² -1,1E-4 -0,01

Skild* 0,031 3,14 Skild* 0,177 17,65

Änkling* 0,035 3,51 Änkling* 0,233 23,29

Änka* 0,115 11,53 Änka* 0,280 27,96

Barn man* 0,011 1,15 Barn man* -0,023 -2,27

Barn kvinna* 0,028 2,83 Barn kvinna* 0,101 10,06

Antal barn -0,001 -0,06 Antal barn -0,042 -4,22

Man* 0,015 1,50 Man* -0,044 -4,40

3 barn* -0,004 -0,36 3 barn* 0,046 4,55

Arv -4,2E-9 -4,2E-7 Arv -1,4E-9 -1,4E-7

* Indikerar dummyvariabel, antar värdet 0 eller 1.

dF/dx visar den marginella förändringen för variablerna.

De tolkningsbara resultaten för modellerna skiljer sig något mellan stickproven.

Generellt betingar variablerna för urvalet år 2005 en relativt större procentuell marginell inverkan på likafördelning. Detta kan bero på skillnaden i stickprovsstorlek¹³ mellan urvalen. Variabeln Ålder visar att marginal året minskar (ökar) sannolikheten för likafördelning år 2004 (2005). Modellen visar att marginal sonen (barn man) år 2004 har en positiv inverkan på sannolikheten för den beroende variabeln. En motsatt effekt erhålls för år 2005. Båda modellerna uppvisar negativ inverkan på likafördelning när Antalet barn ökar på marginalen. Att arvlåtaren är Man har en positiv (negativ) marginalinverkan på sannolikheten för den beroende variabeln, år 2004 (2005). Att en förälder hade 3 barn i 2004 urvalet minskar sannolikheten för en rättvis fördelning mellan barnen. Däremot uppvisar samma variabel för 2005 urvalet en positiv marginalinverkan. Samstämmiga resultat för urvalen uppvisas för variabeln Arv. Den negativa koefficienten visar att för varje extra krona som arvet ökar, resulterar i en negativ marginalinverkan på sannolikheten för likafördelning mellan arvingarna. Att tecknet är negativt för koefficienten följer

13 239 för urvalet år 2004 och 409 för urvalet år 2005.

27 förväntningarna och har stöd i tidigare forskning se Ohlsson (2007). Dock skall det framhållas att modellens variabler inte är signifikanta.

Eftersom detta är en pilotstudie med ett begränsat antal observationer kan det vara värt att undersöka om variablerna är signifikant skilda från noll på 20-30 procents nivå. Signifikanta variabler inom detta intervall redovisas i appendix, tabell 4.

4. Analys och diskussion

Resultatet i denna undersökning visar att majoriteten av föräldrarna väljer att fördela sin kvarlåtenskap rättvist mellan sina arvingar, för både år 2004 och 2005. Anledningen till detta resultat kan bero på en homogen familjesammansättning i urvalen samt liknande inkomster och tillgångar hos barnen. Den altruistiska teorin förutsätter att föräldrar vill jämna ut konsumtionsmöjligheterna mellan sina barn genom att fördela arvet olika.

Eftersom individerna i datamaterialet är relativt homogena kan kopplingen till den altruistiska teorin inte helt uteslutas. Även om det kan finnas andra faktorer som påverkar, exempelvis föräldrarnas rykte, post mortem, kan medföra att de väljer ett rättvist beteende se Lundholm och Ohlsson (2000) och Stark (1998).

Ju äldre barnen blir desto mer information får föräldrarna om deras ekonomiska tillgångar. Föräldrarna kan välja att fördela kvarlåtenskapen till förmån för de yngre barnen som kanske inte har den ekonomiska trygghet som sina äldre syskon, Ohlsson (2007). Alternativt, att föräldrar till flera barn med större åldersspridning kommer ihåg sina yngre barn mer. Eller att de uppvisar ett kompensatoriskt beteende och väljer att premiera de(n) som tog hand om dem på ålderns höst.

Datamaterialet i denna uppsats har skattats med en probitmodell för att kunna utröna hur olika variabler inverkar på sannolikheten för föräldrars likafördelning av sin kvarlåtenskap. De sammanfattade resultaten för regressionsanalysen är att sannolikheten för likafördelning minskar med storleken på kvarlåtenskapen, för båda urvalen. Detta resultat finner stöd i

28 forskningen se Judge och Hrdy (1992), Ohlsson (2007). I ljuset av detta resultat kan det förväntas att ett bo med en relativt mindre kvarlåtenskap sannolikt kommer att fördelas lika.

Det visar sig att arvlåtarens ålder, på marginalen, har en positiv inverkan på likafördelning för urvalet 2005. Ett motsatt resultat uppvisas för urvalet 2004.

Det senare resultatet skulle kunna tolkas som att sannolikheten för att en likafördelning minskar om förälderns hälsa är dålig, vilket kan bero på hög ålder Light, McGarry (2003). För urvalet 2005 uppvisar resultaten att sannolikheten minskar för en rättvis fördelning om arvlåtaren är man. Däremot, för år 2004 har variabeln en positiv inverkan.

Enligt min modellspecifikation uppvisar arvlåtarens civilstånd endast en positiv inverkan på sannolikheten för likafördelning. För urvalet 2004 skiljer sig detta resultat från Ohlsson (2007), som finner att en individ som var skild uppvisade en större sannolikhet till en olik fördelning av kvarlåtenskapen.

I båda stickproven är det vanligast att arvlåtaren efterlämnat två barn.

Resultatet för 2005 urvalet i tabell 16 visar att två barn ökar sannolikheten för likafördelning med 53 procent.

Antalet barn i familjen, tabell 16, uppvisar en positiv marginalinverkan på likafördelning. Däremot i den andra modellspecifikationen, tabell 18, har antalet barn en negativ inverkan på marginalen för båda urvalen. Det kan handla om rivalitet mellan syskonen se Faith et al. (2008). En annan anledning kan vara att familjer med en, för urvalet, relativt större förmögenhet har färre barn Hurd och Smith (2002). En större syskonskara kan innebära en större åldersspridning mellan syskonen. Ohlsson (2007) finner i vissa fall att sannolikheten för likafördelning minskar när åldersspridningen mellan syskonen ökar.

Koefficienternas tecken finner stöd i detta resonemang. Resultatet för urvalet 2005 visar att variabeln tre barn har en positiv inverkan för båda modellspecifikationerna. Variabeln tre barn är signifikant i tabell 16. För urvalet år 2004 har tre barn en negativ inverkan. Det bör noteras att stickprovsstorleken skiljer sig mellan urvalen. Denna skillnad kan medföra att resultaten varierar.

29 För att närmare kunna redogöra för huruvida individerna i datamaterialet handlar enligt de teorier som har presenterats krävs ytterligare data.

Exempelvis, för att kunna studera huruvida föräldrar handlar enligt utbytesmodellen krävs data över barnens inkomster.

Sambandet mellan urvalen och den slopade arvs- och gåvoskatten kan ha medfört att antalet arvsavståenden till nedåtstigande generationer har minskat, samtidigt som medelvärdet för kvarlåtenskapen är större för urvalet år 2005.

Det större medelvärdet kan tolkas som att föräldrar inte ger förskott på arv, för att undvika skatt, i samma utsträckning som för urvalet år 2004.

Andelen föräldrar som tillämpar en olik fördelning år 2004 är något lägre jämfört med år 2005, 8 respektive 11 procent. Förändringen kan bero på att kostnader för att värdera tillgångar i syfte att bestämma arvsskatt försvinner på grund av den slopade skatten, Seth och Tjäder (2005). Alltså behöver individer inte betala för att fördela sin kvarlåtenskap olika.

4.1 Förslag till vidare forskning

En intressant fråga att studera är om individers humankapital är exogent eller endogent givna. En stor kvarlåtenskap hos en förälder kan bero på ett framgångsrikt yrkesliv, stort affärssinne etcetera. En fråga som kan vara värd att studera i detta sammanhang är om det även finns familje- effekter. Ärver man bara materiella ting eller finns det en korrelation mellan föräldrars efterlämnade arv och deras avkommas framgång? Detta skulle kunna testas med en fixeffektmodell där familje- effekten hålls konstant. Det vill säga, barnets humankapital är exogent givet och påverkas således inte av föräldrarnas egenskaper, Ohlsson Hochguertel (2008).

En annan fråga är hur kompensationsmönstren ser ut för individerna i urvalet.

För att kunna svara på detta behövs inkomstdata för föräldra- och barngenerationerna. Även att närmare studera om det finns en geografisk effekt för hur individerna väljer att fördela sitt arv samt om ålderspridning inom syskonskaran påverkar likafördelning i någon riktning för urvalet år 2005.