• No results found

IT som verktyg i behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "IT som verktyg i behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin"

Copied!
29
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för informatik Informatik

Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp SPB 2014.37

/

IT som verktyg i behandling inom barn- och

ungdomspsykiatrin

Anette Sjölund

(2)

Abstract

Information technology is increasingly used in healthcare. New methods, such as apps and computer programs and Internet-based treatments are introduced to treat various medical diagnoses. Increased demand for help in mental illness means that it is necessary to develop alternative assessment and treatments to traditional treatments that may be offered by primary care and specialist psychiatry.

Government and Local Authorities and Regions (SKL) have agreed to support, and treatment on the web is part of that development. The work is all about, and how Child and Adolescent Psychiatry ( Bup ) , use psychological e- services, and apps for the treatment of adolescents and the types of psychological e-treatments for adolescents are available in Sweden today. Methods used are interviews and literature studies, where I examined the use of computerized psychological treatments in Västernorrland and Stockholm County Council. What is there to provide young people with mental health problems for various forms of internet treatments? There are a number of psychological e- treatments on the market in Sweden, which has proven beneficial effect. Most of them are not used specifically for young people.

Research on psychological e- treatments for children and adolescents is still in its infancy, but the potential benefits have already been seen. This has also thrown light upon the advantages and disadvantages of psychological e- treatment in general.

There are a lot of interesting research on the subject Internet psychiatric treatment and several ongoing projects conducted around the Swedish county councils, so in the future there will hopefully be more psychological internet treatment to offer adolescents.

Förord

Jag tacka min handledare Professor Eva Lindh Waterworth, för hennes tid och engagemang i detta arbete. Även ett tack till respondenterna som gjort detta arbete möjligt.

”Två viktiga etiska nyckelbegrepp kvarstår, nämligen närvaro och distans, som inte bara är mätbara storheter. Kanske är det just de nya digitala medierna som kan understryka och nyansera poängen att vi kan å ena sidan befinna oss långt borta men ändå vara nära, å andra sidan kan befinna oss mycket nära men ändå vara långt borta.”

Birker & Dahl

(3)

3

Innehåll

Abstract ... 2

1 Inledning ... 4

1.1 Problemformulering ... 5

1.2 Syfte ... 6

1.3 Avgränsningar ... 6

2 Metod ... 7

2.1 Litteraturstudier ... 7

2.2 Kvalitativa intervjuer ... 7

2.3 Etiska aspekter ... 8

2.4 Metodkritik ... 8

3 Relaterad forskning ... 9

3.1 Depression ... 9

3.2 Kognitiv beteendeterapi; KBT ... 10

4 Existerande behandlingar och forskningsprojekt i Sverige ... 11

4.1 Internetbehandling med KBT ... 11

4.2 BiP- barninternetprojektet ... 11

4.3 Appen Viary ... 12

4.4 Appen Let´s talk ... 13

4.5 Livanda ... 14

4.6 Patienter berättar ... 14

5 Intervjuer ... 15

5.1 Landstingets ansvarig i psykisk e-hälsa ... 15

5.2 Primärvården ... 15

5.3 Fokusgrupp ... 15

5.4 Internetpsykiatrienheten Stockholms läns landsting ... 15

5.5 Barninternetprojektet (BiP) ... 16

6 Diskussion ... 17

6.1 Existerande behandlingar och forskningsprojekt i Sverige ... 17

6.2 Brist på resurser och organisationsförändring ... 18

6.3 Förståelse, motivation och emoticons(smileys) ... 19

6.4 Tillgången till IT och internet samt användningen av e-post... 20

6.5 Fördelar och nackdelar med It-baserade verktyg som behandlingsform ... 21

6.6 Vikten av det fysiska mötet och närvaro trots distans ... 23

7 Slutsats ... 25

7.1 Vidare forskning ... 26

Referenser ... 27

(4)

4

1 Inledning

Informationstekniken används alltmer inom sjukvården. Nya metoder, som appar och datorprogram samt internetbaserade behandlingar introduceras för att behandla olika medicinska diagnoser. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL (2013) beskriver i sin rapport Stöd och behandling på nätet att de vill bidra till utvecklingen av psykisk e-hälsa. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har genom en överenskommelse i maj 2012 enats om stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. En del i denna överenskommelse handlar om stöd och behandling på nätet. De anser att det finns en ökad efterfrågan på hjälp vid psykisk ohälsa som innebär att det är nödvändigt att utveckla alternativa bedömnings- och behandlingsformer till de traditionella behandlingarna som kan erbjudas av primärvård och specialistpsykiatri.

Det finns alltså en vision om att psykisk e-hälsa ska bli en naturlig del av vården och att det ska leda till att alla i Sverige får en likvärdig vård. SKL konstaterar att behovet av psykisk vård ökar och att det finns behov av alternativa IT-lösningar för att möta detta behov. När det gäller forskning om internetterapi är Sverige tillsammans med Australien världsledande.

(Blomstedt 2012) Detta sammantaget visar på att, dels så finns ett bra underlag för att använda IT som verktyg i psykisk ohälsa, dels så finns redan forskning om internetterapi.

Gard, G. & Melander-Wikman, A. (2012) beskriver flera fördelar inom området e-hälsa och samhälle: En mängd olika aktiviteter med olika perspektiv, intressen och mål är med och utvecklar det som går under beteckningen e-hälsa. Verksamma inom hälso- och sjukvården som ser möjligheter till bättre informationshantering, minskat resbehov för patienten, eller lägre kostnader för hälso- och sjukvården, är ett exempel. Även politiker och policymakare, på såväl lokal, regional, nationell som europeisk nivå- och medicintekniska företag är aktörer på denna arena, liksom patienter och deras närstående.

Vilka grupper som har störst inflytande över den teknik som skapas och används inom e- hälsoområdet, liksom vem det är som har nytta av den, är därför varken självklart eller alltid lätt att ta reda på. De “mjuka frågorna” som inte handlar om besparingar och teknik, utan även den enskilda patientens lidande bör få mer plats i samhället. Indirekt är ett långt lidande hos den enskilda patienten på grund av långa vårdköer också sämre ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

(5)

5

I Regeringens proposition om Nationell e-hälsa (www.regeringen.se /SB/10671 , 2010) framhävs det att e-hälsa inte enbart handlar om tekniska lösningar utan även om hur framtidens vård och omsorg som helhet ska fungera och förbättras med av e-tjänster. I propositionen förklaras att det är därför Nationella IT-strategin bytt namn till Nationell eHälsa. De vill lämna sitt tidigare tunga fokus på teknik, IT-lösningar och infrastruktur och istället rikta strålkastarna mot nyttan för invånare och verksamheter. På så sätt så understryks det att eHälsobegreppet innefattar så mycket mer och ska vara till gagn för individen.

Psykiatriska tillstånd är oftast associerade med reducerad livskvalitet och ökar risken för att utveckla somatiska sjukdomar och höga sociala kostnader. (Nordgren 2013)

Världshälsoorganisationen, WHO, förväntar att år 2020, så är depressiva tillstånd tillsammans med ångesttillstånd det andra största sjukdomsbördan (illness burden) globalt.

(Nordgren 2013)

En person av fem drabbas någon gång under livet av depression. (Depression - en rapport...2014) Depression är en ibland ett svårbehandlad tillstånd som, då den är alltför svår, kan leda till självmord.

SKL (2013) beskriver vidare hur flera folkhälsoundersökningar visat att den självrapporterade psykiska ohälsan ökat de senaste åren. Flera rapporter visar också på att den psykiska ohälsan också ökat bland unga, särskilt bland unga kvinnor. Enligt SKL (2013) Den psykiska ohälsan är ett angeläget område.

Mest ökade den psykiska ohälsan bland ungdomar i åldern 15–24. Sedan början av 1990- talet har självmorden minskat i alla åldersgrupper utom i gruppen 15–24 år där självmord i stället blivit något vanligare (Folkhälsomyndigheten 2013)

Det är ett till synes också ett mycket angeläget område där IT kan spela en stor roll som behandlingsverktyg inom psykiatrin speciellt bland unga människor. IT kan bli stressande och svårbegripligt för en del patienter o vårdpersonal, men kan också vara en möjlighet för andra. (Ruland, CM. 2002)

1.1 Problemformulering

Det finns flera frågeställningar som kan vara intressant att ta upp. Tas informationstekniken tillvara som behandlingsalternativ för ungdomar mellan 13-18 år, inom BUP och primärvården? Vad finns att vinna på att använda Psykiska e-behandlingar ? Finns det några nackdelar och risker med att flytta en behandling från mottagningen till nätet?

(6)

6

1.2 Syfte

Detta arbete syftar till att undersöka hur sjukvården i Sverige idag, tar tillvara på informationstekniken som verktyg i behandlingar av patienter med psykisk ohälsa, främst ungdomar i ålder 13-18 år, samt vilka för- och nackdelar som finns med psykiska e- behandlingar. Arbetet syftar även till att undersöka vilka former av psykiska e-behandlingar som finns tillgängliga idag, och om de används i praktiken.

1.3 Avgränsningar

Ämnet e-hälsa är ett stort område och även psykologisk e-hälsa är idag relativt omfattande.

Jag har valt att titta närmare på IT-baserade verktyg som behandlingsform då jag har en bakgrund som arbetsterapeut och är intresserad av olika former av tekniska hjälpmedel som är ett av arbetsterapeutens kunskapsområden. För att begränsa arbetet med tanke på tidsaspekten så har jag valt att enbart titta på psykisk e-hälsa för ungdomar 13-18 år, då de hör till en åldersgrupp som har en ökad psykisk ohälsa. (Folkhälsomyndigheten 2013) Jag har även valt att titta på enbart två olika landstings möjligheter till psykologiska e- behandlingar.

(7)

7

2 Metod

I denna sektion kommer jag presentera mitt val av metod och vilket tillvägagångssätt jag tillämpade för att genomföra studien. Inför valet av metod utgick jag från uppsatsens syfte, problemformulering och frågeställning. Jag har valt att göra dels litteraturstudier och dels kvalitativa intervjuer för att få en så djup och kvalitativ undersökning som möjligt. Jag börjar med beskrivande ansats med litteraturstudier för att skapa en grund att stå på och har sedan gått vidare med kvalitativa intervjuer. Jag valde att utföra fem intervjuer för att kunna samla tillräckligt med material för en datanalys. De första intervjuerna har frågor med innehåll om depression hos ungdomar, vilket jag utökat till innehåll om även andra former av psykisk ohälsa som exempelvis ångestproblematik i de senare intervjuerna, då resultatet annars skulle bli för tunt. Intervjuerna utvidgades även till respondenter i Stockholms läns landsting där det finns pågående projekt om psykiska e-behandlingar för ungdomar, för att få insyn hur det används i praktiken. Det är också nödvändigt att i samband med detta göra litteraturstudier för att ta reda på vad för former av psykiska e-behandlingar som existerar i Sverige i nuläget.

2.1 Litteraturstudier

Information har samlats från litteratur och sökord har bland annat varit; e-hälsa, psykisk e- hälsa, psykisk e-behandling, app för behandling av depression, app för behandling av depression hos ungdomar, internetbaserad KBT, internetbehandling av ungdomar.

Jag har valt att ta med alla former av psykisk e-behandling som skulle kunna användas i behandlingen av ungdomar med depression, därför att många behandlingar riktar sig inte specifikt till ungdomar, utan är till för alla åldersgrupper. En del specifika behandlingar tar även med symtom som ångest, social fobi och aggression, vilket kan inrymmas i diagnosen depression.

2.2 Kvalitativa intervjuer

För att få svar på frågeställningarna hur man ser på psykologiska e-behandlingar inom barn- och ungdomspsykiatrin i Västernorrland, så utformades frågor för kvalitativa intervjuer. De skickades via e-post till två olika ansvariga inom Västernorrlands landsting samt även till berörda inom primärvården.

Intervjufrågor utformades även till berörda forskare och behandlare inom Stockholms läns landsting för att få veta hur de forskar i, och arbetar med psykiska e-behandlingar och om resultatet av det.

Anledningen till att en kvalitativ intervju valdes framför en kvantitativ, var att mer utförliga svar på de frågeställningar jag hade kring informationsteknik som verktyg vid behandling, krävdes för att få ett bra material att analysera, samt att jag kunde senare ställa kompletterande uppgifter. Det fanns även få berörda som kunde svara på frågeställningarna, och då hade det inte gått att få ihop tillräckligt med respondenter till en kvantitativ intervju.

Anledningen till att frågorna skickades ut via e-post, var att, då jag vet sedan tidigare att de berörda respondenterna har svår tidsbrist samt att de får möjlighet att svara på frågorna i lugn och ro vid ett eventuellt återbud från en patient. Det blir en asynkron interaktion, men

(8)

8

möjlighet till följdfrågor finns ändå. Fördelen enligt Kvale och Brinkmann (2009) är att datorstödda intervjuer är självutskrivande i den mening att den skrivna texten i sig är det medium genom vilken forskaren och intervjupersonerna uttrycker sig, och således är klar för analys så snart den skrivits ner. Den kroppsliga närvaron och ljudet av rösten har heller ingen avgörande roll för samtalet, således är intervju via e-post att föredra.

2.3 Etiska aspekter

Alla medverkande och respondenter kommer att vara anonyma, vilket de informeras om, samt även att undersökningen är frivillig och vad syftet är med undersökningen. De uppgifter jag samlar in kommer endast användas för forskningsändamål. (Bryman, 2008, s. 132)

2.4 Metodkritik

Ett annorlunda val av Respondenter i Västernorrlands landsting hade förmodligen ej givit annorlunda svar. Dock så kunde mitt val av intervjumetod ha påverkat svaren. Hade jag valt kvalitativa intervjuer, face- to face, så hade det förmodligen varit lättare att ställa följdfrågor.

Intervjuerna via mail, där svar tar längre tid att få, gjorde att det ej fanns utrymme tidsmässigt, för att ställa följdfrågor. Det finns alltså nackdelar med den asynkrona kommunikationen då det gäller intervjuer. Jag kanske även skulle förankrat hos BuP, Västernorrland, om Fokusgrupperna var genomförbara från första början, så den tid jag använt till att förbereda dem, istället skulle gått till mer kvalitativa djupintervjuer.

(9)

9

3 Relaterad forskning 3.1 Depression

Depression är idag en folksjukdom (Socialstyrelsen 2010) och för det finns olika former av behandlingar. Medicin är vanligt men kommer inte behandlas här, då det intressanta är vilka former av terapier som även kan användas med hjälp av IT.

Depression enligt DSM-IV

ICD-10 DSM-IV är kodsystem för diagnoser, ICD-10 används för exempelvis sjukintyg och DSM-IV används på psykiatriska kliniker och i vetenskapliga sammanhang.

Enligt Persson (2014) så kräver dessa kodsystem för depressionsdiagnoser, att symtomen ska ha funnits i minst två veckor. DSM-IV understryker särskilt att depressionen ska ha förändrat personens tillstånd. Förutom nedstämdhet eller minskat intresse/glädje krävs minst fyra av DSM-IV kriterier för att klassas som depression, vilket bland annat är , viktnedgång/viktuppgång, sömnproblem, värdelöshetskänslor, brist på energi, svårt att koncentrera sig, obeslutsamhet, självmordstankar och självmordsförsök. (Persson 2014)

Symtom vid depression hos ungdomar

Symtom vid depression hos ungdomar kan skilja sig från vuxna. Det är vanligare att de är mer irriterade istället för uppenbart ledsen eller nedstämd, men de kan även vara hängiga och nedstämda. Olsson, 1177.se (2013) beskriver att det för en tonåring är ofta extra viktigt att försöka smälta in och vara som sina vänner och att ledsenheten är något man inte vill visa för andra. Det skulle kunna vara något negativt att söka hjälp för tonåringen, då hen tänker att hen ska klara det själv. Att känna att ingen förstår en, är heller inget ovanligt. Vidare beskriver hon att det är också vanligt att inte kunna ta beslut (ambivalens), till exempel vilka kläder man ska ha på sig. Att sluta med sina fritidsintressen och att det inte går bra i skolan är också tecken på depression hos tonåringen. (Olsson, 1177.se 2013)

Traditionell behandling av ungdomar med depression

Enligt Olsson, 1177.se (2013), så innebär behandlingen av ungdomar med depression först och främst information och därefter stödsamtal eller psykoterapi. Om inte det fungerar, kan läkemedel behövas. Behandlingen brukar ske på Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) upp till 18 års ålder. Det beskrivs att i terapin så får tonåringen bland annat lära sig att känna igen känslor och förstå vad hen mår bra eller dåligt av. Tonåringen får hjälp att veta hur hen ska göra när det börjar kännas jobbigt, stressande och pressande. Traditionell behandling kan låta som om det är omodernt och konservativt, , vilket det inte är, (Värnmark och Bjärehed, 2013) så fortsättningsvis nämns den i det här arbetet som face-to-face behandling.

(10)

10

3.2 Kognitiv beteendeterapi; KBT

Kognitiv beteendeterapi (KBT) ett sätt att förändra sina känslor, tankar och beteende med hjälp av “hemläxor” som man först går igenom med sin terapeut. Målet är att patienten ska komma underfund med sig själv, omvärlden och om framtiden. En KBT-behandling går, till skillnad från den traditionella psykodynamiska behandlingen, inte in på patientens bakgrund och barndom, utan det handlar mer om här och nu situationer, vilket gör att den är en effektivare form av behandling. Patienten får lära sig känna igen de kognitiva processer som bidrar till denna uppfattning mellan tankar, känslor och beteende i vid mening och slutligen att ersätta dysfunktionella grundantaganden med mer funktionella och adaptiva sådana.

Sessionerna är tidsbegränsade och normalt runt 20 gånger. Den kognitiva terapin beskrivs som humanistisk av Perris (1996) Det betyder dels att terapeuten ser patienten som en unik person, oavsett problematik, dels att terapeuten kan se att varje patient har förmågan att i någon form själv kunna påverka sitt öde.

KBT-behandling av ungdomar

KBT innebär att tonåringen arbetar med att bryta de negativa tankar som hen har kring sig själv och förändra beteendet så att det blir mer positivt. Det är vanligt med hemuppgifter, som att träna på ett beteende som tonåringen själv inser behöver förändras. Ibland är föräldrarna delaktiga i uppgiften.

KBT är en kort behandling, oftast med 10-20 möten med terapeuten.

Internetbehandling

Internetbehandling ryms inom det övergripande begreppet e-hälsa. Enligt EU definieras det begreppet på följande sätt: “e-hälsa är samlingsbegreppet för vård och stöd på distans, det vill säga informations-och kommunikationsverktyg som används till förebyggande åtgärder, diagnos, behandling samt övervakning och styrning av hälsa och livsstil.”

Vernmark och Bjärehed (2013)

Internetbehandling framhålls av statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som en lovande metod för sjukvården. Den rekommenderas även av socialstyrelsen som ett alternativ vid behandling av ångest och depression. Vernmark och Bjärehed (2013) Pionjärerna inom internetbehandlad KBT, Professor Gerhard Andersson och Professor Per Carlbring beskriver i Vernmark och Bjärehed (2013) hur svensk psykologisk behandlingsforskning nästan har kommit att domineras av nya studier som visar att internetbehandling med KBT kan vara verksamt för en rad olika problemområden.

Internetbehandling kan vara lika effektivt som att träffa en legitimerad psykoterapeut men passar långt ifrån alla.

(11)

11

4 Existerande behandlingar och forskningsprojekt i Sverige

Här har jag valt att ta upp ett antal psykiska e-behandlingar som är tillgängliga i Sverige och som kan beröra och användas i behandlingen av ungdomar med depression. En del riktar sig till ungdomar över 16 år, en del riktar sig specifikt till vissa typer av symtom som exempelvis ångest, vilket är vanligt i samband med depression.

4.1 Internetbehandling med KBT

Stockholms läns landsting erbjuder sina patienter internetbehandling med KBT (internetpsykiatri 2014)

Enligt dem är internetbehandlingen för depression är en form av självhjälpsprogram som består av flera delar. Patienten måste vara beredd på en hel del eget arbete, ungefärligen en timma varje dag. Arbetet består av att läsa igenom texter och att på egen hand göra praktiska uppgifter. Patienten har löpande kontakt med psykolog under 12 veckor och psykologen svarar både på frågor och ger feedback under arbetets gång. Det finns olika teman med i behandlingen, bl.a. information om sjukdomen och behandling, hjälp med att planera vardagen, ha koll på negativa tankar, tips för sömn och sömnproblem, hur patienten förebygger återfall samt hur hen ska planera för framtiden.

Behandlingen är endast till för patienter över 16 år.

4.2 BiP- barninternetprojektet

Barninternetprojektet (BiP) är ett projekt som drivs av Barn- och ungdomspsykiatrin inom Stockholms Läns Landstings i samarbete med Karolinska Institutet, Internetpsykiatrienheten på Psykiatri Sydväst och Linköpings Universitet. (bup.se 2014) Syftet med projektet är att öka tillgängligheten av evidensbaserad psykologisk behandling för barn och ungdomar med ångeststörningar. Det övergripande syftet med Barninternetprojektet (BiP) är att öka tillgängligheten av evidensbaserad psykologisk behandling för barn och ungdomar med psykiatriska besvär.

BiP beskriver på sin hemsida bup.se, att de ägnar sig framförallt åt att utveckla internetförmedlade behandlingar som de sedan utvärderar i kliniska studier. De arbetar just nu med internetförmedlad KBT-behandling för barn och ungdomar med ångeststörningar, tvångssyndrom och IBS. De forskare som medverkar i projektet har även skrivit en artikel om detta i Läkartidningen:

Vigerland et al (2013) har gjort en översikt över forskning inom internetbehandling för barn och ungdomar med ångestproblematik. De har kommit fram till hittills, i sina studier, att internetbehandlingar med psykologstöd är till synes framgångsrikt för barn och ungdomar med ångestproblematik och att det då även kan minska risken för ångest, depression och psykosociala svårigheter då de blir vuxna. De anser att det också skulle leda till kortare väntetider då en psykolog kan behandla fler patienter och det blir då en bättre effektivitet inom vården. Fördelen är att det är även fler patienter som får access till vården.

(12)

12

4.3 Appen Viary

En app för behandling av depression är under utveckling av bl.a. Kien Hoa Ly. (Fig. 1) Tanken med den är att människor med depression snabbare och lättare ska få hjälp.

Resultaten visar att behandling med reducerad face-to-face till förmån för smartphone-stöd ledde till en signifikant reduktion i depressions- och ångestsymtom, förhöjd livskvalité och ökad psykologisk flexibilitet, samt att detta kortformat motsvarar effekten hos väl beprövade behandlingsformat. (hoastoolshop.com 2014)

Fig. 1 Bildkälla: Hoastoolshop.com

Tillvägagångssätt och intervention, bA-behandling

En självuppskattningsskala för depression, livskvalitet och ångest användes.(H. Ly, A.

Truschel, L. Jarl , 2013) En 8-veckor smartphone BA intervention med minimal terapeutkontakt (maximal tid var 20 min. per deltagare och vecka utvecklades av deras research, undersökningsgrupp. Undersökningen bestod av en kort webbaserad psykutbildning och en steg för steg beteendeprogram administrerad via en smartphoneapp.

Det finns även ett backendsystem för terapeuten där denne har tillgång till all kvantitativ och kvalitativ data från deltagaren. Från backendsystemet kan terapeuten sända korta textmeddelanden till deltagaren via ett meddelandesystem, liknande short message system.

Terapeuten sänder uppmuntringar varannan till var tredje dag, såväl som veckobaserade utbildande meddelanden. Systemet fungerar som en envägskommunikation där deltagarna inte kan svara på meddelandena.

Deltagaren skulle också skriva en reflektion för att summera varje vecka. Den skickades till terapeuten via mail, och terapeuten svarade även via mail. All internet och smartphone appaktiviterna var säkrade av Secure Sockets Layer (SSL)

(13)

13

Ly, Treuchel, Jarl, (2013) anser att det finns goda grunder för att självhjälpsappar kan ha positiva inverkan för behandling av depression. De beskriver att flera studier visar att denna form av behandling kan bli lika effektiv som face-to-face behandlingar för mild till måttlig MDD och ångestsymtom. De anser att den här formen av behandling kan nå ut till ett stort antal patienter.

Ly, (2014) hoppas då att vårdköer kan komma att kortas och att minska lidandet hos patienter med depression samt att de tillfrisknar fortare.

4.4 Appen Let´s talk

Appen är utvecklad för läkemedelsföretaget Eli Lilly AB och någon forskning om denna app är svår att finna. Den går ut på att vara ett stöd och en form av självhjälp för patienten med information, tabell för att fylla i stämningslägen och påminnelser om exempelvis mediciner.

(fig.2) Det finns även en arbetsbok till denna app där man ska fylla i exempelvis frågor till läkaren.

Fig. 2 Bildkälla: play.google.com

De beskriver på sin hemsida play.google.com (2014) där appen finns finns för nedladdning, att det inte är svårt att hitta allmän information om depression, utan det svåra är att hitta vad som är nyckeln till just ens egen depression. Appen ska kunna användas för att reflektera över hur den egna depressionen påverkar livet och hur man kan hitta den rätta vägen ut ur den. I appen kan man bland annat registrera hur man mår samt skriva ner sina tankar och ta med sig sin telefon till ditt nästa möte med sin läkare. Man ska kunna använda den som ett stöd i dialogen med läkaren.

(14)

14

4.5 Livanda

Primärvården i Västernorrland använder Livandas behandlingar och det finns ett specifikt för behandling av depression.

Livanda, (Livanda.se 2014) beskriver sitt program som ett hjälpmedel för att hantera nedstämdhet och öka livskvaliteten. Programmet innehåller 11 delar som patienten kan göra i sin egen takt, rekommendationen är dock en del per vecka. Delarna innehåller dels information och fakta som kan vara viktig för att må bättre. Det innehåller även uppgifter som kan göras hemmavid. Sedan får patienten reflektera över sina uppgifter och fylla i välmåendeformulär som ger en bild, i grafisk form, så patienten kan se förändringar över tid.

Livanda.se (2014)

4.6 Patienter berättar

I radioprogrammet Vetandets värld (2014), handlar ett avsnitt om nätet som terapirum. Där beskrivs bara fördelar av patienter som provat på KBT-behandling på nätet. De saknade inte face-to-faceterapin och tyckte ändå kontakten med terapeuten var personlig. Det var en ekonomisk fördel, då det kan bli dyrt att gå till psykolog. De tyckte behandlingen hjälpte och remiss behövs ej. Fler fördelar som att det är ett snabbt sätt att få hjälp och om en app används så får terapeuten följa med patienten ut i verkligheten. Det konstaterades också att det inte är lätt att vet var i landet man kan få den här typen av behandling men att många projekt pågår i nuläget.

(15)

15

5 Intervjuer

Här presenteras resultatet av de intervjuer, samt även erbjudandet om fokusgruppen.

Respondenterna finns inom yrkesgrupper i sjukvården som psykologer och doktorander samt en respondent i ledande ställning. En del lämnade kortfattade svar på grund av att det helt enkelt ej fanns någon behandling att erbjuda. Intervjuerna presenteras i den ordning svaren kom in.

5.1 Landstingets ansvarig i psykisk e-hälsa

Inom Västernorrlands landsting så finns det ingen specifik internetbaserad behandling för ungdomar med depression inom BUP eller vuxenpsykiatrin och att detta är ett utvecklingsområde. Det finns internetbaserad KBT inom Primärvården, men inte specifikt inriktat till ungdomar.

5.2 Primärvården

Primärvården i Västernorrland erbjuder internetbehandling, för ett flertal tillstånd/problem eller psykisk ohälsa. De behandlar dock inte ungdomar med depression. Det finns visioner och planer på att utveckla internetbehandling för alla patienter i Primärvården, men inte specifikt för ungdomar. De anser att fördelen är att patienter inte behöver ta sig till hälsocentraler eller sjukhus för att få behandling. Det är också en fördel att de kan sköta det helt på egen hand eller med visst stöd i form av t.ex. e-postkontakt. Nackdelen är att, om de saknar motivation eller om motivationen "sinar" så fullföljer man inte behandlingarna.

Erfarenheten är att många påbörjade behandlingar fullföljs ej .

5.3 Fokusgrupp

BUP Västernorrland meddelar att de ej har möjlighet att delta i Fokusgruppen p.g.a.

tidspress. De jobbar inte med denna typ av verktyg alls, och har inte tänkt på att utveckla det heller p.g.a. tidsbristen. Så tidsbristen är till synes den enda resursen som det är brist på. De har heller inte några visioner om psykisk e-hälsa då de inte ser att de skulle få mer tid för detta i framtiden. De hänvisar dock till Primärvården, där psykologerna arbetar med internetbaserad KBT-behandling. En enskild psykolog uppger att hon själv använder sig av e- post som ett komplement till pågående behandling, för att patienten ska få svar på sina funderingar.

5.4 Internetpsykiatrienheten Stockholms läns landsting

Internetpsykiatrins behandlingar vänder sig till personer från 16 år och uppåt men det händer i princip aldrig att de har patienter som är under 18 år. Det beror förmodligen på att den åldersgruppen främst vänder sig till BUP för att få hjälp.

(16)

16

5.5 Barninternetprojektet (BiP)

Fördelarna med internetförmedlad behandling är att en behandling, om den visar sig ge god effekt, då vilket är det de utvärderar i sina studier, kan spridas till många. Dels för att det troligen (återstår att visa i bland annat deras pågående studier) är mer tidseffektivt då internetbehandling i vuxenstudier visat sig ge betydligt kortare behandlartid, dels för att den är oberoende av geografiska avstånd. Ytterligare en fördel är att det är en mer patientsäker behandling avseende innehållet i det man får, ett problem i många behandlingar är nämligen att behandling som visat sig effektiv i studier inte alltid levereras som avsett av kliniker.

I en internetbehandling är det betydligt svårare att avvika från protokollet eftersom upplägget som sådant är givet i det program som skapats i plattformen. Från patientens perspektiv så kan denne logga in och göra behandlingen på tider som passar, och behöver inte boka tid eller ta sig till en mottagning. Frågor kan ställas till behandlaren i plattformen när som helst, och svar kan fås inom 1-2 dagar, vilket ibland ger en tätare kontakt än i en traditionell behandling. Patienterna kan läsa de olika delarna i sin egen takt, vilket ofta upplevs som hjälpsamt för de som har inlärningssvårigheter, eller koncentrationsproblem.

Det är också möjligt att gå tillbaka till tidigare sessioner, och repetera sådant som man kanske inte förstått, eller vill påminna sig om. Efter behandlingen kan man skriva ut hela programmet, och ladda ner ljudfiler med övningar, vilket ger ett gott stöd för att kunna ta upp delar som man kan behöva repetera igen vid risk för återfall i de gamla beteendena.

Respondenten spekulerar i om kanske det kan vara hjälpsamt att se att de exempel och övningar som ges till alla i behandlingsprogrammet visar; att det är många som delar liknande besvär som mina, det jag tänker och känner kanske inte är så konstigt. Det minskar den utanförskap som många med psykisk ohälsa känner, och gör det lättare att ta till sig de övningar som finns i programmet. Även om det finns väldigt många fördelar så finns det naturligtvis också en del nackdelar: det kan vara svårare för terapeuten att följa sin patient om denne väljer att inte skriva så mycket, utan svarar knapphändigt.

För att motverka att patienter som mår alltför dåligt lämnas utan hjälp bör en internetbehandling föregås av en kvalificerad klinisk bedömning, så att patienter som har stora behov kan erbjudas en mer intensiv insats. Frågor får vänta någon dag på svar, vilket så klart kan upplevas frustrerande och som ett hinder för en del. Internetbehandling kräver också en hyfsat god läsförmåga och skrivförmåga, liksom en god svenska. På sikt när programmen utvärderats och förts ut som ett erbjudande inom reguljär vård så är det naturligtvis också möjligt att översätta programmen till fler språk, så länge det finns behandlare som kan behandla på det språket. De har för närvarande fullt upp med de program de forskar på, OCD, IBS och ångest, men kan inte tänka sig att det inte skulle utvecklas ett liknande program för unga med depression inom en ganska snar framtid.

(17)

17

6 Diskussion

De mest intressanta svaren kom sent i arbetet och förvånade mig en hel del, då min gissning var att IT i psykisk behandling för ungdomar redan fanns, och användes frekvent. Det har under arbetets gång visat sig vara svårt att hitta lämpliga respondenter som kan svara på frågan om och hur IT används som verktyg inom Bup. Det visade sig att trots att Sverige tillsammans med Australien är världsledande inom forskning om internetterapi (Blomstedt 2012) så finns inga färdiga forskningsresultat om internetterapi specifikt riktat till ungdomar med depression.

Depression som är ett stort folkhälsoproblem idag och där det även visat sig öka bland ungdomar, (Depression - en rapport...2014) högst anmärkningsvärt att det ännu inte finns någon psykisk e-behandling för ungdomar med depression. Jag kan tycka att det borde ligga högt i prioriteringen då det gäller utvecklingen av e-behandlingar. Som doktoranden på BiP uppger, så kommer dock förmodligen ett program för unga med depression att utvecklas inom en ganska snar framtid. I diskussionen har jag tagit upp och diskuterat resultaten utifrån de frågeställningar som angavs i problemformuleringen och syftet;

Fördelar och nackdelar med att använda IT som verktyg inom vården och inom BUP.

6.1 Existerande behandlingar och forskningsprojekt i Sverige

De program som landstingen tillhandahåller och där patienten har en kontinuerlig kontakt med psykolog under tiden behandlingen pågår är Internetbehandling med KBT, BiP och Livanda. Programmen kräver dator och uppkoppling och behandlingen kan skötas i hemmet.

Viary är en app som används på smartphone, vilket ger patienten ytterligare frihet då uppgifter kan göras på resande fot. De flesta ungdomar har i dag en smartphone och är dessutom vana användare, så jag kan tänka mig att de uppgifter som patienten fått i läxa då är mer lättillgängliga och därmed mer frekvent kommer att lösas. Endast en gång per vecka behöver patienten sända en summering via mail, vilket gör att behandlingen inte kräver allt för mycket tid vid en dator. Forskningsteamet hoppas att appen kan nå ut till ett stort antal patienter och därmed korta vårdköer och lidande, vilket även var svaret i några av de intervjuer jag gjorde och som även framkommit i litteraturen. Det är ett återkommande mål som måste anses som mycket väsentligt då den psykiska ohälsan som sagt är hög hos ungdomarna idag. (Folkhälsomyndigheten 2013)

Jag kan nog tycka att en app på smartphone kan vara det mest effektiva och realistiska sättet att behandla ungdomar i dag med deras livsstil.

Appen let’s talk är ingen behandling i min mening då inga forskningsresultat går att finna, samt så är den inte utformad för att har kontinuerlig kontakt med psykolog. Den kan dock vara ett gott stöd för självhjälp. Som sjukvården ser ut i dag med långa köer till psykolog så är denna app bättre än ingenting alls och kan fungera som en självreflekterande dagbok som underlättar vid läkarbesök på Hälsocentralen. Jag ställer mig tveksam till att rekommendera den till ungdomar.

(18)

18

6.2 Brist på resurser och organisationsförändring

Det egentligen enda svaret till varför BUP i Västernorrland inte använder it som verktyg i behandling av ungdomar med depression, förutom e-post, är bristen på tid. Skulle det kunna vara så att BUP skulle få igen den tiden om de införde psykiska e-behandlingar? Svaret är inte lätt, då ingen forskning är klar inom BUP ännu, men om man tittar på Barninternetprojektet (BiP) så anser de där att det förmodligen är så, att då e-behandlingar kan nå många och är tidseffektiv vilket gör det mer troligt att BUP Västernorrland skulle

”tjäna på” att införa e-behandlingar då det redan nu är allmänt känt att det är stor brist på tid och resurser inom vården, och så har det varit under lång tid. “De medel som samhället kan avsätta till vårdtjänster är inte obegränsade. Hälso- och sjukvården är tvungen att förhålla sig till kostnadsutvecklingen och bristen på resurser. Kraven på effektivisering är betydande. Åtgärder som kan ge större effektivitet om>> “mer hälsa för varje krona”>>

har därför hög prioritet. “ (Ruland, 2000)

En patients lidande kan inte mätas i pengar tycker jag och dessutom så är ungdomar extra utsatta då de dels är i sitt vanliga identitetssökande samt har krav på sig att klara av sina studier, vilket kan bli mycket tufft att ta igen senare. Det blir många faktorer som tillsammans kan bli övermäktigt att hantera om en depression hinner gå allt djupare.

Scenariot skulle kunna vara att det blir en opersonlig självservice med psykisk e- behandling där man inte får träffa andra levande människor, men det skulle det kunna vara så att det ena inte utesluter det andra och istället så är det en komplettering, där dessutom kontakten blir bättre och mer frekvent än tvärtom, vilket skulle kunna leda till en effektivare behandling för patienten.

Organisationsutveckling är oundvikligt i längden och IT är en del av den.

Det skulle kunna vara så att BUP Västernorrland inte ser IT som en del av organisationen eftersom de svarar att de inte heller kan se att psykiska e-behandlingar kommer att finnas i deras verksamhet i framtiden, och frågan är om svaret blivit annorlunda om så varit fallet.

Enl. Ruland (2000) uppfattas organisationsutvecklingen ofta som en extra insats i samband med en satsning på IT. Detta är fel. IT-utveckling är organisationsutveckling. Att införa IT innebär förändring och omstrukturering av arbetssituationen. Nya funktioner inrättas, andra blir överflödiga. Arbetsuppgifter och kontakter med kollegorna förändras.

Införande av IT i en organisation kan medföra förändrade yrkesroller och nya kunskapskrav.

Om man betraktar införandet av IT som organisationsutveckling är möjligheten större att datateknologin kan bli drivkraft för nya och bättre arbetsmetoder och fruktbara organisationsförändringar.

Jag tror att en annan mycket stor anledning till varför inte BUP Västernorrland inte har e- behandlingar för ungdomar, men som det själva inte uppgav är förstås att det ännu befinner sig i utvecklingsstadiet, vilket en respondent i ansvarig position inom Västernorrlands Landsting angav som orsak.

(19)

19

6.3 Förståelse, motivation och emoticons(smileys)

För att kunna delta i någon av BiP:s behandlingar så krävs av patienten att hen kan läsa och skriva på en god svenska vilket inte är alldeles självklart för alla. Det finns dock hjälpmedel för dyslektiker och när projektet kommit ut i reguljär vård så kommer det även på fler språk, förutsatt att behandlaren kan det språket. Om det skulle vara så att patienten har någon form av förståndshandikapp så är det direkt svårare att delta i exempelvis internetbaserad KBT, då det handlar mycket om att läsa och ta till sig information som en del av behandlingen och då kan jag tänka mig att det är ett fall för habiliteringen och enklare program bör utformas. Det går dock att göra ett program mer pedagogiskt med bilder och symboler, på en dator i jämförelse med en ren face-to -face terapi, då det oftast används blädderblock och penna då något ska förklaras.

Datorns gränssnitt och möjlighet till visualisering är en stor resurs kognitivt sett, då man använder it som verktyg i behandlingar. Man kan dra paralleller med It i skolarbetet där Professor Peter Gärdenfors anser att datorer har en stor pedagogisk potential, då den kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram. “Det är uppenbart att barn kan ha kul med datorer – se bara hur populära datorspelen är. Det är sällan man ser mer motiverade individer. Detta engagemang borde rimligtvis kunna överföras till pedagogiska användningar av it, resonerar Gärdenfors.” (Gärdenfors, 2011)

Motivationen är viktigast av allt, anser jag. Utan motivation är det svårt att få en att deprimerad tonåring att medverka i en behandling och då kan själva datoranvändningen vara både en drivande motor och en motiverande morot. BiP uppger trots detta att en del patienter skriver så knapphändigt att det kan bli svårt att följa denne, vilket kan hänga ihop med själva depressionen. Därför är det viktigt att utreda graden av depression innan behandlingen påbörjas. En djupare depression gör att patienten har svårt att uttrycka sig och då kan det finnas behov av en mer intensiv insats.

Att förmedla en känsla i skriftlig form är inte det lättaste, men det finns olika sätt att komplettera det skrivna ordet för att göra det lättare för terapeuten att förstå vad patienten verkligen känner.

I onlineterapi, direktansluten rådgivning och terapi, kan individen kontakta terapeuten när det bäst passar individen. Kommunikationsformen är att skriva till terapeuten, inte tala med denna som faktiska terapimöten. Det finns vissa svårigheter med onlineterapi eftersom kommunikationen sker skriftligt, såsom nyanser i rösten och kroppsspråket, är en svaghet i dessa interventioner. För att förebygga denna svaghet och öka förståelsen är det viktigt att betona användning av starkare och mer beskrivande ord än vanligt. Smileys och andra emoticons rekommenderas. (Gard, Melander 2012)

(20)

20

Det är alltså viktigt att förutom själva skriften även lägga till olika Smileys för att understryka vad man känner. Det är också viktigt att kunna beskriva sina känslor i ord, vilket inte alltid är så lätt. Då är nog användningen av smileys att betrakta som något ungdomar i allmänhet har mycket bra kunskaper om och används ofta enligt egen erfarenhet i kontakt med ungdomar. Utmaningen ligger hos behandlaren som måste hänga med i tonåringarnas speciella språk, som inte bara finns i det talade språket, utan även i smileys, som hela tiden utvecklas. Som tonårsmamma har jag upplevt att det kan även kan finnas motsättningar då det inte alltid ses så positivt att vuxna använder en tonårings smileyskultur. Det anser jag skulle kunna lösas genom att behandlaren och patienten tillsammans kommer överens om att det är positivt att använda sig av smileys.

6.4 Tillgången till IT och internet samt användningen av e- post.

Det fanns inte utrymme för frågor om de tekniska lösningarna i intervju med BiP, men jag har ändå valt att ta upp frågan här för att jag kan tycka att det är en väsentlig del i användningen av psykisk e-behandling. Det finns några grundläggande punkter som krävs ur ett tekniskt perspektiv:

● Fysisk tillgång till tekniken, dator/smartphone, programvaror, internetuppkoppling

● Teknisk och social kunskap om hur tekniken kan användas.

Enbart dator och tillgång till bredband i hemmet betyder ju inte att patienten per automatik också har möjlighet att använda den. Hemmets dator (datorer) kan vara upptagen av andra familjemedlemmar eller kanske placerad på ett sådant sätt att användning för patientens ändamål blir svårt. Känslig information och deltagande i diskussioner kan vara svår om man inte har möjlighet att arbeta ostört. Josefsson (2011)

Det skulle kunna vara en anledning till att patienten skriver knapphändigt som framkommer i intervjun med Bip. Kanske patienten helt enkelt får skriva ned sina tankar i lugn och ro utan nyfikna familjemedlemmar och vänner?

Det är viktigt att patienten får sitta i enskildhet med tanke på integriteten då hen använder IT i sin behandling och av egen erfarenhet vet jag att det finns familjer som inte har ekonomiska resurser för datorer och internet, vilket bildar en s.k. digital klyfta som beskrivs av (Josefsson 2011) :

“De patienter som står utanför internet riskerar alltmer när det gäller tillgång till kontakt, information, tjänster och service som inte har de resurser som krävs. Sjukvården ställs därför inför uppgiften att balansera patienters olika behov utan att utvecklingen av nya resurser stannar upp.” Josefsson (2011) beskriver vidare att det gör att den digitala klyftan kan komma att bidra till en ojämlik vård och en medicinsk klyfta. Det skulle innebära, enligt honom, att de som har möjligheter och som behärskar tekniken, får vård på andra villkor än de som inte har de resurser om krävs.

Det problemet skulle kunna lösas med att patienten tillfälligt får låna en surfplatta av behandlaren, men då innebär det också en ökad ekonomisk kostnad för sjukvården som å andra sidan kan jämföras med den minskade kostnaden för den tidsbesparing som det

(21)

21

innebär med psykiska e-behandlingar. För tanken enligt svaret från Bip, är ju att psykisk e- behandling ska kunna spridas till många.

E-post är ett verktyg som psykologen på BUP Västernorrland redan använder för att kommunicera med sina patienter och det finns flera fördelar med denna typ av kommunikation. Det är förmodligen de allra enklaste och mest effektiva kommunikationsvägen. De allra flesta har kunskapen om hur man skickar e-post och har vanligtvis även tillgång till någon form av artefakt för att kunna utföra detta. Den är ej heller lätt att läsa av icke-behöriga, då det finns möjlighet till att ha inloggning och lösenord. Det finns ej heller bestämda ramar för en specifik behandling, som psykologen inom primärvården beskriver kan vara ett hinder för att behandlingen fullföljs. Det är dessutom en rättighet som patienten har:

Enligt Birker och Dahl (2014) så gäller kravet sedan 2009, att praktiserande läkare ska skapa möjlighet till elektronisk kommunikation med patienter genom hemsidor eller e- postsystem. Det kan exempelvis handla om en receptförnyelse, information om provsvar, e- postkonsultationer eller beställning av en ny tid hos läkaren. Dessa möjligheter har patienter raskt tagit tillvara på. Det finns många direkta fördelar med dessa initiativ. Exempelvis får både läkare och patient snabbt och lätt tillgång till en kommunikationskanal. Det ligger nära till hands att tänka sig att detta innebär att man kan förvänta sig att många läkarbesök kan ersättas all elektronisk korrespondens, däribland till exempel. en snabb e- postkorrespondens.

Då kan jag undra hur säkerheten ser ut på ungdomars mobiltelefoner. Är det lättare att komma åt information av icke-behöriga där?

6.5 Fördelar och nackdelar med It-baserade verktyg som behandlingsform

Doktoranden på BiP uppger flera fördelar med internetbaserade behandling, som att den är mer tidseffektiv då den är oberoende av geografiska avstånd och att alla patienter får exakt samma typ av behandling, eftersom det finns ett program att följa. Jag kan tänka mig att då en face-to face terapi utförs så använder sig visserligen terapeuten av vetenskap och beprövad erfarenhet, men ramarna kan vara betydligt större och bredare vilket kan betyda att patienter får ganska olika behandlingar och därmed olika resultat.

Psykologen i primärvården uppger också fördelarna med att patienten inte behöver ta sig in till vårdcentralen för behandling, vilket kan vara en stor fördel då det speciellt i Norrland kan vara många mil till närmaste vårdcentral samt att kommunikationerna kan vara bristfälliga.

“Ett av de viktigaste skälen till att etablera en e-postkontakt med läkaren, är de frihet det innebär för patienten, som i så fall inte längre behöver ta ledigt från arbetet eller på annat sätt skapa utrymme för ett läkarbesök i en stressig vardag. Patienten kan med andra ord gå till läkaren när det passar.” (Birkler och Dahl 2014)

Vare sig det handlar om e-post eller en app så tycks friheten bli större för patienten.

Primärvårdens psykolog tycker även att det är positivt att patienten till större delen kan sköta sin behandling på egen hand, vilket sparar tid för psykologen. Men det är inte alltid det

(22)

22

sparar tid, vilket Birkler och Dahl (2014) beskriver. Förhoppningen att en e-postkonsultation gradvis ska ersätta den traditionella konsultationen har inte infriats. Tvärtom visar siffror från den offentliga sjukförsäkringsstatistiken att antalet läkarkonsultationer stigit stadigt parallellt med patientens ökade användning av e-postkonsultationen. Det gör det motiverat att uppställa hypotesen att e-postkonsultationer inte ersätter, utan snarare kompletterar den traditionella konsultationen. Efter konsultationen kan patienten exempelvis via e-post fråga läkaren om det var två eller tre piller som han skulle ta, eller ställa kompletterande frågor före eller efter konsultationen.

Med tanke på att psykologen på BUP Västernorrland använder e-post i bland i sin kontakt med patienter så kan man tänka sig att det ibland uppstår situationer då patienten vill ha var snabbt vilket kan leda till en viss stress för både psykolog och patient. Enligt Birkler och Dahl (2014) så är det så att patienten kan känna sig osäker och otrygg om läkaren dröjer med ett svar. Följaktligen kan både läkare och patienter av olika skäl (ansvar resp. trygghet) frestas att ideligen kontrollera sin e-post. Jag tror det är lätt att det uppstår den typen av problematik då både behandlare och patient kan ta emot e-post under dygnets alla timmar.

Det är då bra om behandlare och patient tillsammans sätter upp ramar för hur det ska se ut.

Exempelvis skulle de kunna komma överens om att patienten kan räkna med att få vänta på svar upp till ett dygn, samt att får hen en kraftig försämring av hälsan, exempelvis självmordstankar, så måste hen ta kontakt via telefon. Psykologen på Bip uppger att patienten får räkna med att vänta på svar 1-2 dagar men att det är en fördel att patienten har friheten att hen kan logga in och skriva när som helst, och i sin egen takt, vilket är bra om hen har svårt att koncentrera sig. Inom BiP så föregås alltid internetbehandlingen av en kvalificerad klinisk bedömning för att se vilka behov som finns, kanske det finns behov en mer intensiv behandling Det är logiskt kan tyckas, men under behandlingens gång kan ibland yttre händelser påverka en patients psykiska hälsa mycket snabbt, exempelvis familjebråk eller en relation som tar slut och då måste alltid finnas en plan för vem hen ska kontakta och hur vilket normalt alla behandlare har.

En ytterligare fördel med internetbaserad behandling, som psykologen på BiP tar upp, är patientens möjlighet till igenkänning; då hen ser i exemplen och övningarna så inser hen att denne inte är ensam om sina symtom vilket kan stärka självförtroendet en hel del, speciellt för en tonåring som inte vill känna sig utanför och annorlunda. Jag har egen erfarenhet av tonåringar som tycker det är mycket jobbigt att inte bara må dåligt, utan att även riskera bli sedd av någon bekant på en BUP-mottagning och känner stor skam för att på något vis vara avvikande. Jag tror trots detta hinder, att det är mycket viktigt att ungdomar som mår dåligt får psykiatrisk hjälp snabbt, på ett sätt som passar just dem.

Enligt Blomstedt (2012) så tror Professor Gerhard Andersson att det kan vara en större utmaning att hjälpa tonåringar i jämförelse med barn: “Deras nätanvändande är mycket mer flyktigt än vuxnas, så det kan bli svårt att engagera dem i en behandling. Deras problematik kan också vara mer rörig med exempelvis svåra hemförhållanden. Samtidigt vet vi att många vuxna som deltar i internetterapi har haft problem sedan de var unga, så jag hoppas att vi lyckas hjälpa dem.”

(23)

23

Om man tittar på fördelarna med e-behandlingar i allmänhet så finns studier som visar på flera goda effekter, Gard, Melander ( 2012) beskriver fördelarna i resultatet av en pilotstudie med logopedi på distans gjord av NUS, Norrlands Universitetssjukhus, som visar på:

● Piggare patienter

● Förbättrad tillgänglighet (specialister från andra landsting)

● Vård på lika villkor i länet

● God kontakt med patienter och anhöriga

● Få avbokade besök och uteblivna patienter

● Patienterna vänjer sig snabbt vid telemedicin

● Miljövinster

● Tekniken fungerar bra

Besparing för sjukresor

Det visade sig även finnas nackdelar, men även lösningar på problemen i deras studie:

Avslutning av virtuella möten sker snabbt genom en knapptryckning och en patient som ser hur terapeuten “går upp i rök” på skärmen kan uppleva att mötet slutar abrupt och tom.

onödigt. Runda av besöket och avsluta både med ord och med kroppsspråk, till ex. genom att vinka lite i stället för att skaka hand. (Gard, Melander 2012)

Nu fanns det ingen annan behandlingsform än asynkrona meddelanden, då det gällde psykiska e-behandlingar i min undersökning, men jag skulle kunna tänka mig att behandlaren skulle kunna uppmuntra patienten till att beskriva en rolig händelse under dagen eller skicka en skojig smiley som gör att deras kommunikation blir mer informell.

Det skulle kunna vara en lösning på stel, formell kommunikation och ett alternativ till en handskakning eller vinkning. Då skulle patienten få en bättre känsla av att det faktiskt är en riktig människa som tar emot meddelandena.

6.6 Vikten av det fysiska mötet och närvaro trots distans

Behandlare, terapeuter, analytiker och vårdpersonal sätter som regel patienten i centrum vid formuleringen av de etiska riktlinjerna, som bland annat handlar om värdena respekt, öppenhet, närhet, förtroende osv. (Birkler, Dahl, 2014) Krockar det då med den digitala patienten? Bland etiska teoretiker finner vi en rad tänkare som försvarar uppfattningen om att vi blir etiska personer först i det ögonblick då vi möter en annan människa ansikte mot ansikte. Det är först i det konkreta mötet som de etiska värdena framträder.

Birkler, Dahl (2014) tar upp filosofen Emmanuel Lévinas tänkande då det gäller den fysiska närvaron; ansiktet är en metafor för det oändliga. D.v.s. då vi möter “den andra”

ansikte mot ansikte, oändligt olikt oss, så innebär det att hen inte kan rubriceras och systematiseras. Lévinas tanke är att det i mötet så skapas en etisk relation i motsats till frånvaron och distansen. Konkreta exempel är exempelvis avskärmningar vid avrättningar;

hättan på huvudet hos bödel eller offer samt svårigheten att slå eller slakta ett djur som tittar dig i ögonen. Det kanske är ett väl så starkt exempel, då den som arbetar inom vården med hög sannolikhet valt sitt yrke för att få arbeta med människor. Dock så är det något att

(24)

24

begrunda, då det kanske är svårt att få en hundraprocentig helhetsbild om man som behandlare ej får träffa sin patient face-to-face initialt i behandlingen.

Jag tänkte att det förekom i mitt yrke som arbetsterapeut, trots fysiska möten, att patienter begränsas till att vara en “höft på sal 4” eller “arm på sal 5” vid ronder och rapporteringar. Med tanke på detta tror jag att det i många fall inte spelar någon större roll om det är en kontakt face-to face eller via någon form av e-behandling. Det är istället mycket upp till behandlaren att få en nära kontakt med sin patient, och se hela patienten, inte enbart just den åkomma patienten drabbats av. BiP uppger att det blir en tätare kontakt i internetbehandlingen i jämförelse med en face-to-face behandling, då frågor kan ställas när som helst och svar kan får inom 1-2 dagar. Normalt sker träffarna 1 gång i veckan i en face-to- face behandling vilket skulle kunna göra att det är svårare för patienten att komma ihåg händelser som skett under veckans gång.

Jag anser som arbetsterapeut att det är träning av aktiviteter i det dagliga livet som utvecklar oss människor oavsett ohälsa eller ej. Där för är det viktigt att unga patienter som får lära sig att använda internetbaserad KBT och självhjälpsappar ute i verkliga livet, där allt händer, får med stöd av behandlare en mycket viktig insikt att bära med sig resten av livet;

hen har makt över sitt eget liv och kan påverka det, oavsett vad som sker i hens liv i framtiden. Det anser jag är en stor vinst för att minska lidande för den enskilda patienten och en stor vinst för sjukvården, med sina begränsade resurser, om patienten inte återfaller i psykisk ohälsa. Med erfarenhet från en arbetsterapeutpraktik på ett KBT-behandlingshem, så upplevde jag att då jag följde med patienter ut i situationer som var ångestskapande, så var det är ett effektivt sätt att komma till rätta med exempelvis panikångest. Av erfarenhet så är problemet dock för patienten att den oftast drabbas av ångest då hen är utan sällskap av en trygg behandlare och står i exempelvis en kassakö. Därför anser jag att en app i smartphone skulle ge ett bättre stöd för patienten, där hen under själva ångestanfallet kan fokusera på att mäta graden av ångest och dokumentera det i appen. Sedan går patient och behandlare igenom detta tillsammans, eftersom målet är att hen ska bli självständig. Birkler, Dahl, (2014) syn på detta är att den fortsatta digitaliseringen resulterar å andra sidan i att förbindelserna mellan människor blir tätare än någonsin tidigare. Kommunikationen blir smidigare och data flyttas mycket snabbt, vilket skapar ett förstärkt handlingsunderlag. Det är inte uteslutet att framtidens telekommunikation kommer att skapa nya ramar för närvaron. De digitala medierna flyttar ständigt gränserna för de mänskliga sinnena och vår förståelse av bland annat visuell och taktil kommunikation.

Jag tänker också att det är viktigt att hitta en balans mellan hur mycket den enskilda patienten ska behandlas digitalt, och ansikte mot ansikte. Det är sammanfattningsvis ett återkommande tema, oavsett diagnos.

(25)

25

7 Slutsats

Informationstekniken används visserligen alltmer inom sjukvården och psykiska e- behandlingar blir allt vanligare för vuxna patienter, emedan det ännu inte är en etablerad behandlingsform för ungdomar i Sverige. Digitala behandlingar är till synes ett komplement och kan inte helt ersätta den traditionella face-to-face behandlingen. Den största fördelen har patienten som inte är bunden att passa besökstider och ej heller behöver ta sig till en vårdinrättning vilket gör internetbehandlingar tidseffektiva. Den kan även nås av många och de får även samma vård. Nackdelen kan vara att det är frustrerande för patienten att vänta på svar från behandlaren och att en del behandlingar inte fullföljs.

Tekniken i sig, utgör inte längre ett hinder, medan socioekonomiska klyftor kvarstår, då alla inte har tillgång till dator och internet på det vis som krävs för att få sitta enskilt. Vidare kan det konstateras att psykisk e-behandling för ungdomar Västernorrlands landsting, inte existerar i någon egentlig form då sporadiska e-post-konversationer ej kan räknas höra till en planerad behandling samt att psykisk e-behandling där är under utveckling. Psykisk e- behandling finns endast inom primärvården Västernorrlands landsting från 16 år, men i praktiken aldrig under 18 år. Inom Stockholms läns landsting finns internetpsykiatrienheten som erbjuder e-behandling och då riktar den sig främst till vuxna över 18 år samt Barninternetprojektet (BIP).

Barninternetprojektet (BIP), Stockholms läns landsting, erbjuder barn och ungdomar internetbaserad terapi för ångest, ODS och IBS. De kan även se att det kommer att finnas specifik internetbehandling för ungdomar med depression inom en nära framtid.

I övrigt finns inom Sverige ett antal olika former av psykiska e-behandlingar, en del i forskningsstadiet, både då det gäller internetbaserad KBT-behandling och appar som riktar sig till åldersgruppen 16 år och uppåt. Det finns idag mycket litet psykologisk e-behandling i övriga Sverige som riktar sig specifikt till ungdomar.

Eftersom den psykiska ohälsan ökat bland ungdomar borde det vara inom den åldersgruppen som resurserna ska sättas in. Det finns enligt min mening all anledning att satsa mer på denna form av vård inom Västernorrlands landsting, och då i synnerhet i glesbygd, där det kan vara lång resväg till Bup, vilket gör att patienten kan bli tvungen att ta ledigt från skolan.

Min åsikt understöds även av det som framkom i den relaterade forskningen, där Statens beredning för medicinskt utvärdering (SNU) samt Socialstyrelsen som rekommenderar och framhåller internetbehandling. Även svensk forskning visar att den kan vara lika effektiv som en face-to face behandling. (Vernmark och Bjärehed 2013)

Forskningen har dock kommit relativt långt inom området e-hälsa och e-behandlingar, vilket utbudet av litteratur och forskning inom området visar. Sverige är ett land som tillsammans med Australien är världsledande inom internetterapi (Blomstedt 2012) Varför psykologiska e-behandlingar då realiserats i sådan liten omfattning i Västernorrlands landsting då det gäller ungdomar är en frågeställning där det främst ser ut att vara ett problem ur ett organisatoriskt perspektiv där tidsbristen är den största orsaken. Litteraturen tar upp på ett flertal ställen hur man kan tänka och komma till rätta med dessa

(26)

26

organisatoriska problem, bland annat genom att se IT som en del av organisationsutvecklingen.

Ur ett etiskt perspektiv behöver inte e-behandlingar betyda att det skulle skapas distans till behandlaren, det kan tvärtom vara så att kontakten mellan patient och behandlare blir mer frekvent än en face-to face behandling, samt så tar patienten, med hjälp av appen i en smartphone, med behandlaren ut i verkligheten, vilket ger en bättre hjälp i här-och nu- situationer.

7.1 Vidare forskning

Vidare forskning skulle kunna vara en jämförelsestudie mellan de patienter som fyllt 18 år och som kommer från BUP och där vuxenpsykiatrin sedan tagit över; Finns det någon skillnad i hälsan mellan de patienter som behandlats med någon form av IT-baserat verktyg som exempelvis internetbaserad KBT och de som behandlats enbart face to face? Har de som blivit erbjuden någon form av psykologisk e-behandling redan som ung, en bättre psykisk hälsa?

Man skulle vidare kunna jämföra vad alla landsting i Sverige har att erbjuda sina patienter då det gäller psykiska e-behandlingar samt hur långt psykiatriska e-hälsan har kommit i utvecklingen i ett större perspektiv och slutligen jämföra Sverige med andra länder och titta på om den psykiska hälsan ökat där man använt It som verktyg i behandlingen.

(27)

27

Referenser Litteratur

Birkler, Jacob och Dahl, Mads Ronald. 2014. Den digitala patienten. Liber AB.

Bryman, Alan. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB

Gard, Gunvor och Melander-Wikman, Anita. 2012. E-hälsa-innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. Studentlitteratur

Jarl, Linnea. och Magnusson, Susanna. 2012. DISA: En randomiserad kontrollerad studie via smartphone med internetstöd baserad på beteendeaktivering respektive mindfulness för vuxna med subklinisk och egentlig depression. Linköping: Linköpings universitet.

Josefsson, Ulrika. 2011. Patienters användning av internet-landskap och vägar för “coping online” Studentlitteratur

Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. Uppl.

Studentlitteratur AB

Hoa Ly. Kien, K L,. Trüschel, Anna., Jarl, Linnea., Magnusson, Susanna., Whindal, Tove., Johansson, Robert., Carlbring, Per., Andersson, Gerhard. 2013. Behavioural activation versus mindfulness-based guided self-help treatment administered through a smartphone application: a randomised controlled trial. BMJ Open 2014, 4:e, 003440 doi:10.1136/bmjopen-2013-003440

Ruland, Cornelia M. 2002. Vårdinformatik- Hur användning av informations och kommunikationsteknologi kan utveckla vård och omvårdnad. Natur och kultur

Perris, Carlo. 1996. Kognitiv terapi i teori och praktik. 3. Uppl. Natur och kultur

Vernmark, Kristofer och Bjärehed, Jonas. 2013. Internetbehandling med KBT- En praktisk handbok. Natur och kultur

Vigerland, Sarah., Thulin, Ulrika., Ljotsson, Brjann., Svirshy, Liv., Bengtsson, Olav,.

Lindefors, Nils., Andersson, Gerhard och Serlachius, Eva. 2013.

Datoriserad terapi bör även prövas för barn och unga. Läkartidningen nr 3, Vol. 110.

References

Related documents

Då två (lika) system med olika inre energier sätts i kontakt, fås ett mycket skarpt maximum för jämvikt då entropin är maximal, inre energin är samma i systemen och

Jag har redogjort för tre modeller (RT, TSI, och CORI 62 ), som alla haft gemensamt, att de utgår från fyra grundstrategier som baserats på undersökningar om hur goda läsare

 Veta vad som menas med följande ord: kvadrat, rektangel, romb, likbent triangel, liksidig triangel..  Kunna beräkna omkretsen av

 Kunna angöra vilken ekvation som hör ihop med en given text..  Känna till att en triangel har

 Rita grafen till en enkel andragradsfunktion och bestämma för vilka x- värden funktionen är positiv/negativ.  Lösa en andragradsfunktion med hjälp

 Kunna formeln för geometrisk summa samt veta vad de olika talen i formeln har för betydelse.  Kunna beräkna årlig ökning/minskning utifrån

 Kunna beräkna en area som finns mellan 2 kurvor och som begränsas i x-led av kurvornas skärningspunkt

För Patrik dröjde det fem år innan han fick diagnosen bipolär sjukdom, för Birgitta dröjde det ännu längre2. Syftet är att ge kunskap om sjukdomens olika nyanser och