• No results found

Vad är det för fel i att älska det man har?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad är det för fel i att älska det man har?"

Copied!
78
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vad är det för fel i att älska det man har?

En studie om ungas vilja att bo kvar i den krympande kommunen Filipstad.

What’s wrong with loving what you have?

A study about youth’s desire to stay in the shrinking municipality of Filipstad.

Amanda Andersson Linnéa Skott

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Samhällsplanerarprogrammet

Kulturgeografi III 15 HP Lars Aronsson

Richard Ek 2020-06-12

(2)

Sammanfattning

Sveriges storstäder och många kommuner i större regioner tampas alltmer med bostadsbrist, där platsen inte räcker till för invånarna. På Sveriges landsbygder är problemet tvärtom, på platsen finns inte en fördelaktig befolkningsmängd. I Filipstads kommun är avfolkningen ett stort problem, inte minst när den unga befolkningen väljer att flytta, vilket leder till en hög medelålder och en minskad arbetskraft som bidrar med låga skatteintäkter. Att många unga väljer att flytta från landsbygden är ingen hemlighet, men i denna uppsats är syftet att förstå varför unga personer faktiskt väljer att bo kvar på landsbygden, med fokus på Filipstads kommun.

Uppsatsens syfte är att förstå varför unga i Filipstads kommun väljer att gå mot den rådande urbaniseringsnormen som finns och faktiskt bo kvar på landsbygden. Utifrån detta är även syftet att studera om det finns skillnader i inställningen bland unga kvinnor och män. För att uppfylla syftet har elever på Spångbergsgymnasiet i Filipstads kommun tagits till hjälp genom en webbaserad enkät, för att få inblick i deras inställning till sin hemkommun. För att få förståelse för hur kommunen arbetar strategiskt i att bibehålla den unga befolkningen, har intervjuer utförts med tjänstepersoner på Filipstads kommun. I arbetet har tidigare forskning och teorier använts såsom push- and pullteorin, migration i förhållande till genus samt nyckelbegreppet plats som även inkluderat aspekter av platsbundenhet och bruksanda. Detta har gett oss stor förståelse till varför situationen ser ut som den gör i denna kommun.

Resultatet visade att inställningen mellan unga kvinnor och män skiljer sig åt, då det framförallt är kvinnor som har en negativ inställning till Filipstads kommun. Den största skillnaden fanns dock inte mellan könen, utan mellan högskoleförberedande- och yrkesprogram. Detta då det främst var elever inom yrkesprogram som uttryckte en vilja av att bo kvar inom kommunen. Orsakerna till varför dessa unga människor i gymnasieålder vill bo kvar, grundade sig i en typ av platsbundenhet till familj och vänner samt även hopp och löfte om framtida arbete. Tjänstepersonerna på kommunen redogjorde i sin tur att kommunen inte har en övergripande strategi eller ett arbete för att bibehålla den unga befolkningen. Det är istället upp till varje förvaltning att göra det de kan i sitt arbete. Fokus inom Filipstads kommun ligger istället i att vara attraktiva för barnfamiljer, med hopp om att de utflyttande ska återvända när det är dags att bilda familj.

(3)

Nyckelbegrepp

Filipstads kommun, avfolkning, gymnasieelever, push- and pullteorin, migration i förhållande till genus, plats, platsbundenhet, regionala utvecklingsprocesser, neoliberalism.

(4)

“Du säger

Att du blev kvar här, räckte inte till.

För, du vet inte vad du vill.

Men vad är det för jävla fel I att bli den som är kvar I våran stad där vi vuxit upp?

Vad är det för fel i att älska det man har?”

(Hallberg, Henriksson, Alin 2014, spår 7)

(5)

Förord

Vårt val av ämne var självklart för oss båda i och med vårt intresse för den problematik som finns med urbaniseringen respektive avfolkning på landsbygden. Detta växte fram hos oss båda från tidigare kurs under Samhällsplanerarprogrammet, specifikt under kursen “Regionala utvecklingsprocesser”. Vårt valda ämne är även något som ligger oss nära personligen, med tanke på att vi båda som uppsatsskrivare är uppvuxna på olika landsbygder i Sverige och har därmed även själva varit en del av den rådande urbaniseringen. För att kunna studera här på Karlstads universitet har flytten varit något tvingande om studier skulle bli möjligt för oss. Därför tyckte vi att avfolkning och unga människor som utgångspunkt i en C-uppsats som en avslutande del på vår utbildning var förträffligt.

Många delar av uppsatsen har gemensamt tagits fram där vi båda har haft lika stort ansvar, medan andra avsnitt har delats upp sinsemellan oss som uppsatsskrivare. Ansvarsfördelningen kan utläsas i bilaga 6.

Ett stort tack till

vår handledare Lars Aronsson som alltid har funnits där med god vägledning under hela processen i en tuff och utmanande period med tanke på Covid-19. Vi vill även tacka våra respondenter som har lagt ner tid på att besvara våra intervju- och enkätfrågor som gjorde vår studie genomförbar.

Ett stort tack till personalen på Spångbergsgymnasiet som hjälpt till att förmedla enkäten och få oss att nå ut till vår målgrupp, utan er hade inte detta varit möjligt. Vi tackar även Svante Karlsson för den lärorika kursen “Regionala utvecklingsprocesser” som blev en stor inspirationskälla.

Amanda och Linnéa, Karlstad, juni 2020

(6)

Innehållsförteckning

1 Introduktion 1

1.1 Inledning 1

1.2 Problemformulering 1

1.3 Syfte 3

1.4 Frågeställningar 3

1.5 Disposition 3

1.6 Avgränsningar 4

1.7 Centrala begrepp 5

1.8 Bakgrund 6

1.8.1 Filipstads kommun 6

1.8.2 Urbanisering 9

1.8.3 Flyttmönster 11

1.9 Regionala utvecklingsprocesser 11

1.10 Författarnas förutfattade “hypotes” 13

1.11 Rollen som forskare 13

1.11.1 Positionering 13

1.11.2 Situering 14

1.11.3 Insider/outsider 14

2 Teoretisk referensram 15

2.1 Push-and-pullteorin 15

2.2 Migration i förhållande till genus 16

2.3 Plats 17

2.3.1 Place as location 18

2.3.2 A sense of place 18

2.3.3 Place as a locale 18

2.3.4 Platsbundenhet 19

2.4 Användning av teoretisk referensram 20

3 Metodologi & Metod 21

3.1 Metodologi 21

3.2 Metod 22

3.2.1 Kvantitativ metod 22

3.2.2 Kvalitativ metod 23

3.3 Urval 24

3.4 Genomförande 24

3.5 Variabler 25

3.5.1 Kvantitativ metod 25

3.5.2 Kvalitativ metod 26

3.6 Analysprocess och kodning 26

3.7 Metod och källkritik 27

3.8 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet 27

(7)

3.8.1 Validitet 27

3.8.2 Reliabilitet 28

3.8.3 Generaliserbarhet 29

3.9 Etik 29

3.9.1 Samtyckeskravet 29

3.9.2 Informationskravet 30

3.9.3 Konfidentalitetskravet 30

3.8.4 Nyttjandekravet 31

4 Resultat 32

4.1 Resultatet av enkätundersökningen 32

4.1.1 Bilden av Filipstads kommun 34

4.1.2 Framtidens bosättning 35

4.1.3 Syn på avfolkning 36

4.1.4 Framtidsvisioner 37

4.1.5 Skapa attraktivitet 38

4.2 Resultatet av intervjuerna 39

4.2.1 Platsbundenhet 39

4.2.2 Utmaningar 39

4.2.3 Lämna 41

4.2.4 Stanna 42

4.2.5 Strategi 44

4.2.6 Framtiden 45

4.3 Svar på frågeställningarna 46

5 Analys 48

6 Slutsatser och rekommendationer för framtida forskning 53

6.1 Slutsats 54

6.2 Självreflexiv diskussion 56

6.3 Framtida forskning 57

Referenslista 58

Bilagor 63

Bilaga 1: Förfrågan om intervju - Mejl 1 63

Bilaga 2: Förfrågan om intervju - Mejl 2 64

Bilaga 3: Intervjuguide 65

Bilaga 4: Förfrågan om enkätundersökning - Mejl 3 66

Bilaga 5: Enkätformulär 68

Bilaga 6: Ansvarsfördelning 70

(8)

Figur- och tabellförteckning

Figur 1: Filipstads kommuns läge i Sverige (Filipstads kommun 2016). 7 Figur 2: Folkmängd efter år och ålder i Filipstads kommun (SCB 2020). 8 Figur 3: Folkmängd i åldrarna 15-24 år efter kön och år. Filipstad (SCB 2020). 9

Figur 4: Respondenternas ålder och kön i enkätundersökningen 32

Tabell 1: Ett förtydligande av figur 4. 33

Figur 5: Respondenternas val av gymnasieprogram. 33

Tabell 2: Ett förtydligande av figur 5. 33

Figur 6: Respondenternas svar gällande framtida bosättning. 35

Figur 7: Respondenternas inställning till en framtida bosättning i Filipstads kommun. 36

(9)

1

1 Introduktion

1.1 Inledning

Urbanisering respektive avfolkning av landsbygden är växande problem. I Sverige delar 85 % av befolkningen en yta som endast är 1,5 % av landets storlek (Statistiska Centralbyrån 2015). Detta bidrar till en markant ojämlikhet och konkurrens mellan platser i landet, då städerna expanderar sin befolkning medan landsbygden och mindre orter alltmer tunnas ut på människor (Syssner 2018).

Att landsbygden avfolkas beror till stor del på de flyttmönster som ungdomar har. Anledningarna till varför ungdomar väljer att flytta beror dels på studier. De fortsätter sedan sin resa mot de större städerna och när de bildat en familj, söker de sig vidare till förorterna som är anknutna till de större städerna. Dock går det att fastslå att dessa människor oftast inte återvänder till den krympande kommun som de en gång växte upp i. Detta gör att vissa kommuner får negativa konsekvenser, såsom lågt födelsetal. Vilket leder till effekter på ekonomin som i sin tur ger en inverkan på hur god service som kommuner kan leverera. Kvar blir också den åldrande befolkningen som gör det problematiskt att vända en nedåtgående spiral (Syssner 2018). Vad urbaniseringen beror på är svårt att säga, men dels hävdar Christophers (2013) att de regionala utvecklingsprocesserna spelar stor roll, såsom inträdet i EU samt neoliberalismens intåg som innebar stärkt privatisering och minskad statsmakt. Den utjämningspolitik som tidigare funnits försvann, vilket gjorde att platser med sämre förutsättningar inte fick det försörjningsstöd som behövdes. Således har utvecklingen stannat av då ekonomin saknas (Andersson et al 2008).

Denna C-uppsats riktar sig mot Filipstads kommun och dess utmaningar gällande avfolkning bland unga. Fokus ligger i att ta reda på inställningen till att bo i en krympande kommun, vilka orsaker som faktiskt får de unga att vilja stanna kvar samt om viljan att bo kvar skiljer sig mellan unga kvinnor och män. Detta ska studeras då det finns forskning som visar att skillnaderna i kvinnor och mäns flyttmönster är markanta samt att kvinnor migrerar i större utsträckning till städer, medan männen i högre utsträckning bor kvar på landsbygden (Hörnström 2015).

1.2 Problemformulering

I rapporten “Vinna eller försvinna? Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning från mindre orter”

redogör Svensson (2006) för att ungdomar förväntas flytta från sin hemort, till en större stad för att vidareutbilda sig. Detta menar författaren är normen, följs inte detta klassas den unga istället som

(10)

2 misslyckad. För de som faktiskt stannar kvar i en krympande kommun finns många svårigheter förutom samhällets bild av en som misslyckad, utbudet i en krympande kommun blir oftast sämre gällande utbildning, service och arbetstillfällen. I och med detta menar författaren att ungdomar måste söka sig till staden. Vidare klargör Mills (1985) kring möjlighetsstrukturer för att förklara de strukturella möjligheterna som finns på platser. De strukturella möjligheterna kan komma att variera beroende på vart i livet du befinner dig. Författaren menar att landsbygden kan erbjuda begränsade möjligheter inom arbete och studier, vilket gör att delar av befolkningen kan känna sig motarbetade eller exkluderade. För att uppfylla sina mål och visioner måste man därmed flytta, då de strukturella möjligheterna är begränsade på landsbygden. Enligt Mills (1985) innebär detta att många, framförallt unga, måste flytta från landsbygden till de större städerna för att uppfylla de förhoppningar som finns i och med att de strukturella möjligheterna är större i staden. Jonsson (2003) beskriver att människor byter plats för bosättning tio tillfällen i snitt under sin livsperiod, varav fyra av dessa sker vid 19 års åldern fram tills de fyller 30 år. Författaren förklarar även de bakomliggande orsaker till migrationen bland de unga, vilket vanligtvis beror på att de hittar ett annat jobb eller börjar att studera. Därmed flyttar majoriteten av ungdomar till en universitetsstad, som oftast har ett långt avstånd från deras tidigare bostadsort. Författaren förklarar även att de människor som har störst tendens till att migrera är kvinnor. Syssner (2018) menar att effekterna av detta flyttmönster som ungdomarna har, leder till att befolkningen blir allt mindre arbetsför och resulterar till en nedåtgående spiral i samhället.

För många unga är således flytten från landsbygden inget val och forskning gällande detta finns det gott om. När ungdomarna flyttar till större städer leder detta till stor problematik för landsbygden då de får en allt äldre befolkning och en arbetsför befolkning som ständigt minskar.

Att se hur en krympande kommun tar ansvar för detta är därmed av största vikt då framtiden är beroende av den unga befolkningen. Resultatet av detta kan vara förödande för landsbygderna och äventyra deras framtid. Problematiken och kunskapsluckan ligger således i att förstå ungas inställning samt vilka orsaker som ligger till grund för bo kvar på landsbygden. Detta då många i samma ålder mer eller mindre är tvungna att flytta för att kunna ta del av andra möjligheter, såsom utbildning på eftergymnasial nivå. Således finns det en hel del forskning som visar på ungas flytt till städer sker av flertalet orsaker. Att därför undersöka orsaker till varför unga människor väljer att stanna kvar på en plats såsom Filipstads kommun, som många andra väljer att flytta ifrån, blir därmed ett intressant forskningsfält inom kulturgeografi i och med kunskapsunderskottet.

(11)

3

1.3 Syfte

Ambitionen med uppsatsen är att öka kunskapen om hur upplevelsen på en avfolkningsplats som Filipstads kommun kan skildras hos unga. Avsikten är även att studera om viljan att bo kvar på landsbygden skiljer sig åt mellan unga kvinnor och män. Vidare är också ambitionen att få en förståelse för hur kommunen i fråga arbetar strategiskt för att vara lockande för de unga.

För att uppnå uppsatsens syfte ligger två övergripande frågeställningar i fokus. Den första frågeställningen utgår från ett individperspektiv, som sedan följs upp med två underordnade frågeställningar. Andra frågeställningen tar däremot avstamp i ett kommunperspektiv som riktar sig mot Filipstads kommuns arbete.

1.4 Frågeställningar

● Hur ser ungdomars, i gymnasieåldern, inställning ut till att leva och bo i Filipstads kommun?

○ Vilka skillnader finns i inställningen mellan unga kvinnor och män?

○ Vilka orsaker finns det till att ungdomar i gymnasieåldern vill bo kvar i Filipstads kommun?

● Hur arbetar Filipstads kommun strategiskt för att vara en attraktiv plats för ungdomar i gymnasieåldern?

1.5 Disposition

Uppsatsen består av sex kapitlen, [1] Introduktion, [2] Teoretisk referensram, [3] Metod, [4]

Resultat, [5] Analys och [6] Slutsatser, rekommendationer för framtida forskning samt en självreflexiv diskussion. I varje kapitel finns flera avsnitt med underrubriker för att underlätta läsningen.

Detta första kapitel [1] lägger grunden för uppsatsen och dess syfte. Vidare redogörs för vilka frågeställningar som ska bevaras för att kunna uppnå syftet. Det presenteras även bakgrund för att förstå problemformuleringen som finns, centrala begrepp samt vår förutfattade hypotes som författare.

Vidare följer det andra kapitlet [2] som förklarar den teoretiska referensram som uppsatsen utgår från, teorier som presenteras är push-and-pullteorin, migration i förhållande till genus samt plats.

(12)

4 Teorin om plats tar utöver place as a location, a sense of place samt place as a locale, även upp perspektiv såsom platsbundenhet samt bruksanda kopplat till plats. Kapitlet avslutas med en beskrivning gällande hur den teoretiska referensramen fortsättningsvis kommer att tillämpas i undersökningen.

I det tredje kapitlet [3] redogörs uppsatsens metodologi och metod. En beskrivning av uppsatsens vetenskapsfilosofiska positionering ges och vilket arbetssätt som uppsatsen har följt. Kapitlet fortsätter med att förklara hur vi som författare har gått tillväga för att få det material som legat till grund för empirin samt hur vi har analyserat detta material. Det redovisas även för validiteten, reliabiliteten, generaliserbarheten och de etiska aspekterna som funnits med under genomförandet av metoden.

I det fjärde kapitlet [4] presenteras det empiriska materialet.

Efter redovisningen av det empiriska materialet, i det femte kapitlet [5], presenteras en analys av empirin samt diskussion gällande resultatet.

Resultatet och analysen följs upp i kapitel sex [6], där slutsatser dras, rekommendationer för framtida forskning presenteras och en självreflexiv diskussion förs.

1.6 Avgränsningar

Undersökningen gör flertalet avgränsningar, en geografisk avgränsning till Filipstads kommun som studien tar sin utgångspunkt i. Uppsatsen fokuserar även på den unga befolkningen i åldrarna mellan 16-19 år som går på Spångbergsgymnasiet. Detta anser vi är den relevanta målgruppen att undersöka med tanke på att eleverna efter gymnasiet ska göra val, såsom sysselsättning och bosättning. Avgränsningen till Spångbergsgymnasiets elever var även för att nå ut till de flesta eleverna i efterfrågad ålder från de olika tätorterna inom kommunen. I denna uppsats använder vi oss av orden kvinna och man för att se vilka skillnader som finns gällande inställningen till att stanna kvar i Filipstads kommun. Det finns personer som inte definierar sig som varken kvinna eller man, men på grund av uppsatsens storlek och tidsram kommer denna uppsats att endast använda sig av begreppen kvinna och man. Anledningen till det grundar sig även i att Statistiska Centralbyrån (SCB) endast erbjuder tabeller/statistik utifrån kvinna/man. Detta ser vi som en stor problematik och något som vi anser är en brist i vår forskning. Under genomförandet av enkäten har respondenterna dock fått flera kryssalternativ vid angivandet av kön. Detta för att

(13)

5 förhoppningsvis ingen ska känna sig exkluderad. Uppsatsskrivandet begränsas även i tid, därför har insamlingen av material även avgränsats i antalet enkäter och intervjuer.

1.7 Centrala begrepp

Avfolkning, när människor väljer att flytta skapas en avfolkning i ett område, oftast till följd av urbanisering. Vad avfolkning beror på är svårt att säga (Avfolkning u.å.a), men i Filipstads kommuns fall är avfolkning en aktuell omständighet (Syssner 2018). En bidragande faktor är brist på arbete samt utbildning. Detta gör att många i arbetsför ålder samt unga som nyss slutat skolan väljer att flytta för att kunna få ett arbete eller för att satsa på studier. Konsekvenserna blir därmed att allt färre barn föds på platsen, den äldre befolkningen ökar och när dessa avlider påskyndas avfolkningen (Avfolkning u.å.a).

Genus, är ett annat ord för människans sociala kön. Det är ett begrepp som finns för att förklara kvinnor och mäns sociala beteende. Det handlar om vilka förväntningar som omvärlden har på respektive kön, till exempel att kvinnor ska vara lågmälda och “söta” medan männen ska vara högljudda och lite “bråkiga” (Genus u.å.b).

Gymnasieprogram, består av en uppdelning mellan högskoleförberedande program och yrkesprogram. Ett högskoleförberedande program ger de kunskaper och behörigheter som krävs för att kunna vidareutbilda sig på högskole- eller universitetsnivå. Ett yrkesprogram däremot är utformat på ett sätt som ger eleven en yrkestitel efter gymnasiet. På ett yrkesprogram kan de studerande läsa till för att få högskolebehörighet, dessa elever läser då kurser på till exempel individuella val. På gymnasium har introduktionsprogram tillgängliggjorts för elever som behöver studera för att få korrekta kvalifikationer till ett högskoleförberedande- eller yrkesprogram (Allastudier.se 2019).

Landsbygd, finns i tre olika typer, landsbygden med ett kort avstånd från en tätort, landsbygden som avskild från tätorten samt landsbygden med en stor avskildhet från en tätort. Dessa områden i Sverige har en spridd lokalisering och har dessutom inte ensidiga beskrivningar då de skildras på varierande sätt och utsätts även för skiftande omständigheter, som påverkar i vilken grad de kan expanderas. När ungefär 3000 i befolkningsantal bor i ett område som har en avskildhet från staden, är det ett område som kallas för landsbygd (Tillväxtverket 2020).

(14)

6 Migration, ett samlingsbegrepp för människors flyttmönster. Under historiens gång har migrationen förändrats och i nutid är det främst migration från landsbygd till stad som är den mest framträdande migrationen (Norman u.å). I uppsatsen är det migrationen från landsbygd till stad som ligger grund samt migrationen med inriktning på genus, därmed skillnaden i kvinnor och mäns migration.

Platsidentitet, är de känslor människor har till en plats. Beroende på vilken relation du har till platsen ser platsidentiten olika ut för alla och detta formar dig som människa (Relph 1976).

Plats, ordet plats har flertalet innebörder. De begrepp vi utgår från är “place as location” som redogör för en speciell plats på jordytan, i detta fall Filipstads kommun. Vidare är begreppet “a sense of place” den subjektiva känslan som individer har till en plats, såsom platstillhörighet. Det sista begrepp som vi använder oss av är “place as a locale” som motsvarar platsen som bas för människans aktiviteter, interaktioner och sociala praktik (Agnew 1987).

Urbanisering, flytt från land till stad blir allt vanligare i Sverige (Urbanisering u.å.c). En fördjupad beskrivning av urbanisering finns i avsnitt 1.8.2.

1.8 Bakgrund

Detta avsnitt beskriver bakgrund till den plats som är utgångspunkten i uppsatsen, Filipstads kommun. Avsnittet fortsätter sedan med att beskriva vad urbanisering och flyttmönster är och hur detta påverkar olika platser. Vidare redogör vi som uppsatsförfattare för vår hypotes för undersökningen och hur vi som författare kan komma att påverka studien. Avslutningsvis beskrivs de regionala utvecklingsprocesserna för att få en förståelse för bakomliggande orsaker till nedgången gällande befolkningsutvecklingen i Filipstads kommun.

1.8.1 Filipstads kommun

Filipstads kommun har sin lokalisering i östra Värmland (Filipstads kommun 2016) och befinner sig i en mittpunkt i förhållande till storstäderna Oslo, Göteborg och Stockholm (Filipstads kommun u.å.a). Kommunen kan klassas som ett skogs- och naturnära landområde, handel och utbildningar har de flesta inom gångavstånd. För de som har längre till service finns goda kommunikationer (Filipstads kommun u.å.b). Lokaliseringen av Filipstads kommun, se bild nedan (Figur 1).

(15)

7 Figur 1: Filipstads kommuns läge i Sverige (Filipstads kommun 2016).

Kommentar: Bilden visar en kartbild över Filipstads kommuns lokalisering i Sverige. Den gråa markeringen är Värmland och det omringade zonen presenterar Filipstads kommun.

Kommunen har idag ett invånarantal på ungefär 10 800 människor, med en yta på 1543 kvadratkilometer där sju människor genomsnittligt befinner sig inom varje kvadratkilometer (Filipstad u.å.b). Fem tätorter kan pekas ut i kommunen, vilka är Filipstad, Lesjöfors, Nykroppa, Persberg och Nordmark (SCB 2007). Kommunens största stad är Filipstad, som fick stadsprivilegier år 1611. Till en början innefattade kommunen en befolkning på drygt 16 000, men har successivt alltmer sjunkit (Filipstads kommun 2016).

Filipstads kommun är idag dock en plats som avfolkas, från år 1975 till år 2017 har kommunen avfolkats och tappat 4730 ortsbor, från 15 513 till 10 783, vilket är 30,5 % av befolkningen (Syssner 2018). Detta framgår i tabellen nedan, som redovisar befolkningsminskningen bland kvinnor och män under nämnd period (Figur 2). Efter år 2019 landade siffran på -144 invånare, vilket betyder att kommunen fortfarande drabbas av befolkningsminskning (Filipstads kommun u.å.c). För att få en förståelse om den unga befolkningen har kommunen under samma tidsperiod tappat 36 % av sin unga befolkning (åldrarna 15-24 år), vilket redovisas i figur 3.

Kommunen består till stor del av en åldrande befolkning och därmed få unga människor, vilket inte ger en fördelaktig befolkningskurva. Befolkningen har även en utbildningsnivå som är svag, vilket

(16)

8 har resulterat till att det förekommer brister vad gäller erfarenheter och att människor inte har de behörigheter som krävs i arbetslivet (Bisnode 2016).

Figur 2: Folkmängd efter år och ålder i Filipstads kommun (SCB 2020).

Kommentar: Diagrammet visar befolkningsskillnaden åren 1975 och 2017 i Filipstads kommun.

Årtalen är utvalda efter Syssners (2018) statistik som ovan nämnt.

(17)

9 Figur 3: Folkmängd i åldrarna 15-24 år efter kön och år. Filipstad (SCB 2020).

Kommentar: Diagrammet visar befolkningsskillnaden bland unga åren 1975 och 2017 i Filipstads kommun. Årtalen är utvalda efter Syssners (2018) statistik som ovan nämnt.

Sett till det historiska har Filipstads kommun från 1300-talet varit befolkat till följd av utvecklingen av industrin, som gjorde att staden Filipstad expanderade under 1700-talet (Filipstads kommun 2016). Lesjöfors Fjädrar, Orkla och Barilla är i nutiden de högst etablerade aktörerna i kommunen, vilket också har gett dem ett stort inflytande på kommunens näringsliv (Bisnode 2016).

Kommunens näringsliv har varit föränderligt gällande verksamhetsområden. I kommunen arbetar majoriteten i branschen för livsmedel. Vården, jord- och skogsbruk samt byggbranschen som yrkesgrenar är idag stora rekryterare i kommunen. De som påbörjar egenföretagandet som ger nya arbetstillfällen är mestadels sådana som startar byggföretag eller företag inom jord- och skogsbruk.

Däremot har matvarubutiker och annan detaljhandel samt verkstäder blivit arbetsområden som blir allt färre gällande arbetskraft (Bisnode 2016).

1.8.2 Urbanisering

Flera av dagens svenska samhällen får hantera urbanisering. Det har uppskattats att 75 % av samtliga människor kommer vara bosatta i storstäder år 2050, vilket är en markant skillnad sedan år 2008 då denna mängd var 50 % (Brorström & Parment 2017). I Sverige har urbaniseringen medfört vissa problem i städerna, men på landsbygden blir problemen allt större (Urbanisering

(18)

10 u.å.c). När befolkningen förflyttar sig från landsbygden är då som urbaniseringen utspelar sig.

Önskan om att människor ska söka sig tillbaka till hemkommunen är stor för flera kommuner, dock sker detta sällan. De människor som tenderar att med störst sannolikhet migrera till annan stad är människor med lång utbildning på hög nivå (Brorström & Parment 2017). Det är inte bara personerna som flyttar, det gör även deras skatt vilket ger flertalet negativa konsekvenser. Detta gör att kommunen får såväl mindre antal invånare som skatteintäkter, vilket resulterar i att den kommunala servicen såsom skolor, kollektivtrafik samt vård och omsorg måste minska. Även kundunderlaget till den privata sektorn såsom handel och industrier blir lidande (Urbanisering u.å.c)

År 2020, vilket är i vår samtid kommer det att ske en befolkningstillväxt hos 50 % av Sveriges kommuner. De kommuner som blir allt större är platser som har lärosäten samt är närliggande storstäderna. I motsats till de kommuner som expanderar finns det även de som inte gynnas lika positivt. Resterande kommuner har antingen en stillastående utveckling eller kommer att drabbas av en nedgång rent befolkningsmässigt (Brorström & Parment 2017).

Urbaniseringen medför olika effekter, den enskilda människan kan få ett gynnsamt utslag av urbaniseringen, platsen som den väljer att flytta till kan ge människan mer attraktiva levnadsvillkor, såsom bättre tillgång till service och en godare chans till att få ett jobb med bra inkomst. Däremot kan det självfallet även vara negativt med tanke på den ökande koncentration av människor som blir resultatet. Exempelvis blir trafiken belastad när alla ska röra sig i staden, ett större utbud leder även till växande utgifter (Brorström & Parment 2017).

Urbaniseringen har även resulterat i olika föreställningar av stad och landsbygd, där staden är positivt laddad med tanke på tillväxt, medan landsbygden har fått en negativ bild som oattraktiv.

Att en plats avfolkas kan dels bero på konkurs för verksamheter, vilket gör att avfolkningen upplevs som förvånande för kommunen. Det kan konstateras att en plats bör vara lyckligt lottade med sina tillgångar, kommuner kan ha goda intentioner för hur framgång ska nås, men i slutändan är det förutsättningarna som talar om platsen klarar av utveckling (Brorström & Parment 2017).

Vid urbanisering agerar kommunen eller anpassar sig efter rådande förhållanden och situation.

Exempel på detta kan vara att en kommun som avfolkas väljer att bryta den nedgångna trenden, eller gör ett val som att lindrar effekterna av den utflyttning som sker. Det kan göras genom att kommunen utformar mål och strategier som ger en positiv effekt på tillväxten. Ett annat exempel kan vara att en kommun som expanderar, antingen rättar sig efter invånarna i sitt samhällsbyggande för att människorna ska bli tillgodosedda, eller att det finns ett stort behov av att attrahera

(19)

11 människor för inflyttning. Det finns således en problematik på alla platser, i städer som på landsbygden, att regelbundet leverera samtidigt som andra ska omhänderta en tomhet (Brorström

& Parment 2017).

1.8.3 Flyttmönster

Att urbanisering är ett stort hot mot landsbygden blev tydligt i föregående avsnitt, men vilka är det egentligen som flyttar från landsbygden? Syssner (2018) menar att det framförallt är de unga vuxna som lämnar hemorten. Sett till flyttmönster sker den första förändringen i åldrarna 19–23 år, då många unga vuxna väljer att flytta till större orter för att studera där högskola och/eller universitet finns. Nästa mönster tas vid mellan 24–28 års ålder då statistiken visar att de som är färdigutbildade flyttar från högskole- och/eller universitetsstäderna till storstäder för att göra karriär. Cirkeln sluts sedan när människan passerat 30 år, då har många fått barn och familj, vilket gör att dessa människor lämnar storstaden för att istället bosätta sig i förorten. I resterande åldrar av livet är flyttströmmarna små och påverkar således inte befolkningsutvecklingen (Syssner 2018).

De mindre kommunerna hoppas på att de unga ska flytta tillbaka när de har utbildat sig och fått utforska världen. Förhoppningsvis när det kommer till familjebildning som skapar ett nytt flyttmönster, men oftast blir det inte så. Nationalekonomen Charlotta Mellander har med hjälp av SCB uppmärksammat att majoriteten av de unga vuxna faktiskt inte flyttar tillbaka till sin hemkommun. Mellanders undersökning gick ut på att titta på antalet 18-åringar per kommun i Sverige år 2005 samt år 2012 när samma ungdomar fyllde 25 år. Antalet 25-åringar som fanns per kommun i Sverige visade på att endast 40 kommuner i Sverige hade lika många 25-åringar år 2012 som 18-åringar 2005. I Sverige förlorade därmed 250 kommuner majoriteten av sina unga vuxna (Mellander 2017). De flyttmönster som finns går således hand i hand med urbaniseringen och konsekvenserna blir desamma. Det bildas allt färre barnfamiljer på orterna, vilket gör att det föds färre barn och befolkningen blir allt äldre. I och med de flyttmönster som finns blir det en ständigt nedåtgående spiral och det är dessa mönster som gör att samhällen sakta dör ut (Syssner 2018).

1.9 Regionala utvecklingsprocesser

För att förstå varför utvecklingen i Filipstads kommun har sett ut som den gjort med sjunkande befolkning och industrier kan man titta på de regionala utvecklingsprocesserna som har format Sverige. De regionala problemen i Sverige började under 1930-talet, då en djup lågkonjunktur och hög konkurrens ägde rum, bland annat gällande virke som gjorde att flertalet sågverk på landsbygderna runt om i landet fick lägga ner. För att rädda upp sågindustrin i Sverige gick staten

(20)

12 in och köpte upp flertalet sågverk för att säkerställa arbete för invånarna. Hade inte detta gjorts hade folk tidigare behövt urbanisera till större städer för att få ett arbete. Staten kom även att ge bidrag och lån till de som valde att satsa på industrier på landsbygden för att förhindra den stora avfolkningen (Andersson et al 2008).

Det stora politiska skiftet kom under 1990-talet, där Sverige som först bedrevs av utjämningspolitik med bidrag och lån för att hela landet skulle leva, istället kom att bli ett land som satsade på konkurrens och tillväxt. Varje region skulle härefter ansvara för sin egen försörjning och befolkning (Andersson et al 2008). De lån och bidrag som tidigare hade getts för att förhindra utflyttning, sågs inte längre som rätt metod. Vidare ansågs inte varje region ses som en pusselbit till den nationella välfärden längre, istället skulle regionerna konkurrera med varandra om bland annat arbetstillfällen, företagsetableringar och befolkning (Syssner 2012).

Anledningen till att skiftet inom politiken skedde har till stor del att göra med utvecklingen av neoliberalismen samt intåget i EU år 1995. Neoliberalismen härstammar från den klassiska ideologin liberalism, men har en modernare inriktning. För att sammanfatta neoliberalism kan det konstateras att en neoliberal stat vill avreglera de offentliga sektorerna och stärka privatisering genom att stärka konkurrensen. Konkurrensen ska ske mellan individer, företag men också på regional och internationell nivå (Harvey 2005). Målet är därmed att minska statsmakten, vilket kommer leda till mer frihet, ett rättvisare liv och fler egendomar för individen (Christophers 2013).

Intåget i EU gjorde också att skiftet i politiken skedde, från den utjämningspolitik som tidigare funnits blev samhället nu styrt av den sammanhållningspolitik som EU har för att kunna ta del av ESI-fonderna, till exempel den Regionala utvecklingsfonden (Andersson et al 2008).

De regionala utvecklingsprocesser har gett oss stor förståelse i hur Sverige har utvecklats, och således påverkats genom tiden. Detta har satt sina spår i landets kommuner, och påverkat dem alla på olika sätt, vissa mer fördelaktigt än andra, såsom städerna gentemot landsbygden. Genom detta har vi som uppsatsskrivare sett hur de regionala utvecklingsprocesserna kan ha varit en av de faktorer som bidragit till Filipstads kommuns avfolkning. Detta har gett stor förståelse gällande de utmaningar som en kommun kan tampas med och varför vissa uttrycker en hjälplöshet och en känsla av att bli motarbetade av staten i mycket.

(21)

13

1.10 Författarnas förutfattade “hypotes”

Innan vi startade uppsatsskrivandet var vår hypotes att det i större utsträckning var de unga kvinnorna som längtade efter att flytta och därmed bidrog till utflyttningen, samt de unga männen ville bo kvar i Filipstad. Denna hypotes grundar sig i hur vi själva har sett skillnader i inställningen hos unga kvinnor och män i vår uppväxt. Då vi båda som uppsatsskrivare är uppvuxna på landsbygden, har vi båda tolkat det vanligt att de unga kvinnorna drömmer om att flytta för att göra karriär och bo i en storstad. Detta då vi anser att inställningen hos kvinnorna oftast var en känsla av att hemstaden var för liten för dem och att de drömde om något större än vad som de erbjöds på hemmaplan. De unga männen var däremot mer måna om att stanna på hemorten i tryggheten, närhet till familj, de är bekväma i hur allt fungerar på “sin” plats. Vår fördom är även att de unga männens dröm i större utsträckning än unga kvinnor är att börja arbeta på det lokala bruket eller industrin efter gymnasiet, vilket har resulterar till att elever under sin gymnasietid har valt ett yrkesprogram med en inriktning inom exempelvis el, industri eller fordon. Detta grundar sig även i utbudet av utbildning och arbete som finns i Filipstads kommun.

Kommunen har en stark bruksanda och stark tradition av industrier, och det som vi ser som typiskt

“manliga yrken”. Bland annat finns Lesjöfors Fjädrar (tillverkar fjädrar till bland annat bilindustrin), Springwire (ståltråd i olika former), Fimek (verkstadsindustri), Robust ståldörrar (säkerhetsdörrar), Barilla (pasta och knäckebröd) samt OLW (snacks), i kommunen. Utöver de industrier som finns erbjuder även Bergsskolan eftergymnasial utbildning som gör dig till ingenjör i berg- och anläggningsteknik eller metall- och verkstadsteknik. Att kommunen har så pass många industrier samt Bergsskolan tror vi också gör att många fler unga män väljer att stanna kvar, då det finns typiskt mansdominerade yrken och utbildningar i kommunen. Vår hypotes för uppsatsen är sammanfattningsvis att det är de unga männen som har en utbildning från ett yrkesprogram som väljer att stanna kvar, och att detta beror på den trygghet som finns hos dem på platsen. Att det inte är något fel i att älska det man har, människor kan vara nöjd med det som erbjuds, behovet av mer finns inte.

1.11 Rollen som forskare

1.11.1 Positionering

Den position som finns gentemot sin forskning påverkar alltid resultatet, därför är det viktigt som forskare att vara självreflexiv. Den position man har är till exempel ens ålder, kön och ursprung.

Detta formar oss till dem vi är och hur vi uppfattar människor vi möter. Vilket i sin tur utformar

(22)

14 den forskning vi utför, speciellt vid insamling av material (Grip 2004). Vi som skribenter är väl medvetna om vilka positioner vi besitter. Vi är till exempel är två unga kvinnor i slutet av vår utbildning. Att vi båda är från landsbygden kan även ge oss vissa förutfattade meningar om hur saker och ting är. Vilket också kan leda till att vi tolkar svar utifrån våra egna erfarenheter. Detta är något vi har haft med oss i utformandet av både enkät och intervju. För att säkerställa att det vi efterfrågat inte är speglat av våra positioner i samhället har alla frågor godkänts av vår handledare för att vara säkra på att frågorna inte är vinklade av våra positioner på något sätt.

1.11.2 Situering

Situering hanterar positioneringen vid den analytiska delen (Grip 2004). Hur ens egna erfarenheter påverkar tolkningen av det material som samlats in är viktigt att ha i vår åtanke, att ha hög reflexivitet vid analys blir viktigt. Våra positioner i de sociala rummen har påverkat vilka slutsatser som dragits, och har därför påverkat uppsatsens resultat.

1.11.3 Insider/outsider

I undersökningsprocessen talas det om insider eller outsider. Detta för att förstå vilka “gränser”

som finns mellan människor och hur detta påverkar undersökningen. En insider har oftast något gemensamt med informanten, vilket kan skapa ett större förtroende och göra att forskaren får ut mer information då informanten känner att de gemensamma grunderna är klarlagda. Som en outsider kommer personen utifrån och har inte samma förutsättningar. Detta kan dock bidra till att man får utförligare information och beskrivningar av informationen, till skillnad från insidern som förutsätts vara införstådd från start (Grip 2004).

I uppsatsens undersökningsprocess har vi som skribenter varsin roll, en är ursprungligen från Filipstads kommun och kan därför ses som en insider. Exempelvis har detta gjort att det varit lättare att komma i kontakt med personal på gymnasieskolan för hjälp med publicering av enkäten. Den andre författaren kan ses som en outsider som inte har någon koppling till Filipstads kommun.

Dock har detta gjort det enklare att ta ett steg tillbaka och se resultatet som det är, utan någon relationell inblandning. Att ha både ha en insider och en outsider har resulterat till att uppsatsen har fått ett bredare perspektiv tack vare detta.

(23)

15

2 Teoretisk referensram

I följande kapitel redogörs teorier som ligger till grund för uppsatsens teoretiska perspektiv samt den tidigare forskning som finns inom ämnet. Teorierna presenteras var för sig och dessa är sedan utgångspunkten för analysen som sker i slutet av uppsatsen. Till varje teori presenteras den forskning som ligger till grund för teorierna och varför de är intressanta för vår uppsats. Uppsatsens teoretiska referensram baseras i huvudsak på tre teorier. Detta kapitel presenterar inledningsvis push-and-pullteorin, vidare förklaras teorin gällande migration i förhållande till genus, därefter redovisas teorier kopplat till plats. Dessa teorier används och har lika stor betydelse för uppsatsen då de belyser olika perspektiv på inställningen till att vilja bo kvar i en krympande kommun samt vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Genom både teorier och tidigare forskning belyses således forskningsluckan bakom uppsatsens syfte och problemformulering. I slutet av kapitlet tydliggörs det för hur den teoretiska referensramen används i förhållande till denna studie.

2.1 Push-and-pullteorin

Push-and-pullteorin är en förklaringsmodell som behandlar mänsklig migration, därmed varför människor flyttar. Teorin är ett resultat av Ravensteins forskning gällande migration och författarens lagar kring migration. Teorin går ut på att man flyttar från sitt befintliga område på grund av negativa omständigheter (så kallade push-faktorer) till ett område med positiva förhållanden (så kallade pull-faktorer) (Ravenstein 1885). Vad som anses vara positiva eller negativa förhållanden ser olika ut för alla personer. För en ung människa är förmodligen utbildning en viktig faktor, men för en som redan har utbildning är inte denna faktor av betydande karaktär, då fokus är på arbetstillfällen istället (Olsson & Vilhelmson 1997).

Teorin introducerades redan på 1880-talet av Ravenstein, geograf och kartograf. Ravenstein menar att majoriteten av all förflyttning endast sker på korta avstånd och de som är bosatta på landsbygden i större utsträckning flyttar än vad personer bosatta i städer gör. Fortsatt menar han att det är migrationen som gör att städer växer, och inte den naturliga befolkningstillväxten. Slutligen förklarar Ravenstein att kvinnor är mer benägna att migrera än män (Ravenstein 1885).

Även som Ravensteins forskning är från 1880-talet har den bekräftats av modernare forskning, vilket gör den högst aktuell för vår studie. Dock finns det viss kritik mot teorin, bland annat säger Hägerstrand (1957) att det är de sociala nätverken som har en avgörande roll inom flyttmönster.

Som person agerar man inte alltid som man själv vill, utan agerar som gruppen, vilket kan klassas

(24)

16 som en typ av grupptryck. Om personer i din omgivning, exempelvis klass eller skola flyttar, menar författaren att andra löper större chans att också flytta. Flytten är således inte alltid ett eget aktivt val, utan man följer den norm som finns (Hägerstrand 1957). I vår uppsats är Ravensteins (1885) forskning till stor hjälp då den hjälper oss förstå varför unga väljer att flytta från Filipstads kommun. Teorin ger stor hjälp i att besvara våra frågeställningar då vi genom Ravensteins forskning kan urskilja de push- och pull-faktorer som ungdomarna uttrycker om Filipstads kommun. Detta i sin tur ger stor förståelse gällande vilka faktorer som ligger bakom ungas migration från kommunen, men även faktorerna till varför vissa faktiskt väljer att bo kvar. På så sätt hjälper Ravensteins forskning oss att uppfylla både forskningslucka samt uppsatsens syfte.

2.2 Migration i förhållande till genus

När stad och landsbygd jämförs brukar det i en förlängning även medföra att kvinnor och män jämförs. Vad detta beror på menar Wendel (2016) är att kvinnor i större utsträckning migrerar till städer, medan männen i högre utsträckning bor kvar på landsbygden. Hörnström (2015) förklarar kvinnors tendens till utflyttning följande sätt:

When it comes to gender balance, women tend to move to the larger cities at an earlier age than men and they tend also to move to a much lesser extent than men to rural municipalities. This creates a significant surplus of men in some municipalities. (Hörnström 2015, s. 45)

Att kvinnor i högre utsträckning migrerar till större städer beror på de inte känner sig bundna till platser på samma sätt som män gör (Berger 1997). Kvinnor flyttar oftast själva, och de tenderar att flytta i tidigare ålder än vad män gör, innan karriär och barn finns i bilden (Hedfeldt 2008). Att kvinnor är de som flyttar uttrycks oftast som problematiskt i media, detta då Wendel (2016) berättar att det finns byar i Västerbotten där det går flera män per kvinnlig invånare. När kvinnor migrerar skapas därmed ett underskott på kvinnor. Rönnblom (2002) menar att det är ordet kvinnounderskott som är det problematiska, skulden läggs på kvinnor när de flyttar vilket medför minskade födelsetal på landsbygden. Vidare menar författaren att det går att se ett samband mellan kvinnors flyttmönster och vilken patriarkal struktur som finns på orten. Kvinnor tenderar i högre grad att flytta från platser med få kvinnliga politiker samt där arbetsmarknaden domineras av klassiska

“manliga” yrken (Rönnblom 2002). Dessa yrken finns framförallt inom bruks-, industri-, och skogsbygder (Larsson & Jalakas 2008). Kvinnorna väljer därmed oftast att flytta på grund av den patriarkala strukturen som finns på orten, i hopp av om att storstaden ska erbjuda högre jämställdhet.

(25)

17 Olikheterna inom migration styrs därmed till stor del av genus och de maktförhållanden som finns mellan könen. Kvinnor flyttar från landsbygden på grund av patriarkala strukturer, som män oftast gynnas av, därför stannar män kvar i större utsträckning. Kvinnor känner oftast att småskaligheten som landsbygden erbjuder är klaustrofobisk. Detta har skett till följd av att fritidsaktiviteter, yrken och utbildningar som finns på platsen tenderat att vara manligt dominerade. Män är inte lika flexibla som kvinnor och är i flertalet sammanhang mer bekväma på sin hemort. Därför har männen inte samma ambition att utbilda sig till ett yrke när det erbjuds arbete som inte kräver utbildning på hemorten. Det som lätt sker till följd av detta menar författaren är att männen marginaliseras till följd av stora skillnader på nivå i utbildning (Dahlström 1996).

Den forskning som finns inom sambandet mellan genus och migration, har gett oss en stor inblick i de skillnader som förekommer sinsemellan inställningen hos unga kvinnor och män. Detta har även hjälpt oss att besvara en av våra frågeställningar, och på så sätt gett större förståelse för de flyttmönster som finns. Vidare har denna forskning uppfyllt forskningsluckan som finns, då det gett en större förståelse i skillnaden mellan unga kvinnor och mäns urbanisering. Den tidigare forskningen har således hjälpt oss att identifiera hur genus påverkar migration bland unga och har kommit att ge en förståelse till hur det kommit sig att inställningen till att vilja vill bo kvar i en krympande kommun skiljer sig åt.

2.3 Plats

För att förstå vad uppsatsen menar med orden plats och platsbundenhet och kommer följande avsnitt förklara begreppen samt tydliggöra vad vi som författare menar när vi använder oss av orden. Den tidigare forskning som har bedrivits om plats har gjorts av bland annat Agnew (1987), Castree (2009), Cresswell (2009) och Massey (1994), som har gett oss stor förståelse för vilka olika aspekter som finns på plats. De har även gett en inblick i hur platsen används och vilken syn som finns på platsen, i detta fall Filipstads kommun. Den tidigare forskning som förekommer har gett oss en insikt i hur kommunens unga befolkning ser på sin hemkommun och hur denna syn har påverkat viljan att bo kvar. Forskningen har även varit ett verktyg för att ge svar på våra frågeställningar som handlar om viljan att bo kvar på en avfolkningsplats. Teorin har således hjälpt oss att uppfylla den tidigare nämnda forskningsluckan.

Det finns flertalet tolkningar av begreppet plats, för att förklara dessa har begreppet delats in i tre delar, place as a location, a sense of place samt place as a locale. I följande text nedan följer en kortfattad förklaring till de tre olika delar.

(26)

18

2.3.1 Place as location

Den absoluta platsen är det som kallas place as location. Det är precis som det låter, den specifika platsen på jordens yta (Agnew 1987). Ett bra exempel på detta är koordinater, det anger platsens exakta läge (Castree 2009). Filipstads kommun har en absolut plats, vilket är 59°42′50.22″N 14°10′11.44″O, som anger koordinater för Filipstads kommuns och den exakta platsen på jordklotet (Google Earth 2020).

2.3.2 A sense of place

Vidare finns det som kallas för a sense of place, på svenska översatt till platskänsla, vilket baseras på de känslor som finns för en plats och detta varierar beroende på sammanhang (Agnew 1987).

Den som inte har en koppling till Filipstads kommun har en bild, medan den som bor där har en helt annan. Cresswell (2009) menar att det är den känslomässiga aspekten som får människor att skapa sig en bild och känslor till platsen. I denna uppsats har a sense of place stor betydelse då syftet är dels att förstå varför ungdomar väljer att stanna på en plats som många andra i samma ålder väljer att flytta från.

2.3.3 Place as a locale

Det sista perspektivet, place as a locale är den plats som är människans aktivitetsrum, här sker den sociala interaktionen och praktiken samt människans olika sysselsättningar. Utvecklingen av platsen sker i samband med de lokala förhållandena, interaktion och relationer till andra platser, på både lokal, nationell och internationell nivå. Platsen byggs därmed upp av människans handlingar, interaktioner och beroende på vilken tillgång till den materiella miljön som individen har. Det kan även vara beroende på vilken tillgång till makt och information som finns att tillgå (Massey 1994).

I småorter med stora industrier finns oftast det som kallas bruksanda, vilket går hand i hand med Massey (1994) beskrivning av ett aktivitetsrum. Orter som förr varit beroende av bruket/en på platsen kan sägas ha en lokal bruksanda. I Filipstads kommun kan det bland annat röra sig om gruvorna som finns i Nordmark, Persberg och i Långban. Framförallt i Långban har bruket och gruvorna haft stor påverkan då platsen nu är framgångsrik gällande mineraler. Platsen har sedan 1800-talet varit Värmlands främsta producent av tackjärn, vilket bidragit till en lång tradition av bruksarbete (Filipstads kommun u.å.d). I många fall kan bruksandan klassas som något positivt som håller ihop orten, då nätverket binder personer samman. På samma sätt hamnar vissa också

(27)

19 lätt utanför, vilket innebär att bruksandan i samtliga fall inte är ett positivt laddat ord (Svensson 2006).

Om det finns en stark bruksanda förbises omvärlden och livet kommer lätt att kretsa kring vad det är som sker inne på bruket och det lokala samhället utanför brukets väggar. Detta innebär att normer, uppfattningar och fördomar vanligen härstammar från bruket, vilket brukar spegla det lokala samhället (Svensson 2006). I dagsläget finns bruksandan framförallt kvar på platser med stark industri, vilket Filipstads kommun har. Bruksandan är oftast det som får människor att migrera, iallafall inom de grupper som är uteslutna från den. Till denna grupp hör oftast kvinnor som inte arbetar på bruket. Den forskning som Svensson (2006) ligger bakom har gett en stor förståelse för hur bruksandan kan förändra en plats och hur invånarna kan bli påverkade. Den påverkan som bruksandan ger är olika för alla, men många blir begränsande av den, vilket resulterat till att en flytt är det enda alternativet. Detta gäller framförallt kvinnor, medan männen i större utsträckning inte känner exkluderingen på samma sätt (Svensson 2006). Detta har gett oss som författare till denna uppsats, ytterligare en aspekt gällande hur viljan till att stanna kvar skiljer sig mellan unga kvinnor och män, vilket även har varit till hjälp för att uppfylla uppsatsens syfte.

2.3.4 Platsbundenhet

Ordet platsbundenhet betyder att en person är bunden till en plats. Enligt Olsson (2011) har människan ett behov av tillhörighet, vilket skapar platsbundenhet. Vad detta beror på kan röra sig om emotionella, ekonomiska samt sociala band. Oavsett vilka band personer har som binder en, kan det göra en mer eller mindre bunden till en plats. Detta leder till att man blir fast, oberoende på om det är ett frivilligt band eller inte. Som tidigare tagits upp finns det flertalet orsaker som är bakomliggande vid platsbundenhet. Bland annat finns det som kallas för geografisk platsbundenhet, detta har kulturella, sociala samt rent juridiska dimensioner. Det kan vara allt från att du äger en egendom eller att familj och vänner bor på orten, och detta skapar band och bundenhet till platsen (Olsson 2011). Även Brorström & Parment (2017) beskriver att unga människor oftast inte vill flytta från en plats som de har funnit sig tillrätta på och skapat ett band till andra människor.

Slutligen menar Olsson (2011) att platsbundenhet inte är ett aktivt val, men på samma sätt är motsatsen rörlighet inte heller alltid ett aktivt val. Många som bor på landsbygden tvingas flytta på grund av arbetsmarknaden eller utbildning, även om personen helst hade stannat kvar på hemorten.

Forskningen bakom platsbundenhet som Olsson (2011) har bedrivit ger stor förståelse till vilka

(28)

20 band som gör en fast på en plats. Författarens forskning hjälpte oss att identifiera orsaker till att vilja bo kvar i sin hemkommun, vilket också blev en aktuell orsak i vårt resultat. Således hjälpte denna forskning oss att fylla den identifierade forskningsluckan samt uppfylla uppsatsens syfte kring att finna orsaker till att bo kvar.

2.4 Användning av teoretisk referensram

De tre teorier som används genom arbetet utgör alla en lika stor grund för att belysa perspektiv som finns inom ämnet. Den första teorin som presenteras är push-and-pullteorin som ger studien en god grund för att förstå vilka orsaker som leder till att ungdomar flyttar från Filipstads kommun, men även av vilka orsaker som faktiskt baserats på att de valt att stanna kvar i kommunen. Denna teori blev grunden för några av enkätfrågorna för att kunna urskilja vilka push- och pullfaktorer, främst pullfaktorer som beskrev ungdomarnas inställning och vilja att bo kvar.

Då push-and-pullteorin användes för att förstå orsakerna till att unga migrerar eller stannar kvar, har teorin kring migration kopplat till genus använts för att på ett djupare sätt kunna förstå skillnaderna i push-and-pullfaktorerna mellan kvinnor och män. Teorin har därmed varit ett verktyg i analysen för att förstå motiven som funnits gällande skillnaderna. Utöver detta har teorier kring plats använts för att förstå hur inställningen, känslorna och det fysiska rummet påverkar ungdomars vilja till bo kvar i en krympande kommun eller deras migration. Place as a location har gett en god grund till att förstå Filipstads kommun och dess fysiska uppbyggnad, som bland annat har visat ha en stark brukskultur. Place as a locale har gett en insyn i vad som händer i det fysiska rummet, det så kallade aktivitetsrummet. Bland annat vilket utbud som finns anpassat till ungdomar, hur bruken har påverkat samhället och därmed format och påverkat den inställning som finns. Slutligen har a sense of place och platsbundenhet tillämpats för att förstå vilka känslor och vilken betydelse som finns till kommunen och vad det är som binder de unga till platsen. Med hjälp av teorierna kring plats har vi utformat frågeställningar till både enkät samt intervju för att få fram den känslomässiga aspekten och den inställning som finns till Filipstads kommun. Teorierna har även varit till ett verktyg för att analysera materialet vidare detaljerat.

Sammantaget ger teorierna en bred grund och en förståelse, där de även kompletterar varandra, vilket ger ett djup om varför ungdomar vill bo kvar i Filipstads kommun och varför inställningen till att stanna kvar kan se olika ut. Teorierna tillämpas således på flertalet sätt och har varit till hjälp för att kunna ge materialet en teoretisk grund.

(29)

21

3 Metodologi & Metod

I detta kapitel beskrivs arbetets deduktiva inriktning, epistemologin, ontologin samt även den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten. Vidare presenteras sedan metodvalen för genomförandet av undersökningen genom de metoder som undersökningen tagit avstamp i.

3.1 Metodologi

Definitionen av ontologin och epistemologin inom filosofin har två skilda perspektiv, där ontologin behandlar det existerande medan epistemologin behandlar de förutsättningar som kunskap kan frambringas på (David & Sutton 2016). Uppsatsen har ett deduktivt arbetssätt då den har utgått från vår förutfattade hypotes som tidigare har presenterats. Det deduktiva arbetssättet innebär att vi har utgått från vår teoretiska referensram som består av ett antal teorier som har anpassats utifrån det valda uppsatsämnet. Det är vår hypotes samt den tidigare forskning som påverkat vilka val av metodinsamlingar som har skett (Patton 2002; Bryman 2011; Eriksson & Wiedersheim-Paul 1997).

Nedan presenteras uppsatsens vetenskapsteoretiska utgångspunkt gällande ontologin och epistemologin, som tar sitt avstamp i socialkonstruktivismen.

Det socialkonstruktivistiska förhållningssättet är inom samhällsvetenskapen ett teoretiskt förhållningssätt som bygger på fyra perspektiv. En kritisk syn innehar det första perspektivet mot att kunskap ses som något självfallet, inom socialkonstruktivismen utformas lagar och välkända sanningar med hjälp av de sociala konstruktionerna. Det finns således ingen opartisk korrekthet om verkligheten utan det som vi uppfattar som verkligheten är inte naturligt, endast en social konstruktion (Loit 2014). Ytterligare ett perspektiv är medvetandet om historien, att det som är verkligheten och nuet inte behöver vara den sanna och enda vägen. Skulle man resa tillbaka i tiden historiskt sett, hade livsvillkoren sett annorlunda ut vilket leder till att verkligheten såg annorlunda ut. I och med detta menar Loit (2014) att den föreställning om verkligheten som finns nu inte behöver vara den enda äkta. Vidare menar författaren att det synsätt som finns gällande kunskap och verklighet, bevaras av de sociala processerna i samhället. I den dialog och interaktion som sker, formas ens synsätt på verkligheten. Det är således de sociala interaktionerna och processerna som skapar kunskap och medvetenhet hos individen. Det sista perspektivet inom socialkonstruktivism behandlar hur människors sociala handlingssätt och kunskap kan vara förknippade med varandra.

De konstruktioner som finns i och gällande samhället utgör ett mönster för människan och hur denna ska handla, vilket betyder att det som faller utanför ramen ses som onaturligt och fel (Loit 2014).

(30)

22 Socialkonstruktivismen behandlar därmed hur verkligheten ska vara och hur man som individ ska bete sig och handla. Dock har socialkonstruktivismen ett kritiskt förhållningssätt till den sanning som finns kring åsikter, värderingar och beteenden då grunden i socialkonstruktivismen är att det inte finns något som är sant för alla. Beroende på vart du befinner dig utifrån ett geografiskt perspektiv, i tiden eller socialt påverkar din sanning och verklighetsuppfattning. Därmed finns ingen generell sanning, men inget är mer eller mindre rätt (Loit 2014).

Uppsatsen tar således sin utgångspunkt i socialkonstruktivism, genom att den norm som förekommer om att ungdomar måste flytta från landsbygden till staden för att lyckas, inte existerar.

Det finns ungdomar som inte ser trenden vad gäller flytt till staden som lockande. Således har ungdomar olika ambitioner, unga som vill bosätta sig i staden liksom unga som ser sin framtid på landsbygden. Oavsett vilket val som görs är inget rätt eller fel, vilket socialkonstruktivismen bekräftar. Således bygger uppsatsens epistemologi samt ontologi på att världen är socialt konstruerad.

3.2 Metod

Inledningsvis ges en motivering till metodvalen, avsnittet fortsätter sedan med att presentera undersökningens urval och behandlingen av metodernas resultat genom kodning och även analysprocessen. Vidare ges en beskrivning av variabler, metoderna kopplat till källkritik, samt validitet, reliabilitet och generaliserbarhet. Slutligen presenteras de etiska avväganden som har tagits i beaktning under forskningen. För att möjliggöra undersökningen har denna uppsats behandlat en enkätundersökning bland unga samt intervjuer med tjänstepersoner på Filipstads kommun. Således har både en kvalitativ och kvantitativ metod tillämpats i denna studie.

3.2.1 Kvantitativ metod

En enkätundersökning har genomförts med gymnasieelever i kommunen som studerar på gymnasieskolan Spångbergsgymnasiet i Filipstad. Ambitionen var att besöka klasserna på Spångbergsgymnasiet och samla in 100 svar. I och med Covid-19 tillämpade Spångbergsgymnasiet distansutbildning under denna period, vilket gjorde att insamlingen genom ett fysisk besök inte blev genomförbart. Detta resulterade i en webbaserad enkät med frivilligt deltagande, vilket även ledde till ett lägre antal inkomna svar. De inkomna enkäterna blev totalt 51 till antalet, inklusive ett bortfall. Valet av metoden grundade sig i att kunna få ett svar på hur inställningen till att stanna

(31)

23 kvar i kommunen skildrades bland de unga samt av vilka orsaker som baserades på detta. En jämförelse av svaren gjordes därefter för att urskilja skillnader mellan unga kvinnor och män.

Därmed efterfrågades respondenternas kön, ålder och vilket gymnasieprogram eleverna studerar i enkäten, vilket ses som personuppgifter. Detta baseras dels på för att kunna säkerställa att de inkomna svaren kommer från uppsatsens efterfrågade målgrupp. Dels också för att kunna se om vår hypotes överensstämmer med verkligheten. Personuppgifterna kan inte knytas an till respondenterna, vilket säkerställer deras anonymitet.

Enkäten publicerades på Spångbergsgymnasiets lärplattform ItsLearning med godkännande av rektor. Genomförandet av enkäterna innebar därmed att eleverna har besvarat frågeformuläret på eget initiativ. Genom detta ser vi chanserna till att få ett stort underlag på en och samma gång från den eftersträvade målgruppen i undersökningen. David & Sutton (2016) menar att genom digitaliseringens framsteg kan detta få ett positivt utslag, till exempel att enkätundersökningar kan genomföras digitalt. I en digital enkät har respondenterna faktiskt valt att genomföra enkäten, vilket gör att bortfallen på så vis kan minskas. Problematiken som finns gällande enkäter som är digitalt utformade är att det kan leda till respondenter som inte motsvarar forskarens önskade målgrupp.

Detta då enkäten kan vara offentligt tillgänglig och därmed kan forskaren inte råda över vilka som väljer att medverka (David & Sutton 2016). En fördel som vi märkte med en webbaserad enkät var att resultatet blev enklare att sammanställa då enkätverktyget presenterade svaren i en Excelfil.

Detta bekräftas även genom David & Sutton (2016) som redogör för att detta tillvägagångssätt effektiviserar datan och dess analyserande.

Under denna undersökning kom ett bortfall från en respondent att bli aktuellt i enkätinsamlingen, detta då en respondent valde att inte ange sitt kön. Anledningen till varför denna respondent resulterade till ett bortfall var på grund av att materialet inte blev tillämpbart i undersökningen och dess frågeställningar. Vi satte i prioritet att besvara unga kvinnor och mäns uppfattningar och inställningar samt dess orsaker till varför de stannar kvar i Filipstads kommun. Med detta sagt var bortfallets svar inte mindre värt, men i vår studie gick det dessvärre inte att använda. De inkomna svaren på totalt 51 stycken, ledde till att 50 enkätsvar blev applicerbara i resultatet.

3.2.2 Kvalitativ metod

Intervjuer om tre stycken genomfördes bland tjänstepersoner som arbetade på Filipstads kommun, där intervjuerna innehöll frågor som hade en halvstandardiserad utformning. Enligt David & Sutton

References

Related documents

Remissyttrande: Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen. Arbetsförmedlingen har beretts tillfälle

I promemorian Åtgärder för att mildra konsekvenserna på det sociala området vid ett avtalslöst brexitanges att 6 § lagen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade

Vid den slutliga handläggningen har också följande deltagit: överdirektören Fredrik Rosengren, rättschefen Gunilla Hedwall, enhetschefen Pia Gustafsson och sektionschefen

Socialstyrelsen har inget att erinra mot promemorians förslag om ändringar i lag- stiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

Samhällsvetenskapliga fakulteten har erbjudits att inkomma med ett yttrande till Områdesnämnden för humanvetenskap över remissen Socialdepartementet - Ändringar i lagstiftningen

Områdesnämnden för humanvetenskap har ombetts att till Socialdepartementet inkomma med synpunkter på remiss av Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att

Sveriges a-kassor har getts möjlighet att yttra sig över promemorian ”Ändringar i lagstiftningen om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat

- SKL anser att Regeringen måste säkerställa att regioner och kommuner får ersättning för kostnader för hälso- och sjukvård som de lämnar till brittiska medborgare i