Naturvetenskap och teknik i samspel med IKT i förskolan

Naturvetenskap och teknik i samspel med IKT i förskolan

Nature science and technology in collaboration with ICT in preschool

Sandra Blixt

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik Examensarbete 15 hp

Jeanni Flognman Gunnar Jonsson Datum

Abstract

The main purpose of this study is to, in the educator’s point of view, try to find out how pre- schools approach science and technology along with Information and Communication Technology (ICT). The survey was conducted based on qualitative interviews where two preschools participated, a total of seven teachers were interviewed. One of the preschools only has access to a computer, and the other preschool is able to use both computer and tablets in their preschool activities. The results of this show that the teacher’s thoughts about ICT are positive and that they consider it as an important part of their work and have many areas where it is useful. However, the educators at one of the preschool thinks that they have a bit to low knowledge of science and technology to be able to work with it in a proper way. The results show that the opinions are divided as to how the respective preschools will be working with these subjects. Although one preschool believes that they are not working with science and technology, it still shows in the study that they do, even though they are not aware of it.

Keywords:

Aids in preschool, computing in preschool, science and technology, tablet

Sammanfattning

Syftet med studien är att utifrån pedagogernas synvinkel, ta reda på hur förskolans arbetssätt inkluderar naturvetenskap och teknik tillsammans med informations- och

kommunikationsteknik (IKT). Undersökningen är gjord utifrån kvalitativa intervjuer där två förskolor medverkat, varav totalt sju pedagoger har intervjuats. Den ena förskolan har enbart tillgång till en dator och den andra förskolan har möjlighet att använda sig av både dator och surfplattor. Resultatet visar att pedagogernas syn på IKT är positivt och att de anser det som ett viktigt inslag i verksamheten som de använder till mycket. Dock anser pedagogerna på ena förskolan att de har allt för låga kunskaper om naturvetenskap och teknik för att för tillfället kunna arbeta med det. Resultatet visar att det råder delade meningar om hur respektive förskola arbetar med dessa ämnen. Även fast den ena förskolan anser att de inte arbetar med

naturvetenskap och teknik framgår det ändå i undersökningen att de trots allt gör det, men på ett omedvetet sätt.

Nyckelord:

Datoranvändning i förskolan, hjälpmedel i förskolan, naturvetenskap och teknik, surfplatta.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1 Syfte ... 5

1.2 Frågeställningar ... 5

1.3 Begreppsförklaring ... 6

2. Litteraturgenomgång ... 7

2.1.2 Datorn i förskolan ... 8

2.2 Naturvetenskap och teknik i förskolan ... 9

3. Metod ... 11

3.1 Metodval ... 11

3.1 Urval ... 11

3.2 Genomförande ... 11

3.3 Databearbetning... 12

3.4 Etiska överväganden ... 12

4. Resultat ... 13

4.1 Intervjuresultat ... 13

4.1.1 Pedagogernas syn på hur förskolan arbetar med naturvetenskap och teknik ... 13

4.1.3 Pedagogernas syn på IKT ... 15

4.1. 4 Pedagogernas naturvetenskapliga och tekniska arbetssätt med hjälp av IKT ... 15

4.1.5 Pedagogernas syn på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik med IKT som hjälpmedel ... 16

5. Diskussion ... 18

5.1 Metoddiskussion ... 18

5.2 Resultatdiskussion ... 19

5.2.1 Förskolans arbetssätt kring naturvetenskap och teknik & hur IKT involveras i dessa ämnen .. 19

5.2.2 Pedagogernas syn på IKT & hur den används i verksamheten ... 20

6. Slutord ... 23

6.1 Vidare forskning ... 23

Referenslista: ... 24 Bilaga 1

1. Inledning

För varje dag som går utvecklas samhället mer och mer och vi människor utvecklas med det. Nya tekniska prylar är en del av vår vardag och dagligen använder vi oss av allt ifrån telefoner till surfplattor som nu för tiden är lätta att få med överallt. Även förskolan

använder sig av den nya tekniken och jag vet utifrån tidigare verksamhetsförlagd utbildning och vikariat att surfplattor är det nya medlet som håller på att implementeras i

verksamheterna. Personligen använder jag mig gärna av tekniska prylar och alla dess funktioner. Det är spännande att titta tillbaka på tekniken och se hur den såg ut för ungefär tio år sedan och se hur den förändrats.

Det intressanta för mig är nu att ta reda på hur det går att använda sig av den här tekniken i förskolans tematiska vardag. Det vill säga på vilka sätt datorer och surfplattor kan användas inom ämnen som naturvetenskap och teknik. Som pedagog är det enligt mig viktigt att låta barnen ta del av och pröva på många olika beståndsdelar. Naturvetenskap, teknik och IKT anser jag är betydelsefulla ämnen som växer sig allt större inom förskolans verksamheter.

Men av egen erfarenhet vet jag att många pedagoger har svårt för dessa ämnen och inte känner sig helt bekväma med att arbeta med dem. Den här undersökningen kan vara en hjälp för förskolläraryrket och för verksamma pedagoger eftersom det inte nödvändigtvis behöver vara svårt eller krångligt att använda datorer och surfplattor tillsammans med ämnen som naturvetenskap och teknik.

1.1 Syfte

Barnen ska i enlighet med förskolans läroplan lära sig hur teknik kan användas och utifrån tekniken lära sig skapa och konstruera (Skolverket 2010).

Läroplanen för förskolan skriver dessutom:

”Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning” (Lpfö 98, rev 2010).

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagogerna inkluderar naturvetenskap och teknik som en del av barnens lärande i verksamheten med hjälp av IKT. Där datorn, internet och numera surfplattan finns till hands i verksamheten.

1.2 Frågeställningar

- Hur anser pedagogerna att de använder sig av IKT i arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolan?

1.3 Begreppsförklaring

IKT betyder informations- och kommunikationsteknik (Nationalencyklopedin, 2013). Från början handlade IKT mestadels om att förstå sig på teknologin. Numer är det ett utbrett ämne som delvis innebär att surfa och söka information på internet, där meningen är att barnen ska inhämta kunskaper om och genom olika appar och program (Alexandersson, Linderoth &Lindö, 2001).

Surfplatta är en pekdator som styrs när användaren trycker med fingret direkt på skärmen.

Den kan bland annat användas till att ta bilder, filma och så vidare, men även till internetsurfing om den kopplas upp till ett nätverk (Nationalencyklopedin, 2013).

App står för applikation och är ett program som är avsett för praktisk tillämpning såsom spel och ordbehandlingsprogram (Nationalencyklopedin, 2013).

2. Litteraturgenomgång

Avsnittet kommer behandla vad litteraturen säger om IKT, naturvetenskap och teknik i förskolan.

2.1 IKT i förskolan

Samhällets stora förändringstakt ställer allt högre krav på människan och det är förskolans uppgift att tidigt börja lägga grunden och förbereda barnen inför ett allt större globalt samhälle. Genom olika uttrycksformer såsom multimedia och informationsteknik (IKT) ska barnen lära sig att kommunicera. Dessa uttrycksformer kan barnen använda sig av i

skapandeprocesser (Skolverket 2010).

”Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver” (Lpfö 98, rev 2010, s 6).

2.1.1 Surfplatta i förskolan

Pedagoger på Strandparksskolans två förskolor i Nacka (Holmström, 2011) medverkar i en undersökning om vilken roll surfplattan har i verksamheten. Det framgår att barnen lär av varandra, men också med varandra när de sitter vid surfplattan och de väntar tålmodigt på varandras tur. Barnen berättar för varandra vad spelen går ut på och förklarar gärna högt vad som finns på skärmen. I vanliga fall är tävlingsinstinkten hög när barnen spelar verkliga spel, något som pedagogerna har uppmärksammat att den inte är när samma spel används på surfplattan. Biträdande rektor för förskolorna anser att spelen måste användas på ett sätt som bidrar till ett pedagogiskt lärande och personalen testar själva på dem innan så att det finns en pedagogisk grundtanke med dem. Vid utvalda tidpunkter samlas personalen för att utvärdera arbetet och för att diskutera och visa varandra olika program som de kan använda med barngruppen. Dock stämmer flera av surfplattans appar inte överens med vad

pedagogerna vill ha då bland annat språket på många av dem är på engelska. De har massor av idéförslag på hur de vill att pedagogiska program ska se ut och de har nu kommit i kontakt med spelutvecklare och läromedelsförlag för att i samverkan få meddela sina tankar för hur de kan utformas på ett bättre sätt (Ibid). Även Gällström & Wahlström (2011) anser det värdefullt att utbyta erfarenheter och kunskaper kring surfplattan och att den ska vara en självklar punkt på möten. De framhäver surfplattan som ett bra verktyg med ett brett innehåll som innefattar allt från pedagogiska appar för barn, internet som sökmotor samt kamera och ljudinspelningar. När personalen känner sig bekväma med att använda surfplattan och dess funktioner är det enligt författarna lättare att låta barnen få sitta med den. Till dokumentation anses surfplattan vara ett positivt verktyg som barnen genom att filma och ta kort bör vara med och ta del av. Pedagogerna börjar i sin tur betrakta vad barnen väljer att dokumentera med surfplattan och varför de valt som de gjort, för att ställa reflekterande frågor till barnen kring sitt eget lärande (ibid).

Aglassinger, Strindholm, Kallin, & Rudnik Norling (2012) menar att surfplattan ger stora möjligheter för barnen att få vara med och påverka händelseförloppet på ett större sätt än tidigare, eftersom arbetsmaterial ofta har ett redan färdigt utbud med bilder och text som inte går att ändra på. Med hjälp av pekskärmen kan även små barn rita och använda pedagogiska program innan de lyckats med penngreppet, vilket författarna anser utmanar och motiverar

barnen till att på sikt lära sig att använda penna. Trots många möjligheter vidhåller

författarna att surfplattan inte får erövra konkreta material utan enbart vara ett komplement.

Vidare berättar de:

”Att konkretisera kunskapen var oerhört viktigt för barnen. Vi anser att

kunskap genom erfarenhet stannar kvar längre än kunskap genom inpräntning, och vi vet att barn lär sig på många olika sätt” (Aglassinger, m.fl., 2012, s 13).

2.1.2 Datorn i förskolan

För att hänga med i dagens snabba och föränderliga samhälle krävs omfattande kunskaper som alla individer behöver. Om datorn ska kunna bli en tillgång i förskolan krävs det att barnen till att börja med får ordentligt med tid till att utforska den på ett självständigt och lekfullt sätt, speciellt första gången barnen kommer i kontakt med den. Många gånger är vuxna alldeles för snabba med att döma bort programmen i förväg utan att barnen fått en chans till att testa på dem (Appelberg & Eriksson 1999). Ur projektet LärIT som

undersöker barnens lärande via IKT framgår det att datorn med dess pedagogiska program engagerar och intresserar barnen till att skapa och fantasisera med hjälp av datorns verktyg.

Intresset för IT-baserade läromedel antas vara större än böcker eftersom dess innehåll är mer lockande med bilder, ljud och text vilket motiverar barnen till att fortsätta. Oftast använder barnen datorn på egen hand då pedagogerna sällan är med i användandet.

I stället är det vanligt att pedagogerna styr hur datorsituationerna ska se ut och tar beslut kring när den får användas och vad den ska användas till (Alexandersson, Linderoth &

Lindö, 2001). Personalen på Sandvikens förskola (Claesdotter, 1999) menar att det inte bara är barnen som ska behärska tekniken, vuxna måste också lära sig att hantera den. I förskolan är det pedagogerna som ska förmedla till barnen hur de kan utnyttja tekniken på ett bra sätt. Barnen inhämtar kunskaper även om inte vuxna följer med i den tekniska utvecklingen, men då har pedagogerna ingen möjlighet att påverka.

Läroplanen för förskolan redogör för att leken ska genomsyra verksamheten där barnen utvecklar och lär med hjälp av fantasi, inlevelse, kommunikation och samarbete

(Skolverket, 2010). Datoranvändningen är inte helt olik andra lekaktiviteter i förskolan.

Barnen kan i arbetet med datorn välja om de vill vara ensamma eller tillsammans med andra, och möjligheterna till att spela, rita och leka på datorn anses vara lika bra som konkreta material i verkligheten (Ljung-Djärf 2004). Henning Johansson, professor i pedagogik vid Luleå universitet (Claesdotter, 1999) menar att datorns användningsområden ger många fördelar, inte minst i stora barngrupper. Att använda datorn som bas för ett målartillfälle sparar både tid och material eftersom vare sig förkläden eller städning behövs.

Dessutom bidrar datortekniken till att användaren får en chans att vara kreativ och skapa något på ett sätt som det inte är möjligt att göra annars (ibid). Appelberg & Eriksson (1999) framhåller dock att barnens datoranvändning bör varvas med konkreta föremål som finns i vardagen. Att enbart ta del av någonting som visas på en datorskärm ger inte användaren lika stor uppfattning som ett verkligt utforskande gör, där alla sinnen används (ibid). Det är pedagogerna som i förskolan ska visa barnen vilka olika arbetssätt de kan använda sig av, men även vara de som inspirerar barnen till att använda tekniken på ett värdefullt sätt.

Tanken är att datorn ska vara lika självklar som vilket annat material som helst (Alexandersson, Linderoth & Lindö 2001). Claesdotter (1999) skriver däremot via professor Johansson att det inte finns någon risk att tekniken tar över det pedagogiska lärandet. Det går inte enbart att söka kunskap på ett och samma ställe, på något sätt delar vi alltid kunskaperna med varandra där nya ställningstaganden skapas. Därför bör

pedagogerna se till att barnen inte alltid sitter en i taget vid datorn utan kan diskutera och

komma fram till lösningar och frågor tillsammans (ibid). Det går emellertid att kombinera datoranvändning med andra aktiviteter, menar Johansson, A (1999) utifrån Pontus

Andersson som varit med och skapat en ur och skur förskola. Han anser att barnen skulle kunna välja att dokumentera naturvetenskapliga företeelser för att efteråt skapa bildspel och presentationer av olika slag med hjälp av datorns verktyg. På så vis kan de utifrån sin egen inlevelse få en bredare förståelse för hur datorn kan användas, men också utveckla

kunskaper på ett konkret sätt.

Pedagoger tvivlar ofta på spelens inverkan i förskolan och deras åsikt är inte nödvändigtvis densamma som barnens. Spelen bör vara utmanande och intressanta för att situationen ska vara givande. Om handlingen bygger på berättelser av olika slag är det inte ovanligt att barnen tycker det är spännande och vill få reda på ännu mer där det går att ta till böcker och biblioteksbesök (Appelberg & Eriksson 1999). Matematikprofessorn Seymour Papert berättar i temaserien förskolan (Olsson, 1999) att vi oroar oss alldeles för mycket över barnens datoranvändande och anser att pedagogiken inte alls hänger med i samhällets förändringstakt. Han anser att fokus snarare ligger på vad barnen lär sig i stället för hur de faktiskt når sina kunskaper. Så länge det är barnens intressen som är i centrum bör inte den exakta tidsfördelningen vara av så stor betydelse.

2.2 Naturvetenskap och teknik i förskolan

Mycket av det naturvetenskapliga och tekniska arbetssättet handlar om problemlösning utifrån ett didaktiskt förhållningssätt där barn och vuxna undersöker hur, vad och varför de gör som de gör i en situation (Barr, Nettrup & Rosendahl 2011). Undersökningarna visar sig ofta vara relaterade till saker som berör barnens omgivning där frågor och föreställningar liknar deras egen vardag, berättar Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée (2008). De menar att det intressanta för barnen är inte alltid att veta vilka djurarter de ser, snarare om djuren har några

”syskon” eller att ta reda på vart djuren bor. På så vis förmänskligas djuren och blir till något personlig för barnen och kan under arbetets gång hjälpa pedagogerna till att ställa vidare frågor som de inte kommit på själva, men som kan driva arbetet vidare. Elfström, m.fl., (2008) visar på ett naturvetenskapligt arbetssätt där barngrupper på en förskola valt att utforska och samtala om ett träd i skogen. Barnen fick skapa egna teckningar och dela med sig av sina teorier till varandra i gruppen. Pedagogen tolkade materialet som ställdes samman och blev grunden för nästa utgångspunkt i arbetet. Det framgår att barnen betraktar träden som individer och på ett lekfullt sätt jämför det med sig själva genom att se till så att träden får ta del utav samma nödvändiga saker som människor behöver. De teorier som barnen kom fram till bidrog till att pedagogerna i sin tur blev medvetna om sina tolkningar. Gruppens svar och redogörelser drev arbetet vidare till nya frågor och undersökningar. Arbetssättet är en del i en pedagogisk dokumentation där det handlar om att skapa mening och kunskap i en process mellan barn, men också mellan barn och lärare. Dokumentationen ska ge upphov till reflektion och tolkning och innebär att alla ska kunna ta del av den oavsett vilken kunskapsnivå de besitter (ibid). Men i takt med att dagens samhälle förändras så snabbt, berättar Barr, Nettrup

& Rosendahl (2011) att vi blir mindre och mindre intresserade av vår natur. Idag går det att genom IT ta reda på hur olika djur låter och ser ut. Men författarna betonar att barn bör hämta sina kunskaper utifrån den riktiga utemiljön, där de får uppleva och utvecklas genom sina sinnen.

Ofta när ett naturvetenskapligt arbetssätt ska utföras menar pedagogerna på Naturförskolan Snusmumriken att det är lätt att glömma bort det viktigaste i arbetet. Fokus hamnar på att nå

redan förutbestämda mål och inte på hur själva händelseförloppet går till. Den grundtanke som finns i början av arbetet kan i slutändan ändra riktning och bana väg för nya frågor och

undersökningar. Det viktiga är att lyssna på barnens intressen och ta till sig av vad de har att säga. Det betyder inte nödvändigtvis att lärsituationen förändras, enbart att barnen blir mer motiverade. Pedagogerna anser att det uppstår många spontana lärsituationer i förskolans vardag om vi slutar se naturvetenskap som något svårt och avancerat och i stället diskuterar och undersöker med hjälp av barnen (Barr, Nettrup & Rosendahl 2011). Kunskap om miljö och natur ska vara ett stort och inflytelserikt inslag i verksamheten där barnen genom utforskande, dokumentation och via frågor kan öka förståelsen för vilken inverkan samhället och naturen har på varandra. Dessutom ska barnen genom olika material och metoder öka sin bygg- och skapandeförmåga, men även lära sig att använda vardaglig teknik (Skolverket, 2010).

Enligt pedagogerna på Lillteknis förskola i Halmstad är teknik ett ämne som många kopplar ihop med att vara svårt och tråkigt. Förskolan strävar efter att barn oavsett kön ska få upp ögonen för ett tekniskt arbetssätt och betonar vikten av att barnen i ett tidigt skede får ta del av arbetet på ett roligt och motiverande sätt. Förskolan köper sällan in leksaker utan konstruerar i stället egna föremål som barnen leker med. De experimenterar och undersöker hur olika teknikföremål är uppbyggda och ibland berättar pedagogerna sagor där slutet kan innebära att barnen måste hjälpa en karaktär att bygga något för att sagan ska kunna fortsätta (Lumholdt (2010). Ginner förklarar i en intervju med Nöjd (2010) att våra omgivningar innehåller mängder av teknik som det är viktigt att barnen skapar sig kunskaper om. Barn använder ofta teknik i leken där de bygger och undersöker med hjälp av olika material och då är det bra om en pedagog kan tydliggöra vad barnen gör och utmana dem till nya upptäckter. Många är osäkra på tekniken och vet inte alltid vad de ska svara när barnen frågar någonting. Men fördelen är att det inte finns några korrekta svar eftersom tekniken ständigt ändrar sig och kan se ut på ett flertal olika vis där allt kan vara rätt. Tillsammans med barnen kan lösningar diskuteras och testas. Det finns tre påståenden som är bra att ställa sig: Vad det är till för, hur det fungerar samt vilket material det är gjort av (ibid). Likaså berättar Berglund & Jönsson (2008) att naturvetenskap ofta finns i förskolors verksamhet, men med total omedvetenhet.

Pedagoger visar sig ha svårt att berätta hur de själva arbetar med naturvetenskap och ger i stället förslag på hur ett pedagogiskt arbetssätt kring naturen skulle kunna se ut.

3. Metod

3.1 Metodval

För att få svar på frågorna användes kvalitativa intervjuer (Johansson & Svedner 2010). Som i arbetet genomfördes med verksamma pedagoger. Den kvalitativa formen är den mest vanliga och innebär till skillnad mot den strukturerade metoden att den som intervjuar håller sig till specifika ämnesområden. Metoden används för att varje person ska ge ett så utförligt svar som möjligt och på så vis kan inte frågorna bestämmas i förväg utan varierar från person till person (ibid). Den kvalitativa intervjumetoden kan dock innefatta en viss grad av struktur, vilket innebär att frågorna ställs i en viss förutbestämd ordning (Patel & Davidsson 2008). För att metoden inte ska bli strukturerad gäller det att vara uppmärksam och ta till sig vad

intervjupersonen säger, inte rikta in sig på vilken fråga som kommer därnäst (Johansson &

Svedner 2010). I arbetet har den kvalitativa metoden med låg strukturering använts, där pedagogerna i lugn och ro fått tid till sina svar, innan följdfrågorna utformas.

3.1 Urval

Undersökningen förekom i en stad i Mellansverige med kvalitativ intervju som den valda metoden. Eftersom det inte var lätt att i förväg känna till vilka förskolor som hade tillgång till dator och surfplatta var första steget att ringa runt och undersöka saken. Telefonnummer fanns på internet och därefter valdes förskolorna ut på måfå. En förskola berättade att de för tillfället har datorer i verksamheten men att de inom kort får tillgång till surfplattor. Den andra förskolan som valdes ut har både dator och surfplattor implementerade i

verksamheten. Intervjuerna skedde på två förskolor varav intervjuer utfördes med totalt sju pedagoger där fyra intervjuer gjordes på den första förskolan och tre på den andra. De pedagoger som deltagit i intervjuerna valdes inte ut specifikt, utan det var de som hade tid till att gå ifrån verksamheten en stund. På grund av sjukdom och tidsbrist på förskolorna kunde inte alla av de verksamma pedagogerna delta i undersökningen. Pedagogerna kommer i arbetet att nämnas vid olika namn för att tydliggöra skillnaden mellan

förskolorna. På förskola A kommer pedagogerna att nämnas vid 1A, 2A och 3A som alla arbetar på samma avdelning samt pedagog 4A som jobbar på en annan avdelning. På förskola B nämns pedagogerna som 1B, 2B och 3B där var och en kommer från olika avdelningar. Intervjuerna har gjorts på totalt fem avdelningar, där förskola A använder datorer i verksamheten och förskola B har tillgång till både dator och surfplattor.

3.2 Genomförande

De båda förskolorna kontaktades via telefon där pedagogerna fick information om det aktuella ärendet och därefter bestämdes dag och tid för intervjuerna. På förskola A utfördes intervjuerna med pedagoger på två olika avdelningar. På den ena avdelningen gjordes tre intervjuer och på den andra avdelningen gjordes endast en intervju med en pedagog på grund av tidsbrist och sjukdom. På förskola B var det ont om personal och därför bestämdes det i samråd med en pedagog att intervjuer kunde göras med tre pedagoger som var och en fick representera var sin avdelning. Samtliga intervjuer gjordes i ett enskilt rum på båda förskolorna med en pedagog åt gången och tog i genomsnitt tio minuter per intervju.

3.3 Databearbetning

Svaren från intervjuerna spelades in på mobil för att så mycket information som möjligt skulle komma med. Steg ett var sedan att lyssna igenom intervjuerna för att ordagrant skriva ner på papper vad som framförts från respektive förskola och pedagog. Därefter jämfördes svaren från de pedagoger som intervjuats på samma förskola, inklusive de olika avdelningarna och deras likheter och skillnader antecknades. När svaren från intervjuerna insamlats, undersöktes deras respektive likheter och skillnader med varandra för att ta reda på om det fanns några gemensamma drag skolorna emellan. Men även svar som skiljer sig från de olika

avdelningarna på respektive förskola noterades. Utifrån det här noterades gemensamma kategorier där informationen från båda förskolorna skrevs in på datorn. Dessa kategorier blev:

 Pedagogernas syn på hur förskolan arbetar med naturvetenskap och teknik

 Surfplattan & datorns användningsområde enligt pedagogerna

 Pedagogernas syn på IKT

 Pedagogernas naturvetenskapliga och tekniska arbetssätt med hjälp av IKT

 Pedagogernas syn på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik med IKT som hjälpmedel

 Likheter & Skillnader mellan förskolorna

3.4 Etiska överväganden

För att de som intervjuas ska känna sig trygga och behålla sin integritet intakt finns det ett individskyddskrav, preciserat i fyra huvudkrav (Vetenskapsrådet, 2002). Det första är

informationskravet och innebär att den som medverkar ska upplysas om varför intervjun görs, samt vad ämnet kommer handla om. Pedagogerna som deltagit i undersökningen har alla blivit väl informerade om vad deras deltagande innebär och vad syftet med både intervjun och undersökningen är. Det andra huvudkravet är samtyckeskravet, där de medverkande i undersökningen underrättades om att deltagandet sker på eget bevåg och att intervjun kan avbrytas när som helst. Konfidentialitetskravet är tredje kravet, vilket innebär att tystnadsplikt råder. Pedagogerna fick innan intervjun veta att allt som framkommer sker anonymt och att det inte på något sätt kommer framgå vem som har sagt vad eller vilka som deltagit. Det fjärde och sista kravet är nyttjandekravet där den information som kommit fram stannar hos forskaren. Det här kravet når deltagarna genom att de blivit upplysta om att allt som sägs sker med varsam sekretess, där informationen enbart är till för undersökningen och inget annat (Ibid).

4. Resultat

Resultatet från förskolorna kommer nedan att presenteras utifrån gemensamma kategorier som är till för att ge svar på frågeställningen:

- Hur anser pedagogerna att förskolan använder sig av IKT i arbetet med naturvetenskap och teknik?

Under respektive kategori framgår intervjusvaren utifrån enskild förskola där förskola A inom kort får tillgång till surfplattor, medan förskola B redan har de implementerade i verksamheten. Avslutningsvis kommer en jämförelse att göras mellan förskolorna.

4.1 Intervjuresultat

4.1.1 Pedagogernas syn på hur förskolan arbetar med naturvetenskap och teknik

Först visar en tabell hur förskolornas arbete med natuvetenskap och teknik ser ut, med en kort kommentar. Därefter sammanfattas information från intervjusvaren.

Tabell 1:

Arbetar förskolan aktivt med naturvetenskap och teknik?

Ja Nej Lite

Samtliga fyra pedagoger på förskola A anser att de arbetar aktivt med naturvetenskap och teknik, där pedagog 1A, 2A och 3A arbetar på samma avdelning och pedagog 4A arbetar på en annan. På förskola B svarar pedagog 1B att de arbetar litegrann med naturvetenskap och teknik, men där pedagog 2B och 3B har svarat nej, ingen av pedagogerna på förskola B arbetar på samma avdelning.

Enligt pedagogerna på förskola A är arbetet med naturvetenskap större än med teknik.

Mycket bygger på experiment med bland annat friktion, ytspänning och flyta/sjunka - övningar. Pedagogerna är noga med barnens delaktighet i arbetet och att hela tiden fråga vad de tror kommer hända om de gör på ett visst sätt. Pedagog 1A berättar att de gärna sätter ord på vad de gör och är noga med att använda riktiga begrepp som hypotes. När det gäller förskolans sätt att arbeta med teknik har tre av pedagogerna svårt att berätta något som de gjort. Pedagog 2A berättar: ”Nej, inget jag kommer på utöver det att man bygger med lego och klossar. Men inte direkt att nu går vi in för att verkligen bygga något och träna just för teknikens skull”. Pedagog 4A berättar att mycket kretsar kring experiment men anser emellertid att avdelningen till viss del arbetar med teknik genom att de har

Förskola A Förskola B

1A 2A 3A 4A 1B 2B 3B

x x x x

x x

x

tillgång till olika byggmaterial och nästan inget annat färdigt material. I stället berättar pedagog 4A att barnen får bygga olika saker som kan vara bilar eller att konstruera någonting med klossar. För tillfället arbetar dock inte förskolan med något specifikt kring naturvetenskap och teknik, men anser sig ändå arbeta relativt mycket med naturvetenskap efter en period med experimenttema.

Pedagogerna på förskola B medger att de i det stora hela inte arbetar med naturvetenskap och teknik, men berättar om saker som de gjort under tidigare perioder. Enligt pedagog 1B arbetar de litegrann med naturvetenskap och teknik genom att de tar tillvara på sådana tillfällen som faller sig naturligt och pratar om kottar och myror när de är ute med

barngruppen i skogen. Tidigare skruvade de isär en gammal bandspelare som barnen fick undersöka och bygga robotar av, de har även gjort experiment med barnen och använt sig av geobrädor. Pedagog 1B fortsätter att berätta: ”Vi ska försöka arbeta mer med

naturvetenskap och teknik eftersom vi känner att det är där vi brister lite”. Pedagog 2B och 3B anser att de för tillfället inte alls arbetar med naturvetenskap och teknik, men berättar att de har gjort en del experiment och lite konstruktionsövningar. Personalen vill jobba mer med naturvetenskap och teknik men anser att deras kunskaper är för låga.

Förskolan har precis startat en grupp där pedagogerna tillsammans ska spåna på idéer för att komma fram till ett bra arbetssätt. Gruppvis ska olika workshops konstrueras där tanken är att alla ska få tips genom att gå runt och pröva på varandras aktiviteter.

Pedagogerna anser att det är bra att prova på vad som ska göras innan man gör det i en större grupp. Pedagog 1B förklarar: ”Att bara vara ute i skogen är jättekul. Det är bara att man måste tänka sig in i ämnena och tänka bort allt annat. Språk och så vidare kommer ju in naturligt ändå”. Bara man kommer in i arbetssättet är det jätteroligt, vilket även barnen tycker, avslutar pedagogen.

4.1.2 Surfplattan & datorns användningsområde enligt pedagogerna

Datorn och surfplattans användningsområde sammanfattas utifrån pedagogernas svar i tre gemensamma punkter:

1. IKT som lekinstrument

Barnen får enligt pedagogerna på båda förskolorna använda datorn och surfplattan på egen hand, antingen två och två eller individuellt. Barnen klarar av att använda tekniken själva, och pedagogerna finns till hands vid behov. Enligt förskola A används datorn framförallt till lärorika spel som pedagogerna valt ut. Spelen handlar om språk som benämner vad det är barnen ser på skärmen. Pedagogerna på förskola B berättar att de laddat ner appar till barnen kring matematik och teknik. Förskolan är skeptiska till spel, men låter gärna barnen lägga mycket pussel och geoboard på surplattan. Barnen har tillgång till några enstaka spel som pedagogerna kan tillåta om ett barn är ensamt kvar på eftermiddagen.

Pedagog 1b berättar: ”Det är bara så man inte hamnar i en spelfälla, att det blir lättvindigt att ge den till barn som man bara tycker springer runt”.

2. IKT som dokumentationsverktyg

Dokumentation är ett stort inslag i verksamheten där både pedagoger och barn medverkar.

Förskola A menar att administrativa ämnen diskuteras och noteras av vuxna för att finnas dokumenterat och tillgängligt vid behov. Barnen får ta kort med hjälp av en kamera och efteråt lägga in bilderna på datorn. På förskola B anser pedagogerna att barnen har ett stort inflytande genom att berätta vad de vill lära sig i förskolan och att de tillsammans skriver in det på surfplattan. Barnen får med hjälp av surfplattan filma och ta kort på intressanta

saker som de efteråt gör kollage av med text och bild.

3. IKT som informationsredskap

Pedagogerna på förskola A söker mycket information på internet och anser det som ett bra hjälpmedel när de själva inte har svaret på barnens frågor. När barnen frågar någonting berättar pedagogerna på förskola B att de vill fånga det på direkten och anser att det är bra att kunna visa en bild eller film för att fånga barnens intressen. Pedagogerna anser att information via IKT är ett bättre redskap än böcker eftersom det ofta tar tid innan de får tag på aktuella böcker. Pedagog 3B förklarar att de måste vänta på att bokbussen ska komma, eller få tid till att gå till biblioteket. Innan dess finns det risk att barnen tappat intresset. Dock poängterar de att internetkällorna måste granskas innan de används så att informationen anses trovärdig.

4.1.3 Pedagogernas syn på IKT

Pedagogerna på förskola A anser att IKT är viktigt i förskolan och medger att det vore konstigt att inte ta del av den. Förskolan får inom kort tillgång till surfplattor och arbetar för tillfället med någonting som kallas för omtanke, där de diskuterar hur och vad de ska användas till. Förväntningarna på surfplattorna är positiva och pedagogerna tror att det kommer vara ett enklare medel i verksamheten eftersom surfplattan alltid är i gång. Att den till skillnad mot datorn kan tas med överallt, både inomhus och utomhus, vilket gör det lättare att dokumentera och söka information på plats. Pedagog 2A anser att det är bra med IKT i förskolan men berättar att de absolut skulle kunna klara sig utan det: ”Det är ju bara ytterligare ett verktyg, men har man inte det så använder man ju något annat”.

Pedagog 4A anser att IKT är nödvändigt att ha i förskolan men som kompletteras av leken och därmed blir ett hjälpmedel.

Enligt pedagogerna på förskola B är det värdefullt att ha tekniken som hjälpmedel i förskolan och framhäver deras skyldighet enligt läroplanen att använda och träna barnen i medieanvändandet. En kort introduktion gavs vid införandet av surfplattorna i

verksamheten och när förskolan behöver tekniken är det numer surfplattorna som används.

De filmar och tar kort på ett sätt som de anser inte går på datorn. Pedagog 1B berättar:

”Datorn känns det mer som man bara kan skriva på. Surfplattan känns verkligen som multimedia, den är mycket mer hanterbar”. Pedagog 2B medger sig ha dataskräck som grundar sig i för lite erfarenhet och anser surfplattan som ett behändigare verktyg eftersom det liknar dagens mobiltelefoner. ”Det är ju viktigt att vi hänger med, alla barn måste få samma möjlighet. Det är svårt att lära sig som vuxen”, förklarar pedagog 2B.

4.1. 4 Pedagogernas naturvetenskapliga och tekniska arbetssätt med hjälp av IKT

En tabell visar vilka områden pedagogerna anser att IKT används till. Därefter sammanfattas svaren.

Tabell 2:

På vilket sätt används IKT i det naturvetenskapliga och tekniska arbetet på förskolan?

Information Dokumentation Inte använt

Två av pedagogerna på förskola A beskriver att datorn i det naturvetenskapliga och tekniska arbetet främst kommer tillhands genom informationssökande. Tillsammans med barnen används videoklipp från YouTube som informations- och inspirationskälla där pedagogerna genom en film om fjärilar uppmuntrats till att köpa in och undersöka

fjärilslarver. Tanken är att barnen med hjälp av fjärilslarverna ska få vara med och göra en egen film när förskolan utrustats med mer teknik. Pedagog 1A berättar: ”Det går ju i och för sig med digitalkamera först och sen föra över bilder till datorn, men jag tror att det kan bli enklare med surfplattan”. Enligt pedagogerna 3A och 4A används inte IKT till naturvetenskap och teknik, men båda framhäver att det skulle kunna användas till mycket.

På förskola B anser pedagogerna att surfplattan ofta är med i verksamheten men att den för närvarande inte används till naturvetenskap och teknik. Pedagog 2B berättar: ”Vi har ju inte tänkt så, men det är klart att man skulle kunna ta kort på olika växter i naturen och sen googla på det. Men på min avdelning har vi inte använt den till sådana specifika saker”. Pedagog 1B berättar att de skulle kunna använda IKT till mycket inom

naturvetenskap och teknik, men att de för tillfället inte använder det så. Dock framgår det att de under en tidigare termin har använt surfplattan till att bland annat söka efter

information och bilder kring rymden. Enligt pedagog 3B har IKT använts till

dokumentation i ett tekniskt syfte, barnen filmades med surfplattan när de utav den gamla bandspelaren tillverkade robotar. Pedagogen berättar att de dessutom genom IKT sett filmer och tagit kort på naturvetenskapliga saker, men medger att de borde arbeta på det här sättet mer. Pedagogerna berättar att de har stora förhoppningar på att de workshops som börjar ska vara starten till ett bredare tankesätt där surfplattan ska kunna vara en del av en naturvetenskaplig och teknisk arbetsmetod. Pedagog 2B förklarar ”Vi har ju surfplattan med ut, det är nog bara tänket vi behöver ändra på”.

4.1.5 Pedagogernas syn på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik med IKT som hjälpmedel

Pedagogerna på förskola A anser att implementeringen av surfplattor i verksamheten kommer göra det lättare att inkludera naturvetenskap och teknik på ett bredare sätt. Mycket förväntas fortfarande cirkulera kring informationssökning, men öppnar dörrar för utökade arbetssätt. Pedagog 4A berättar att så fort surfplattorna implementerats i verksamhen kan de följa med som ett redskap när barngruppen går ut i skogen och vill fördjupa sig eller söka efter material. Pedagogerna ser fram emot att låta barnen vara med och göra videofilmer där

Förskola A Förskola B

1A 2A 3A 4A 1B 2B 3B

x x

x

x x x x

de bland annat kan få så ett frö och regelbundet undersöka och dokumentera vad som händer med hjälp av surfplattan. Pedagog 3A betonar att det även kommer bli lättare att inkludera naturvetenskap och teknik genom att ladda ner ämnesbaserade appar som barnen får använda.

Förskola B betonar att surfplattan skulle kunna användas mer utomhus när exempelvis barngruppen går till skogen. Där barnen kan få dokumentera olika växter och andra företeelser i naturen som de tillsammans kan söka information kring efteråt. De nämner dessutom att barnen utifrån naturvetenskap och teknik skulle få kunna göra egna böcker där det direkt i surfplattan går att lägga till både bilder och text. Pedagog 3B berättar: ”Det går ju att göra i en barngrupp, det är inget man behöver gå ifrån för att fixa”.

4.1.6 Likheter & Skillnader mellan förskolorna Likheter:

 Förskolorna använder IKT som ett lekinstrument, dokumentationsverktyg och till information.

 Pedagogerna anser IKT som ett viktigt och nödvändigt verktyg.

 Förskolorna framhäver surfplattan som ett bättre och enklare hjälpmedel än datorn.

 Pedagogerna berättar främst om naturvetenskapliga och tekniska arbeten de gjort under tidigare terminer.

 Båda förskolorna har svårt att prata om teknik.

 Båda förskolorna anser att de kan inkludera naturvetenskap och teknik med IKT på ett bättre sätt än vad de gör hittills.

Skillnader:

 Samtliga pedagoger på förskola A anser sig arbeta med naturvetenskap och teknik.

Två av tre pedagoger på förskola B anser att de inte arbetar kring ett

naturvetenskapligt och tekniskt arbetssätt, där den tredje pedagogen anser att de arbetar litegrann .

 Förskola A är positiva till pedagogiska spel, förskola B är kritiska till spel.

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

Undersökningen är gjord utifrån kvalitativa intervjuer som den valda metoden (Johansson &

Svedner, 2010). Detta gjordes för att få uttömmande svar på frågeställning och syfte. I samråd med pedagogerna på förskolorna bestämdes tid och plats för anonyma intervjuer där personerna blivit informerade om vilka etiska principer som råder. Grundtanken var att genomföra intervjuer med pedagoger på förskolor som använder både datorer och surfplattor i verksamheten. Men eftersom jag inte visste vilka som hade tillgång till både dessa började jag ringa runt och höra mig för. Den första pedagogen som svarade berättade att de inte hade någon surfplatta än, men att de skulle få inom kort. Då beslöt jag mig för att ändra riktning på undersökningen och i stället jämföra en förskola som har surfplattor, med en som var utan för att se om det fanns några skillnader. Totalt gjordes sju intervjuer på två förskolor där meningen var att fler intervjuer skulle ha gjorts men det tillkom bortfall på grund av

sjukdom och tidsbrist. Eftersom det blev få intervjuer kan resultatet anses vara relativt tunt, dock anser jag mig ha fått väl utformade och utförliga svar som besvarat frågeställningen.

Den kvalitativa intervjumetoden anser jag var helt rätt för undersökningen och bidrog till de svar som framgick. Johansson & Svedner (2010) menar att fördelen med den kvalitativa metoden är att svaren blir väldigt detaljerade och olika, eftersom intervjufrågorna blir helt individuella och inte förutbestämda.Att i stället ha gjort en enkätundersökning hade enligt mig inte gett ett rättvist eller bra resultat med så få deltagare och en strukturerad intervju hade gett undersökningen alldeles för tunna svar. Vid en strukturerad intervju menar Patel &

Davidsson (2008) att samtliga frågor är bestämda från början och att de ställs i en exakt ordningsföljd. Till en början var jag orolig över att inte veta vilka frågor som skulle ställas, men kom snabbt in i intervjurollen. Meningen med en kvalitativ metod är att den som intervjuar bestämmer i förväg vilka områden intervjun ska handla om. Därefter är det viktigt att lyssna på vad den som svarar har att säga och utifrån det börja bearbeta vilka frågor som är passande att ställa (Johansson & Svedner, 2010). Samtliga pedagoger var väldigt

tillmötesgående och lät intervjuerna ta den tid som behövdes och därmed hann pedagogerna i lugn och ro berätta hur de tänkte. Fler intervjuer hade kanske gett ett bredare resultat och stärkt undersökningen ytterligare. Men i stället tillvaratogs de intervjusvar som avgavs så att en tydlig analys kunnat genomföras mellan de två förskolorna.

5.2 Resultatdiskussion

5.2.1 Förskolans arbetssätt kring naturvetenskap och teknik & hur IKT involveras i dessa ämnen

Något som tydligt framgår i undersökningen är att pedagogerna har olika syn på hur respektive förskola arbetar med naturvetenskap och teknik. På förskola A anser samtliga pedagoger att de arbetar med naturvetenskap och teknik. På förskola B svarade en pedagog litegrann, medan två utav dem ansåg att det var nej på frågan. Det som får mig att fundera är varför pedagogerna på förskola B anser att de absolut inte arbetar på det här viset, när det i resultatet framgår att förskolan trots allt gjort experiment och övningar kring konstruktion.

Dessutom berättade pedagog 1B att de försöker prata med barnen om naturvetenskap när det passar sig i verksamheten. Frågan jag ställer mig är därför om pedagogerna är osäkra på vad ett naturvetenskapligt och tekniskt arbetssätt egentligen bör innebära. Ibland får jag känslan av att många pedagoger från början har bestämt sig att ämnen som naturvetenskap och teknik ska vara svårt, innan de ens har testat. Trots att det i själva verket inte behöver vara komplicerat, tror jag dessvärre att många har den synen. Barr, Nettrup & Rosendahl (2011) menar att när pedagogerna inte längre ser naturvetenskap som avancerat och besvärligt, kommer många lärsituationer att visa sig och ge upphov till diskussioner och undersökningar tillsammans med barnen (ibid). Det framgår i rapporten att pedagogerna på förskola B är överens om att de saknar kunskaper för att kunna inkludera naturvetenskap och teknik i verksamheten. En pedagog förklarade att de ska starta workshops för att arbetssättet ska drivas framåt och bli en naturlig del av vardagen. Alla former av fortbildning och initiativ till att förbättra och stärka sina kunskaper i ett ämne, anser jag viktigt och nödvändigt för att pedagogerna ska känna sig tryggare i sina roller. Men även efter att ha varit ute i

verksamheten och haft naturvetenskapliga aktiviteter med barn, har jag en uppfattning om att det är okej att inte alltid behöva sitta på de rätta svaren. Elfström, Nilsson, Sterner &

Wehner-Godée (2008) menar att barn ofta relaterar händelser till personliga erfarenheter och ställer frågor som kan vara startpunkten för nya undersökningar. Det här visar författarna på i ett naturvetenskapligt arbetssätt där en barngrupp samtalat och utforskat kring ett utvalt träd i skogen. Trädet betraktades av barnen som en individ och förväntades få samma behov som människan. Arbetet flöt på genom att barnens funderingar hjälpte pedagogen till nya frågor (ibid). De låga kunskaperna som förskola B anser sig ha, är svårt att veta ifall det grundar sig i att de är osäkra på hur arbetet ska se ut eller om det beror på att de inte vet om de kommer nå läroplansmålen. Pedagogerna på Naturförskolan Snusmumriken menar att nackdelen med ett naturvetenskapligt arbete är att pedagogerna inriktar sig på att nå målen och inte fokuserar på utvecklingens gång. De menar att det inte spelar så stor roll om arbetet tar nya riktningar så länge det kretsar runt barnens intressen (Barr, Nettrup & Rosendahl, 2011)

Någonting som är noterbart från båda förskolorna är när pedagogerna ska berätta hur de arbetar med naturvetenskap och teknik. I första hand berättar samtliga pedagoger om arbetssätt de använt tidigare, men som inte är aktuella för tillfället. Berglund & Jönssons (2008) avhandling visar på liknande resultat genom att även den tar upp att det är svårt för pedagoger att tala om hur de arbetar med naturvetenskap, men att de å andra sidan inte har några problem att berätta hur de skulle kunna göra (ibid). Det pedagogerna oftast nämner i undersökningen är naturvetenskap och väldigt sällan teknik. Endast pedagog 4A på förskola A anser att de inkluderar teknik medan de återstående tre inte har något att tillägga på den punkten. Pedagog 2A delgav dessutom att de inte går in för att arbeta med teknik, mer än att barnen själva väljer att bygga med klossar. Någonting jag undrar över är varför just teknik

verkar vara svårare. Men också varför förskolorna inte betraktar teknikämnet på samma sätt som naturvetenskap trots att det finns tydliga mål i läroplanen som säger att vi ska lära barnen att hantera vardaglig teknik, samt öka deras bygg och skapandeförmåga.

Ginner påstår i en intervju med Nöjd (2010) att det är viktigt att pedagogerna benämner vad barnen gör när de kommer i kontakt med den vardagliga tekniken. Eftersom det inte finns några rätta svar inom teknik, behöver pedagogerna inte vara oroliga när barnen undrar över något. I stället kan barnet och pedagogen tillsammans testa olika teorier för att komma fram till en lösning som passar för just deras undersökning (ibid). Även pedagogerna på Lillteknis förskola i Halmstad vill förmedla teknikämnet som något lustfyllt och roligt, men det

förutsätter till stor del att barnen får ta del av tekniken på ett positivt sätt redan från början och vid en tidig ålder (Lumholdt, 2010). Trots att tre av fyra av de intervjuade pedagogerna på förskola A anser att de inte arbetar med teknik, visar sig pedagog 4A ha ett liknande arbetssätt som pedagogerna på Lillteknis förskola. Eftersom de i stället för färdigt material ofta bygger egna saker.

Noterbart är att det råder delade meningar på båda förskolorna om hur de inkluderar IKT inom naturvetenskap och teknik. Majoriteten av samtliga pedagoger anser att IKT inte används inom dessa områden, men att de skulle kunna tänka sig att göra det. Två av pedagogerna på förskola A berättar att de använder internet som informationskälla för att söka fakta om naturämnen, medan de två andra anser att det inte används alls. Samma princip framgår från förskola B där två pedagoger anser att de inte alls tänker i de banorna, men där en pedagog berättar att de använt IKT till dokumentation i ett tekniskt syfte. Här undrar jag om pedagogerna inte har samma synsätt på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik i förskolan, eller om de vet vilken nytta de faktiskt skulle kunna ha av IKT.

Eftersom pedagogerna på förskola B anser att de har alldeles för låga kunskaper inom naturämnen, är frågan jag ställer mig varför de i så fall inte använder sig av IKT mer. En fördel med att ha en dator eller surfplatta till hands är trots allt enligt min mening att det går smidigt att söka information och svar på tankar och funderingar. Under mina vikariat i förskolor är det ofta jag sett att pedagoger söker svar på internet tillsammans med barnen.

Trots att pedagogerna på förskola B inte anser att de använder IKT inom naturvetenskap och teknik, visar det sig att de under tidigare terminer sökt information på surfplattan om ett arbetssätt kring rymden. Återigen får jag bilden av att pedagogerna kan mer än vad de tror, men att osäkerheten tar överhanden. Dock är det bara egna spekulationer och inget jag kan konstatera. Pontus Andersson (Johansson, A, 1999) menar att ett sätt att inkludera naturen i arbetet med datorn för att utveckla kunskaper kring båda, kan vara att dokumentera olika företeelser i miljön för att därefter skapa bildspel eller liknande på datorn. Enligt Berglund &

Jönsson (2008) vimlar det av naturvetenskap i verksamheten, men där pedagogerna är omedvetna om det. Undersökningen ger mig en uppfattning av att vissa av pedagogerna ser naturvetenskap och teknik som ett hinder, snarare än något som ska komplettera

verksamheten.

5.2.2 Pedagogernas syn på IKT & hur den används i verksamheten

Kommunikation och kunskapssökande är ett stort inslag i dagens föränderliga samhälle som barnen ska lära sig hantera via multimedia och informationsteknik (Skolverket, 2010).

Av samtliga pedagoger framställs IKT som ett nödvändigt och viktigt inslag i verksamheten som används i många situationer. En av pedagogerna hänvisar till sin skyldighet enligt läroplanen att låta barnen ta del av den moderna tekniken. En avvikande punkt är en

pedagog på förskola A som dock medger att förskolan inte skulle ha några problem med att klara sig utan att ha IKT som en del av vardagen och anser att det i stället går lika bra att utnyttja andra verktyg. Om pedagogen i det här fallet menar att de egentligen inte behöver

det alls, eller att de enbart skulle kunna klara sig utan är svårt att svara på och inget som går att fastslå. Alexandersson, Linderoth & Lindö (2001) anser att IT-baserade läromedel utgör ett större intresse än vad böcker gör på grund av dess mer avancerade innehåll med ljud, bild och text. Men å andra sidan anser professor Johansson (Claesdotter 1999) att kunskap är någonting som bildas genom att vi tar in information från flera olika ställen och delar den med varandra. På så vis kommer tekniken inte att kunna ta över lärandet, men vi kommer heller inte att kunna lära oss från bara en och samma källa (ibid). Det intressanta är att en av pedagogerna på förskola B faktiskt tar upp att det ofta tar för lång tid om de ska söka

information i böcker när barnen undrar över något. Pedagogen tog upp risken om att barnen hinner tappa intresset innan de ens fått tag i rätt litteratur och anser därför IKT som ett bättre verktyg än böcker. Efter att ha varit ute i verksamheten och sett hur olika förskolor jobbar, har jag kommit fram till att en allsidig kunskap som inte behöver utesluta det ena eller det andra verkar som det bästa alternativet. Eftersom en stor del av samhället präglas av IKT är det viktigt att ha med det i förskolan, precis som läroplanen vidhåller. En av pedagogerna på förskola A är noga med att ta upp sin syn om att IKT är ett komplement till verksamheten som varvas med leken. Men datoranvändning och lek sägs inte vara helt olika varandra, menar Ljung-Djärf (2004). Precis som i en lekaktivitet kan barnen vid datorn spela, rita och leka, antingen på egen hand eller med andra barn och anses därmed vara lika bra som andra konkreta material (ibid).

Undersökningen visar att pedagogerna speciellt är positiva till surfplattor, vilket dessutom gäller den förskola som ännu inte fått de implementerade i verksamheten. En pedagog på förskola B medgav sig att ha ”datorskräck” på grund av för få erfarenheter och ansåg surfplattan som ett mer hanterbart verktyg eftersom dagens mobiltelefoner fungerar på ungefär samma sätt. Claesdotter (1999) beskriver personalen på Sandvikens förskola som menar att det är lika viktigt att vuxna lära sig hantera tekniken precis som barnen, för att i förskolan kunna förmedla hur den på ett positivt sätt kan användas (ibid). Även Gällström &

Wahlström (2011) tar upp vikten av att när barnen ska använda surfplattan i verksamheten bör pedagogerna innan dess ha gjort sig välkända med hur den fungerar. Enligt pedagogerna på förskola B gavs enbart en kort genomgång om hur surfplattan fungerade och en utav dem berättar att det är svårt att lära sig som vuxen. Om förskolorna ska kunna vara ett bra

föredöme när det gäller att förbereda barnen inför en framtid där det är nödvändigt att veta hur man hanterar den moderna tekniken, tror jag att det behövs ännu mer kurser och utbildning inom IKT än vad det gör idag. Tyvärr tror jag att pengar sätter stopp för mer vidareutveckling. Av egen erfarenhet vet jag att många pedagoger ute i verksamheterna har svårigheter med att behärska IKT, och då blir det dessutom ännu tuffare att kunna hjälpa och vägleda barnen inom den. Alexandersson, Linderoth & Lindö (2001) betonar vikten av att synsättet kring datorn ska vara lika självklar som den vi har på allt annat material i

verksamheten. De menar även att det är pedagogernas uppgift att i förskolan inspirera och visa barnen hur de kan använda tekniken (ibid). Men det är också viktigt att vuxna låter barnen utforska i lugn och ro, likaså när det gäller deras första gång vid en dator och därmed inte döma bort programmen i förväg (Appelberg & Eriksson, 1999).

Många pedagoger har en syn på att spel kan ha en negativ inverkan på barnen. Men enligt Appelberg & Eriksson (1999) kan spelen vara en bidragande faktor som gör att barnen blir intresserade av andra saker. Böcker kan här vara ett annat verktyg som barnen vill läsa för att spinna vidare på spel som kretsar runt en berättelse (ibid). Noterbart i undersökningen är hur förskolornas synsätt skiljer sig vad det gäller pedagogiska spel. Förskola A visar sig ha ett positivt synsätt där barnen främst använder datorn till spel, och ofta på egen hand.

Tvärtom har pedagogerna på förskola B ett skeptiskt synsätt till spelandet där en utav dem berättar att de inte vill hamna i en spelfälla och få situationer där det blir bekvämt att ge

surfplattan till barnen. Holmström (2011) beskriver personalen på Strandparksskolans förskolor i Nacka som påstår att barnens tävlingsinstinkt till spel inte är lika hög när de använder surfplattan jämfört med vanliga bordsspel. I stället samarbetar barnen och väntar på varandras tur. Men personalen har även visat missnöjen angående pedagogiska appar och program som inte motsvarat deras förväntningar. De har därför fått möjlighet att genom ett samarbete med spelutvecklare och läromedelsförlag delge sina synpunkter på hur de bör se ut (ibid). En tanke som direkt slår mig är varför inte fler pedagoger påverkar spelinnehållen.

Möjligtvis är det lättare sagt än gjort, men med tanke på att många pedagoger har den åsikten borde det vara lättare att tillsammans gå ihop och säga sitt. Frågan är vad förskola B:s synsätt kring spel grundar sig i. Om det är spelfällan de är rädda för som de påstår, eller om det även har med innehållet att göra. Papert från temaserien förskolan (1999) tycker att vi oroar oss alldeles för mycket när barnen använder datorn. I stället för att lägga märke till hur barnen tar till sig sina kunskaper som vi borde göra, är fokuset i stället på vad barnen lär sig. Trots allt menar han att det är barnens intressen som är det viktiga. När jag varit ute i verksamheten har det varit vanligt med tillfällen där barnen antingen tillsammans eller själva styr över vilka spel de vill spela på surfplattan eller datorn. Men då har det funnits vuxna till hands när de behöver hjälp. Huvudsaken tror jag, är att pedagogerna styr över innehållet på vad barnen spelar och att det har ett pedagogiskt budskap. Där vuxna redan från början visar att det finns andra spel som är både roliga och lärorika, jämfört med många av de spel som barnen idag spelar hemma.

5.2.3 Pedagogernas syn på hur de kan arbeta med naturvetenskap och teknik med IKT som hjälpmedel

En intressant punkt i arbetet är att båda förskolorna har idéer om hur de skulle kunna använda IKT till naturvetenskap och teknik, vilket ger mig en positiv bild av att de vill arbeta på det sättet. Förskola A visar sig ha stora förväntningar på surfplattor och tror att de kommer att bidra till ett enklare arbete kring både teknik och naturvetenskap där barnen exempelvis kan använda olika appar som kretsar runt dessa ämnen. Men att även utifrån barnens dokumentationer göra filmer. Likaså medger förskola B att de kan bli bättre på att låta surfplattan vara en del av arbetet och berättar att de bland annat kan låta barnen

dokumentera naturföreteelser och undersöka fakta runt det. Enligt Gällström & Wahlström (2011) är surfplattan ett bra dokumentationsverktyg med både kamera och videoinspelare som barnen ofta bör ta del av. Men under förutsättning av att pedagogerna är intresserade och tar del av vad barnen dokumenterar och varför de valt att dokumentera som de gjort (ibid). Men trots att mycket går att göra med hjälp av surfplattan, ska den enbart komplettera verksamheten och får aldrig utkonkurrera något annat (Aglassinger, mfl., 2012). Någonting jag finner märkbart är att förskola B ger förslag på hur de kan inkludera IKT inom

naturvetenskap och teknik, men ändå har en syn om att de behöver tips och idéer för att kunna arbeta med det. Att surfplattan ska vara en egen punkt på möten, anser Gällström &

Wahlström (2011) som självklart och de betonar vikten av att både dela med sig, men också ta till sig av alla pedagogers olika erfarenheter. Likaså tar Holmström (2011) upp

pedagogerna på Strandparksskolans förskolor som tillsammans träffas för att göra en

utvärdering kring surfplattan och delge varandra information och program som kan användas i barngruppen (ibid). Trots allt blir man aldrig fullärd som pedagog, och att vara engagerad i möten och att delta i workshops för att förbättra sina kunskaper och utbyta erfarenheter kring IKT, ser jag som en självklarhet. Men även som ett bra initiativ för att inte fastna i arbetet.

6. Slutord

Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna har ett positivt synsätt kring IKT i förskolan, men har svårt att inkludera det inom naturvetenskap och teknik. Pedagogerna på förskola A påstod att införandet av surfplattor skulle göra det lättare att inkludera

naturämnen, men förskola B som redan har dessa implementerade i verksamheten visar sig ändå inte arbeta på det sättet. Hela situationen får mig att ifrågasätta om uteslutandet av naturvetenskap och teknik egentligen har något alls att göra med IKT. Pedagogerna på förskola B:s sätt att ta upp att de inte har naturvetenskap och teknik som ett inslag i deras verksamhet är något märkligt, eftersom undersökningen enligt mig tydligt visar tvärtom.

Båda förskolorna tar upp aktiviteter som de har gjort och visar tydligt hur de också skulle kunna arbeta på ett naturvetenskapligt och tekniskt sätt som dessutom inkluderar IKT. Något som båda förskolorna säger sig vilja bli bättre på.

6.1 Vidare forskning

Det vore intressant att få svar på om förskolorna på sikt börjar arbeta mer aktivt med naturvetenskap och teknik. Det vore dessutom spännande att följa en förskola under en viss period och utföra intervjuer två gånger. Första gången för att se hur förskolan arbetar med naturvetenskap och teknik utan surfplattor som verktyg och andra gången med surfplattor för att se om och på vilket sätt arbetet skiljer sig.

Referenslista:

Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer – Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.

Aglassinger, U., Strindholm, S., Kallin, E-M., Rudnik Norling, C. (2012) Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra med förskolans läroplan. Skolporten.

Forskning & Utveckling. Nacka. Tillgänglig: http://www.skolporten.se/wp-

content/uploads/2012/04/UL_artikel_3_2012_aglassinger_mfl.pdf (hämtad 2013-09-27).

Appelberg, L. & Eriksson, M-L. (1999). Barn erövrar datorn – en utmaning för vuxna. Lund:

Studentlitteratur.

Barr, A., Nettrup, A., Rosendahl, A. (2011). Naturförskola – lärande för hållbar utveckling.

Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Clasedotter, A., Olsson, T (1999). Datorer - metoder och goda idéer. Stockholm:

Lärarförbundets förlag.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L., Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber AB

Gällhagen, L & Wahlström, E. (2011). Lek och lär med surfplattan i förskolan. Stockholm: Natur och kultur.

Holmström, L. (2011). I surfplattan lyser stjärnorna. Lärarnas nyheter. Tillgänglig:

http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/05/19/surfplattan-lyser-stjarnorna (2013-10-10).

Johansson, A-C. (2000). Multimedia i förskola och skola. Solna: Ekelunds förlag AB.

Johansson, S. & Svedner, P-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB.

Ljung-Djärf, A (2004). Spelet runt datorn. Datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan. (Doktorsavhandling). Lärarutbildningen: Malmö högskola

Nationalencyklopedin (NE). (2013) Surfplatta. Tillgänglig: http://www.ne.se/surfplatta (2013- 09-26)

Nationalencyklopedin (NE). (2013) IKT. Tillgänglig: http://www.ne.se/IKT (2013-09-26) Nationalencyklopeding (NE). (2013) App. Tillgänglig. http://www.ne.se/applikation/1258417 (2013-09-26)

Nöjd, M., Richter, E., Lumholdt, H. & Karlberg, K. (2012). Teknik & matematik i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Patel, R., & Davidson, B. (2008). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2010) Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

26

Bilaga

Intervjufrågor pedagoger

1. Hur många surfplattor/datorer har ni?

2. Hur används surfplattan/datorn i verksamheten?

3. Vad används surfplattan/datorn till?

4. Arbetar ni aktivt med naturvetenskap och teknik?

5. Används surfplattan/datorn i arbetet med naturvetenskap och teknik?

6. Fördelar/nackdelar med surfplatta/dator?