Faktorer associerade med övervikt och psykisk ohälsa Factors associated with obesity and mental illness

(1)

1

Faktorer associerade med övervikt och psykisk ohälsa

Factors associated with obesity and mental illness

Examensarbete inom huvudområdet Folkhälsovetenskap

Grundnivå

15 Högskolepoäng

Hösttermin/Vårtermin År

Författare: Fanny Sjöström Björnqvist

(2)

2 SAMMANFATTNING

Titel: Factors associated with obesity and mental illness

Författare: Sjöström Björnqvist, Fanny

Avdelning/Institution:

Avdelningen för biomedicin och folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde

Program/kurs: Folkhälsovetenskapligt program, Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E, 15 hp

Handledare: Gustafson, Deborah

Examinator: Stark Ekman, Diana

Sidor: 22

Nyckelord: Fetma, Psykisk ohälsa, kvinnor, kost, fysisk aktivitet

Sammanfattning

Introduktion Två utbredda folkhälsosjukdomar är övervikt och psykisk ohälsa. Följderna av övervikt

kan vara sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar olika cancerdiagnoser och även psykiatriska sjukdomar. Riskfaktorerna för att drabbas av övervikt eller fetma är onyttig kost och fysisk inaktivitet.

Syfte Syftet med studien är att undersöka faktorer associerade med fetma och psykisk sjukdom

som komorbiditet hos kvinnor.

Metod Vald metod är en litteraturstudie. Författaren har utfört en systematisk litteraturgranskning

av vetenskapliga artiklar.

Resultat Resultatet beskriver att faktorer som socioekonomisk status och etnisk bakgrund kan

associeras med övervikt eller fetma och depression och ångest.

Slutsats Studien påvisar att det är behövligt att vid en intervention som syftar till att individer ska

minska i vikt även tar hänsyn till att främja psykisk hälsa och inte utsätter en individ för känslor av skam och skuld.

(3)

ABSTRACT

Title: Factors associated with obesity and mental illness

Author: Sjöström Björnqvist Fanny

Dept./School: Department of Biomedicine and Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde

Course: Bachelor Degree Project in Public Health Science G2E, 15 ECTS

Supervisor: Gustafson, Deborah

Examiner: Stark Ekman, Diana

Pages: 22

Keywords: Obesity, Mental Illness, Women, Diet, Physical Activity

___________________________________________________________________________

Abstract Introduction

Two prevalent public health diseases are obesity and mental illness. Obesity and overweight are associated with diseases such as diabetes, cardiovascular disease, various cancer diagnoses and even psychiatric illness. The risk factors for being overweight or obese are unhealthy diets and physical inactivity.

Purpose

The purpose of this study is to investigate factors associated with obesity and mental illness such as comorbidity in women.

Method

The chosen method is a literature study. The author has performed a systematic literature review of scientific articles.

Results

The result describes that factors such as socioeconomic status and ethnic background can be associated with overweight or obesity and depression and anxiety.

Conclusion

The study shows that it is necessary in an intervention that aims to reduce the weight of individuals also take into account the promotion of mental health and does not expose an individual to feelings of shame and guilt.

(4)

4

1.INTRODUKTION 5

1.1 Folkhälsovetenskapligrelevans 5

1.2 Övervikt och fetma 5

1.3 Psykisk ohälsa 5

1.4 Komorbiditet 6

Figur 1 6

1.5 Hållbar utveckling – globala målen 8

1.6 Problemformulering 8

2.SYFTE 9

3.METOD 10

Tabell 1 Artikelgranskning 11

Analys 13

Tabell 2 Analysprocessen 13

4.Resultat 14

Tabell 3. Artikelöversikt 14

4.1 Socioekonomisk status, en faktor för skillnad i hälsa 16

4.2 Etnisk bakgrund 17

4.3 Ålder och hormonella besvär 17

4.4 Framtida behandlingsmetoder och kroppskännedom 18

Kombination av utbildningsnivå och sociala faktorers påverkar amningsfrekvensen 19

5. DISKUSSION 21

5.1 Resultatdiskussion 21

5.2 Metoddiskussion 23

Slutsats 24

Referenslista 25

(5)

5 1.Introduktion

1.1 Folkhälsovetenskaplig relevans

Två eller fler sjukdomar som diagnostiseras tillsammans bildar komorbiditet och är ofta komplexa att behandla.

Två utbredda folkhälsosjukdomar som är oftast diagnoserat samtidigt är övervikt/fetma och psykisk ohälsa. Dessa två folkhälsosjukdomar är relaterade till varandra på så sätt att övervikt eller fetma kan öka risken för psykisk ohälsa och psykisk ohälsa kan öka risken för övervikt eller fetma. Kvinnor som lider av komorbiditet, det vill säga, som är drabbade av både depression eller ångest samt övervikt eller fetma bidrar till dålig hälsa runt om i världen.

Följderna av övervikt kan vara sjukdomar som tillexempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt olika cancerdiagnoser, dessa kroniska sjukdomar kan i sin tur leda till psykisk ohälsa.

Riskfaktorerna för att drabbas av övervikt eller fetma kan vara onyttig kost eller ärftlighet.

Övervikt eller fetma är tydligt sammankopplat med socioekonomisk tillhörighet, individer med lägre utbildningsnivå och som tillhör arbetarklassen lider i större utsträckning av fetma än individer med högre utbildning (Pellmer, Wramner & Wramner, 2017). Se figur 1. Den absolut största faktorn för att drabbas av sjukdom är tobaksanvändande men näst därpå kommer kostfaktorer. I Sverige idag dör cirka 90 000 individer till följd av sjukdomar som kan kopplas till livsstilsfaktorer som kost och motionsvanor (Folkhälsomyndigheten, 2019). I Sverige kostar den direkta sjukvården för individer med övervikt, BMI över 25, cirka tre miljarder kronor, men den totala kostnaden är svår att mäta eftersom fetma leder till svåra följdsjukdomar som i sin tur kostar samhället enorma summor. I Sverige har cirka 50 procent av befolkningen övervikt, vilket påtalar hur stor övervikt eller fetma är som folksjukdom (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Enligt World Health Organization (WHO) kostar konsekvenserna av övervikt eller fetma sjukvården världen över enorma summor, någon siffra på detta går inte att hitta på grund av att orsaken till att man inte söker vård för fetma, utan för andra besvär som orsakas av övervikt eller fetma, som exempelvis högt blodtryck (World Health Organization [WHO],

2019).

1.2 Övervikt och fetma

Övervikt och fetma har tagit epidemiska proportioner. I Sverige lider cirka hälften av alla kvinnor av övervikt eller fetma (Pellmer et al., 2017). Body Mass Index (BMI) uttrycker förhållandet mellan vikt och längd. BMI över 25 klassas om övervikt och BMI över 30 klassas som fetma. Uppskattningsvis 4 miljoner människor världen över dör varje år till följd av övervikt eller fetma. Idag är fler individer på jorden överviktiga än underviktiga. I världen lider cirka 40 % av kvinnorna av övervikt och 15% av fetma. Från 1975 till 2016 ökade antalet överviktiga eller feta barn från 4% till 18%. Tidigare var problemet med den ökande trenden av överviktiga individer lokaliserad till höginkomst länder, men nu sker även en snabb ökning i låg och medelinkomst länder (WHO, 2019).

1.3 Psykisk ohälsa

Benämningen psykisk ohälsa innefattar många olika sjukdomsbilder där alltifrån psykoser till förstämningssjukdomar, till exempel depression inkluderas. I Sverige lider 20-40% av

befolkningen av psykisk ohälsa (Pellmer et al., 2017). Depression och ångest tillhör de

(6)

6 vanligaste psykiska störningarna är den vanligaste psykiska störningarna och drabbar cirka 264 miljoner människor i världen. Besvären kan påverka sömn och aptit. Depression bidrar stort till den globala sjukdomsbördan. Den mentala hälsan har stor betydelse för att uppnå de globala målen, varför de inkluderats i målen för hållbar utveckling. Psykisk ohälsa kan behandlas med relativt låga kostnader, men klyftan mellan de som behöver vård och de med tillgång till vård är betydande. WHO uppskattar att i låg- och medelinkomstländer är det upp till 75% av individer med depressiva besvär som inte har tillgång till behandling (WHO, 2019). Kvinnor drabbas i större utsträckning än män av psykisk ohälsa. Individer med psykisk ohälsa och ångeststörningar löper upptill tre gånger förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Detta beror på att individer med psykiatriska besvär har större tendens att utsätta sig för riskfaktorer som rökning, missbruk av alkohol, övervikt, låg social status och svagt socialt nätverk (Pellmer et al., 2017).

1.4 Komorbiditet

Övervikt eller fetma och depression eller ångest är ofta komorbida tillstånd för kvinnor

(Pellmer et al., 2017). Kvinnor som är drabbade av fetma lider i många fall även av depressiva besvär. En studie i Korea påvisar att en individs kroppsuppfattningen kan relateras till

depressiva symtom, främst hos kvinnor. Resultatet beskriver att kvinnor som uppfattar sig om stora eller överviktiga utan att ta hänsyn till vikt eller BMI har depressiva symtom i större utsträckning än de kvinnor som uppfattar sig som normalviktiga oberoende av faktisk vikt och BMI (Subramanian, Kim & Kawachi, 2002). Det har även gjorts studier som inriktats på kvinnor i klimakteriet som beskriver dels besvär med psykisk ohälsa, som nedstämdhet och depressionsbesvär och även viktuppgång. I studien av Schreiber och Dautovich (2017), visar resultatet på att kvinnor i övergångsåldern med övervikt inte hade depressiva symtom

relaterade till övervikten, men att det fanns ett emotionell ätande, stressätande som indikatorer för psykisk ohälsa, som exempelvis negativ stress som då kan leda till övervikt. Studien är baserad på 815 kvinnor i medelåldern. Resultatet belyser att psykosociala faktorer har en stor betydelse i sambandet mellan depressiva symtom och vikt (Schreiber & Dautovich, 2017).

Det finns hälsodiversiteter och skillnader som bidragande faktorer till komorbiditet hos kvinnor som är överviktiga eller feta och som lider av depression eller ångest.

Socioekonomisk status, socialt nätverk, omgivning, osäkerhet kring matbeteende, etnisk grupp, tillgång till sjukvård, kontroll av multi morbiditet, polyfarmaci och tillgång till medicinering är skillnader och diversiteter som har påverkan på kvinnors psykiska hälsa och vikt. Se figur 1 (McFarlane & Gustafson, 2018).

(7)

7 Figur 1. Övervikt, fetma och psykisk ohälsa, en ond cirkel (anpassad från McFarlane &

Gustafson, 2018).

Modellen Health diversities and disparities ligger till grund för kommande litteraturöversikt och kommer att leda den systematiska granskningen. Modellen som McFarlene och Gustafson tagit fram beskriver diabetes typ två associerat med demens. Modellen visar vilka faktorer som spelar in och påverkar en individs mentala och fysiska hälsa. Modellen beskriver komorbiditeter som även är intressanta för utförd studie. De faktorer som kommer att

fokuseras på i studien är socioekonomiskstatus och etnisk bakgrund. Ålder och ätbeteende är också faktorer som påverkar kroppen och den mentala hälsan och bidrar till komorbiditet, enligt modellen (McFarlane & Gustafson, 2018). Komorbiditet påverkas även av individens socioekonomiska status, till exempelutbildningsnivå, inkomst och sysselsättning. Både sjuklighet och dödlighet ökar med en lägre socioekonomisk tillhörighet. Enligt modellen har även etnisk bakgrund betydelse för hälsan. En del etniska grupper är överrepresenterade när det gäller ojämlikheter i hälsa, det kan finnas en förklaring till varför det är på detta sättet.

Vissa etniska grupper lever under sämre socioekonomiska förhållande (Pellmer et al., 2017).

(8)

8 1.5 Hållbar utveckling- globala målen

Komorbiditeten som ses hos kvinnor som lider av dels övervikt eller fetma och dels av depressions eller ångestsjukdomar är en viktig fråga för folkhälsan. United Nations

Development Programme (UNDP) har tagit fram Globala målen som är en agenda framtagen för alla världens länder. UNDP är verksamma i 170 länder. UNDP:s arbete ser väldigt olika ut beroende på ett lands problem. I Sverige till exempel arbetar UNDP tillsammans med

organisationen SIDA för att stärka policys och insatser för en hållbar utveckling. Agendan syftar till att uppnå hållbar utveckling. Fram till 2030 ska extrem fattigdom avskaffas,

ojämlikheter och orättvisor minskas, fred främjas och klimatkrisen lösas. Globala målen är en vidare utveckling av de tidigare milleniemålen som arbetades mot mellan år 2000-2015.

Globala målen är ambitiösare och mer omfattande, bestående av 17 mål och 169 delmål (Globalamalen, 2019). Målområde nummer tre behandlar individens hälsa. För att individer ska få möjlighet att nå sin fulla potential och kunna bidra till ett fungerande samhälle är en grundläggande faktor en god hälsa. Övervikt/fetma och psykisk ohälsa är icke smittsamma sjukdomar. Delmål 3.4 ” Minska antalet dödsfall till följd av icke smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa” syftar till att innan 2030 ska antal människor som dör i förtid till följd av icke smittsammasjukdomar minska med en tredjedel, samt främja psykiskt välbefinnande (Globalamalen, 2019). Utbildning är en nyckel till välstånd, hälsa och jämställdhet. I dagsläget beräknas 774 miljoner individer sakna läs och skrivkunnighet. I arbetet med att minska övervikt och främja psykisk god hälsa är utbildning och möjligheten för individer att kunna uppfatta information och genomföra interventioner grundläggande (Globalamalen, 2019).

1.6 Problemformulering

Fetma och övervikt samt psykisk ohälsa är utbredda folkhälsosjukdomar i hela världen. Fetma ger många följdsjukdomar som i sin tur kan leda till allvarliga tillstånd för individer, hjärt och

kärlsjukdomar samt flera olika cancerdiagnoser är exempel på detta (Pellmer et al., 2017).

I Sverige och stora delar av världen lider så många som upptill 50% av övervikt. I USA är siffran ännu högre, där stiger siffran upptill 60%. Sjukhuskostnader för individer med fetma uppnår en summa på ca 3 miljarder/år i Sverige (Pellmer et al., 2017). Cirka 20 procent av de vårdsökande i primärvården anger psykisk ohälsa som besöksorsak och kostnaderna för att behandla individer med psykisk ohälsa uppgår till cirka 50 miljarder kronor. Riskfaktorerna för att drabbas av fetma är en onyttig kost, näringsfattigkost samt en inaktiv vardag utan tillräcklig fysisk aktivitet. Riskfaktorerna för att få psykiatriska besvär är mer komplexa, men ensamhet, övervikt, fysiskinaktivitet och olika sorters missbruk är faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Preventiva faktorer för att behålla eller uppnå en hälsosam vikt är att äta en hälsosam kost och vara fysiskt aktiv. I länder där samhället inte är uppbyggt på samma sätt som Sverige, med ett utvecklat samhälle och ekonomi, är utbildning och information av största vikt. att stärka individerna i sina egna val, empowerment (Pellmer et al., 2017).

(9)

9 2. Syfte

Syftet med studien är att undersöka faktorer associerade med fetma och psykisk sjukdom som komorbiditet hos kvinnor.

(10)

10 3. Metod

Vald metod är en litteraturstudie. Författaren har utfört en systematisk litteraturgranskning av vetenskapliga artiklar för att beskriva kunskapsläget gällande valt forskningsämne. En

litteratur granskning är en metod för författaren att gå igenom publicerat material för att få kännedom om vad som är känt inom forskningsområdet.

3.1 Urvalsprocessen

För att begränsa resultatet vid litteratursökningen har ett antal kriterier valts ut för att överensstämma med syftet. Endast artiklar skrivna på engelska valdes ut. Artikelsökningen gjordes via PubMed där det finns mest relevanta artiklar för studien, artiklar med fokus på hälso och vårdvetenskap. Artiklar söktes även i databasen psycINFO, sökningen gjordes på samma sätt och med samma sökord som i PubMed.

3.2 Sökord och databas

De sökord som användes och var relevanta för studiens syfte var mental illness, obesity, women, samt relationship. Sökorden kombinerades på olika sätt med sökoperatorerna AND och OR. Genom att använda AND förenas sökorden och avgränsar sökningen, OR breddar

sökningen och tar fram artiklar som innehåller antingen det ena eller det andra sökordet.

Databasen Pubmed användes för att söka vetenskapliga artiklar en fritextsökning resulterade i 135 artiklar varav 20 artiklar valdes ut och lästes, det resulterade i 8 artiklar som valdes ut till studien. Fortsättningsvis söktes artiklar i databasen psycINFO, här gjordes en fritextsökning, 15 artiklar lästes och 4 bedömdes vara av intresse för studien och valdes ut.

3.3 Exklusionskriterier

Studier som inte publicerats på engelska valdes bort. Översiktsartiklar exkluderades vid sökning och har inte använts i studien. Av Tabell 1 framgår när och från vilken databas artiklarna sökts.

(11)

11 Tabell 1 Artikelgranskning

Datum för sökning

Databas Söktermer Exklusions och inklusions kriterier Antal träffar

Antal lästa abstrakt

Antal lästa artiklar

Antal inkludera de artiklar

Oktober 9, 2019

PubMed Mental illness AND obesity

Artiklar skrivna på engelska inkluderas i studien. Artiklar med kvinnliga deltagare har inkluderats, artiklar med manliga deltagare har inte exkluderats.

Studier som inte bygger på studier av människor har exkluderats.

15176 10 0 0

Oktober 10, 2019

PubMed Mental illness AND obesity AND women

2234 15 0 0

Oktober 16, 2019

PubMed Mental illness AND obesity AND Women AND relationship

343 20 5 2

Oktober 17, 2019

Pubmed Mental illness AND obesity AND Women AND relationship

135 20 7 5

April 2, 2020

PsycINFO Mental illness AND obesity AND Women AND relationship

325 12 5 1

(12)

12

April 2, 2020

325 7 3 1

April 5, 2020

325 12 4 1

April 6, 2020

325 4 3 1

3.4 Kvalitetsgranskning

För att granska artiklarna användes granskningsmallar, CASP, STROBE och SQUIRE 2.0.

Mallarna är inte använda i sin helhet då alla kriterierna inte var relevanta. De artiklar som använts i studien är av hög kvalitet efter granskningen. Reliabilitet, tillförlitlighet, ställer frågan om resultatet av en undersökning blir detsamma om undersökningen skulle utföras på nytt. Validitet, mätningens relevans, validitet och reliabilitet är viktiga kriterier vid kvantitativ forskning för att påvisa kvaliteten på en undersökning. Vid kvalitativ forskning används istället begreppen tillförlitlighet och äkthet. Inom begreppet tillförlitlighet finns 4 delkriterier, trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet betyder dels att forskaren ska ha gått rätt till väga och följt de regler som finns, dels att

forskaren ska ha uppfattat den sociala verkligheten som beskrivs på rätt sätt. Överförbarhet kan beskrivas som att vid kvalitativ forskning studeras djup och inte om bredd som vid en kvantitativ forskning. Om resultatet kan överföras vid en annan tidpunkt är inte av samma vikt

(13)

13 vid kvalitativforskning, istället är tätheten i beskrivningen viktigare. Pålitlighet är

motsvarigheten till reliabilitet och betyder att forskarna ska ha ett så kallat granskande synsätt.

Det fjärde delkriteriet, möjlighet att styrka och konfirmera, innebär att forskaren inte ska ha låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka studien (Bryman, 2018).

Analys

För att analysera artiklarna kommer tematiskanalys att tillämpas. Teman kommer att utläsas som är kopplade till syftet. Ett tema utläses genom att en kategori kan identifieras. De tema som framkommer efter att artiklarna lästs används för att skapa stycket och rubriker. Genom att utläsa tema ur en text framkommer det som är relevant för studien. Analysen utförs i olika steg för att utvinna de tema som kommer att bygga resultatet av studien. De tema som

framkommit efter analysen är övervikt eller fetma och depression eller ångest relaterat till socioekonomisk status, etniskgrupp, ålder och kroppsuppfattning och dess koppling till övervikt eller fetma och depression eller ångest (Bryman, 2018).

Tabell 2. Analysprocessen enligt Brymans modell Steg 1 Läste igenom

och bekantade mig med materialet

I första steget läses artiklarna noggrant för att få en överblick över kunskapsläget.

Steg 2 Kodningen

påbörjades

Nästa steg utgörs av att materialet kategoriseras och kodas.

Steg 3 Utveckla koderna till tema

Av de olika teman som framkom i steg 2 utvecklas tema.

Steg 4 Granska teman Teman granskas och benämns.

Steg 5 Namnge de

olika teman som

framkommit

Tre tema framkommer och kommer att ligga som grund för resultat delen.

Steg 6 Koppla teman till uppsatsens syfte.

Socioekonomiska faktorer Etnisk bakgrund

Ålder

Kroppsuppfattning

Etiska övervägande

I utförd litteraturstudie har författaren tagit hänsyn och anpassat sökningen och materialfynden till gällande forskningsetiska principer framtagna av Humanistiska

samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Principerna är framtagna för att skydda individer som deltar i en studie, individer ska bland annat skyddas mot fysiska och psykiska besvär samt

(14)

14 garantera deltagarnas anonymitet. Materialet som tagits fram för att svara på syftet har

analyserats på ett neutraliserat sätt för att få fram kärninnehållet. Författaren är medveten om att det finns en risk att resultatet påverkas i den riktning som gynnar författaren eller

författarens förförståelse och har arbetat utifrån ett neutralt ställningstagande. Artiklarna som valts ut för studien är godkända av etiska kommitté (Codex, 2019). Samtliga artiklar som valts ut för studien har ansökt och fått ett godkännande från etisk kommitté i respektive land.

4. Resultat

Resultatet kommer att presenteras efter följande utvunna tema efter utförd analys.

Socioekonomisk status, en faktor för skillnad i hälsa, etnisk bakgrund samt ålder och kroppsuppfattning.

Socioekonomisk status, en faktor för skillnad i hälsa Etnisk bakgrund

Ålder

Kroppsuppfattning

Tabell 3. Artikelöversikt

Författare Titel Land Instrument Styrka Svaghet Studiedesign Psykisk ohälsa Ålder på

deltagare DeJesus, R.

S., Radecki Breitkopf, C., Ebbert, J. O., Rutten, L. J., Jacobson, R.

M., Jacobson, D. J., Fan, C.,

& St. Sauver, J. (2016)

Associations Between Anxiety Disorder Diagnoses and Body Mass Index Differ by Age, Sex and Race: A Population Based Study

USA Strobe, delvis använt

Studien styrka består bland annat av att alla värde, exempelvis vikt är klinisk data, det vill säga pålitliga siffor

Studien uppfattas som delvis rörig och svår att följa, troligen på grund av att studien bygger på ett för stort antal bestämningsfaktorer.

Tvärsnittsstudie Ångest 29-49 år

Husky, M.

M., Mazure, C. M., Ruffault, A., Flahault, C.,

& and Kovess- Masfety, V.

(2018)

Differential Associations Between Excess Body Weight and Psychiatric Disorders in Men and Women

Frankrike Strobe, instrumentet är inte använt i sin helhet

Styrkan med studiens tvärsnittsdesign är att det gjorde det möjligt att undersöka samtidigt förekomst av övervikt samt depression hos män och kvinnor.

En svaghet med studien är att tvärsnittsdesignen inte gör det möjligt att undersöka om övervikten föregick eller följde psykiska störningar.

Tvärsnittsstudie Ångest, paniksyndrom, GAD, socialfobi, depression

18-99 år

(15)

15

Kim, Y., Austin, S. B., Subramanian, S. V., &

Kawachi, I.

(2018).

Body weight perception, disordered weight control behaviors, and depressive symptoms among Korean adults: The Korea National Health and Nutrition Examination Survey 2014

Korea Strobe Studien bygger på ett nationellt urval av deltagare

Tvärsnittsdesignen gör det inte möjligt att visa på vad som är orsak och verkan

Tvärsnittsstudie Depression 19-65 år

Lazarevich, I., Irigoyen Camacho, M.

E., Velázquez- Alva, M., &

Zepeda Zepeda, M.

(2016)

Relationship among obesity, depression, and emotional eating in young adults.

Mexico Strobe Vikt och längd mätes och ger styrka åt resultatet, vikt och läng är inte självrapporterade.

Deltagarna är inte kliniskt

diagnostiserade utan studien bygger på upplevda besvär och symtom.

Mulugeta, A., Zhou, A., Power, C., &

Hyppönen, E.

(2016)

Obesity and depressive symptoms in mid-life: a population- based cohort study

England CASP Endast delvis använd för att granska artikeln

Artikeln är tydlig och lätt att följa.

Syfte och resultat är

sammanhängande.

Deltagarna i studien är inte

diagnostiserade med specificerad psykisk sjukdom, utan resultatet baseras på deltagarnas upplevda depressiva symtom.

Tvärsnittsstudie Depression 45 år

Schreiber, D.

R., &

Dautovich, N.

D. (2017).

Depressive Symptoms and Weight in Midlife Women: The Role of Stress Eating and Menopausal Status

USA SQUIRE 2.0,

ej använt i sin helhet

Studiens syfte och resultat är väl sammankopplat.

Analys metoden passar väl för utförd studie.

En svaghet som kan ses med studien är att deltagarna själv uppger ätbeteende, vilket kan vara missvisande.

Subramanian, S. V., Kim, D. J., &

Kawachi, I.

(2002)

Social trust and self-rated health in US communities:

a multilevel analysis.

Usa Strobe, har delvis använts

Stor studie,med stort

deltagarantal.

Även utbredd över stort geografiskt område, i studien inkluderades individer från 40 delstater i USA.

Studien är en regressions analys där samband ska utläsas, studien är inte djupgående

Tvärsnittsstudie Depression, ångest, social fobi

45 år

van der Merwe M. T.

(2007) Psychological correlates of obesity in

women

USA SQUIRE 2.0,

ej använt i sin helhet

Studiens syfte och resultat är väl sammankopplat.

Analys metoden passar väl för utförd studie.

En svaghet som kan ses med studien är att deltagarna själv uppger ätbeteende, vilket kan vara missvisande.

Vittengl JR.

(2018).

Which body shape dimensions and sizes predict depression?

USA Strobe har delvis använts för studien

En styrka med artikeln är att forskaren tar upp att det måste skiljas på högt BMI på grund av

Studien är en observations tvärsnittsstudie, för att konstatera resultatet krävs en longitudinell

Tvärsnittsstudie Depression Över 20 år, gravida kvinnor har exkluderats

(16)

16

muskelmassa och då inte är sammanhängande med depressiva symtom

experimentell forskning

Zavala, G. A., Kolovos, S., Chiarotto, A., Bosmans,, J.

E., Campos- Ponce, M., Rosado, J. L.,

& Garcia, O.

P.. (2016)

Association between obesity and depressive symptoms in Mexican population.

Mexico Strobe, instrumentet är inte använt i sin helhet

Tydligt syfte med studien. En regressionsanalys utfördes för att finna samband mellan fler olika faktorer

Deltagarna i studien är inte

diagnostiserade med depression utan studien baseras på deltagarnas egen upplevelse av depressionsgrad, detta kan vara missvisande för resultatet.

Tvärsnittsstudie Depression Över 20 år

4.1 Socioekonomisk status, en faktor för skillnad i hälsa

Deltagarna i studien som gjorts av Subramanian et al. (2002) beskriver skillnader i självskattad hälsa, deltagare med eftergymnasial utbildning och inkomst över 100 000 us dollar om året beskrev en bättre självskattad hälsa än de deltagare vars utbildningsnivå var mindre än gymnasienivå. Gruppen som inte gått på gymnasiet eller high school uppgav dålig hälsa i tre gånger större omfattning än den högutbildade gruppen (Subramanian, Kim &

Kawachi, 2002).

Depression och fetma är tillsammans dominerande orsaker till funktionshinder världen över, det är relaterat till stora samhällskostnader till följd av det ökande nyttjandet av sjukvård och produktionsförlust. Depressiva besvär förknippas med försämrad livskvalitet, försämrad mental, fysisk och social funktion. Fetma förknippas liksom depressiva besvär med produktionsförlust, arbetslöshet sammantaget utgör fetma och depressiva besvär en stor samhällsekonomisk börda (Zavala et al., 2018). Mexiko är ett av de länder i världen som har högst andel överviktiga individer. Cirka 70% av landets invånare lider av övervikt och fetma.

Studien som gjorts av Zavala et al. (2018) avslöjar sambandet mellan övervikt och depressiva symtom i den mexikanska befolkningen. Studien innefattar 50 528 deltagare både i storstad och på landsbygd. Deltagarnas BMI kategoriseras enligt WHO:s skala. Studien undersöker även om det finns ett samband mellan grad av BMI och depressiva besvär. Frågeställningarna som undersöktes var, Är olika BMI kategorier förknippade med depression? Är bukfetma förknippat med depression? Är svårighetsgraden av fetma (mild, måttlig, svår) relaterad till depression? Resultatet beskriver att det finns ett signifikant samband mellan depressiva besvär och övervikt hos kvinnor, men inte för män. Resultatet beskriver att det finns ett signifikant samband mellan depressiva besvär och övervikt (BMI>25 kg/m²) hos kvinnor, men inte för män. Däremot innebär inte fetma (BMI>30 kg/m²) en förhöjd risk jämfört med övervikt (Zavala et al., 2018).

Kvinnor med övervikt har en känsla av utanförskap och diskriminering både i sitt privatliv och i offentliga sammanhang. Det finns en avsaknad av socialt nätverk hos feta eller kraftigt överviktiga personer jämfört med normalviktiga. Avsaknaden av sociala kontakter kan

(17)

17 medföra att en individ utvecklar psykosociala besvär som oro och ångest. Individer som försöker gå ner i vikt och misslyckas kan uppleva känslor av skam och skuld. Att misslyckas gång på gång sänker en individs självkänsla. Överviktiga personer känner en press från omgivningen att gå ner i vikt. Studien av van der Merwe (2007) visar att bantningsmetoder och olika dieter är nära sammankopplat med ångestbesvär. Individer som är så kallade känslomässiga ätare kan äta för att lägga fokus på något annat är den omedelbara

stimulansmiljön. När individen äter blir hen distraherad från negativa känslomässiga tillstånd som till exempel depression, detta leder till en ond cirkel som medför ytterligare ätande.

Resultat stärker kunskapen om den onda cirkeln mellan matstilar, ohälsosam livsstil och depression och bygger på en kohortstudie där deltagargruppen består av individer med en

psykiatriskdiagnos (van der Merwe, 2007).

Det finns en skillnad mellan kvinnor och män gällande hur psykisk ohälsa relaterar till övervikt (Zavala et al., 2018). Kvinnor med övervikt lider i betydligt högre grad av psykisk ohälsa än män med övervikt. Skillnaderna kan förklaras av kulturella, etniska och sociala faktorer. Kvinnor är mer utsatta för media och blir genom tidningar och sociala media influerade av ett visst kroppsideal. Studien visar att kvinnor som exponeras för media där kroppsnormen för kvinnor är smal och atletisk känner mindre kroppsnöjdhet. Resultat beskriver även att kvinnor känner ett starkare sociokulturellt tryck att väga mindre och ha en mer petit kroppsform (Zavala et al., 2018).

4.2 Etnisk bakgrund

Relationen mellan depressivitet och övervikt eller fetma har även visat olika resultat beroende på etnicitet och ras. Enligt Zavala et al. (2018) är México ett av de länder i världen som har högst antal individer som lider av övervikt eller fetma, trots detta har sambandet mellan övervikt och depressiva besvär inte studerats tidigare. Resultatet visar på att kvinnor med fetma även lider av depression. En annan faktor som påvisades var att många individer som är överviktiga eller lider av fetma är arbetslösa, detta kostar både samhället och sjukvården stora summor. Isolering och utanförskap är i sin tur en riskfaktor för depression (Zavala et al., 2018).

Eftersom både fetma och depression är så pass utbredda folkhälsosjukdomar, främst hos individer i medelåldern gjorde Mulugeta et al. (2018) en studie i England baserad på individer födda 1958 som var i åldern 45 och 50 år. Studien undersökte om depressiva symtom är förknippade med fetma och vidare om fetma i sin tur är förknippat med depressiva symtom.

Resultatet visar på att fetma och relaterade livsstilsfaktorer är relaterade till depressiva symtom för kvinnor. Detta påvisar att när depressioner eller annan psykisk ohälsa ska behandlas är det viktigt att även inrikta metoderna på behandling av fetma och

livsstilsfaktorer (Mulugeta, Power, Hyppönen, & Zhou, 2018). I studien av DeJesus et al.

(2016) beskrivs att den vita och svarta gruppen deltagare hade en positiv förening mellan ångest och fetma, medan de latinamerikanska och asiatiskagrupperna inte uppvisade denna koppling (DeJesus et al., 2016).

México och Frankrike två ytterligheter

(18)

18 Mexico är ett av de länder i världen som har högst andel överviktiga individer. I studien av Zavala et al. (2018) deltar 45,052 personer varav 53% är kvinnor, totalt lider 39% av övervikt och 33% av fetma (Zavala et al., 2018). Frankrike är en motsats till Mexico vad gäller antal invånare med övervikt. Studien av Husky, Mazure, Ruffault, Flahault & Kovess-Masfety (2018) visar betydligt lägre siffor för övervikt, 28,2 % var överviktiga och 11% feta. I Frankrike ses en uppåtgående trend där antalet överviktiga och feta individer ökar. Frankrike är ett av de länder i Europa som har lägst antal invånare med övervikt och fetma. Frankrikes regering har uppfört ett så kallat fetmacenter som arbetar med screening av befolkningen och syftar till förstärkt vård av överviktiga samt ska fokusera på att förebygga psykologiska faktorer som kan bidra till en individs övervikt. Den franska studien av Huskey et al. (2018) beskriver, liksom den mexikanska, att fetma är associerat med depressiva besvär framförallt hos kvinnor. Studiens syfte är att genom en tvärsnitts-designad studie beskriva sambandet mellan övervikt och psykiska störningar relaterat till kön. Resultatet kan användas för att visa på behovet av samordnad vård vid bedömning och behandling av övervikt och psykiatriska störningar. Även i Frankrike ses en högre andel individer med övervikt i grupper av

befolkningen som har lägre socioekonomisk status enligt Huskey et al. (2018). Individer utan arbete eller som lever på minimilön väger i genomsnitt mer än individer med högre inkomst och högre utbildningsnivå. Resultatet beskriver att kvinnor med övervikt i större utsträckning än män med övervikt lider av depressiva besvär (Husky et al., 2018).

4.3 Ålder och hormonella besvär

Menopausen är en tid i livet när kvinnor kan utveckla både övervikt och depressiva symtom.

Klimakteriebesvär kan påverka kvinnors psykiska välbefinnande och kvinnor upplever mer stress i samband med klimakteriet. Undersökningen visar på att stress och oro gör att kvinnor i klimakteriet kan utveckla ett emotionellt ätbeteende och att matintaget kan lindra stress.

Studien av van der Merwe (2007) är en tvärsnittsstudie och undersöker dels sambandet mellan övervikt och depression samt hormonell obalans som en faktor för att kvinnor ökar i vikt i övergångsåldern (van der Merwe, 2007). En studie av Schreiber & Dautovich (2017) visar att både stress och humörsvängningar som kvinnor i medelåldern kan uppleva är faktorer som kan påverka matvanor och beteende som kan medföra stressätande. Sänkta östrogennivåer kan vara en förklaring till stress och oroskänslor. Kombinationen av biologiska, psykologiska och sociala faktorer skapar en hormonell obalans som i sin tur leder till ett ogynnsamt

beteendemönster med exempelvis stressätande. Vid menopausen sker de största

minskningarna av östrogen nivåerna i kvinnokroppen, på grund av detta är det viktigt att undersöka relationen mellan depression menopausal status och viktökning (Schreiber &

Dautovich, 2017).

I studien av Schreiber och Dautovich (2017) från USA undersöks hur kvinnors ätbeteende ser ut under menopausen. 815 kvinnor i åldern 40-64 år deltog i studien. Syftet med studien är att 1, undersöka sambandet mellan depressiva symtom och vikt hos kvinnor mitt i livet. 2, att bedöma stressätande som en mekanism för att för att förklara sambandet mellan depressiva symtom och övervikt hos kvinnor. Kvinnorna fick besvara ett frågeformulär angående ätbeteende, med frågor som Hur upplever du vanligtvis en stressande händelse?

Svarsalternativen var ”Jag äter mer av min favoritmat för att må bättre” och ” Jag äter mer än

(19)

19 vad jag brukar”. Svarsalternativen var markerade 1-4 där 1 står för mycket och 4 inte alls.

Vikten bestämdes av BMI som mättes vid en fysisk undersökning. BMI mellan 18,5 kg-m² och 24,9 kg-m² anses vara normalt eller friskt. En individ med BMI över 25 betraktas som

överviktig och BMI över 30 kg/m² betraktas lida av fetma (Schreiber & Dautovich, 2017) För att ta reda på om kvinnorna hade nått menopausen fick deltagarna fylla i ett medicinskt

frågeformulär specifikt för kvinnors hälsa. Frågorna var bland annat, ”Har du haft menstruation det senaste året?” Och ”Vet du om din menstruation upphörde på grund av klimakteriet”. Med hjälp av svaren var det sedan möjligt att klassificera deltagarna i pre- och postmenopausala grupper. Slutligen användes statistikprogrammet SPSS för att utläsa om det fanns en direkt koppling mellan depressiva symtom med BMI i relation till stressätande och menopausal status. Resultatet visar på att det finns en relation mellan depressiva symtom och högt BMI genom stressätande (Schreiber & Dautovich, 2017).

4.4 Framtida behandlingsmetoder och kroppskännedom

För att i framtiden på ett mer effektivt sätt kunna behandla såväl individer med psykiatriska diagnoser, som till exempel depression, och fetma kan nya kunskaper användas. Det

observerade sambandet mellan vissa depressiva symtom, ökad aptit och viktökning tyder på att ett mål i behandlingen bör vara att även behandla matproblematiken som yttrar sig i form av ett känslomässigt födointag, enligt en studie av Kim, Austin, Subramanian & Kawachi (2018). Förebyggande program och behandlingsprogram kan genom att jobba med ätstörning förhindra eller minimera framtida ohälsosamma dietmönster och viktökning hos deprimerade personer och eventuellt bryta en ond cirkel av psykisk ohälsa och övervikt (Kim et al., 2018).

Fetma är en folkhälsosjukdom och medvetenheten kring konsekvenserna på befolkningsnivå av övervikt och fetma är viktiga att känna till, men de ogynnsamma effekterna av en ökad medvetenhet, som till exempel depression måste iakttas vid exempelvis en

folkhälsointervention (Kim et al., 2019). Genom resultat som framkommit i studien av Kim et al. (2018) gällande medvetenhetshöjande strategier vid BMI screening framkommer en oro för att en förhöjd medvetenhet kring fetma skulle kunna stigmatisera individer. Detta betyder att ett icke stigmatiserande tillvägagångssätt måste tillämpas. Detta kan göras genom att flytta fokus från kroppsstorlek till en hälsosam livsstil och kosthållning. Kvinnor som har en

uppfattning om att deras kropp är större än vad den är lider i större utsträckning av psykisk ohälsa än de kvinnor som uppfattar sin kropp korrekt i förhållande till den faktiska vikten (Kim et al., 2018).

Frankrike är ett av de länder i världen som har lägst antal överviktiga individer, men även här visar trenden på att antalet överviktiga stiger. Med anledning av detta har regeringen i

Frankrike utformat en strategi för att vända den ökande trenden. Enligt en studie av Huskey et al. (2018) är en del av strategin är att fokusera på depressiva besvär hos kvinnor, eftersom tidigare forskning där har visat samband med övervikt (Huskey et al., 2018). Fynden som framkom av Huskey et al. (2018) understryker att i behandlingen av övervikt hos kvinnor måste även psykologiska besvär och främst depression undersökas. Studien är utförd med

(20)

20 tvärsnittsdesign och inkluderar 22 138 deltagare bosatta i fyra regioner i Frankrike.

Telefonintervjuer utfördes mellan april till och med juni 2005. Sociodemografisk information som inkluderades i studien var kön, ålder, civilstånd, utbildningsnivå, sysselsättningsstatus, inkomst samt befolkningstäthet i hemvistregionen. Vikt och längd rapporterades av deltagarna och utifrån uppgifterna räknades BMI ut. Deltagarnas psykiska mående utvärderades genom en 40 minuter lång intervju, där frågorna behandlade deltagarnas psykiska mående de senaste 12 månaderna (Huskey et al., 2018).

Undersökning av kvinnor har visat på att kroppsuppfattning och psykiskt välbefinnande har ett samband. Kvinnor som upplever sin kropp som annorlunda eller större lider ofta även av psykisk ohälsa, enligt Vittengl (2019). Hur kroppen faktiskt ser ut i verkligenheten behöver inte överensstämma med kvinnans uppfattning. Uppfattar kvinnan att hennes kropp är överviktig kan den psykiska hälsan försämras. Det har framkommit att en kroppsuppfattning som inte uppfattas som överviktig är ett skydd mot psykisk ohälsa, även om fallet faktiskt är att kvinnan lider av övervikt (Vittengl, 2019). Kim et al. (2018) beskriver att i framtida förebyggande vikt interventioner för framförallt kvinnor måste oavsiktliga konsekvenser av en exakt viktuppfattning övervägas (Kim et al., 2018).Studien av Lazarevich et al. (2016) beskriver en annan viktig aspekt att ta hänsyn till vid en intervention. Känslomässigt ätande och förhöjt BMI har en positiv koppling med kunskap av detta behöver emotionshantering beaktas, enligt Lazarevich et al. ( 2016).

(21)

21 5. Diskussion

5.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att undersöka faktorer associerade med fetma och psykisk sjukdom som komorbiditet hos kvinnor. Resultatet visar på att det finns många olika aspekter som påverkar en individs BMI. De teman som uppkom efter den tematiska analysen har omarbetats och utvecklats till styckesindelningar med egna rubriker och underrubriker i uppsatsen.

Fetma/övervikt samt psykisk ohälsa är två utbredda folkhälsosjukdomar. Depressiva besvär är ett stort område inom psykisk ohälsa. Det har gjorts många studier för att undersöka samband mellan övervikt och depressiva besvär. Alla studier författaren använt i uppsatsen visar på att komorbiditeten övervikt eller fetma och depressiva besvär har gemensamma faktorer. Fem av de utvalda artiklarna inkluderar depression, vilken är den mest förekommande psykiska störningen (WHO, 2019).

Vetskapen om att socioekonomiska faktorer spelar in för en individs hälsa är känt. I utförd studie visar resultatet på att socioekonomiska faktorer även en faktor som associeras med övervikt eller fetma och depression eller ångest. När kunskapen finns skulle det i teorin vara möjligt att förebygga skillnader i hälsa till följd av socioekonomisk status ( Pellmer et al., 2017).

Arbetet med att finna en välfungerande metod för att individer, i studiens fall kvinnor, ska bibehålla en hälsosam vikt är komplex. Det finns en rad olika faktorer att ta hänsyn till. Med de senaste årens forskning går det att utläsa att det inte är effektivt med interventioner där individer får alltför stor kroppskännedom. Balansen mellan att upplysa individer eller en hel befolkning gällande alla hälsorisker med ett högt BMI och samtidigt inte skuldbelägga individen för hens beteende är utmanande. Det är intressant hur den psykiska upplevelsen av kroppen kan upplevas på ett sätt som inte stämmer överens med den fysiska verkligheten av hur kroppen ser ut, att en upplevelse av en större eller tyngre kropp kan ge upphov till

(22)

22 depressiva besvär. Med denna kunskap ges en förståelse av hur viktigt det är att fokusera även på den psykiska biten vid en viktintervention (Flahault et al., 2018).

Studier visar på att kvinnor lider i betydligt högre grad av depressiva besvär till följd av övervikt än vad män gör. Kvinnor känner ett större tryck från omgivningen att se ut på ett visst sätt. Som tidigare beskrivit har uppfattningen om kroppen stor betydelse för att uppleva depressiva symtom. Kanske är det så att kvinnor fäster större vikt vid kroppsuppfattning än män, och större kroppskännedom, även om den inte är överensstämmande med den verkliga bilden. Om detta är sanningen, varför är det då så? En faktor som bidrar till att kvinnor vill se ut på ett speciellt sätt, är att det finns en norm om hur kvinnor ska se ut, som förmedlas via reklam och media och har gjorts så under lång tid tillbaka. Kvinnor som föder barn blir också kontrollerade gällande vikt under hela graviditeten samt efteråt, detta måste göras utan att kvinnan upplever skamkänslor.

Hormonell obalans som uppkommer hos kvinnor i klimakteriet är också en bidragande orsak till dels depressiva besvär samt viktuppgång. Kvinnor i postmenopausal ålder anger att de har ett så kallat emotionellt ätbeteende och äter för att motverka stresskänslor och lägga fokus på något annat än negativa känsloyttringar. Kvinnor är en stor befolkningsgrupp och klimakteriet kan pågå en lång period av en kvinnas liv. Då det uppkommer både en viktökning och

depressiva besvär under denna period av livet är det av intresse att förebygga dessa besvär och främja en god hälsa både fysiskt och psykiskt. Fysik aktivitet är hälsofrämjande både vad gäller den fysiska hälsan men också för att uppnå en god psykisk hälsa (Schreiber &

Dautovich, 2017).

Studier från olika delar av världen och olika tidsperioder

Litteraturstudien bygger på artiklar från stora och vitt skilda delar av världen. Studier från Korea, USA, Europa och México är inkluderade. Alla studier visar på liknande resultat, att det finns samband mellan depressiva symtom och övervikt/fetma. Resultatet är förvånande på så sätt att författaren hade en förförståelse om att individer mår psykiskt dåligt för att det finns ett stigma kring övervikt och att kvinnor är pressade att se ut på ett visst sätt, att vara smala och att misslyckandet och skammen kan leda till depressiva besvär. Men på en del platser i världen är inte idealet en smal kropp, det finns globala och kulturella skillnader på hur övervikt/fetma uppfattas av omgivningen. Vad betyder det då att studierna visar på liknande resultat världen över? Kan de depressiva besvären uppkomma till följd av att övervikten påverkar individens liv negativt, att det är fysiskt ansträngande att leva ett aktivt och innehållsrikt liv och att individen då undviker aktiviteter och situationer som är

hälsofrämjande, och att det då uppstår en ond cirkel av viktuppgång, depressiva besvär och social isolering, men att det inte har något med att individen uppfattar sin kropp som avvikande från normen. I dessa delar av världen, där kroppsidealet inte är samma som i västvärlden, det vill säga att en individ har ett lågt/normalt BMI utan ett mer överviktigt ideal är accepterat och anses vackert, är det kanske mer framgångsrikt att arbeta för att förebygga övervikt utan att problemet med skamkänslor och känslor av misslyckande leder till

depressiva besvär (DeJesus et al., 2016).

(23)

23 I arbetet med denna litteraturstudie har artiklar med ett publiceringsdatum med ett tidsspann över cirka 25 år använts. I början av studien fanns det ingen tanke med detta, men under studiens gång var det intressant att notera att studierna visade på liknande resultat oavsett när de var publicerade.

Kroppskännedom och interventioner mot viktuppgång

Studier visar på att kvinnor lider i betydligt högre grad av depressiva besvär till följd av övervikt än vad män gör. Kvinnor känner ett större tryck från omgivningen att se ut på ett visst sätt. Som tidigare beskrivit har uppfattningen om kroppen stor betydelse för att uppleva depressiva symtom. Kanske är det så att kvinnor fäster större vikt vid kroppsuppfattning än män, även om den inte är överensstämmande med den verkliga bilden. Om detta är sanningen, varför är det då så? En faktor som bidrar till att kvinnor vill se ut på ett speciellt sätt, är att det finns en norm om hur kvinnor ska se ut, som förmedlas via reklam och media och har gjorts så under lång tid tillbaka. Kvinnor som föder barn blir också kontrollerade gällande vikt under hela graviditeten samt efteråt, detta måste göras utan att kvinnan upplever skamkänslor. Med kännedom om att det kan uppstå negativa konsekvenser psykologiskt framförallt för kvinnor under en intervention gällande vikt ska detta tas hänsyn till (Kim et al., 2018).

5.2 Metoddiskussion

För att få ett djupt och beskrivande resultat över kunskapsläget är en systematisk

litteraturstudie tillämpbar. En intervjustudie blev inte aktuell då tidsaspekten inte ansågs räcka till för att göra en djupgående och tillräckligt omfattande studie. Databaserna finns

tillgängliga under hela dygnet och gör det fördelaktigt att använda ur den aspekten. I arbetet med en litteraturstudie finns det både fördelar och nackdelar. Styrkan ligger i att information och resultat kan beskrivas tydligt och lättöversiktligt. En svaghet kan vara att möjligheten att presentera all forskning som finns är begränsad och resultatet skulle kunna vara felaktigt, men det är författaren medveten om och har tagit hänsyn till i urvalsprocessen. I valet av databaser var kriterierna att välja databaser som hade ett brett spektra över relevant material. Databasen PubMed innehåller artiklar inom området hälso och vårdvetenskap, vilket är intressant för studien. I databasen PsycInfo finns artiklar gällande dels hälso och sjukvård samt psykologi, sociologi samt socialpsykologi varför även denna databas var användbar vid sökandet av artiklar till studien. I arbetet med att granska artiklar har begreppen tillförlitlighet och äkthet använts. Genom att använda granskningsmallen PRISMA ökar trovärdigheten i studien. Vid kvalitetsgranskningen tittade författaren på faktorer som, är artikeln vetenskapligt skriven, stämmer relevansen med studiens syfte, originalartikel samt om artikeln erhöll ett etiskt godkännande. Endast artiklar publicerade på engelska har inkluderats i studien. För att minska risken för tolkningsfel har mittlexion.se använts. Studier från Europa, USA, Korea och

Mexico har inkluderats, det ses som en styrka, då det ger ett globalt perspektiv över folkhälsoproblemen, depression och övervikt/fetma.

(24)

24 Slutsats

Studiens resultat beskriver att de två stora folkhälsosjukdomarna övervikt eller fetma och depression eller ångest är globala och övervikt eller fetma beskrivs som en epidemi.

Resultatet visar på att det finns faktorer associerade med komorbiditeten övervikt eller fetma och depression eller ångest. Socioekonomisk status är faktor som påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Etnisk bakgrund har betydelse för hälsan. Det är många faktorer som kan påverka den psykiska hälsan och övervikt eller fetma är en. Stigmatiseringen kring övervikt eller fetma kan leda till psykisk ohälsa som isolering och social fobi. För kvinnor kan

hormonella besvär orsaka både psykisk ohälsa samt viktuppgång. Resultatet beskriver även att det finns en psykologisk aspekt av hur den egna kroppen uppfattas som ligger till grund för det psykiska måendet.

För att minska individers lidande av psykisk ohälsa och eller övervikt/fetma är det viktigt att upptäcka symtomen tidigt och behandla de båda tillstånden innan de blir kroniska eller leder till följdsjukdomar. Ett minskat stigma kring övervikt kan leda till bättre behandlingsmetoder, en behandling där individen känner skam och skuld kan leda till att den psykiska hälsan försämras.

(25)

25 Referenslista

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber Codex. (2019). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 2020-05-03 från http://www.codex.vr.se/index.shtml

*DeJesus, R. S., Radecki Breitkopf, C., Ebbert, J. O., Rutten, L. J., Jacobson, R. M., Jacobson, D. J., Fan, C., & St. Sauver, J. (2016). Associations between anxiety disorder diagnoses and body mass index differ by age, sex and race: A population based study.

Clinical Practice and Epidemiology in Mental Health, 12(1), 67-74. https://doi.org/10.2174/

Folkhälsomyndigheten. (2019). Mat och fysisk aktivitet. Hämtad 2019-11-05 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/

Globalamalen. (2019). Globalamålen. Hämtad 2020-04-10 från https://www.globalamalen.se/

*Husky, M. M., Mazure, C. M., Ruffault, A., Flahault, C., & and Kovess-Masfety, V. (2018).

Differential Associations Between Excess Body Weight and Psychiatric Disorders in Men and Women. Journal of Women's Health. Feb 2018.183-190.

http://doi.org/10.1089/jwh.2016.6248

*Kim, Y., Austin, S. B., Subramanian, S. V., & Kawachi, I. (2018). Body weight perception, disordered weight control behaviors, and depressive symptoms among Korean adults: The Korea National Health and Nutrition Examination Survey 2014. PloS one, 13(6), e0198841.

https://doi.org/10.1371/journal.pone.0198841

*Lazarevich, I., Irigoyen Camacho, M. E., Velázquez-Alva, M., & Zepeda Zepeda, M. (2016).

Relationship among obesity, depression, and emotional eating in young adults. Appetite, 107, 639–644. https://doi.org/10.1016/j.appet.2016.09.011

McFarlane, S .I., & Gustafson, D.R. (2018).The Epidemiology of Type 2 Diabetes and

Dementia. In Diabetes and Dementia. Amsterdam: Elsevier, ed. Z Arvanitakis, V. Srikanth.

*Mulugeta, A., Zhou, A., Power, C., & Hyppönen, E. (2018). Obesity and depressive symptoms in mid-life: a population-based cohort study. BMC psychiatry, 18(1), 297.

https://doi.org/10.1186/s12888-018-1877-6

Pellmer K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande folkhälsovetenskap.

Stockholm:Liber

*Schreiber, D. R., & Dautovich, N. (2017). Depressive symptoms and weight in midlife women: the role of stress eating and menopause status. Menopause (New York, N.Y.), 24(10), 1190–1199. https://doi.org/10.1097/GME.0000000000000897

*Subramanian, S. V., Kim, D. J., & Kawachi, I. (2002). Social trust and self-rated health in US communities: a multilevel analysis. Journal of urban health : bulletin of the New York Academy of Medicine, 79(4 Suppl 1), S21–S34. https://doi.org/10.1093/jurban/79.suppl_1.s21

(26)

26

*van der Merwe M. T. (2007). Psychological correlates of obesity in women. International journal of obesity (2005), 31 Suppl 2, S14–S32. https://doi.org/10.1038/sj.ijo.0803731

*Vittengl J. R. (2019). Which body shape dimensions and sizes predict depression?. Journal of affective disorders, 250, 193–198. https://doi.org/10.1016/j.jad.2019.03.032

Spell out name World Health Organization. (2019). What are the health consequences of being overweight? Hämtad 2019-11-15 från https://www.who.int/features/qa/49/en/

WHO. (2019). Obesity. Hämtad 2020-05-01 från https://www.who.int/topics/obesity/en/

WHO. (2019). Mental health. Hämtad 2020-05-13 från https://www.who.int/mental_health/en/

*Zavala, G. A., Kolovos, S., Chiarotto, A., Bosmans, J. E., Campos-Ponce, M., Rosado, J. L.,

& Garcia, O. P. (2018). Association between obesity and depressive symptoms in Mexican population. Social psychiatry and psychiatric epidemiology, 53(6), 639–646.

https://doi.org/10.1007/s00127-018-1517-y

(27)

27