• No results found

HOT, VÅLD & TRAKASSERIER

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "HOT, VÅLD & TRAKASSERIER"

Copied!
45
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

UMEÅ UNIVERSITET

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN  

 

HOT, VÅLD & TRAKASSERIER

EN STUDIE OM HANDLINGSUTRYMME, POLITISKA LEDARE OCH DEMOKRATI

U

PPSATS FÖR

C-

SEMINARIET I STATSVETENSKAP

U

MEÅ UNIVERSITET VT

2014

C

AISA SIIKAVAARA

(2)

Abstract

Studies have shown that politicians are significantly more likely to become victims of violent crime than other citizens in Sweden. In fact increasing political rank and engagement are directly proportionate to increased risk for violence. Threat towards politicians is not only dangerous to the individuals involved but also to the democratic system as a whole. . Political scientists the world over have done a lot of research on democracy, but I have been unable to find a single method or theory that examines how violence, threat and harassment affect political leaders and democratic systems.

The aim of this study is to expand the existing model made by Tommy Möller, professor in political science. In his model he presents 11 factors that affect political leaders ability to act. My aim is to develop his model by adding a 12th factor “violence, threat and harassment”. To fulfill the aim of the study I have analyzed texts and interviews with political leaders to discover if and how violence, threat and harassment affect them in their role as political leaders.

My analysis showed that all of the interviewed political leaders had been affected by this, but on different levels. Some of them were only affected personally, some of them were affected both personally and professionally and some were only affected professionally. On a personal level they becomes more emotionally cold, jaded and chastened. Some of the leaders questioned their motivation to continue their mission as politician. On a professional level it was common to “self censure” by avoiding contemporary blogs and debates on subjects they had marked as “sensitive”,. The interviews combined with the other information and reports (analysis of texts) support the conclusion that it useful to add a 12th factor to Tommy Möllers model in the studied case.

The name of the thesis is “Threat, violence & harassments – A study of limitations of political leadership and democracy”. This thesis is a final assignment for Bachelor degree in political science.

   

Key words: Political leadership, democracy, threat, violence, harassments

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1 Problemformulering ... 5

1.2. Syfte ... 6

1.3 Frågeställningar ... 6

1.4 Avgränsningar ... 7

2. Teorianknytning ... 8

2.1 Tommy Möller och modellen om handlingsutrymme ... 8

2.2. Tidigare forskning i ämnet hot, våld och trakasserier ... 11

2.3 Teorireflektion ... 13

3. Metod och material ... 15

3.1 Kvalitativ metod ... 15

3.2 Fallstudie ... 15

3.3 Samtalsintervju ... 17

3.4 Intervjuanalys ... 18

3.5 Val av material ... 19

3.6 Validitet/Reabilitet ... 19

4. Bakgrund ... 21

4.1 Statens betydelse ... 21

4.2 Samhällskontraktet ... 21

4.3 Svenska förvaltningsmodellens särdrag ... 22

4.4 Demokrati som statsskick ... 23

4.5 Svenska kommuner och landsting ... 24

5. Resultat och analys ... 26

5.1 Om de politiska ledarna ... 26

5.2 Rollen som politisk ledare ... 27

5.3 Hot, våld och trakasserier ... 28

5.4 Konsekvenser för person och samhälle ... 31

6. Avslutning ... 34

6.1 Sammanfattande resultat ... 34

6.2 Slutsatser/diskussion ... 36

7. Litteraturlista ... 38

7.1 Bilaga 1 ... 41

7.2 Bilaga 2 ... 43

(4)

1. Inledning

År 1963 blev USAs yngsta president genom tiderna, John F. Kennedy, skjuten till döds i en öppen bil i staden Dallas. 1 Under de senaste åren uppskattas minst 30 borgmästare mördats i Mexiko.2 År 1982 blev Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme skjuten på Sveavägen i Stockholm. 3 Den 10e september 2003 knivmördades det svenska stadsrådet Anna Lindh på varuhuset NK i Stockholm. 4 Den gemensamma nämnaren för dessa personer är att de var förtroendevalda politiker och utsattes för ett brott, mest sannolikt med koppling till uppdraget som politiker.

Med hot, våld och trakasserier som metod kan enskilda aktörer skada det demokratiska systemet på olika sätt. Våld och hot kan även påverka samhällen och invånare genom terrorism eller politisk aktivism. Våld som samhällsproblem är ingen nymodighet, redan på 1600-1700 talet funderade filosofiska tänkare såsom Thomas Hobbes på statens betydelse som skydd för människan. Hobbes menade att ett anarkiskt tillstånd utan lagar och regler skulle leda till att människor till slut skulle förgöra varandra. 5 Ett exempel från vår tid går att finna i USA där man sedan Kennedymordet och attacken mot World Trade Center den 11:e september 2001 förändrat strukturen både civilt och politiskt. Värderingar som frihet och jämlikhet har fått hållas tillbaka för säkerheten.6 Hotet mot det demokratiska samhället uppstår även när en politiker på grund av sitt politiska uppdrag blir utsatt för våld, hot och trakasserier. Hoten kan påverka den politiska processen negativt och försvåras beslutsfattande. Hot, våld, trakasserier eller oro för att bli utsatt för sådana brott kan dessutom göra det svårare att behålla personer inom politiken och försvåra arbetet med att rekrytera nya medlemmar i allmänhet och vissa poster i synnerhet.7

Den demokratiska statens fundament vilar i dialog. Dialog bland mellan folket/medborgarna, dialog mellan förtroendevalda politiker och dialog mellan förtroendevalda och folket. Enligt den tidigare amerikanska presidenten Woodrow Wilson är en öppen politisk dialog ett av

                                                                                                               

1Nationalencyklopedin, John F Kennedy. 2014.http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/enkel/john-f-kennedy(Hämtad 2014-04-23)

2 Mexiko city TT-AFP. ”Borgmästarkandidat dödad i Mexico”. Svenska Dagbladet. 2013-06-13.

3 Ruin Olof, Nationalencyklopedin, Olof Palme. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/lang/olof-palme (Hämtad 2014-04-23)

4 Arvidsson, Ulf, Gleisner, Ann-Sophie, Anna Lindh- mordet. http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/anna-lindh-mordet , Nationalencyklopedin, (Hämtad 2014-04-23)

5  Wolff, Jonathan & Rosen, Michael (red.), Political thought, Oxford University Press, Oxford, 1999, 56-57  

6 Simon, Jonathan, Governing Through Crime: How the War on Crime Transformed American Democracy and Created a Culture of Fear (Studies in crime and public policy), Oxford University Press, 2007

7 Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet, Ett hot mot demokratin, Stockholm, 2004, 7

(5)

politikens renande element. 8 För en god demokrati är öppenhet en viktig del då öppenheten vädrar ut egenintressen, fördomar och omoraliska förslag. 9

1.1 Problemformulering

De allra flesta svenskar tycker att den representativa demokratin fungerar som bäst om medborgarnas åsikter förs fram via de politiska partierna. Politikerförtroendet i Sverige som land har stärkts de senaste åren och människors syn på hur väl partierna klarar av sin roll som åsiktsbärare har stärkts. Detta är goda nyheter och som författarna skriver ”något att glädjas åt”. 10 Samtidigt är det konstaterat i forskning11 att hot, våld och trakasserier av dessa förtroendevalda politiker existerar och att det sker mer frekvent för denna grupp än övriga medborgare, vilket kan vara ett problem för dessa utsatta individer men även för samhället.

Om man ska rikta blicken mot Sverige och vår samtid finns det en studie som visat att en av fem förtroendevalda politiker blivit utsatta för hot, våld eller trakasserier med koppling till sin yrkesroll under 2013. Rapporten visade att förtroendevalda, med högre maktpositioner och med flera uppdrag i större utsträckning blir utsatta för hot, våld och trakasserier.12 En stor del av de hotfulla händelserna sker på internet och sociala medier. En konstaterad skillnad i hotbild finns mellan fritidspolitiker och heltidspolitiker där heltidspolitiker är mer

utsatta. 13

Hotbilden är problematisk då det demokratiska samhället vilar på dialog. Den svenska representativa demokratin bygger på att politiker ska föra fram åsikter och komma med förslag och besluta i hur man ska styra Sverige. Hur detta påverkar politikers

handlingsutrymme och då specifikt de politiska ledarna finner jag intressant. En annan person som varit intresserad i att studera handlingsutrymme för politiska ledare är Tommy Möller, professor i Statsvetenskap vid Stockholms universitet. Möller menar i sin bok att demokratiforskning om politiska ledare lyser med sin frånvaro i den akademiska världen, någonting han upplever som märkligt eftersom de är de främsta representanterna i det                                                                                                                

8 Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.), Demokratins mekanismer, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, 231

9 Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.), Demokratins mekanismer, 231

10 Erlingsson, Gissur Ó, Persson, Mikael , 21 maj 2014, ”Partidemokratin mår alldeles utmärkt i Sverige”, http://www.dn.se/debatt/partidemokratin-mar-alldeles-utmarkt-i-sverige/, Dagens Nyheter, 2014-05-21

11 Se PTU rapport 2012, PTU rapport 2014 m.fl.

12 Krantz, Joakim, Wallin, Lisa & Wallin, Sanna, Politikernas trygghetsundersökning 2012: förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Stockholm, 2012, 8

13 Krantz, Joakim, Wallin, Lisa & Wallin, Sanna. Politikernas trygghetsundersökning 2013. Rapport 2014:9: Stockholm:

Brottsförebyggande rådet, 2014, 9

(6)

demokratiska systemet. 14 Det finns skäl att hålla med. Möller har i sin bok Politiskt ledarskap undersökt vad som påverkar handlingsutrymmet hos politiska ledare i Sverige. 15 Möller presenterar en modell med 11 faktorer som han menar påverkar politiska ledare i Sverige. Ett problem med Möllers modell är att hotbilden inte presenteras som en faktor som påverkar politiska ledares handlingsutrymme, detta finner jag både intressant och märkligt då ett flertal studier visar på att hotbilden mot politiker är ett verkligt problem i Sverige.

Då hotbilden mot politiker enligt tidigare studier uppenbarligen verkar finnas, blir det angeläget att ställa sig frågan; Hur påverkas politikernas handlingsutrymme av hotbilden? I forskarvärlden ekar det tomt av politiska teorier och modeller om hotbilden mot politiker.

Studiens avsikt är att undersöka politiska ledare och huruvida det finns incitament till att hot, våld och trakasserier mot politiska ledare kan komplettera och utveckla Möllers modell. I studien avser jag att utveckla Möllers modell om handlingsutrymme med en tolfte faktor.

1.2. Syfte

Studiens syfte är tredelat. Studiens syftar för det första till att studera de utvalda politiska ledarnas erfarenheter av hot, våld och trakasserier med koppling till rollen som politiker.

Studien syftar vidare till att undersöka huruvida hotbilden eller oro för denna påverkar de politiska ledarnas handlingsutrymme. För det tredje syftar studien till att undersöka om det finns grund till att komplettera Möllers modell om politiskt ledarskap och handlingsutrymme med en tolfte faktor ”hot, våld och trakasserier”.

1.3 Frågeställningar

Dessa frågeställningar kommer att ligga till grund för att besvara studiens syfte.

1. Vilka erfarenheter har de politiska ledarna av hot, våld och trakasserier?

2. Blir politiska ledare i Umeå kommun och Västerbottens läns landsting påverkade av hot, våld, trakasserier eller oron för att bli utsatt för detta? På vilket/vilka sätt?

3. Får hotbilden några konsekvenser på de politiska ledarnas handlingsutrymme?

4. Finns bevis för att hot, våld och trakasserier mot politiska ledare kan läggas till som en kompletterande tolfte punkt i Möllers modell?

                                                                                                               

14 Möller, Tommy, Politiskt ledarskap, 1. uppl., Liber, Malmö, 2009, 8  

15 Möller, Tommy, Politiskt ledarskap, 103

(7)

1.4 Avgränsningar

Studien avgränsas till att omfatta politiska ledare i Sverige. Detta då vi i Sverige är en väletablerad demokrati med betydande öppenhet i vår förvaltningsstruktur. Studien avgränsas till att inte att behandla terrorism. Studien avgränsas geografiskt till att behandla politiska ledare i Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Till studien kommer den första frågeställningen om de politiska ledarnas synsätt av hot, våld och trakasserier inte avgränsas till någon specifik tidsrymd. Detta då det är deras generella syn på hotbilden som är intressant att fånga in. Den första frågeställningen avser att behandla individernas samlade erfarenheter av hot, våld och trakasserier. I de övriga frågeställningarna är hotbilden kopplat mot uppdraget som politisk ledare.

Studien är inte utformad till att studera skillnader i partitillhörighet, kön och kommer inte uttala sig i dessa frågor.

(8)

2. Teorianknytning

Inledningsvis presenteras Tommy Möller och hans modell med de 11 faktorer som han anser påverkar politiska ledares handlingsutrymme. Efter detta ämnar jag att presentera en bild av den tidigare forskningen som bidragit till förståelsen av hotbilden mot politiker.

2.1 Tommy Möller och modellen om handlingsutrymme

Tommy Möller, född 1958, är professor i Statsvetenskap vid Stockholms Universitet. 1986 disputerade Möller vid Uppsala universitet. Han har i sin forskning valt att fokusera på relationen mellan folk och makthavare, partiväsendet i Sverige och historiska analyser över svenska politiker. Han har skrivit böcker som använts vid flera högskolor och varit delaktig i flera statliga utredningar som sakkunnig i välfärdspolitik och demokrati. 16

Möller menar att kritiken mot politiska ledare i media bygger på ett antagande från dem om att regeringschefer, statsråd och andra politiska ledare kan påverka och göra skillnad i samhället. Av den anledningen har medierna ett stort intresse av att följa politikerna och kritisera dem i deras arbete. Möller skrev sin bok för att han ansåg att det fanns en kunskapslucka i forskningen om politiskt ledarskap, då intresset för att systematiskt genomlysa fenomenet inom statsvetenskaplig forskning har varit begränsat. Möllers syfte med sin bok är att blottlägga och definiera de politiska ledarnas roll i samhällsvetenskaplig forskning och han gör det med att presentera elva faktorer som han anser påverkar handlingsutrymmet för politiker. 17 Nedan presenteras modellens faktorer.

1. Det konstitutionella ramverket

De politiska ledarna kan inte agera utanför de konstitutionella regelverken. Politiker är beslutande i dessa regelverk och medverkar därför själv i skapandet av det egna handlingsutrymmets ramar. Ibland kan det finnas motiv att begränsa politikernas inflytande över det konstitutionella ramverket och ett särskilt skydd byggs in för att kunna ta vissa beslut, ex. två likalydande beslut med ett mellanliggande val som gäller för inskränkandet av medborgliga fri- och rättigheter (RF, 2 kap). 18 Ett annat exempel på konstitutionens begränsningar för politiskt handlingsutrymme är utformningen av valsystemet, detta pga. att valsystemet får direkta följder för hur partistrukturen formas. Ett valsystem med majoritetsval                                                                                                                

16 Wikipedia. Tommy Möller. 28 April 2014. http://sv.wikipedia.org/wiki/Tommy_Möller (Hämtad 2014-05-06)    

17 Möller, Tommy, Politiskt ledarskap, 1. uppl., Liber, Malmö, 2009, 8

18 Möller, Tommy, Politiskt ledarskap, 103

(9)

skapar ofta två stora partier, medan ett valsystem med proportionella val tenderar att ge ett flerpartisystem. 19 Beroende på ett lands valsystem sätts förutsättningarna för politikernas handlingsutrymme.

2. De ideologiska ramarna

Som politisk ledare är man mer eller mindre begränsade av partiets ideologiska grunder.

Politiska förslag eller handlingar som ligger utanför det ideologiska spektrumet är ofta inte tänkbara för en politiker att genomföra, med undantag för extrema situationer såsom ekonomiska kriser. 20

3. Partiorganisationen

Inom partier är inomorganisatorisk stabilitet ett övergripande mål. Om partiet saknar detta hotar det partiets överlevnad. Politiska ledare har en viktig roll i att leda partiet och arbeta på dess sammanhållning. Det är därför viktigt att medlemmar och partiaktiva känner en ideologisk samhörighet och ”identifikation”. De politiska ledarnas handlingsutrymme är, ur den vinkeln, begränsade av partiets ideal och kan/bör inte avvika allt för mycket ifrån partiets ideologiska ståndpunkt. 21

4. Ekonomin

De politiska ledarnas möjlighet att utöva sin politik är begränsad av ekonomin. Har ett land svaga statsfinanser blir den direkta följden att politikernas handlingsutrymme försvagas på två sätt. Främst blir effekten att de politiska ledarnas auktoritet försvagas vilket gör det svårare att hantera påverkansförsök från särintressen. För det andra kan de politiska ledarna tappa handlingskraft då de inte har samma möjligheter att genomföra de politiska åtgärder som de rent ideologiskt vill genomföra. 22

5. Utrikespolitik

Sverige påverkas av omvärlden och dess händelser. Ett svenskt exempel går att hämta ifrån andra världskriget då en samlingsregering bildades och socialdemokraterna blev tvungna att göra ett avbrott i sin reformpolitik. På samma sätt som det politiska handlingsutrymmet påverkas negativt av omvärldshändelser kan även motsatt effekt ske, genom ett ökat                                                                                                                

19 Möller, Tommy, Politiskt ledarskap, 105

20 Ibid, 108

21 Ibid, 109

22 Ibid, 113  

(10)

handlingsutrymme. Terrordådet den 11 september 2001 i New York är ett exempel på en händelse då det nationella traumat gav den Amerikanska statsmakten med dess politiska ledare ett ökat handlingsutrymme. 23

6. Politisk kultur

Som politisk ledare, likt andra politiska aktörer, påverkas de av normer och värderingar som råder i den miljö denne befinner sig i. I Sverige, likt andra länder, finns en mängd regler/normer/värderingar som påverkar politiker i hur de kan och bör uppträda. Fenomenet kan beskrivas med begreppet politisk kultur. Politiska ledare har utöver dessa outtalade regler ytterligare förväntningar som är applicerbara till rollen som ledare. Dessa politiska kulturer skiljer sig mellan länder och begränsar således handlingsutrymmet hos politiker i allmänhet och politiska ledare i synnerhet. 24 Utöver detta tillkommer även partikulturer för politiker och politiska ledare att förhålla sig till. 25

7. Opinionen

Politiska ledare vill och behöver ha makt och legitimitet från folket för att verkställa politik.

För att få möjlighet att verkställa politiken krävs stöd från opinionen. Är de politiska ledarna populära skapar det bättre förutsättningar att genomföra en önskad politik än om de är

impopulära. När politiska ledare försvagas av opinionen får de ett minskat

handlingsutrymme. Det är inte ovanligt att politiska ledare avgår från sin post när stödet från folket blir för svagt. 26

8. Andra aktörers handlande

En politisk ledare kan få minskat eller ökat handlingsutrymme om någon annan i partiet gör ett uttalande. Ett exempel är socialdemokraterna och Tage Erlanders tal till en mängd medlemmar till fackorganisationen IF Metall i augusti 1961. Erlanders tal gjorde att möjligheten av ett svenskt medlemskap i EEC försvårades, detta trots att det fanns andra partier som strävade efter ett medlemskap. Detta är ett exempel på ett partis politiska ledarskap som påverkat handlingsutrymmet för andra partiers ledare. 27

                                                                                                               

23 Möller, Tommy, Politiskt ledarskap, 116

24 Ibid, 117

25 Ibid, 118

26 Ibid, 121  

27 Ibid, 121

(11)

9. Det historiska arvet vid tillträdet

Politiska ledare påverkas även av det historiska arvet. Tidigare forskning har bevisat att handlingsutrymmet för en tillträdande partiledare blir mindre om den föregående partiledaren har suttit länge på sin post. Har en ledare suttit länge på sin post minskar det alltså handlingsutrymmet för den nya ledaren som tillträder posten. Detta eftersom den tidigare ledarens sätt att leda blivit normerande för partiet i dess omgivning. 28

10. Medierna

Innan 1960 talet var den politiska arenan i stort sett oberoende av media och dess bevakning.

I de fall där politiska ledare var i kontakt med media hade politikern kontrollen, inte vice versa. Politiker kontaktade media för att göra ett visst uttalande och få ut ett visst budskap.

Den granskande journalistiken var inte utbredd och media hade inte en sådan inflytelserik maktposition som idag. Idag är medierna betydelsefulla aktörer med stor makt att fälla eller upphöja en politiker. Som ett resultat av risken att hamna i ett mediedrev blir politiker försiktigare och får därigenom ett minskat handlingsutrymme.29

11. Förtroendet

Som övergripande faktor är det sjunkande förtroendet i allmänhet. Urholkas förtroendet för politiker påverkas gruppen i stort. Vid lågt förtroende för politiker som grupp och för individuella politiker blir det svårare att genomföra impopulära men nödvändiga politiska beslut. För en enskild politisk ledare begränsas handlingsutrymmet eftersom denne då är i behov av att förankra sina åsikter och idéer hos väljare, partikamrater och övriga aktörer. Att vara lyhörd kan leda till ängslighet och en allt för tilltagen försiktighet.30

2.2. Tidigare forskning i ämnet hot, våld och trakasserier

Hot, våld och trakasserier mot politiker, den så kallade hotbilden, har under den senaste tioårsperioden undersökts med varierande metoder och omfattning. Gemensamt för undersökningarna är att de till större delen har haft mer kvantitativa inriktningar än kvalitativa.

                                                                                                               

28 Möller, Tommy, Politiskt ledarskap, 123

29 Ibid, 123-125

30 Ibid, 125  

(12)

De två främsta studierna i ämnet hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda är utförda av Brottsförebyggande rådet på uppdrag av regeringen, kallade Politikernas

trygghetsundersökningar(PTU). Den första rapporten presenterades 2012 och den andra under denna uppsats, den 18 maj 2014. Rapporterna har varit utformade som total- undersökningar av fullmäktigeledamöter i kommun- och landsting samt riksdagsledamöter i Sverige. Syftet med studierna har dels varit att kartlägga graden av utsatthet hos de förtroendevalda politikerna, men även att se till hotbildens struktur samt att ta fram kunskap om hur hotbilden kan förebyggas och lindras.

Innan Brottsförebyggande rådet genomförde sin PTU-undersökning 2011 som mynnade ut i rapporten 2012, visste man lite om hur utbrett problemet var och dess art. I PTU-rapporten från 2012 presenterades resultaten, nästan var sjätte undersökt politiker någon gång under 2011 blivit utsatta för hot, våld eller någon form av trakasserier med koppling till sitt politiska uppdrag. Den mest förekommande brottstypen uppgavs vara trakasserier, följt av hot. De mindre förekommande brottstyperna var misshandel och skadegörelse. 31 Riksdagsledamöter hade under 2011 en högre andel utsatta (mer än var tredje) än förtroendevalda i landsting/regioner och kommuner (15 %, 15 %).

Den vanligaste konsekvensen var att de förtroendevalda medvetet valt att inte engagera sig eller göra uttalanden i den specifika frågan, på grund av utsatthet eller oro. Sex procent valde att inte engagera sig och åtta procent att undvika uttalande. En procent gjorde ett aktivt val och bytte eller lämnade det specifika uppdraget. Det är däremot fler som har funderat på att byta eller lämna uppdrag.32

När politikern blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier är det ovanligt att personen gör en polisanmälan, åtta av tio politiker valde att inte göra en anmälan. Orsaken till detta var främst att man såg det som en del av uppdraget som förtroendevald men av de utsatta benämndes även att man inte trodde att en anmälan hos polisen skulle leda till någonting. Av de personer som uträttat en anmälan hos polisen var fler positivt än negativt inställda av polisens bemötande. Även om 80 % av de utsatta valde att inte göra en polisanmälan, hade 60 % av de

                                                                                                               

31  Krantz, Joakim, Wallin, Lisa & Wallin, Sanna, Politikernas trygghetsundersökning 2012: förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Stockholm, 2012, 8  

32 Krantz, Joakim, Wallin, Lisa & Wallin, Sanna, Politikernas trygghetsundersökning 2012: förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier, 10

(13)

utsatta rapporterat händelsen till någon säkerhetsansvarig i partiet eller liknande. 33

I PTU-rapporten från 2014 presenterades resultaten att en av fem undersökta politiker någon gång under 2013 blivit utsatt med koppling till sitt förtroendeuppdrag. Riksdagsledamöter och ordförande i nämnder, aktiva politiker och kvinnor i synnerhet var särskilt utsatta. Vidare presenterades att utsattheten och oron leder till konsekvenser för många valda politiker, som exempel har mer än var tionde undvikit att engagera sig i och debattera en specifik fråga.

Vidare konstaterades att anmälningsbenägenheten till polisväsendet var låg, mer än hälften hade varken upprättat polisanmälan eller talat med någon i sin närhet. 34

Innan PTU-rapporterna har ett flertal aktörer varit intresserade av att kartlägga hotbilden hos politiker, bland annat SKL, SÄPO. 35 36 På det internationella planet har de flesta undersökningar som gjorts varit fallstudier.37

2.3 Teorireflektion

Ett grundantagande i modellen om handlingsutrymme är att individen, i detta fall politiska ledare, har möjlighet att påverka, i teoretiska termer kallat metodologisk individualism38. Studien utgår vidare ifrån antagandet att man genom att studera världen genom att undersöka den och skapa uppfattningar om hur den fungerar. Studien har ett ontologiskt antagande om att det finns en verklighet som är oberoende av vårt subjektiva medvetande. Studien har även ett epistemologiskt antagande om att det är möjligt att samla in välgrundad kunskap om den verkligheten. 39 Dessa antaganden kan kritiseras och det kommer alltid finnas osäkerhet vid slutsatser och orsaksförhållanden för samhällsforskare. Kritiker menar att för att ge en förklaring till ett samhällsproblem behöver forskaren egentligen veta vad som hade hänt om,

                                                                                                               

33 Krantz, Joakim, Wallin, Lisa & Wallin, Sanna, Politikernas trygghetsundersökning 2012: förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier, 10

34  Krantz, Joakim, Wallin, Lisa & Wallin, Sanna, Politikernas trygghetsundersökning 2013: utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld, Brottsförebyggande rådet 2014, 9-10  

35 Kommittén om hot och våld mot förtroendevalda, Jakten på makten: betänkande, Fritze, Stockholm, 2006

36 Giljam, Mikael, Karlsson, David & Sundell, Anders, Politik på hemmaplan – tiotusen fullmäktigeledamöter tycker om politik och demokrati, SKL Kommentus AB, Stockholm, 2010, 75

37 Krantz, Joakim, Wallin, Lisa & Wallin, Sanna, Politikernas trygghetsundersökning 2012: förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier, 15

38 Möller, Tommy, Politiskt ledarskap, 11

39 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2012, 19  

(14)

om, inte om hade varit”.40 Exempelvis, hur samhället hade sett ut om politiker aldrig någonsin hade blivit utsatt för någon hotbild. I denna studie, likt många andra

samhällsstudier, anser jag att det är möjligt att studera verkligheten och dra slutsatser av den.

Vidare är det en tolkningsfråga huruvida hotbilden mot politiska ledare redan i viss mån är en faktor i Möllers modell. Beroende på hur man tolkar faktorerna; ”andra aktörers handlande”

och ”politisk kultur” kan eventuellt hotbilden inrymmas där. Min åsikt är att om Möller i sin modell på något sätt haft för avsikt att inrymma hotbilden i en av faktorerna, skulle han skrivit om den i boken.

                                                                                                               

40 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 91  

(15)

3. Metod och material

En bra studie har ett tydligt avgränsat syfte som stämmer överens med frågeställningar och metodens design samt huruvida studien genererar data som är meningsfull och relevant för att besvara dess syfte. En annan viktig del är att studien ska vara realistiskt utformad utifrån perspektiv såsom tid och resurser. 41

3.1 Kvalitativ metod

Som grund till studien kommer en kvalitativ metod att användas. Vilken är bra när man ska förstå och förklara samhällsproblem snarare än att mäta och kartlägga. Enligt kvalitativ metod studeras den sociala världen och dess deltagare med undersökningsobjektens erfarenheter, perspektiv och berättelser som utgångspunkt. Genom att använda sig av icke standardiserade metoder kan man generera information som fångar in en komplex verklighet och anpassa studien efter varje deltagare eller falls karaktär.

Kvalitativ metod går främst att kritisera utifrån huruvida rätt bild av verkligheten kan fångas in genom intervjuer eller fokusgrupper. Anhängare av den äldre versionens kvantitativa metod skulle mena att all ”riktig forskning” baseras av många analysenheter som behandlas på ett tydligt standardiserat sätt. 42 Är man som forskare öppen och tydlig med sina metodval och medveten om dess konsekvenser kan kvalitativ metod användas med samma tyngd som kvantitativ metod. Det går däremot inte att frångå att kvalitativa studier inte har samma möjlighet att replikeras och gränserna för hur resultatet kan generaliseras är inte lika tydliga.43 Kvalitativ studie har sina begräsningar, likaså den kvantitativa.

3.2 Fallstudie

Studien är utformad som en fallstudie. Användandet av fallstudie som metod är vanligt i svåröverblickbara- och komplexa samhällsproblem. Forskaren undersöker ett fall ifrån verkligheten och använder sedan det resultatet som underlag för att komplettera eller utveckla tidigare forskning. Detta för att fördjupa sig i problemets kärna och fånga en så omfångsrik

                                                                                                               

41 Ritchie, Jane & Lewis, Jane (red.), Qualitative research practice:a guide for social science students and researchers, SAGE, London, 2003, 48

42 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 11

43 Ritchie, Jane & Lewis, Jane (red.), Qualitative research practice:a guide for social science students and researchers, 52

(16)

och grundlig bild som är möjligt.44 Fallstudie innebär att forskningen är fokuserad på en eller flera analysenheter.45 Dessa analysenheter studeras ingående och är basen till fallstudiens analys. De politiska gruppledarna i Umeå kommun och Västerbottens läns landsting kommer att utgöra denna studies fall. Dessa personer är ett fall av samtliga gruppledare i Sverige. De politiska ledarna som undersöks i studien är ansvariga för att leda arbetet i kommun- och landsting, kallade för ”gruppledare”. Dessa politiska ledare har de tyngsta beslutsfattande politiska uppdragen i de lokala- och landstingsregionala beslutsfattandet.

Fördelen med en fallstudie är att man gå in i problemet på ett detaljerat och ingående sätt för att bilda sig en helhetsuppfattning. En annan orsak till att fallstudie är bra lämpat för denna studie är att det redan finns en del basinformation inhämtad från PTU-rapporten.46

Metodreflektion fallstudie

En vanlig kritik vid fallstudie som metod är det val av fall som forskaren gör avseende balansen mellan urval, bredd och djup. Samtliga undersökningar har begränsningar i tid och resurser och forskarens utmaning är att göra en så bra avvägning mellan dessa som möjligt eftersom detta avgör studiens generaliserbarhet och validitet.

Att som forskare välja en stor mängd av fall ger större möjligheter till generaliserbarhet, men det blir mer tids- och resurskrävande.47 Då fallstudiens natur inte är att fånga in så mycket materiel som möjligt anser jag att val av fall är ändamålsenligt.

De resultat som framkommer kan i kombination med andra genomförda studier komplettera och öka förståelse av hotbilden mot politiska ledare. Då valet av undersökt fall är relativt litet är det svårt att göra analyser såsom ”20 % av de politiska ledarna ansåg”. Det även vara svårt att dra välgrundade slutsatser i skillnader mellan partier, kön och ålder. Detta är inte heller studiens avsikt då den syftar till att sammanställa de politiska ledarnas svar på ställda frågeställningar.

                                                                                                               

44 Gustavsson, Bengt (red.), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, 3., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2004, 115-116, 118

45 Ritchie, Jane & Lewis, Jane (red.), Qualitative research practice:a guide for social science students and researchers, 52

46 Ibid, 67

47 Ibid, 52, 75

(17)

3.3 Samtalsintervju

Inledningsvis var avsikten att använda fokusgrupper eller par-intervjuer som metod att samla in information. Denna plan förkastades då det hade konstaterats att 15 % av händelserna som förtroendevalda rapporterat om, visat sig komma ifrån en annan förtroendevald. 48 För att undvika att offer och förövare skulle mötas, och för att säkerställa studiens resultat beslutades samtalsintervju som metod.

Då studiens syfte är att studera de politiska ledarnas erfarenheter av hot, våld och trakasserier och hotbildens eventuella konsekvenser på handlingsutrymmet kommer en respondentundersökning att användas. Med respondentundersökning är det svarspersonerna själva och deras egna tankar som är studieobjekten. 49 Som grund för undersökningen kommer samtliga sju gruppledare i Umeå kommunfullmäktige samt de sju gruppledarna landstingsfullmäktige Västerbottens läns landsting att kontaktas.

En fördel med samtalsintervju som metod är att det möjliggör oväntade svar på ställda frågor,50 detta går att jämföra med en enkätundersökning där svarsalternativen oftast är förutbestämda. Denna studie syftar mer till att synliggöra hotbilden och konsekvenser än att mäta dess frekvens. Då de poliska ledarnas erfarenheter är svåra att förutspå är följsamheten i samtalsintervjun även fördelaktig51 Då denna studie till viss del är teoriutvecklande lämpar sig samtalsintervju som metod mycket väl. 52

För att undvika missförstånd med studiens resultat vill jag tydliggöra att de förtroendevalda gruppledarnas svar är utifrån hur de själva har uppfattat hot, våld och trakasserier. Deras händelser är alltså inte kontrollerade i juridisk mening. Vidare bör tilläggas att ingen av gruppledarna har en koppling till mig som person, detta kan vara en fördel då det kan vara svårt att upprätta en vetenskaplig distans till personer som man känner. Det är även möjligt

                                                                                                               

48 Krantz, Joakim, Wallin, Lisa & Wallin, Sanna, Politikernas trygghetsundersökning 2012: förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier, 2012  

49 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 228

50 Ibid, 251

51 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 252

52 Ibid, 254, 259

(18)

att respondenten upplever det lättare att öppna sig för en person som man inte har en koppling till och mest troligt inte kommer att träffa igen. 53

Metodreflektion samtalsintervju

Ett problem med att utföra intervjuer, men även annan empirisk insamling, är att tolka ett eventuellt bortfall. Ämnet hot, våld och trakasserier och de upplevda erfarenheterna om detta kan kanske vara känsligt att tala om. Det finns en risk i att personerna på grund av personliga anledningar väljer att inte uttala sig i dessa frågor vilket kan försämra kvaliteten på studiens resultat.

En begräsning med intervju som metod är att det alltid finns en risk i att viktiga frågor aldrig ställs av olika anledningar exempelvis okunskap eller den mänskliga faktorn. Detta går till viss del att förbereda genom att använda sig av en intervjumanual. Ett annat problem är att utföra intervjuerna på ett så likartat sätt som möjligt, detta för att inte påverka aktörernas svar. Man brukar här tala om ”intervjuareffekten” som ett fenomen man ska se upp för. 54Ett annat problem är att studiens resultat till stor del vilar på resultaten som intervjuerna ger. 55 En annan risk med att utföra intervjuer är att intervjuaren och den intervjuade ska ha samma uppfattning om begreppen. Detta hinder har jag försökt eliminera genom att sända en begreppslista till samtliga tillfrågade personer i samband med intervjuförfrågan. I ett försök att eliminera icke-utlovad anonymitet har samtliga gruppledare i inbjudan och före intervjuerna fått information om att de inte kommer nämnas vid namn.

3.4 Intervjuanalys

Studiens intervjuer kommer efter transkribering att analyseras. Detta för att fånga helheten och utröna centrala delar genom att noggrant läsa och studera det insamlade materialet. 56 Då helheten av samtalen är mer intressant än varje enskilt samtal är textanalys ett bra verktyg. 57 För att sammanställa samtalen med de politiska ledarna och göra dem mer överskådliga kommer de att presenteras på ett överskådligt sätt. Detta för att läsaren ska kunna följa samtalsintervjuernas innehåll utan att behöva fokusera för mycket på detaljer.

                                                                                                               

53  Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 259  

54 Nationalencyklopedin, Intervjuareffekt, http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/intervjuareffekt (Hämtad 2014-05-21)

55  Ritchie, Jane & Lewis, Jane (red.), Qualitative research practice:a guide for social science students and researchers, 183  

56 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 210

57 Ibid, 210

(19)

3.5 Val av material

Till min förstudie har jag läst rapporter från studier i ämnet och tagit del av information hämtad från ämnesrelevant litteratur. Till insamlad grundkunskap i ämnet kommer transkriberade intervjuer att ligga till grund för resultatet. Transkriberade intervjuer och ämnesrelevant litteratur kommer att bearbetas genom intervjuanalys. Fördelen med att samla färdigt material och eget materiel är att resultatet av dessa kan jämföras i analysen som komplement till varandra, men även för att kunna stärka/ifrågasätta resultaten.

Metodreflektion material

Att studera ett område och läsa andras rapporter kritiseras vanligen utifrån att forskaren kan påverkas av dessa texter och förväntar sig ett resultat som sedan letar efter och förstärker i sina resultat. Ett annat problem är att de dokument som avläses har blivit producerade för specifika syften och efter olika metoder. Dessa metoder kan i värsta fall vara av dålig kvalitet, en fullständig kontroll av dessa är svåra att genomföra. För att undvika detta har information inhämtats ifrån statliga aktörer som jag anser vara trovärdiga.58

Vidare kan de olika dokumenten ha varierade tolkningar av begrepp genom att exempelvis mäta hot, våld och trakasserier på olika sätt. Det finns en viss kritik riktad emot PTU- rapporten då denna enligt vissa har en allt för generell tolkning av hot, våld och trakasserier och att slutsatserna ifrån dessa rapporter är för långt dragna. Då syftet med denna studie är att på ett mer djuplodat sätt undersöka effekterna av hotbilden är beskrivningarna av begrepp såsom kränkning och trakasserier mindre viktiga.

3.6 Validitet/Reabilitet

I varje studie behöver man fråga sig om studien verkligen undersöker det man på den teoretiska nivån påstår att man undersöker, om studien har en frånvaro av systematiska fel samt att studien mäter det som den påstår att man mäter. 59 Dessa tre punkter utvärderar studiens validitet. I detta fall om studien undersöker de politiska ledarnas samlade erfarenheter av hot, våld och trakasserier och om det påverkar deras handlingsutrymme, men även om studien är formad för att kunna mäta handlingsutrymme för att utveckla Möllers modell. Med studiens reabilitet menas att studien skulle få ungefär samma resultat om studien skulle göras om av en annan forskare. Det finns personer som anser att reabilitet är svårt att                                                                                                                

58 Ritchie, Jane & Lewis, Jane (red.), Qualitative research practice: a guide for social science students and researchers, 184

59 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (red.), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 57

(20)

fånga vid fallstudier, då varje fall är unikt på sina sätt. Skulle studiens validitet vara undermålig kan en hög reabilitet fungera som stöd.60 En av studiens utmaningar är att få möjlighet att utföra intervjuer med så många politiska ledare som är möjligt. Skulle studien få bristfälligt underlag minskar således möjligheten att komplettera modellen om

handlingsutrymme.

Då studien är tidsmässigt begränsad och total anonymitet inte kan erbjudas finns en risk att personer som har värdefulla erfarenheter inte deltar. Total anonymitet kan inte erbjudas till de politiska ledarna då inspelning behövs för att säkerställa att rätt slutsatser dras och studiens legitimitet upprätthålls. Dessa intervjuer ska kunna lyssnas på av andra personer för eventuella oklarheter och som bevis för att intervjuerna är genomförda. Av samtliga kontaktade gruppledare valde en av dem att inte delta på grund av att total anonymitet inte kunde garanteras.

Det finns vidare en risk att personer som skulle vilja delta, inte vågar delta på grund av att hotbilden är påtaglig för dem. I ett försök eliminera deltagarbortfall har en mail-påminnelse skickats ut till de gruppledare som inte hört av sig efter en vecka. Det finns även en risk att personer inte berättar, eller kommer ihåg händelser som påverkar eller påverkat handlingsutrymmet för dem. Det går vidare att diskutera huruvida samtalsintervjuer är en bra metod för att fånga de politiska ledarnas handlingsutrymme. Fördelen att använda samtalsintervjuer överväger däremot över nackdelarna.

                                                                                                               

60 Gustavsson, Bengt (red.), Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, 115-116, 135

(21)

4. Bakgrund

Nedan kommer en övergriplig historisk tillbakablick på statens betydelse och demokratins ursprung. Vidare behandlas politiska filosofer som behandlat relationen mellan människan och staten via samhällskontraktet. Slutligen presenteras en bild av demokratin i Sverige och dess specifika drag.

4.1 Statens betydelse

Om statens betydelse och vilket dess syfte är har under århundranden utmanat en mängd politiska filosofer och teoretiker. Men tankar om hur staten ska se ut, vilken roll människan har i den och vem som ska bestämma över den grundades i den grekiska filosofins uppkomst för mer än 2500 år sedan. Även om man i tidigare kulturer hade funderat på meningen med livet och världens uppkomst hade det främst varit i utövandet av religion. Istället för att tala om religion och en svunnen tidsålder började grekerna testa teorier deduktivt och lägga fundamentet till att argumentera kritiskt inom politik, etik och moral. 61 Det var här som begreppet demokrati föddes och användes för första gången. Demokrati innebar direkt deltagande i de gemensamma angelägenheterna av samtliga vuxna män. Invandrare, slavar och kvinnor var undantagna från demokratin. På 1800-talet tillkom den representativa demokratin i begreppsfaunan. Stora politiska filosofer som Platon och Aristoteles influerade starkt tankarna om statens betydelse och huvudtankarna var att den som har mest kunskap, ska även ha makten att bestämma. 62 Det finns ingen världsåskådning som har haft ett sådant inflytande på västvärldens idéhistoria som Platons filosofi. 63

4.2 Samhällskontraktet

En person som tidigt hade en idé om statens betydelse var Niccola Machiavelli. Han menade att människan agerar som strategisk kalkylerande aktörer som på sikt skulle förgöra varandra.

Skulle ingen övermakt ta över den totala friheten från människorna skulle de på sikt skapa en ond värld fylld av hänsynslöshet och lidande. Machiavelli menade att detta var anledningen till att man behövde en statlig tvångsmakt som garanterade trygghet och en balans mellan rättigheter och skyldigheter människor emellan. 64

                                                                                                               

61 Lewin, Leif, Upptäckten av framtiden: en lärobok i politisk idéhistoria, 1. uppl., Fritze, Stockholm, 1994(199), 11-12

62 Lewin, Leif, Upptäckten av framtiden: en lärobok i politisk idéhistoria, 19

63 Ibid, 29

64 Ibid, 51  

(22)

En annan framträdande person som var starkt influerad av Machiavelli var Thomas Hobbes.

Hobbes föddes 1588 i England. Han kom att bli en av 1600-talets mest utmärkande och radikala politiska teoretiker. Hans människosyn var realistisk och pessimistisk. Två av hans viktigaste verk De cive (1642) och Leviathan (1651) skrev han i samband med det engelska inbördeskriget som påverkade honom starkt. Hobbes grundläggande antagande var att människan alltid går sina egna intressen och utifrån det formade han sin bild av statens funktion. Utan en stat och utan lagar med fullständig mänsklig frihet skulle detta leda till allas krig mot alla.65 Detta då människan aldrig är trygg utan alltid strävar efter mer makt för att försvara sig och sina intressen. Som ett sätt att undvika detta allas krig mot alla lämnar människan över makten från sig själva till övermakten och i det vilar statens funktion. Detta kontrakt kom att kallas för samhällskontraktet. Människorna ger på så sätt upp sin fullständiga frihet i utbyte mot trygghet och möjligheten till ett civiliserat samhälle. 66 Enligt Hobbes fanns staten till för att skydda sina medborgare från ett anarkiskt tillstånd där människor omöjligt kunde leva organiserat i samklang med varandra. 67 Detta samhällskontrakt influerade starkt det politiska tänkandet under 1600-1700 talet. Statsvetare utvecklade olika metoder och förslag på hur detta kontrakt mellan politiska rättigheter och skyldigheter ska balanseras för att få så bra framtidsstater som möjligt. 68

4.3 Svenska förvaltningsmodellens särdrag

Den svenska modellen är ett vedertaget uttryck inom samhällsdebatten och bland forskare, även om begreppet var vanligare förut. Den svenska modellen sågs till viss del vara unik.

Idag har den svenska förvaltningen på många sätt normaliserats och skiljer sig inte lika mycket jämfört med andra länders. 69 Kärnan i den svenska modellen utgör främst av dessa tre särdrag; dualismen, öppenheten och korporativismen. När man talar om den svenska modellen brukar dessa tre begrepp åsyftas. Det finns ytterligare tre delar som den svenska förvaltningsmodellen vilar på och särskiljer sig från jämfört med andra stater. 70 Förvaltningens storlek, bottentunga karaktär och domstolsprägel.71

                                                                                                               

65 Wolff, Jonathan & Rosen, Michael (red.), Political thought, Oxford University Press, Oxford, 1999, 10-14

66 Lindberg, Bo, Thomas Hobbes, Nationalencyklopedin, http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/lang/thomas-hobbes (Hämtad 140513)

67 Wolff, Jonathan & Rosen, Michael (red.), Political thought, , 56-57

68 Lewin, Leif, Upptäckten av framtiden: en lärobok i politisk idéhistoria, 50

69 Premfors, Rune, Demokrati och byråkrati, 2., rev. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, 49

70 Premfors, Rune, Demokrati och byråkrati, 52

71 Ibid, 52

(23)

En öppen förvaltning

Den öppna förvaltningen är ett av de mest framträdande egenskaperna i den svenska förvaltningsmodellen där en central del är den svenska offentlighetsprincipen. 72 Genom offentlighetsprincipen underlättas massmedias och medborgarnas insyn i den offentliga verksamheten. Detta innebär främst två saker, för det första är det möjligt att i hög utsträckning följa beslutsfattande och överläggningar i politiska organ, förvaltningsdomstolar och domstolar. För det andra har man som utomstående rätt att få tag i allmänna handlingar såsom protokoll, domstolsbeslut, mail och kvitton på politikernas inköp.

Sverige utmärker sig på ett internationellt plan då ståndsriksdagen beslutade om Tryckfrihetsförordningen(TF), långt före andra länder, år 1766. Tryckfrihetsförordningen kom att förändras och revideras ett flertal tillfällen på 1700 talet och debatten kring yttrande- och tryckfriheten och offentlighetsprincipen fortsatte in på 1800-talet. Under 1830-talet, 1880-talet och 1910-talet arbetade kungen, konservativa krafter och hovet emot TF och offentlighetsprincipen. Fullt demokratisk blev dessa processer långt efter att den första versionen av TF togs 1776. 73 Sen 1980-talet har det pågått en diskussion om den svenska förvaltningens öppenhet. Diskussionen har behandlat frågan om nya utmaningar för öppenheten via den tekniska utvecklingen och följderna som kommit genom det svenska EU- medlemskapet. Debatten om EU och öppenhet har dels handlat om en del händelser som visat på att öppenheten finns i teorin, men inte i praktiken. Som resultat av detta har man genomfört mindre reformer och utbildat förvaltningspersonal och statstjänstemän i gällande normer och regler.7475

4.4 Demokrati som statsskick

Från år 1980 och tjugo år framåt har antal demokratier ökat markant.76 Fler och fler länder för in system för offentlig förvaltning, politiska val, rättsväsende och fri åsiktsbildning. Av detta kan man dra slutsatsen att det finns fler länder som praktiskt uttrycker och erkänner att varje individ är självständig och kan fatta ett beslut och förtjänar respekt för detta. Det kan ses som ett bevis på att man erkänner människan kapabel att bearbeta information och välja lösningar på offentliga problem.

                                                                                                               

72 Bäck,Henry & Larsson,Torbjörn, Den svenska politiken: struktur, processer och resultat, 1. uppl.,Liber,Malmö, 2006, 217

73 Premfors, Rune, Demokrati och byråkrati, 67

74 Ibid, 68

75 Bäck,Henry & Larsson,Torbjörn, Den svenska politiken: struktur, processer och resultat, 217

76 Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.), Demokratins mekanismer, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, 106

(24)

Det motsatta statsskicket, diktatur, har inte samma verktyg att hantera inre konflikter och ekonomiska spänningar. Diktaturer har inte heller lika lätt som demokratier att skapa ekonomiskt gynnsamma situationer, vilket missgynnar politisk stabilitet. 77 Forskning har exempelvis visat att endast förekomsten av en politisk opposition, möjlighet till ansvarsutkrävande och fri media leder till goda förutsättningar till allmänt välstånd och motverkar hungersnöd.78 Vidare nämns den fria och öppna debatten som en av de viktigaste och mest centrala delarna för utveckling i demokratier. 79

I alla demokratiska länder finns ett regelverk för statsskickets funktion och syftet med de offentliga verksamheterna, ofta kallad konstitution eller grundlag.80 I Sverige är det riksdagen som stiftar grundlagar och lagar. Sveriges fyra grundlagar är regeringsformen,

successionsordningen, Tryckfrihetsordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. De reglerar hur den offentliga makten ska bedrivas och vad som rättfärdigar den maktutövningen. En annan lag som brukar nämnas med dessa är Riksdagsordningen, en kombination av en vanlig lag och en grundlag. I det svenska parlamentariska systemet är makten centrerad till ett parlament som stiftar lagar och hur ekonomin ska skötas på folkets mandat. De beslut som är tagna av parlamentet (riksdagen) är tänkta att följa folksuveräniteten, dvs. förverkliga folkets vilja. 81 I Regeringsformen regleras den svenska maktfördelningen enligt följande: Den offentliga makten i Sverige utgår från väljarna genom förtroendevalda politiker på lokal nivå (kommuner), regional nivå (landsting och regioner) och nationell nivå (riksdagen). 82

4.5 Svenska kommuner och landsting

Alla världens länder har en statsindelning i minst två nivåer under den centrala statsmakten.

Under den centrala statsmakten i Sverige finns län och på samma sätt som länen avgränsas, avgränsas landstingen. Nivån under län och landsting är kommuner. Kommuner och landsting utövar det kommunala självstyret. Det kommunala självstyret är en central del i det svenska statsskicket vilket skapat kommunernas relativt självständiga relation till staten.

Kommuner och landstingen styrs av folkvalda politiker i ett fullmäktige och indirekt valda politiker i styrelser och nämnder. Formellt sker beslutsfattande av kommunstyrelsen men informellt av partipolitiska allianser som vanligtvis även representerar fullmäktiges majoritet.

                                                                                                               

77 Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.), Demokratins mekanismer, 106

78 Sen, Amartya, Development as freedom, [New ed.], Oxford University Press, Oxford, 2001

79 Gilljam, Mikael & Hermansson, Jörgen (red.), Demokratins mekanismer, 107

80 Bäck, Henry & Larsson, Torbjörn, Den svenska politiken: struktur, processer och resultat, 69

81 Ibid, 69

82 SFS 1974:152. Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet

(25)

Närmare 45 000 personer har ett förtroendeuppdrag runt om i Sveriges kommuner och landsting.83 Sverige har 290 kommuner och 20 landsting. 84

Kommunen och kommunfullmäktige

Kommunen har som huvuduppgift att erbjuda välfärdsstatens tjänster såsom skola, vård och omsorg, kultur- och fritidsaktiviteter. Välfärdstjänsterna står för närmare 90 % av

kommunens budget. Kommunen sköter även teknisk infrastruktur- och

försörjningssystem.85 Sveriges kommuner är styrda av politiker som har valts av folket, på det sättet påverkar medborgarna vilka som väljs och hur kommunerna genomför sitt uppdrag.

Det högsta organet i kommunen är kommunfullmäktige. Representanterna som sitter i Kommunfullmäktige är direktvalda och har i uppdrag att styra och besluta kring kommunens budget och skattesats, vilka nämnder som ska finnas och vilka ledamöter och ersättare som ska finnas däri. Kommunfullmäktige avgör även vilka som ska utnämnas till kommunrevisorer. Medborgare som har fyllt 18 år på valdagen och uppfyller villkor om medborgarskap och folkbokföring m.fl. får rösta i valet, som infinner sig varje fjärde år. 86 I Umeå kommun finns det 65 platser i kommunfullmäktige.87

Landstinget och landstingsfullmäktige

På samma sätt som kommunfullmäktige styrs landstinget av politiker som valts av

medborgarna. Medborgarna har på det sättet inflytande i hur landstinget styrs. Landstinget ligger på den regionala nivån och lyder under medborgarna som finns i den regionen. Det är landstingsfullmäktige som styr och beslutar i landstingets frågor. Landstingets uppdrag är att ta beslut om budget och landstingsskatt, kostnader för vården, vilka nämnder som ska finnas.

Utöver det väljer de ledamöter till landstingsstyrelsen, nämnderna samt landstingsrevisorer.88 I Västerbottens läns landsting (VLL) finns 71 platser som fylls av fullmäktigeledamöter.89

                                                                                                               

83 Bäck,Henry & Larsson,Torbjörn, Den svenska politiken: struktur, processer och resultat, 218  

84  Ibid, 221  

85 Ibid, 230

86 Sveriges kommuner och landsting, Så styrs en kommun, 15 April 2013,

http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/sa_styrs_en_kommun (Hämtad 2014-05-18)

87 Umeå kommun. Kommunfullmäktige. 4 oktober 2013,

http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige.4.bbd1b101a585d7048 00073361.html (Hämtad 2014-04-07)

88Sveriges kommuner och Landsting. Så styrs ett landsting/region. 13 april 2013.

http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/sa_styrs_landsting_region (Hämtad 2013-04-07)

89Västerbottens läns landsting. Landstingsfullmäktige. 2011-01-03. http://www.vll.se/default.aspx?id=24365&refid=24376 (Hämtad 2013-04-07)

References

Related documents

Nybro kommun har genom denna riktlinje tagit beslut om att det för de förtroendevalda, trots att de inte är anställda och därför inte omfattas av kommunens interna rutiner

Kommunstyrelsen ansvarar för att det finns resurser för att planera genomförandet av strategin för arbetet mot hot, våld och trakasserier på övergripandenivå. Kommunstyrelsen

Till skillnad mot Brottsförebygganderådets undersökning som visar att nästan hälften av politikerna som utsatts för hot, trakasserier eller våld har påverkats i sina uppdrag

 Vid allvarligt hot eller våld informerar rektor först personal och därefter skolans elever om händelsen och vilka åtgärder som vidtas!. Rektor avgör huruvida

Förslag till Riktlinjer vid hot, våld, hat och trakasserier som riktas mot förtroendevalda i SDN Östra Göteborg har tagits fram för beslut av stadsdelsnämnden.. Förslag

Kontakta snarast (på kontorstid) kommunens säkerhetsenhet SKA och (efter kontorstid) kommunchefen för samråd om du blir utsatt för otillåten påverkan.. Otillåten påverkan ska

simuleringsövningar gällande hot och våld, medverkat i utbildningar och hade bestämda rutiner, menade två respondenter att de inte hade medverkat i någon utbildning eller kände till

Däremot uppgav några sjuksköterskor att de efter våldshändelser klarar av att hålla samma arbetstempo och ge en säker samt kompetent vård, även om de