• No results found

Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under sitt första år som legitimerad sjuksköterska

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under sitt första år som legitimerad sjuksköterska"

Copied!
46
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV

Avdelningen för vårdvetenskap

Nyutexaminerade sjuksköterskors

erfarenheter av att arbeta under sitt första år som legitimerad sjuksköterska

- En litteraturstudie

Malin Kristina Sjögren och Amanda Stjernström

2020

Examensarbete, Grundnivå (yrkesexamen), 15 hp Omvårdnad

Sjuksköterskeprogrammet Examensarbete inom omvårdnad

Handledare: Elisabeth Persson och Eva Westergren Examinator: Tove Bylund Grenklo

(2)

Sammanfattning

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket anses vara viktigt, där erfarenhet utvecklas över tid. Det finns flera förväntningar på sjuksköterskan från patienter, kollegor, anhöriga och den framtida sjuksköterskan. Arbetssituationen kan vara utmanande, med förändrade och varierande arbetsuppgifter. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade

sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska under sitt första verksamma år och anpassningen som sker under övergången mot självständighet.

Metod: En beskrivande litteraturstudie med ett resultat som baserades på 12

vetenskapliga artiklar som erhållits genom databassökning via PubMed och Cinahl.

Litteraturstudien analyserade och tematiserade resultatets vetenskapliga artiklar.

Huvudresultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter att komma in i arbetsgruppen, samtidigt kämpade de för att hinna utföra tilldelade arbetsuppgifter.

Svårigheter kunde uppstå gällande att leva upp till krav och förväntningar från kollegor respektive arbetsgivare. Relationen till de nya kollegorna kunde påverka

övergångsprocessen för nyutexaminerade sjuksköterskor, där konflikter och ovänligt bemötande från kollegor påverkade övergångsprocessen negativt. Stöttande kollegor och god handledning kunde emellertid främja övergångsprocessen. Slutsats:

Svårigheter i form av osäkerhet, krav och förväntningar framgick i litteraturstudiens resultat. Gemensamt för bearbetade studier i denna litteraturstudie är behovet av stöd och handledning hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, då detta kunde underlätta övergångsprocessen. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter gällande anpassningen och övergångsprocessen till sin nya roll mot självständighet.

Fungerande relationer på arbetsplatsen, tydliga arbetsuppgifter och riktlinjer samt en trygg handledning kunde underlätta övergångsprocessen.

Nyckelord: Anpassning, erfarenhet, nyutexaminerade sjuksköterskor, övergång

(3)

Abstract

Background: The nursing profession is considered important, where experience develops over time. There are several expectations of a nurse from patients, colleagues, relatives, and the nurses in training. The work situation can be challenging with

changing and varying tasks. Aim: To describe the newly graduated nurses´ experiences of working as a nurse during their first year in clinical work and the adaptation that takes place during the transition to independence. Method: A descriptive literature study which include 12 scientific articles in the result. The articles were found through the databases PubMed and Cinahl. The literature study analyzed and thematized the articles of the result. Main result: Newly graduated nurses experienced difficulties in participating with the working group, at the same time they struggled keeping up with assigned tasks. Difficulties could arise in terms of living up to the demands and expectations of colleagues and employers, respectively. The relationship with the new colleagues could affect the transition process for newly graduated nurses, where conflicts and unfriendly treatment from colleagues had a negative effect on the transition process. However, supportive colleagues and good guidance could promote the transition process. Conclusion:Difficulties in form of insecurity, demands and expectations were evident in the results of this literature study. A common subject in the processed studies in this literature study was the need for support and guidance for the newly graduated nurses, as this could facilitate the transition process. Many newly graduated nurses experienced difficulties regarding the adaptation and transition process towards independence in their new role. Functioning relationships in the workplace, completing tasks and following guidelines but also safe supervision could facilitate the transition process.

Keywords: Adaptation, experiences, newly graduated nurses, transition

(4)

Innehåll

1. Introduktion ... 1

1.1 Sjuksköterskans betydelse ... 1

1.2 Förväntningar och föreställningar av sjuksköterskan ... 1

1.3 Arbetssituationen för sjuksköterskan... 2

1.4 Den erfarna sjuksköterskan ... 3

1.5 Teoretisk referensram ... 3

1.6 Problemformulering ... 4

1.7 Syfte ... 5

1.8 Frågeställning ... 5

2. Metod ... 5

2.1 Design ... 5

2.2 Sökstrategi ... 5

2.3 Urvalskriterier ... 6

2.4 Urvalsprocessen ... 7

2.5 Dataanalys ... 8

2.6 Forskningsetiska överväganden ... 9

3. Resultat ... 10

3.1 Utmaningar som nyutexaminerad sjuksköterska på arbetsplatsen ... 10

3.1.1 Erfarenheter av gruppdynamiken hos den nyutexaminerade sjuksköterskan 10 3.1.2 Erfarenheter av osäkerhet hos den nyutexaminerade sjuksköterskan ... 11

3.1.3 Erfarenheter av arbetsbelastning för den nyutexaminerade sjuksköterskan .. 11

3.2 Faktorer som främjar den nyutexaminerade sjuksköterskans utvecklingsprocess 12 3.2.1 Betydelsen av introduktion för den nyutexaminerade sjuksköterskan ... 12

3.2.2 Betydelsen av stöd för den nyutexaminerade sjuksköterskan ... 13

3.2.3 Erfarenheter av trygghet för den nyutexaminerade sjuksköterskan ... 13

3.3 Den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling ... 14

3.3.1 Betydelsen av reflektioner för den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling ... 14

3.3.2 Betydelsen av kunskap för den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling ... 14

3.3.3 Betydelsen av erfarenhet för den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling ... 15

4. Diskussion ... 15

4.1 Huvudresultat ... 15

4.2 Resultatdiskussion ... 16

4.2.1 Gruppdynamik, osäkerhet och arbetsbelastning ... 16

4.2.2 Introduktion, stöd och trygghet ... 18

4.2.3 Reflektion, kunskap och erfarenhet ... 19

4.3 Metoddiskussion ... 22

4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad ... 23

4.5 Förslag på fortsatt forskning ... 24

4.6 Slutsats ... 24

Referenser ... 25

Bilagor ... 29

(5)

1

1. Introduktion

1.1 Sjuksköterskans betydelse

Sjuksköterskeyrket kan för många anses vara ett viktigt yrke där det finns möjligheter för utveckling, både inom yrket och på ett personligt plan. Många kan känna sig motiverade inför arbete med teknologin som finns inom vården idag samt akuta situationer (Lindberg, Carlsson, Engström, Kristofferzon & Skytt 2020).

Noggrann övervakning och tidig upptäckt av problem kan anses vara patientens första försvarslinje. Färdigheterna utvecklas under tiden det praktiska arbetet fortlöper

eftersom det är ett mångfacetterat yrke. Genom observation kan en viss

händelseutveckling förutses. Övergripande mönster kan utvecklas, vilka kan kartläggas och bestämma infallsvinkeln på en situation (Benner 1993).

Det finns inte mycket kunskap om nyutexaminerade sjuksköterskors anpassning till mer erfarna sjuksköterskor. Lyckad anpassning inom yrket är viktigt för en lyckad övergång. Professionella och engagerade sjuksköterskor är viktigt för kvaliteten inom vårdyrket (Ashton 2015).

1.2 Förväntningar och föreställningar av sjuksköterskan

Anhöriga till personer med vårdbehov kan ha förväntningar på sjuksköterskan och det arbete som utförs. Förväntningarna kan gälla förmågan att lyssna, ha ett varmt och empatiskt bemötande samt vara fullt närvarande i möte med patient och anhöriga. Andra förmågor som kan förväntas är; kunna motivera och stötta anhöriga, ha ett holistiskt förhållningssätt samt givande av god omvårdnad (Kiljunen, Kankkunen, Partanen &

Valim 2018). Benner (1993) beskriver hur sjuksköterskor generellt försöker utveckla känslor av möjligheter gentemot patienterna. Detta kan gälla tillgodoseende av god omvårdnad, vilket bland annat kan innebära givande av smärtlindring eller accepterande av smärta och död.

Enligt Lindberg et al. (2020) kan en oro finnas relaterat till för höga krav i yrket.

Farhågor som kan finnas är en hög arbetsbelastning och bristfälliga arbetsrutiner. Detta kan öka stressnivån och skapa svårigheter att hitta sin professionella roll.

Oron för en hög arbetsbelastning och bristfälliga arbetsrutiner kan appliceras på begreppet hälsa, då det kan ge en känsla av maktlöshet, vilket i sin tur kan leda till ohälsa relaterat till hälsans påverkan av erfarenheter av det dagliga livet (Willman 2014).

Sjuksköterskeyrkets kompetensområde kan innefatta flera komponenter vilka bland

(6)

2 annat är att känna patientens styrka, motivation, önskningar och möjligheter att

åstadkomma förbättringar och dels att sammankalla dessa i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Detta kan innebära att sjuksköterskan fungerar som förespråkare för patienten (Benner 1993).

Sjuksköterskor kan behöva en utvecklad känsla för patienters normala beteenden och utseenden för upptäckande av värdefulla förändringar. Beroende på specifik situation kan olika faktorer behöva vägas mot varandra. Detta innebär även att våga ta beslut för att främja patientens välbefinnande. För den som är ny inom yrket kan handlandet styras av regler och riktlinjer eftersom denne inte har erfarenhet kring den situation som råder.

Detta kan leda till att novisen anpassar handlandet mindre i relation till den rådande situationen (Benner 1993).

Förutom sjuksköterskeutbildning krävs erfarenhet för inskaffande av kompetens, då det inte är möjligt att enbart med hjälp av regler hantera samt agera vid rådande

sjukdomstillstånd. Studien av Lea och Cruickshank (2015) beskrev att det kan finnas för höga förväntningar på nyutexaminerade sjuksköterskor från handledarnas sida. Det kan även förväntas att de besitter förmågan att söka hjälp eller stöd självmant.

1.3 Arbetssituationen för sjuksköterskan

I en studie av Govasli och Solvoll (2020) framställs arbetssituationen som förändrad för sjuksköterskor. Erfarna sjuksköterskor som tidigare upplevt att de har hunnit påbörja och slutföra sina arbetsuppgifter samt vara med patienterna, upplever att det inte är så längre.

Under tidens gång har sjuksköterskans roll vid patientbedömning blivit mer

omfattande där ansvarsbördan tilltagit enligt Benner (1993). Detta kan ha vidgat deras arbetsområden på många sätt. På arbetsplatsen kan attityder och relationer förändras samt att det kan ställas högre krav på arbetssituationer i dagens läge. Det kan finnas möjlighet till ökad tillfredsställelse och minskad personalomsättning inom omvårdnaden om en fungerande personalsituation och en ökad stabilitet skapas (ibid.).

I studien av Lea och Cruickshank (2015) beskrivs det hur erfarna sjuksköterskor kan vara osäkra gällande hur de kan agera stödjande. Osäkerhet kring stöd kan bero på att det saknas erfarna och rutinerade sjuksköterskor, vilket kan leda till att novisa

sjuksköterskor behöver agera som den stödjande rollen för de nykomna.

(7)

3 1.4 Den erfarna sjuksköterskan

Benner (1993) beskriver hur utvecklingen från nybörjare till erfaren sjuksköterska främst sker genom den erfarenhet som införskaffas genom det praktiska arbetet inom yrket under en längre tid. Klinisk kunskap erhålls under arbetstidens gång och kan utvecklas vid observation av patienter samt under omvårdnadsarbete. Större erfarenhet kan leda till arbetsuppgifter där de utförs med mer insiktsfullhet. Något som kan vara ett utmärkande drag hos erfarna sjuksköterskor är omfattande användning av arbetstiden för funderingar över händelseförloppet hos patienten. Eftersom de har mött många patienter och sett hur patienternas situationer utvecklats kan de ha verklighetsförankrade förväntningar och bekymmer gällande patienterna de vårdar. De kan vara medvetna om olika möjligheter att kringgå problem och ifrågasätta behandlingsplaner (ibid.). Lea och Cruickshank (2015) beskriver hur handledare kan se hur nyutexaminerade

sjuksköterskor kan behöva utveckla och förfina prioriteringsförmågan och fördelning av tid.

Benner (1993) beskriver hur erfarenhet enligt Heidegger (1962) och Gadamer (1975) kan definieras som förändring av förutfattade meningar som inte bekräftas av en aktuell konkret situation eller händelse. Förståelse eller ett övergripande mönster, är villkor för uppfattning av händelser eller situationer. Klinisk kunskap kan utvecklas när

sjuksköterskan förvärvar erfarenhet.

Rollövergång enligt Roy’s adaptationsmodell (RAM) indikerar på tillväxt i en positiv riktning. Det är en konstant pågående process. Det är däremot inte alltid ett val att ta på sig denna nya roll. I en effektiv rollövergång uppvisar personen ett uttrycksfullt

anpassningsbeteende. Det uppstår en störning när en person misslyckas med utförandet av det förskrivna beteendet utifrån den egna rollen, oavsett orsak till misslyckandet (Roy 1984).

1.5 Teoretisk referensram

Människor är flexibla och hanterar förändring genom anpassning till situationen denne befinner sig i. Omvårdnadsåtgärder ökar, minskar, ändrar, tar bort eller bibehåller ofta stimuli som påverkar anpassning (Polit & Beck 2016). RAM kan användas som ett hjälpmedel för att öka anpassningen till rådande situationer utifrån fyra

anpassningslägen. De fyra anpassningslägena är fysiologiskt, självbegrepp, rollfunktion och samspel med andra (Akyil & Ergüney 2012; Ashton 2015).

(8)

4 Människan är i konstant interaktion med dennes miljö och blir influerad av både människor och miljön, vilket leder till en optimal anpassning till omgivningen. Hälsa är anpassningstillstånd där människan kan öppna sig för att ge respons på stimuli. Denna frigörelse kan sammanlänka konceptet av anpassning till konceptet hälsa. När energi frigörs från verkningslös anpassning kan energin främja och stärka hälsan. Anpassning kan vara en process för främjande av integritet i relation till utvecklingen av begreppet hälsa. Hälsa kan definieras som ett tillstånd och en process av att bli en integrerad samt en hel person (Ashton 2015; Roy 1984).

Enligt Roys adaptationsmodell kan miljö beskrivas utifrån inre och yttre stimuli hos en person. En persons beteende ger insikt i övergripande anpassning när individen svarar på stimuli från miljön. Denna anpassning är kritisk för en persons överlevnad och utveckling i den miljön personen befinner sig i. Miljön kan vara alla tillstånd,

omständigheter och influenser som kan påverka utveckling eller beteende hos personer och grupper (Ashton 2015; Roy 1984). Människan kan enligt RAM förklaras utifrån att personen är ett anpassningssystem med koordinatorer och regulatorer vilket verkar för underhållning av anpassningen relaterat till de fyra anpassningslägena (Roy 1984).

Begreppet vårdande bygger på omvårdnad inom RAM, vilket är hantering av en person utifrån biologi likaledes ur ett holistiskt anpassningssystem. Anpassningen kan därför vara en process som involverar holistiska funktioner som kan påverka hälsan positivt. Personen eller anpassningssystemet interagerar med miljön och rör sig mot målet för anpassning samt hälsa (ibid.). Modellen RAM har enligt Azamri och Farsi (2015) genom oberoende t-test kunnat påvisa skillnader i anpassningen inom det fysiska och i den totala anpassningen efter interventionstadiet, mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Skillnaderna var i relation till hantering där ett frågeformulär utifrån copingstrategin, implementerad av RAM besvarades. Interventionsgruppen, vilka hade fått utbildning i enlighet med RAM upplevde en hanteringsstrategi.

Då denna modell kan appliceras på nyutexaminerade sjuksköterskor, kan det öka viljan att stanna kvar istället för att byta arbetsplats. Detta då RAM kan användas för att förbättra erfarenheter på arbetsplatsen (Ashton 2015).

1.6 Problemformulering

Det är känt att det inte finns mycket kunskap gällande anpassningen av

nyutexaminerade sjuksköterskor till mer erfarna sjuksköterskor. Det finns ett behov för mer tid och erfarenhet gällande möjligheter att växa in i sin roll (Ashton 2015). Detta är

(9)

5 av intresse då det kan leda till ökad stress, vilket i sin tur försvårar möjligheten att utveckla sin professionella roll (Asthon 2015; Lindberg et al. 2020). Stressen kan leda till misstag, men även påverka psykiskt mående. Patienter kan således tänkas påverkas av de nyutexaminerades rollövergång. Det är inte känt huruvida introduktionen för nyutexaminerade sjuksköterskor bör utformas. Önskvärt är om litteraturstudien kan ge en tydligare bild av hur den första tiden i det nya arbetet kan se ut för en

nyutexaminerad sjuksköterska. Enligt Benner (1993) kan mycket behöva läras på arbetsplatsen eftersom sjuksköterskeyrket är mångfacetterat. Det kan se olika ut beroende på arbetsplats. Sjuksköterskeutbildningen kan därför inte lära ut

sjuksköterskeyrkets alla väsentliga delar. Studier som berör dessa områden kan vara intressanta då de kan ge redskap åt nästkommande generationer av sjuksköterskor och deras handledare samt arbetsgivare. Det skulle även kunna uppmärksamma eventuella behov som inte tillfredsställs, eller också redan kända samt fungerande rutiner som går att applicera på andra områden för att på så vis både förbättra patientsäkerheten samt vården i helhet.

1.7 Syfte

Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska under sitt första verksamma år och anpassningen som sker under

övergången mot självständighet.

1.8 Frågeställning

Hur upplever den nyutexaminerade sjuksköterskan sitt första år som sjuksköterska och vilka erfarenheter finns gällande anpassningen samt övergången till självständighet?

2. Metod

2.1 Design

En beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar (Polit & Beck 2016).

2.2 Sökstrategi

För att finna relevanta artiklar till litteraturstudien användes sökmotorn PubMed och den elektroniska databasen CINAHL genom EBSCOhost. Vid sökning av artiklar via PubMed gjordes sökningarna i den bibliografiska databasen MEDLINE. CINAHL och MEDLINE är två databaser som är särskilt användbara för forskning inom omvårdnad

(10)

6 (Polit & Beck 2016).

Sökningar gjordes i fritext i kombination med de booleska operatörerna ”AND” och

”OR”, detta kan göras i syfte att avgränsa samt anpassa sökningen (Polit & Beck 2016).

De begränsningar som gjordes i MEDLINE via PubMed var ”Fulltext”, ”10 år” och

”engelska”. De begränsningar som användes i CINAHL var ”Peer reviewed”,

”engelska” och 2010–2020”. Se tabell 1 för sammanställningen gällande sökstrategi.

Tabell 1. Databassökningar, sökkombinationer i respektive databas och dess utfall.

Databas Begränsningar, sökdatum Sökord Antal

träffar

Valda artiklar PubMed Full text, 10 år, engelska

2020-10-26

(((newly graduated nurse) OR ("newly graduated nurses"[All Fields])) OR (("new graduated nurse"[All Fields]) OR ("new graduated nurses"[All Fields]))) AND

(("experience"[Title/Abstract]) OR

("experiences"[Title/Abstract]))

181 6

Cinahl Peer reviewed, 2010–2020, engelska

2020-10-26

New nurse (fritext) AND work (fritext) AND adaptation (fritext)

106 4

Cinahl Peer reviewed, 2010–2020, engelska

2020-10-26

Newly graduated nurse (fritext) AND transition (fritext)

85 2

Antal: 372 Antal: 12

Sökkombinationen som gjordes i MEDLINE via PubMed var “(((newly graduated nurse) OR ("newly graduated nurses"[All Fields])) OR (("new graduated nurse"[All Fields]) OR ("new graduated nurses"[All Fields]))) AND

(("experience"[Title/Abstract]) OR ("experiences"[Title/Abstract]))”.

De sökkombinationer som gjordes i CINAHL var “New nurse AND work AND adaptation“ och “Newly graduated nurse AND transition”.

2.3 Urvalskriterier

Inklusionskriterier och exklusionskriterier syftar till att ge hög trovärdighet i

litteraturstudien och svara på syftet (Polit & Beck 2016). De inklusionskriterier som valdes för denna litteraturstudie var att undersökningsgruppen skulle vara

nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetade första året som sjuksköterska, kunna svara på litteraturstudiens syfte och utgå ifrån sjuksköterskans perspektiv och erfarenheter.

Exklusionskriterer i denna litteraturstudie var artiklar äldre än 10 år, artiklar skrivna

(11)

7 på annat språk än engelska, litteraturstudier och studier som inte följer IMRAD-

strukturen, som enligt Polit och Beck (2016) är artiklar som bygger på rubrikerna Introduktion, Metod, Resultat, Abstrakt och Diskussion.

2.4 Urvalsprocessen

Titeln lästes av båda författarna för förståelse av artikelns innehåll, därefter lästes abstract av båda författarna om titeln ansågs relevant för litteraturstudiens syfte. Om artikeln fortfarande var relevant efter att abstract hade lästs, togs artikeln med som en potentiellt användbar artikel. Artiklar som inte stämde överens med inklusionskriterier sållades bort. För att bedöma om de valda vetenskapliga artiklarna besvarade

litteraturstudiens syfte lästes de flertalet gånger individuellt av författarna för vidare diskussion mellan författarna med fokus på resultatet i syfte att stärka objektiviteten.

Totalt 372 vetenskapliga artiklar identifierades via databassökningarna. Titel och abstract lästes av respektive författare för en första bedömning av artiklarna. Artiklar som inte ansågs svara på litteraturstudiens syfte eller inte var tillgängliga att läsa i fulltext via Högskolan i Gävle’s bibliotek exkluderades. Efter detta återstod 17 artiklar vilka ansågs svara på litteraturstudiens syfte. Av dessa 17 artiklar kunde tre dubbletter identifieras. Därefter återstod 14 artiklar för vidare granskning utifrån relevans- och kvalitetsgranskningsmallar, se bilaga 1, bilaga 2 och bilaga 3. Vid relevans- och kvalitetsgranskningen exkluderades två artiklar eftersom de inte höll tillräckligt hög kvalitet. Då återstod 12 artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat. Två

artiklar som inkluderades i litteraturstudiens resultat hade både kvantitativ och kvalitativ ansats. Dessa räknades in bland de artiklar med kvantitativ ansats i flödesschemat. För flödesschema av artikelsökningar, se figur 1.

(12)

8 Figur 1. Flödesschema urvalsprocessen n = antal

2.5 Dataanalys

I denna litteraturstudie har tematisk analys tillämpats. Aveyard (2014) beskrev hur teman kan skapas utifrån olika vetenskapliga artiklars resultat med syfte att summera de olika artiklarnas innehåll (ibid.). De vetenskapliga artiklarna skrevs ut för att läsas av författarna individuellt och sedan struktureras upp med markeringar, lappar i olika färger och markering av relevanta stycken i artiklarna. Att summera valda artiklars innehåll är första steget enligt Aveyard (2014).

Författarna läste artiklarna individuellt för att båda skulle kunna få en förståelse för varje artikel och bevara objektiviteten. Genom att eftersträva en objektivitet i

litteraturstudien minskas risken för feltolkning samtidigt som trovärdigheten ökar (Polit

& Beck 2016).

Enligt rekommendationer av Aveyard (2014) sammanställdes artiklarna för att skapa en god översikt av valda artiklar och dess innehåll (ibid.) Dessa sammanställningar kan beskådas i en metodologisk tabell och en resultattabell, se bilaga 4 och 5.

Författarna använde färgkoder för att strukturera upp de vetenskapliga artiklarna, dess

(13)

9 innehåll och teman. Den ena författaren markerade de utskrivna vetenskapliga artiklarna med en rosa lapp och den andra författaren markerade med en grön lapp när bedömning hade genomförts. På så vis blandade författarna inte ihop vem som hade läst vilken artikel.

Vid bedömningen skrev båda författarna förslag på huvudtema på orangea lappar och förslag på subtema på gula lappar som sattes på respektive artikel. Enligt Aveyard (2014) ska teman för valda artiklars resultat identifieras och dessa bör reflektera litteraturstudiens syfte och frågeställningar (ibid.). Alla föreslagna huvudteman och subteman skrevs ned i ett textdokument i Microsoft Word för att sedan jämföras med litteraturstudiens syfte, frågeställningar och valda vetenskapliga artiklar. Därefter parades huvudteman ihop med subteman, baserat på hur respektive artiklar var

uppbyggda och så de skulle vara lämpliga i förhållande till litteraturstudiens syfte och frågeställningar. De huvudteman som valdes var ”Utmaningar”, ”Främjande faktorer”

och ”Utvecklingsprocess”. De subteman som valdes var ”gruppdynamik”, ”osäkerhet”,

”arbetsbelastning”, ”introduktion”, ”stöd”, ”trygghet”, ”reflektioner”, ”kunskap” och

”erfarenhet”. För tydliggörande av huvudteman och fördelning av subteman, se figur 2.

Figur 2. Presentation av huvudteman och subteman

2.6 Forskningsetiska överväganden

Oredlighet undveks efter största förmåga i denna litteraturstudie för att sträva efter en välgjord och tillförlitlig litteraturstudie. Oredlighet i detta sammanhang innebär fabricering, plagiering och falsifiering. Enligt Polit & Beck (2016) innebär fabricering att data eller studieresultat hittas på. Falsifiering innefattar manipulering av data, ändringar eller utelämnande av information så resultaten inte framställs korrekt eller vinklas. Manipulation av forskningsdata, material eller processer tillhör även

(14)

10 falsifiering. Plagiering innebär att använda någon annans ord, idéer och/eller resultat som att det vore ens egna, det vill säga utan att tydliggöra och ära den som det egentligen kommer från (ibid.).

3. Resultat

Resultatet i denna litteraturstudie baserades på 12 vetenskapliga artiklar som berörde nyutexaminerade sjuksköterskor som börjat arbeta i den nya yrkesrollen. För att underlätta textbearbetningen under resultatdelen benämns nyutexaminerade sjuksköterskor även med förkortningen ”NUS” eller deltagare. Under processen dataanalys kunde tre huvudteman och nio subteman identifieras, se figur 2. Dessa huvudteman och subteman utformade resultatets struktur och rubriksättning.

3.1 Utmaningar som nyutexaminerad sjuksköterska på arbetsplatsen

3.1.1 Erfarenheter av gruppdynamiken hos den nyutexaminerade sjuksköterskan Flertalet svårigheter som uppstått i samband med att börja arbeta som NUS har

identifierats. I flera studier (Lee, Hsu & Sloan 2012; Parker, Giles, Lantry & McMillan 2014; Regan et al. 2017) har det framgått att det fanns rädsla att hamna i konflikter på arbetsplatsen. Flera upplevde ifrågasättande på ett negativt sätt. Ovänligt bemötande där mer erfaren personal antyder på felaktigt utförda uppgifter utan att erbjuda hjälp eller utökat lärande har identifierats. Det fanns behov att dölja den egna personligheten och att bemöta erfaren personal med återhållsamhet där egna tankar, åsikter och känslor som en överlevnadsstrategi på arbetsplatsen. NUS kunde uppleva nedstämdhet på grund av den sociala miljön på arbetsplatsen (ibid.).

Hierarki kunde identifieras på flera arbetsplatser, vilket skapade en erfarenhet av att hamna i underläge och en känsla av maktlöshet. Maktutövandet kunde framträda på olika sätt, exempelvis genom att kritiseras öppet inför övriga kollegor (Lee et al. 2012;

Regan et al. 2017). Lyman, Gunn och Mendon (2020) beskrev hur trovärdigheten inom yrket ifrågasattes av skvaller och förminskning. Erfarenheter av utanförskap i

arbetsgruppen existerade också.

NUS kämpade för att bli accepterade av de mer erfarna sjuksköterskorna. På arbetsplatsen fanns slutna grupper med specifika gruppkulturer vilket försvårade anpassningen för dem (Lee et al. 2012; Liang, Lin & Wu 2018). De som blev accepterade inom en sluten grupp fick ingen kritik eller blev ifrågasatta inför andra

(15)

11 kollegor. Den negativa kritiken kunde påverka självförtroendet negativt, vilket ledde till ökad osäkerhet (Lee et al. 2012).

Draper (2020) beskrev identitetsproblematik som kunde uppstå hos NUS om de tidigare arbetat på samma arbetsplats som undersköterskor. Det kunde uppstå

svårigheter för arbetskollegor att behandla den tidigare undersköterskan som en NUS.

Förväntningar gällande arbetsuppgifter vilka inte längre var aktuella i den nya

arbetsrollen kunde uppstå. En deltagare berättade hur denne kombinerat arbetsrollerna för att inte skapa osämja eller spänningar i arbetsgruppen.

3.1.2 Erfarenheter av osäkerhet hos den nyutexaminerade sjuksköterskan

Det framgick att NUS inte kände till hur saker går till inom yrket (Regan et al. 2012;

Labrague, McEnroe-Pettite & Leocadio 2019). Det kunde uppstå stress och förvirring på grund av skillnader i tillvägagångssätten som lärts ut på sjuksköterskeutbildningen och hur arbetsplatsens arbetssätt samt rutiner såg ut. Detta resulterade i känslan av övermäktighet i relation till den egna kunskapen (Labrague et al. 2019).

NUS ville göra sitt bästa, men var rädda för att behöva utstå kritik från de

sjuksköterskor som introducerade dem under arbetspassen och det fanns en oro för att framstå som okunnig inför en handledare. Detta påverkade deras självförtroende negativt vilket ledde till osäkerhet. Kritiken ökade om arbetsuppgifter började göras med sämre utförande. Bemötandet från handledaren var viktig och kunde göra väsentlig skillnad (Labrague et al. 2019; Lee et al. 2012; Lyman et al. 2020).

Det beskrevs hur NUS hade problem att ifrågasätta när de upplevde att de erfarna sjuksköterskorna inte arbetade efter den patientsäkerhet de hade lärt sig vara

grundläggande för yrket. Arbetet gällande patientsäkerhet kunde vara inkonsekvent. En NUS som ofta omplacerades på olika avdelningar berättade hur det såg olika ut på olika avdelningar gällande metoder. Olikheterna kunde bero på stressnivån på avdelningen och hur personalen arbetade ihop som grupp (Murray, Sundin och Cope 2019). Det fanns en oro gällande om arbetsuppgifterna utfördes korrekt och säkert, men det fanns en motvilja att be erfarna kollegor om hjälp om de redan var upptagna. Det fanns samtidigt en rädsla för att göra fel som innebär att en patient försämras eller dör (Murray et al. 2019; Parker et al. 2014).

3.1.3 Erfarenheter av arbetsbelastning för den nyutexaminerade sjuksköterskan NUS ansåg att det inte kunde förväntas att de skulle kunna arbeta och ge likvärdig vård

(16)

12 som de mer erfarna sjuksköterskorna, vilka förväntade sig detta. NUS kunde känna sig otillräckligt förberedda (Labrague et al. 2018; Parker et al. 2014; Thrysoe et al. 2011).

De hade samma mängd patienter som de andra och ibland även de mest svårhanterade patienterna. Om arbetsuppgifterna inte var utförda innan arbetspassets slut kunde de hamna i onåd med de mer erfarna kollegorna, vilket kunde leda till att NUS hoppade över raster, stannade kvar på arbetet efter arbetspassets slut och upplevde stark ångest både hemma och på arbetsplatsen. En hög arbetsbelastning påverkade

övergångsprocessen från NUS till mer självständig och minskade möjligheten att arbeta patientsäkert (Dames 2018; Parker et al. 2014; Regan et al. 2017). I studien av Thrysoe et al. (2011) upplevde en del NUS att krav och förväntningar på dem var lägre än förväntat och upplevde sig vara väl förberedda.

Medicindelning beskrevs orsaka stress hos NUS då de upplevde sig vara för långsamma eftersom de ville säkerställa vilka läkemedel som skulle ges och varför.

Flera NUS kände tidspress och kämpade med tidsplaneringen under de första

månaderna de arbetade. Den viktigaste blev att göra klart arbetsuppgifter och beroende på hur bra det gick avgjorde hur känslan var efter arbetspassets slut (Murray et al.

2019).

I studien av Blomberg et al. (2016) beskrevs det hur NUS upplevde en förhöjd arbetsrelaterad stress. Det fanns inget betydande sammanhang mellan arbetsrelaterad stress och faktorer som ålder, kön, tidigare arbetserfarenhet inom vården innan

sjuksköterskestudier påbörjats, hur länge deltagarna arbetat efter utbildningens slut, byte av arbetsplats efter utbildningens slut, om de arbetar heltid eller deltid samt typ av skiftarbete (ibid.).

3.2 Faktorer som främjar den nyutexaminerade sjuksköterskans utvecklingsprocess

3.2.1 Betydelsen av introduktion för den nyutexaminerade sjuksköterskan

Stöd från introducerande sjuksköterska och att vara öppen med felaktigheter som har skett ansågs vara viktigt för både utvecklingsprocessen och självförtroende hos NUS (Draper 2018; Lyman et al. 2020; Regan et al. 2017). En deltagare berättade hur det hjälpte med en mentor under övergångsprocessen till självständig sjuksköterska. Med hjälp av mentorns stöd kunde deltagaren konfrontera en erfaren sjuksköterska som uppträtt fientligt. Den erfarna sjuksköterskan började efter detta visa respekt tillbaka,

(17)

13 vilket stärkte NUS i arbetsrollen. I samma studie berättade en NUS om Erfarenheter att inte ha en mentor. Det ledde till kronisk stress och brist på stöd från arbetsgivaren, vilket i sin tur ledde till kontinuerliga sjukanmälningar i återhämtande syfte (Draper 2018). New Graduate Guarantee Initiative (NGGI) var ett program som upplåtits för att stödja nya sjuksköterskor och introducera dem inom yrket. En deltagare uppgav att NGGI var den största faktorn för en lyckad rollövergång från student till självständig sjuksköterska. En introducerande sjuksköterska i sex månader att lita på och be om hjälp ansågs ha underlättat. Detta spelade huvudrollen vad gäller utveckling av självförtroende för nyutexaminerade (Draper 2018; Regan et al. 2017).

3.2.2 Betydelsen av stöd för den nyutexaminerade sjuksköterskan

En bra arbetsgrupp hade stor betydelse. Kollegor som delade med sig av egna

erfarenheter var ett stöd för NUS i att bli mer bekväm. Stödjande och tillmötesgående kollegor var därför viktigt. NUS uttryckte att en av de främsta faktorerna för

övergångsprocessen till en mer självständig och professionell sjuksköterska är att inte vara rädd att göra sig till åtlöje med frågor som anses vara dumma eller genom att göra misstag. Om misstag bemöttes som förbättringsmöjligheter, kunde trovärdigheten bevaras. Känslan av säkerhet kunde vidmakthållas även gällande rapportering av felaktigheter mot sig själv (Lyman et al. 2020; Regan et al. 2017).

Orienteringsprogram som informerade om verksamheten och den specifika arbetsenheten kunde underlätta övergången till självständig. Tillika kontakt med utomstående, vilka var utan direkt koppling till arbetsplatsen främjade

utvecklingsprocessen (Draper 2018; Regan et al. 2017).

3.2.3 Erfarenhete av trygghet för den nyutexaminerade sjuksköterskan

Två NUS i studien av Dames (2018) uppskattade möjligheten att känna trygghet i att våga ställa frågor till personer de kunde känna att de får positivt bemötande från oavsett fråga eller situation. I studien av Liang et al. (2018) beskrev en NUS hur en

sjuksköterska besatt en gedigen kunskap, var skicklig inom sitt arbete och kunde hantera oförutsedda händelser. Detta uppskattades av övriga i vårdgruppen. NUS såg upp till, respekterade och försökte följa denna person. I samma studie beskrev en annan deltagare hur det fanns en kompetent sjuksköterska som var duktig på sitt arbete vilket gjorde att denna NUS själv kände sig tryggare i sitt arbete och följde denna

sjuksköterska om tveksamheter skulle uppstå.

(18)

14 3.3 Den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling

3.3.1 Betydelsen av reflektioner för den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling NUS upplevde ökat självförtroende bland annat i samband med att de kunde kontrollera känslorna i krävande situationer. När NUS fick ökat självförtroende minskade känslor av ångest och bekvämlighet i arbetsrollen började uppstå (Draper 2020; Liang et al.

2018). En av deltagarna i studien av Liang et al. (2018) beskrev hur denne kunde känna sig arg och otålig tidigare om en patient till exempel upprepade samma fråga flera gånger, men sedan inte längre kände sig lika arg och impulsiv i dessa situationer. På grund av att deltagaren kände en förbättrad emotionell kontroll, förbättrades även självförtroendet inom arbetsrollen.

3.3.2 Betydelsen av kunskap för den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling NUS i studien av Liang et al. (2018) beskrev hur självförtroendet ökade när de kunde lösa problem som uppstod kring patienter. En deltagare förklarade att självförtroendet ökade när denne kunde sätta intravenösa infarter på ett bra sätt efter tio månader.

I studien av Murray et al. (2019) framgick det att det fanns brist i kunskapen hos NUS gällande läkemedelssorter och hur de verkar. Något som upplevdes oroväckande i studien var avsaknaden av insikt och kunskap hos NUS gällande den egna rollen kring läkemedelsadministrering. En studiedeltagare uttryckte att det var orimligt att efter tre år av studier på universitet enbart har kunskap om vad Paracetamol är. Det

uppmärksammades även hur en del lade ansvaret gällande läkemedel på någon annan, då exempelvis en NUS tillkännagav att denne lämnade ansvaret till farmaceuten gällande att övervaka läkemedelsinteraktioner och läkemedelslistor (ibid.).

I studien av Murray et al. (2019) beskrev en deltagare hur förmågan att lära sig arbetet samt studera på fritiden är betydande. Vidare förklarade deltagaren hur denne därför studerade varje kväll i syfte att få mer kunskap gällande arbetet. Det fanns en insikt hos deltagarna i studien att lärandet är en fortlöpande process. Emellertid

identifierades svårigheter relaterat till erkännande av det egna ansvaret för eget lärande, där arbetsplatsen eller universitetsutbildningen ansågs vara skyldiga till

kunskapsbristen. En deltagare menade att bristen på kunskap angående sepsis berodde på avdelningen, då avdelningen hade haft undervisning om sepsis en vecka innan deltagaren skulle börja sitt arbete. En NUS beskrev att denne inte tog till sig kunskap, då deltagaren tolkade det som teori och därför inte hade någon egentlig innebörd (ibid.).

(19)

15 3.3.3 Betydelsen av erfarenhet för den nyutexaminerade sjuksköterskans utveckling I studien av Murray et al. (2019) förklarade en NUS att det kändes särskilt obekvämt att arbeta som legitimerad sjuksköterska tillsammans med en mycket mer erfaren

undersköterska eftersom det kändes orimligt att vara den med omvårdnadsansvar när den andre har mer kunskap. I studien av Draper (2020) framgick det att de som tidigare arbetat som undersköterska på samma avdelning upplevde en underlättad

övergångsprocess, eftersom kännedom om rutiner, vetskap om vart saker finns och vetskap om arbetsmetodik redan fanns.

I samband med att självförtroendet och bekvämligheten i arbetsrollen ökade hos NUS, vågade de ta mer plats och fråga mer erfarna kollegor. En studiedeltagare

förklarar det som att finna sin plats och våga fråga exempelvis läkare om beslut som tas och åtgärder som bestäms (Draper 2020).

Majoriteten av NUS upplevde sig själva vara kompetenta gällande mätningar och fastställande av patienters vitala tecken, administrering av syrgas, ta del av patienters medicinska historia och administrering av behandling. Mer än hälften av deltagarna ansåg sig behöva förbättring gällande avancerad livsuppehållande behandling och förebyggande samt akut omhändertagande (Aydogan & Ulpinar 2020).

I studien av Aydogan och Ulupinar (2020) beskrevs en tydlig skillnad mellan NUS behov av ökad kunskap. Sjuksköterskor med 0–1 månads arbetserfarenhet upplevde att de inte hade tillräcklig kompetens, medan de som arbetat i 9–12 månader upplevde sig ha tillräcklig kompetens.

I studien av Draper (2020) framkom det att NUS värdesatte

sjuksköterskeutbildningen och den mängd handledning de mottagit via utbildningen, men även hur utbildningen har gett dem nödvändig kunskap och skicklighet inför arbetsrollen. Det framgick också att NUS har givits förmågan att se samband mellan teori och praktik.

4. Diskussion

4.1 Huvudresultat

Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta som sjuksköterska under det första verksamma året och anpassningen som sker under övergången mot självständighet. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter att komma in i arbetsgruppen, samtidigt kämpade de för att hinna slutföra tilldelade arbetsuppgifter. Svårigheter kunde uppstå vad gäller

(20)

16 att leva upp till krav och förväntningar från kollegor respektive arbetsgivare. Relationen till de nya kollegorna kunde påverka övergångsprocessen för nyutexaminerade

sjuksköterskor, där konflikter och dåligt bemötande från kollegor, påverkade

övergångsprocessen negativt. Stöttande kollegor och god handledning kunde emellertid främja övergångsprocessen.

4.2 Resultatdiskussion

4.2.1 Gruppdynamik, osäkerhet och arbetsbelastning

I föreliggande resultat framkom Erfarenheter av rädsla för att hamna i konflikter, bli ifrågasatta, exkluderade eller kritiserade i arbetsrollen. Detta skapar svårigheter med att vara genuin personlighetsmässigt bland kollegor (Lee et al. 2012; Parker et al. 2014;

Regan et al. 2017). Utifrån de fyra anpassningslägena inom teorin RAM vilka var fysiologiskt, självbegrepp, rollfunktion och samspel med andra, funderar författarna om denna teori således kan appliceras på resultaten i litteraturstudien. Eftersom den sociala miljön kan anses vara bristfällig då den inte har en välkomnande miljö. Detta

överensstämmer med tidigare studie av Ashton (2015). Emellertid ansåg deltagare i en studie av Willman, Bjuresäter och Nilsson (2020a) sig ha tillräcklig kunskap gällande agerandet gentemot kollegor utifrån ett etiskt perspektiv.

I föreliggande resultat identifierades maktutövande som uppstår i samband med hierarkikultur på arbetsplatsen, vilket försätter de utsatta i obekväma eller orättvisa situationer (Lee et al. 2012; Regan et al. 2017). Exkluderande av NUS på arbetsplatsen försvårade deras anpassning. Detta kan ta form av förminskning och skvaller. Eftersom människan enligt teorin av Roy (1984) är i konstant interaktion med människor och miljö, kan detta således påverka anpassningen. Förminskning orsakade en dålig känsla hos den utsatte efter arbetspassets slut (Lee et al. 2012; Liang et al. 2018; Lyman et al.

2020). Arbetsrelaterade grupprocesser kan således medföra att NUS känner att de kämpar för att bli accepterade (Lee et al. 2012; Liang et al. 2018). Resultatet av sådana gruppdynamiker och negativa beteenden kan leda till en försvårad anpassning enligt tidigare forskning av Ashton (2015).

I föreliggande resultat beskrev Labrague et al. (2018), Parker et al. (2014) och Thrysoe et al. (2011) hur det finns förväntningar på att NUS ska kunna prestera likvärdigt som erfarna kollegor, vilket inte upplevdes rimligt av NUS. I en tidigare studie av Lea och Cruickshank (2015) bekräftas detta då det visade sig finnas för höga

(21)

17 förväntningar på NUS från handledarnas sida. Vidare i litteraturstudiens resultat

beskrevs det även att NUS ibland fick de svåraste patienterna med avsikt och att de kunde hamna i osämja med kollegor om de inte hunnit göra allt under arbetsdagen (Labrague et al. 2018; Parker et al. 2014; Thrysoe et al. 2011). Hur många

arbetsuppgifter som hunnit bli utförda utgjorde grunden för hur känslan var när arbetspasset var slut (Murray et al. 2019). Samtidigt upplevde somliga NUS en otillräcklig förberedelse inför yrket, medan andra NUS upplevde att krav och förväntningar varit lägre än väntat vilket givit känslan att vara tillräckligt förberedd (Labrague et al. 2018; Parker et al. 2014; Thrysoe et al. 2011). Författarna av denna litteraturstudie reflekterar över beskrivningen av Benner (1993) gällande att en viss händelseutveckling kan förväntas efter observation, eftersom föreliggande resultat tyder på detta. Utifrån detta spekulerar författarna gällande behovet av tid för NUS att

observera, bemöta och analysera det som sker på arbetsplatsen. Detta för att ha möjlighet att prestera likvärdigt som kollegor och enligt anhörigas förväntningar.

Govasli och Solvoll (2020) beskrev i deras studie hur arbetssituationen förändrats för sjuksköterskor och att det i dagens läge råder mer tidspress. Detta får författarna av litteraturstudien att fundera om det kan vara en anledning till att mer erfarna

sjuksköterskor kanske inte har förmågan att sätta sig in i en NUS situation som ny på arbetsplatsen.

I föreliggande resultat framkom det en oro att framställas som okunnig och en oro att göra fel. Den introducerande sjuksköterskans bemötande påverkar osäkerheten och självförtroendet hos NUS. Vidare påvisade litteraturstudiens resultat att ökat

självförtroende minskade ångestkänslor och ökade bekvämligheten i yrkesrollen (Lee et al. 2012; Liang et al. 2018; Lyman et al. 2020; Labrague et al. 2019). Således är

författarna av inställningen att teorin RAM kan appliceras på litteraturstudiens resultat då detta enligt studien av Ashton (2015) är betydande för anpassningen. Osäkerhet hos NUS kan yttra sig genom oförmågan att stå upp för sig själv när problematik på

arbetsplatsen uppstår, exempelvis då patientsäkerheten inte upprätthålls. Inkonsekventa arbetssätt kan öka osäkerheten (Murray et al. 2019; Parker et al. 2014).

Föreliggande litteraturstudies resultat beskrev hur stress och förvirring uppstår hos NUS om de tillvägagångssätt som sjuksköterskeutbildningen lärt ut inte stämmer överens med den nya arbetsplatsens tillvägagångssätt (Labrague et al. 2019). Tidigare forskning har kunnat påvisa att NUS kan uppleva arbetsmiljön som stressande, där det krävs utförande av arbetsuppgifter de inte känner sig bekväma med att utföra

(22)

18 (Gellerstedt, Moquist, Roos, Bergkvist & Gransjön Craftman 2018).

I studien av Gellerstedt et al. (2018) beskrevs det hur NUS upplever känslan av självständighet, där den kan vara utmanande och en stor kontrast från att vara student. I föreliggande resultat framkom det hur hög arbetsbelastning påverkar NUS

övergångsprocess till mer självständig sjuksköterska och patientsäkert arbete negativt (Regan et al. 2017). En ökad stressnivå har identifierats i denna litteraturstudie i samband med att NUS blir omplacerade till obekanta avdelningar. Samtidigt framkom det att det inte existerade någon skillnad i stressnivå i samband med byte av arbetsplats.

En ökad stressnivå medförde att raster uteslöts, arbetet fortsattes efter arbetstid och ångest (Blomberg et al. 2016; Dames 2018). I studien av Lindberg et al. (2020) beskrevs hur det finns oro kring hög arbetsbelastning och bristfälliga rutiner vilket ökar

stressnivån. Det kan leda till svårigheter gällande att hitta den professionella rollen. Roy (1984) beskrev hur ett misslyckat utförande i relation till den egna rollen skapar en störning i anpassningen. Detta kan appliceras på en tidigare studie beskrivningen av Willman (2014) om begreppet ohälsa, där hög arbetsbelastning och bristfälliga rutiner kan ge en känsla av maktlöshet, maktlösheten kan därefter resultera i ohälsa. Vilket således kan interagera med processen att bli en hel person enligt teorin RAM (Roy 1984).

Föreliggande resultat kunde identifiera en identitetsproblematik där NUS tidigare arbetat på samma arbetsplats som undersköterska eftersom kollegor kan ha

förväntningen att de fortfarande ska tillgodose de arbetsuppgifter tillhörande undersköterskor (Draper 2020). Författarna av litteraturstudien tänker att detta kan påverkas av de slutna grupperna som beskrevs av Lee et al. (2012), Liang et al. (2018) och Lyman et al. (2020). Författarna av litteraturstudien diskuterar att det inte är en omöjlighet att en förändrad arbetsroll påverkar den gruppdynamik som finns.

4.2.2 Introduktion, stöd och trygghet

Föreliggande resultat visade att stöd från handledare är en viktig faktor för lyckad utvecklingsprocess, övergångsprocess och självförtroende (Draper 2018; Regan et al.

2017). Avsaknad av mentor eller handledare kan leda till stress och försämrad återhämtning (Draper 2018). I en tidigare studie av Lea och Cruickshank (2015)

framkom det okunskap från introducerande sjuksköterskor gällande behovet av stöd hos NUS, vilket författarna av litteraturstudien funderar om det kan vara en orsak till

(23)

19 avsaknaden av stöd från handledare. Tidigare studie beskrev även att människan utifrån RAM är konstant i interaktion med miljön och influeras av både andra människor samt miljön vilket leder till optimal anpassning (Azarmi och Farsi 2015). Författarna av litteraturstudien är av inställningen att teorin RAM således kan användas som ett hjälpmedel för att öka anpassningen. Gellerstedt et al. (2018) bekräftade detta i sin studie och beskrev övergången till självständig sjuksköterska som en lång process.

Introducerande sjuksköterskor är av stor vikt gällande möjligheter för personlig utveckling. Kommunikation med chefer ses som en central punkt där uppmuntring, återkoppling och konstruktiv kritik kan anses vara av stor vikt (ibid.). Teorin RAM kan därmed appliceras utifrån att rollövergången är en konstant process vilket indikerar till positiv tillväxt (Roy 1984).

I föreliggande litteraturstudies resultat identifierades att det är viktigt med en bra arbetsgrupp och stöttande kollegor där felaktigheter anses vara förbättringsmöjligheter (Draper 2018; Lyman et al. 2020; Regan et al. 2017). Tidigare studie bekräftar hur interaktionen med andra människor således kan hjälpa anpassningen till den nya arbetssituationen i enlighet med teorin RAM (Ashton 2015). Litteraturstudiens resultat visade även på att möjligheten av att ställa frågor ökar känslan av trygghet om de blir positivt bemötta oavsett frågeställning (Dames 2018). Trygghet kan även främjas

genom tillgången av förebilder i form av kompetenta och skickliga kollegor (Liang et al.

2018). I studien av Willman et al. (2020b) beskrev NUS känslan av otillräcklig kompetens gällande individuellt ansvarstagande i komplexa patientsituationer. Detta indikerar på behov av stöd från erfaren sjuksköterska när det uppstår komplexa situationer med patienter. Författarna av studien diskuterar därför om delgivande av kunskap från erfarna kollegor och deras bemötande påverkar utvecklings- och anpassningsprocessen.

4.2.3 Reflektion, kunskap och erfarenhet

Tidigare forskning påvisade en känsla av lättnad gällande självständigheten, det kunde finnas frustation under studietiden då en känsla av överflödig bevakning kunde uppstå (Gellerstedt et al. 2018). I föreliggande litteraturstudies resultat identifierades det att självförtroende inom yrkesrollen ökar hos NUS när de upplever en förbättrad emotionell kontroll. Denna förbättring visade sig vara relaterat även till förmågan för

problemlösning. Deltagare ansåg vikten av att på egen hand kunna lösa patientrelaterade

(24)

20 problem. Ett ökat självförtroende minskade ångestkänslor samtidigt som det främjade bekvämlighet i yrkesrollen (Draper 2020; Liang et al. 2018). Teorin av Roy (1984) betonade hur självförtroendet kan påverkas av den subjektiva Erfarenheter av

egenvärdet. Författarna till föreliggande litteraturstudie är av uppfattningen att teorin RAM således kan appliceras på detta, då egenvärdet kan tänkas påverkas av

föreliggande faktorer. I en studie av Willman, Bjuresäter och Nilsson (2020b) beskrevs det hur erfarna sjuksköterskor kan användas som redskap för att hjälpa och främja nyutexaminerade sjuksköterskor när det kommer till problemlösning, vilket är i enlighet med det Benner (1993) beskrev om att det kan te sig olika beroende på erfarenheter hos sjuksköterskan och ökar i proportion med erfarenhet.

I föreliggande resultat framkom en avsaknad av kunskap och insikt i den egna rollen vid läkemedelshantering hos NUS. Det visar sig att en del NUS överlägger ansvaret till andra yrkesroller gällande läkemedelsinteraktioner och hur läkemedel verkar (Murray et al. 2019). Emellertid framkommer det i litteraturstudiens resultat att en del NUS ser det egna ansvaret i lärandet, och därför studerar på egen hand under ledig tid. Vidare visade denna litteraturstudies resultat att NUS arbetar med tanken gällande att lära sig arbetet och att lärandet pågår även under arbetstid. Insikt finns hos en del NUS gällande möjlighet att kunna lära sig mer. Emellertid visade föreliggande resultat att alla inte delar åsikten om eget ansvar för lärandet, eftersom somliga NUS lägger skulden för uteblivet lärande på arbetsplatsen eller sjuksköterskeutbildningen (Murray et al. 2019).

Willman et al. (2020b) påtalade behovet av mer kunskap särskilt då det gäller kliniskt arbete och patientsäkerhet. I en annan studie av Willman et al. (2020b) framkommer det att läkemedelshantering och förståelse kring detta skulle kunna påverka

patientsäkerheten negativt i de fall då en NUS överlämnar ansvaret för kunskap om läkemedel och dess interaktioner till andra parter. Vidare framkommer det i studien att brister inom läkemedelskompetens är ett omfattande område som NUS anser sig

otillräckligt förberedda inom. Dessa brister påstods bero på tidspress och detta resulterar i känslan av osäkerhet och rädsla att göra fel (ibid).

Tidspress anses vara ett återkommande problem, då NUS upplever känslan att inte hinna med, vilket resulterar i stress. Denna brist på tid kan äventyra med patientens omvårdnad då grundläggande vård prioriteras bort (Willman et al. 2020b). Benner (1993) påtalade hur sjuksköterskan alltid kommer behöva väga olika faktorer gentemot varandra. Dessa faktorer kan vara viktiga, men situationen kan kräva av sjuksköterskan att våga ta risken det innebär för beslutfattandet.

(25)

21 Litteraturstudiens resultat påvisade hur deltagare blev obekväma i situationer där undersköterskor hade mer erfarenhet inom samma område. Emellertid kunde

övergångsprocessen underlättas där de återkommer till samma avdelning där de tidigare arbetade som undersköterska (Draper 2020; Murray et al. 2019) Tidigare studie beskrev hur en bekant arbetsplats underlättar för NUS. Studien syftade på förmågan till

koncentration gällande nya arbetsuppgifter och förväntningen att agera självständigt.

Nyutexaminerade sjuksköterskor som inte har professionell erfarenhet differerar från mer erfarna sjuksköterskor inom termen av vad de behöver från sin handledare (Gellerstedt et al. 2018). Enligt teorin RAM har människan en egen förmåga till

hantering. En person kan ha svårigheter med sin anpassning (Roy 1984). Författarna till föreliggande litteraturstudie funderar då över vikten av introduktion och den

introducerande sjuksköterskan där nivån av anpassning kan definieras i syfte att hjälpa med anpassningen vilket Roy (1984) beskrev.

Erfarenhet ansågs enligt Benner (1993) vara avgörande gällande

kompetensutvecklingen. Detta då enbart regler om hur sjukdom hanteras omöjligt kan läras ut. Föreliggande litteraturstudie visar att känslan av kompetens i arbetsrollen och i samband med stigande självförtroende samt bekvämlighet i arbetsrollen resulterar i att NUS vågar ta mer plats på arbetsplatsen (Aydogan & Ulpinar 2020; Draper 2020).

Tidigare studie av Willman et al. (2020a) påvisade att Erfarenheter av kompetensen kan skilja sig beroende på vilket område det gäller. Denna Erfarenhete av inkompetent kan kopplas till individuellt ansvarstagande gällande komplexa patientsituationer (ibid.).

Kompetensen kan beskrivas som otillräcklig, vilket indikera på behovet av mer stöd från mer erfaren sjuksköterska gällande hanteringen av patienter (Willman 2020b).

Vidare visade litteraturstudiens resultat att sjuksköterskeutbildningen var för somliga tillfredsställande gällande stöd och kunskap. Utbildningen hade i dessa fall

sammankopplat teori med praktik (Draper 2020). Möjligheten att välja arbetsplats påverkar anpassningsförmågan. Detta kan utmynna i en effektiv övergångsprocess, vilket kan ge en okomplicerad adaptationsprocess till självständig sjuksköterska (Aydogan & Ulpinar 2020). Emellertid visade en tidigare studie på ett behov av stöd.

Eftersom sjuksköterskeutbildningen kan variera mellan universiteten, vilket kan

innebära olika fördelning av kunskap och olika förutsättningar hos de nytillkomna (Lea

& Cruickshank 2015). Författarna menar att detta överensstämmer med teorin RAM utifrån aspekten miljö, där miljö både är inre och yttre faktorer vilket kan påverka

(26)

22 anpassningen (Roy 1984).

4.3 Metoddiskussion

Författarna valde att göra en litteraturstudie, där avsikten var att kunna göra en övergripande sammanställning av olika empiriska studier (Polit & Beck 2016).

Vetenskapliga artiklar till litteraturstudien söktes fram via PubMed och Cinahl, vilka enligt Polit och Beck (2016) är för forskning inom omvårdnad. En styrka i denna litteraturstudies databassökning var användandet av booleska operatörer. Vid sökningar efter vetenskapliga artiklar till den aktuella litteraturstudien gjordes sökningar i fritext och de booleska operatörerna ”AND” samt ”OR” användes. Författarna valde att använda sig av ”AND” för att begränsa utfallet av artiklar samt försäkra sig om att flera sökord blev inkluderade i sökträffarna. ”OR” användes för att bredda utfallet av artiklar, där ett eller flera av sökorden kunde inkluderas. Polit och Beck (2016) tog upp hur booleska operatörer kan användas just i avgränsande och breddande syfte. Författarna valde att söka med begränsning på 10 år för att få med både senare och nyare forskning.

Författarna upplevde att detta önskemål gick att uppnå genom denna sökmetod. En svaghet i litteraturstudiens metod var en inkonsekvent sökstrategi. Författarna av denna litteraturstudie insåg omsider hur databassökningarna hade kunnat utföras på ett mer konsekvent arbetssätt. Detta i syfte att få mer struktur i databassökningen. Författarna av denna litteraturstudie har av denna anledning gjort omsökningar i efterhand med syftet att redovisa en mer sammanhållen sökstrategi. Författarna försökte exkludera sökordet ”Adaptation” ur sökkombinationerna då de insåg att det inte överensstämde med denna litteraturstudies syfte. Författarna valde trots detta att behålla

sökkombinationen innehållande ordet ”Adaptation”. Detta eftersom författarna inte kunde påträffa tre av de artiklar vilka bearbetades i föreliggande resultat med någon annan sökkombination.

Urvalskriterierna i denna litteraturstudie syftade till att få insikt i NUS egna

erfarenheter och utifrån det svara på syftet. Författarna tänker att fler kvalitativa studier med intervju som metod genomförts inom detta ämne i jämförelse med kvantitativa. En majoritet av kvalitativa studier inkluderade i föreliggande resultat har varit en styrka då författarna av litteraturstudien har kunnat få en djupare inblick gällande erfarenheter hos deltagarna i de valda artiklarna. Emellertid är det en svaghet med fåtalet inkluderade kvantitativa artiklar. NUS Erfarenheter skulle med fördel kunnat uppmätas och

(27)

23 bekräftas genom statistik om fler kvantitativa artiklar inkluderats i föreliggande resultat, enligt litteraturstudiens författare.

Denna litteraturstudie inkluderar vetenskapliga artiklar från flera olika länder, vilket kan vara en svaghet. Detta kan innebära att det presenterade resultatet i denna

litteraturstudie inte kan spegla en generell helhetsbild av nyutexaminerade

sjuksköterskors Erfarenheter. En styrka med detta kan emellertid vara möjligheten att belysa internationella likheter.

Resultaten från de valda studierna sorterades efter huvudtema med tillhörande subteman. Samtliga teman valdes noggrant ut för att kunna täcka alla inkluderade vetenskapliga artiklar och dess innehåll. Aveyard (2014) rekommenderade att artiklar sorterades i en sammanställning för att få en översikt av artiklarna och dess innehåll.

Aveyard (2014) beskrev även att de teman som bestäms bör reflektera litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Författarna anser att detta är något som är i enlighet med litteraturstudiens teman och upplägg. Något som också togs i beaktande under denna fas av examensarbetet vid bestämningen av teman var att resultatdelens rubriker skulle kunna byggas på de huvudteman som valts och att texten i resultatet formuleras utefter de subteman som hör till respektive teman och därmed även underrubriker i

resultatdelen. Litteraturstudiens författare anser detta vara en styrka, då det underlättar strukturen för läsare. En svaghet med tematiseringen var tvetydighet, där en del av innehållet kunde kopplas till flera subteman.

För att undvika att oredlighet förekommit i litteraturstudien granskade författarna inhämtat material med strävan att arbeta objektivt utan att författarnas egna värderingar påverkade hur det formulerades i resultatdelen. Författarna arbetade aktivt efter största möjliga förmåga för att förbise förkunskaper eller fördomar kring området i syfte att inte påverka vilka artiklar som ansågs vara relevanta. De artiklar som togs med är de artiklar som överensstämde med inklusionskriterierna. Resultat som inte stämde överens med författarnas egna föreställningar har anammats som nyvunnen kunskap och insikt.

De artiklar som användes har noggrant refererats till genom hela litteraturstudien för att säkerställa att äran riktats till rätt författare. För att undvika otydlighet har ibidem,

”(ibid.)”, använts med stor noggrannhet i de stycken det kunnat finnas minsta risk för otydlighet gällande referenser.

4.4 Kliniska implikationer för omvårdnad

Föreliggande litteraturstudies resultat kan skapa en ökad förståelse från övergången

(28)

24 nyutexaminerad till självständig sjuksköterska. Detta kan ge förståelse för vikten av ett introduktionsprogram och bidra till att omvårdnaden till patienterna säkerställs.

Författarna funderar över om denna förståelse kan minska stressen hos de

nyutexaminerade sjuksköterskorna. Vilket kan leda till minskade sjukskrivningar samt motivation att kvarstanna inom yrket och nuvarande arbetsplats.

4.5 Förslag på fortsatt forskning

Utifrån föreliggande resultat påvisades ett samband mellan brist på introduktion och osäkerhet. Fortsatt forskning med kvantitativ ansats kan därför tänkas vara lämplig.

Detta för att få en större representation av nyutexaminerade sjuksköterskor.

Litteraturstudiens resultat påpekade olikheter mellan universitet, vilket författarna av denna litteraturstudie reflekterar över om det kan vara en indikator på ett behov för fortsatt forskning. Detta för att hitta framgångsfaktorer för anpassning och

övergångsprocessen redan under utbildningsstadiet. Vidare i föreliggande resultat framgår det att mer forskning skulle kunna behövas inom området grupprocesser och bemötande av nya kollegor på en arbetsplats. Forskning kring utökat lärande med hjälp av mer erfarna kollegors hjälp skulle kunna gynna framtida sjuksköterskor.

4.6 Slutsats

Svårigheter i form av osäkerhet, krav och förväntningar framgick i litteraturstudiens resultat. Gemensamt för de studier som bearbetades i denna litteraturstudie är behovet av stöd och handledning hos de nyutexaminerade sjuksköterskorna, då detta kunde underlätta övergångsprocessen. Många nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde svårigheter gällande anpassningen och övergångsprocessen till sin nya roll mot självständighet. Fungerande relationer på arbetsplatsen, tydliga arbetsuppgifter och riktlinjer samt en trygg handledning kunde underlätta denna anpassning och

övergångsprocess.

(29)

25

Referenser

*Artiklar som presenteras i resultatet

Akyil, R., C. & Ergüney, S. (2012). Roy's adaptation model‐guided education for adaptation to chronic obstructive pulmonary disease. Journal of Advanced Nursing, 69(5), ss. 1063-1075. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2012.06093.

Ashton, K., S. (2015). The Orientation Period: Essential for New Registered Nurses’

Adaptation. Nursing Science Quarterly, 28(2), ss. 142–150. DOI:

10.1177/0894318415571600

Aveyard, H. (2014). Doing a literature review in health and social care: a practical guide. 3. Uppl. Maidenhead: Open university press.

*Aydogan, Y. & Ulupinar, S. (2020). Determining the learning needs of new graduated nurses working in inpatient care institutions. Nurse Education Today. 92(2020), ss. 1-7.

DOI: 10.1016/j.nedt.2020.104510

Azarmi, S. & Farsi, Z. (2015). Roy’s Adaptation Model-Guided Education and Promoting the Adaptation of Veterans With Lower Extremities Amputation. Iran Red Crescent Medical journal, 17(10), sidangivelse saknas. DOI: 10.5812/ircmj.25810

Benner, P. (1993). Från novis till expert - mästerskap och talang i omvårdnadsarbetet.

Lund: Studentlitteratur AB, ss. 26 & 27

*Blomberg, K.,Isaksson, A., K., Allvin, R.,Bisholt, B.,Ewertsson, M.,Kullén, A., Engström, Ohlsson, U.,Johansson, A., A. & Gustafsson, M. (2016). Work stress among newly graduated nurses in relation to workplace and clinical group supervision. Journal of Nursing Management. 24(1), ss. 80-87. DOI: 10.1111/jonm.12274

*Dames, S. (2019). THRIVEable work environments: A study of interplaying factors that enable novice nurses to thrive. Journal of Nursing Management, 27(3), ss. 567-574.

DOI: 10.1111/jonm.12712

(30)

26

*Draper, J. (2018). 'Doing it for real now' - The transition from healthcare assistant to newly qualified nurse: A qualitative study. Nurse Education Today. 66(2018), ss. 90-95.

DOI: 10.1016/j.nedt.2018.04.008

Gellerstedt, L., Moquist, A., Roos, A. Bergkvist, K. & Gransjön Craftman, Å. (2018).

Newly graduated nurses’ experiences of a trainee programme regarding the introduction process and leadership in a hospital setting – A qualitative interview study. Journal of Clinical Nursing, 28(9-10), ss. 1685-1694. DOI: 10.1111/jocn.14733

Govasli, L. & Solvoll, B-A. (2020). Nurses’ experiences of busyness in their daily work. Nursing Inquiry. 27(3), ss. 1–8. DOI: 10.1111/nin.12350

Kiljunen, O., Kankkunen, P., Partanen, P. & Valim, T. (2018). Family members’

expectations regarding nurses’ competence in care homes: a qualitative interview study.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32 (3), ss. 1018–1026. DOI: 10.1111/scs.12544

*Labrague, J., L., McEnroe-Pettite, D. & Leocadio, C., M. (2019). Transition experiences of newly graduated Filipino nurses in a resource-scare rural health care setting: A qualitative study. NURSING FORUM: AN INDEPENDENT VOICE FOR NURSING. 54(2), ss. 298-306. DOI: 10.1111/nuf.12330

Lea, J. & Cruickshank, M. (2015). Supporting new graduate nurses making the transition to rural nursing practice: views from experienced rural nurses. Journal of Clinical Nursing. 24(2015), ss. 2826-2834. DOI: 10.1111/jocn.12890

*Lee, Y., H., Hsu, T., M., Li, L., P. & S., S., R. (2012). 'Struggling to be an insider': a phenomenological design of new nurses' transition. Journal of Clinical Nursing. 22(5- 6), ss. 789-797. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2012.04189.x

*Liang, F., H., Lin, C., C. & Wu, M., K. (2018). Breaking through the dilemma of whether to continue nursing: Newly graduated nurses´ experiences of work challenges.

(31)

27 Nurse Education Today. 67(2018), ss. 72-76. DOI: 10.1016/j.nedt.2018.04.025

Lindberg, M., Carlsson, M., Engström, M., Kristofferzon, M., L. & Skytt, B. (2020).

Nursing student's expectations for their future profession and motivating factors – A longitudinal descriptive study from Sweden. Nurse Education Today,

84(2020), ss. 1-6. DOI: 10.1016/j.nedt.2019.104218

*Lyman, B., Gunn, M., M, Mendon, R., C. (2020). New graduate registered nurses’

experiences with psychological safety. Journal of Nursing Management. 28(4), ss. 831- 839. DOI: 10.1111/jonm.13006

*Murray, M., Sundin, D. & Cope, V. (2019). New graduate nurses’ understanding and attitudes about patient safety upon transition to practice. Journal of Clinical Nursing.

28(13/14), ss. 2543-2552. DOI: 10.1111/jocn.14839

*Parker, V., Giles, M., Lantry, G. & McMillan, M. (2014). New graduated nurses’

experiences in their first year of practice. Nurse Education Today. 34(2014), ss. 150- 156. DOI: 10.1016/j.nedt.2012.07.003

Polit, F., D. & Beck, T., C. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. Uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer

*Regan, S., Wong, C., Laschinger, K., H., Cummings, G., Leiter, M., Macphee, M., Rhéaume, A., Ritchie, A., J., Wolff, C., A., Jeffs, L., Young-Ritchie, C., Grinspun, D., Gurnham, E., M., Foster, B., Huckstep, S., Ruffolo, M., Shamian, J., Burkoski, V., Wood, K. & Read, E. (2017). Starting out: qualitative perspectives of new graduate nurses and nurse leaders on transition to practice. Journal of Nursing Management.

25(2017), ss. 246-255. DOI: 10.1111/jonm.12456

Roy, C., S. (1984). Introduction to Nursing: AN ADAPTATION MODEL. 2.Uppl. New Jersey: Prentice-hall, Inc., Englewood Cliffs.

*Thrysoe, L., Hounsgaard, L., Bonderup, N. & Wagner, L. (2011). Expectations of

References

Outline

Related documents

Som en konsekvens av att gösen introducerats i vatten där den inte förekommit tidigare finns flera exempel på fall där såväl bytesfisk (till exempel siklöja) som andra

Nyutexaminerade sjuksköterskor som ingick i ett introduktionsprogram i början av arbetet upplevde en enklare övergång från utbildningen till yrkeslivet eftersom

Kvalitativ data användes med hjälp av enkäter med öppna frågor vid två tillfällen (mellan 8- 10 veckor samt efter 10-12 månader). Kvalitativ data granskades med

Även om lungcancergruppen i jämförelse med malignt melanomgruppen fick en ungefärlig fördubbling av den totala effektiva dosen är undersökningen berättigad och till nytta

An increased theoretical focus and decreased clinical training have resulted in sharp criticism from health care institutions against the content of the nursing education

Sjuksköterskorna ansåg att stöd och uppskattning för att komma in i arbetet och gemenskapen var viktigt för att nyutexaminerade sjuksköterskor skulle känna sig trygga.. Trots

Denna studie syftar till att ge inblick i hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever arbetet inom slutenvården för att få en bättre förståelse för hur de upplever

Kategorierna blev rubrikerna för resultatsammanställningen: vikten av en stödjande övergång in i yrkesrollen, arbetsklimatets betydelse den första tiden i yrket, värdet av