Skola och heder
Skolkuratorers handlingsutrymme i ärenden gällande hedersrelaterat våld och förtryck
Författare: Alexsandra Ekberg och Valmire Skanelid
Handledare: Roddy Nilsson Examinator: Torbjörn Forkby
Program: Socionomprogrammet 210hp Termin: Termin 6
Ämne: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Titel: School and honor
-School counselors’ room for maneuver in cases concerning honor-related violence and oppression
Abstrakt
The purpose of this study is to investigate how school counselors perceive their competence and knowledge regarding honor-related violence and whether it in turn affects their ability and opportunities to draw attention to these young people. We also want to find out how school counselors, based on their knowledge, deal with suspicions of honor-related violence and oppression.
The study's overall issues concern different forms of knowledge that school counselors use when it comes to work with honor issues and how school counselors act when there is a suspicion that a student is exposed to honor- related violence and oppression.
We have used a qualitative method with semi-structured interviews with six school curators from two different municipalities in southern Sweden. We thematized these interviews, and then analyzed them using scope for action as theory and previous research.
The study clearly shows that honor issues are considered a challenging and complex subject and the results show large differences in school curators' own views on their knowledge, how to acquire their knowledge and what the collaboration with the social services looks like.
Keywords: Honor-related violence, school curators and honor-related violence and oppression, honor and school, honor, honor violence and oppression.
Nyckelord: Hedersrelaterat våld, skolkuratorer och hedersrelaterat våld och förtryck, heder och skola, heder, hedersrelaterat våld och förtryck.
Tack!
Vi vill börja med att tacka varandra för att ha stöttat och uppmuntrat varandra genom detta arbete sedan vill vi rikta ett tack till våra familjer som funnits där för oss och stöttat oss under denna tid. Slutligen vill vi tack vår handledare och medrättande lärare för det otroliga arbete de har lagt ner på vår studie och väglett oss till det färdiga arbete vi har idag. Slutligen vill vi tacka alla de kuratorer som ställt upp på intervjuer och gjort denna studie möjlig för oss.
Alexsandra Ekberg och Valmire Skanelid
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Problembakgrund 1
1.2 Problemformulering 2
1.3 Syfte 4
1.4 Frågeställning 4
1.5 Avgränsning 4
1.6 Definition av hedersrelaterat våld och förtryck 5
2 Tidigare forskning 5
2.1 Våldets karaktär och omfång 5
2.2 Heder och samhälle 6
2.3 Hedersrelaterad problematik i skolan 7
2.4 I skolans vilja att åtgärda hedersrelaterat våld: etnicitet, kön och våld 8
3 Teori 9
3.1 Handlingsutrymme 10
4 Metod 11
4.1 Datainsamlingsmetod 11
4.2 Urval och tillvägagångssätt 13
4.3 Forskningsetiska överväganden 15
4.4 Analysmetod 16
4.5 Tillförlitlighet, trovärdighet och användbarhet 17
4.6 Metoddiskussion 17
4.7 Arbetsfördelning 18
5 Resultat och analys 19
5.1 Skolkuratorers kunskap 19
5.2 Skolkuratorers uppfattningar om sin egen kunskap 19
5.2.1 Utbildning via arbetsgivaren 21
5.3 Relation och bemötande 24
5.3.1 Skapandet av relationer till eleverna 25
5.3.2 Våga fråga 25
5.4 Svårigheter i arbetet rörande HRV 27
5.4.1 Samverkan med socialtjänst 27
5.4.2 Anmälningsplikt 29
5.4.3 Sekretess 30
5.5 Att komma i kontakt med elever utsatta för HRV 31
5.6 Att våga prata om HRV i skolan 34
5.6.1 Vikten av elevernas kunskap om HRV 35
5.7 Agerande vid misstanke om HRV 36
6 Slutsats och diskussion 39
6.1 Förslag till framtida forskning 40
7 Referenslista 41
Bilagor
1 Inledning
1.1 Problembakgrund
Allt oftare dyker det upp nyhetsinslag, dokumentärer och rapporter om hedersproblematik i media som visar att hedersvåld (HRV) finns i olika delar av Sverige. Redan under 1980-talet uppmärksammades problemet, men Hussein (2017) beskriver att det länge var tabu att prata om kulturspecifikt hedersrelaterat våld, och man resonerade istället i termer av att det var vanvettiga män som tog livet av sin dotter/fru. Om man skulle påstå att det fanns en etablerad kultur där mord på kvinnor som ansågs orena eller olydiga var accepterat fanns risken att bli stämplad som rasist. Detta gjorde att flickor, som inte ursprungligen kom från Sverige, som sökte sig till exempelvis polisen eller sociala myndigheter för att få hjälp mot HRV inte fick den hjälp som de behövde då man ansåg att deras berättelser var överdrivna eller att det var ett normalt fenomen att ha problem med sina föräldrar i den åldern (Hussein, 2017). År 2002 blev ett uppvaknande för många svenskar och mångas ögon öppnades upp för en okänd kultur med främmande och annorlunda traditioner. 2002 var året då hedersmordet på Fadime ägde rum.
Fadime var en kvinna som mördades av sin familj eftersom hon ansågs ha brutit mot familjens hederskodex och för att ha uttalat sig offentligt om hederskulturen. Hon sågs som lite av en rikskändis då hon offentligt berättat om hederskulturens realiteter och sedan själv blev offer för hedersmord – vilket blev en påtaglig bekräftelse av sanningen i hennes berättelse (Hussein, 2017). Mordet på Fadime startade en politisk diskussion där så kallade svenska värderingar om jämställdhet blev en viktig del i integrationspolitiken och HRV etablerades som ett nytt politiskt problem (Carbin, 2008). Efter mordet på Fadime skrevs det många böcker om hedersmord, rapporter och avhandlingar publicerades inom olika universitetsinstitutioner i Sverige.
Trots detta har det varit svårt för myndigheter att förstå fenomenet heder och dess innebörd vilket också gjorde det svårt att vidta adekvata åtgärder för att hjälpa och stödja de utsatta flickorna som kontaktat myndigheter som exempelvis socialtjänst eller skola (Hussein 2017).
Länsstyrelsen i Östergötland gav 2010 ut en handbok om arbetet mot HRV och förtryck som vägledning till yrkesverksamma, främst inom skola och socialtjänst. Arbetet i handboken handlar bland annat om människors grundläggande rättigheter, rätten till kroppslig integritet och rätten till ett liv fritt från våld och förtryck. Förhoppningen är, enligt Länsstyrelsen, att handboken ska utgöra ett stöd för professionella i mötet med den utsatta målgruppen samt leda till ett handfast samarbete mellan olika verksamheter (Länsstyrelsen Östergötland 2010).
1.2 Problemformulering
När det kommer till HRV och förtryck, utmärker det sig genom sitt kollektiva uttryck. Ärenden med HRV är komplexa då de oftast handlar om mer än
“enbart” fysiskt våld. Det handlar om bland annat övervakning från släkt och vänner till familjen, förföljelse och förtryck för att skrämma, förödmjuka, isolera och kontrollera den som är utsatt (Björktomta 2019). Vad gäller straffpåföljden för HRV har den tidigare omfattats av det breda spektrumet av våld mot kvinnor (Björktomta 2019) vilket i sin tur omfattar ett flertal lagar som till exempel misshandel och kvinnofridskränkning.
För att kunna döma en person som utövar HRV har man utvecklat lagen vad gäller straffpåföljden vid hedersrelaterat våld, i 29 kap 2§ i Brottsbalken står det:
Som försvårande omständigheter vid bedömning av straffvärdet ska vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp särskilt beaktas
Samt under punkt 10 under samma lag står det:
Om ett motiv för brottet varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder.
Tidigare forskning visar att det är svårt att hantera fall gällande HRV och förtryck. Enligt Linell (2016) rör en familjs heder hela släkten och det finns inte många sätt för den som blir utsatt att komma undan förtrycket då det sker i såväl hemmet som på andra platser som till exempel i skolan. Detta går emot
det man vill uppnå i svensk skola, som bland annat är att skolan ska vara en plats där man ska känna trygghet och där inget barn ska behöva fara illa.
Skolan ska vara en plats där barn och ungdomar kan utvecklas, lära och känna omsorg och omtanke. För att elever ska kunna lära sig i skolan är trygghet en förutsättning och personal i skolan behöver kunskap om hur man motverkar HRV och förtryck (Skolverket 2018).
År 2007 gjorde Gruber en studie där syftet är att undersöka skolpersonalens förståelse av HRV kopplat till föreställningar om etnisk identitet, kulturella skillnader, kön och våld. Gruber (2007) menar att det finns en risk med alltför tydliga kategoriseringar och skarpa gränsdragningar mellan de som kan förväntas drabbas av HRV och de som inte förväntas bli utsatta. Grubers rapport I skolans vilja att åtgärda ”hedersrelaterat” våld: etnicitet, kön och våld (2011) knyter an till skolan, men också till välfärd genom att den förmedlar insikter som kan hjälpa till att motverka av utanförskap. Grubers analys visar att nationella föreställningar och gränsdragningar kan bli ett hinder för att våld ska göras till en gemensam angelägenhet och istället tillskrivs olika betydelser för olika grupper som kan definieras och förstås på olika sätt.
Skolverket gav 2010 ut stödmaterialet Hedersrelaterat våld och förtryck - skolans ansvar och möjligheter. Det beskriver det ansvar som skolan har för att motverka HRV och förtryck och syftet är att ge stöd till personal i grund- och gymnasieskolan i hur de kan motverka HRV och förtryck. Enligt materialet är kunskapen om HRV och förtryck en förutsättning för att personal i skolan ska kunna upptäcka utsatthet hos eleverna och undervisa om problemet.
I vårt arbete med att söka efter tidigare forskning har vi funnit ett antal studier som fokuserar på hur skolan kan arbeta förebyggande med HRV och förtryck (Darvishpour, Lahdenperä & Lorentz 2010; Gruber 2007; Gruber 2011;
Skolverket 2018). Vi har även kommit i kontakt med forskning om orsakerna till hedersrelaterat våld och hur det kan yttra sig (Björktomta 2005; Linell 2016). En del av denna forskning är mer än 10 år gammal vilket gör att den inte är aktuell längre och HRV och förtryck är ett aktuellt socialt problem som
kommunala och ideella organisationer arbetar med. I forskningsläget saknar vi ett fokus på hur skolkuratorer uppfattar sin kunskap kring problematiken HRV och förtryck samt om det påverkar deras förmåga eller möjlighet att agera vid fall av hedersproblematik, vilket vår studie fokuserar på. Vi anser att studien är relevant för oss då vi som blivande socionomer har möjlighet att arbeta som skolkurator, vilket innebär att vi kan komma att få kontakt med barn som utsätts för HRV och förtryck. Som skolkurator arbetar man i en profession där man dagligen möter människor som befinner sig i svåra situationer. Man behöver ha kunskap om människan men även om hur samhället ser ut och hur man använder sin kunskap har en stor betydelse för hur man väljer att agera i en viss situation. (Svein Aage Christoffersen, 2007).
1.3 Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur skolkuratorer uppfattar sin kompetens/kunskap inom området hedersrelaterat våld och förtryck, och om det i sin tur påverkar deras förutsättningar att uppmärksamma barn som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vill även undersöka hur skolkuratorer, utifrån sin kunskap, handlar vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck.
1.4 Frågeställning
1. Vilken kunskap har skolkuratorer när det kommer till hedersrelaterat våld och förtryck?
2. Hur agerar kuratorer på skolan vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck?
1.5 Avgränsning
Studien avser att undersöka hur skolkuratorer talar om sitt agerande vid ärenden rörande HRV och förtryck. Det är alltså inte deras agerande i sig eller resultatet av deras agerande som är det primära i vår studie, utan hur
skolkuratorer beskriver att de handlar vid misstanke om HRV och förtryck.
Vi kommer att avgränsa oss till att intervjua skolkuratorer som arbetar i grundskolan eftersom vi genom vår verksamhetsförlagda utbildning skapade kontakter som gör det möjligt för oss att få access till intervjupersoner.
1.6 Definition av hedersrelaterat våld och förtryck
I den här studien har vi valt att definiera begreppet HRV med hjälp av regeringens definition:
Regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck, är att det liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen till hot, våld och ibland även dödligt våld (Nationellt centrum för Kvinnofrid, 2010).
2 Tidigare forskning
2.1 Våldets karaktär och omfång
Hanna Linell (2016) har skrivit en artikel om olika former av våld i nära relationer, där hedersrelaterat våld också ingår. Detta gör hon genom att ta del av domar i LVU-ansökningar under 2009 vilket resulterar i 196 barn/fall i åldrarna 13–18 år, varav 70% blivit utsatta för våld.
Linells (2016) resultat visar (2016) att fler flickor än pojkar är utsatta för våld i nära relationer. Även inom HRV och förtryck är det fler flickor än pojkar som är utsatta. HRV och förtryck beskrivs i studien som mycket grovt och systematisk med hot och kontroll under en längre tid. I fallen med HRV framgick det att familjemedlemmar och släktingar till barnet, genom hot och våldshandlingar på något vis ville tygla, oftast flickorna, och kontrollera dem så att de inte kunde vanära familjens heder. Detta görs genom såväl fysiskt våld som psykiskt (Björktomta 2019; Linell, 2006). Linell (2016) tar upp ett par exempel på kontroll och isolering i sin artikel som är relevanta för att få en inblick i den hederskultur många lever i än idag. Exempel på kontroll kan vara att hen inte får lämna hemmet utan att någon ur släkten finns närvarande och observerar, eller att de konstant ringer och frågar var hen befinner sig och
vad en gör. Det finns olika sätt att isolera ungdomar, exempelvis genom att förbjuda umgänge med vänner som familjen inte godkänt eller anser vara lämpligt sällskap, val av skola efter släktens egna värderingar som ytterligare isolerar dessa barn från omvärlden (Linell, 2016). Slutligen diskuterar Linell att anmälningar om våld i allmänhet har ökat och man ser en tydlig fördelning även mellan flickor och pojkar, där flickor dominerar i anmälningsgrad när de blivit utsatta för våld. Det är också flest flickor som står för anmälningar av olika former av psykiskt våld och våld relaterat till deras sexualitet. Kunskapen om olika typer av våld och dess inverkan på barn som utsätts är otillräcklig och faktorer som kön, makt och kontroll behöver analyseras ytterligare i både forskningsstudier och för skyddsinsatser inom socialtjänsten (Linell, 2016).
2.2 Heder och samhälle
Precis som Hussein (2017) visar Björktomta (2005) att det var först efter Fadimes Sahindals död som fler och fler i samhället fick upp ögonen och intresset för HRV. Det var och är fortfarande delade meningar om orsak, omfattning samt vilka åtgärder som behövs när det kommer till detta våld. Att definiera begreppet heder skriver Björktomta (2005) är svårt med tanke på att betydelsen kan vara olika, beroende på vart man är i samhället, vilken samhällsgrupp man befinner sig i samt att det är föränderligt över tid. Tidiga exempel från massmedia, regeringens interventioner (via uttalanden och skrivelser) tillsammans med den forskningen som finns, visar att det i samhället finns och har funnits olika synsätt på varför HRV förekommer samt hur man ska förebygga det. Rapporten Heder och samhälle - Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar (Baianstovu, Strid, Cinthio, Särnstedt Gramnaes & Enelo, 2019) är ett resultat av ett 2-årigt samarbete mellan Stockholm, Göteborg och Malmö.
Tillsammans vill de motverka HRV och förtryck och syftet med kartläggningen är att få fram ett kunskapsunderlag för hur man kan arbeta förebyggande och förhindra HRV och förtryck samt säkra att de som är utsatta eller använder våld får lämpliga insatser. Resultaten och erfarenheterna från
kartläggningen har använts inom till exempel skola, socialtjänst och inom rättsväsendet som kompetenshöjande insatser. Författarna skriver att ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck i första hand söker sig till någon vuxen på skolan för att få stöd eller hjälp. I rapporten beskrivs en del rekommendationer som gäller skola, vilka kan ges mot bakgrund av de behov som framkommer i undersökningen när det gäller förbättrade möjligheter att främja och förebygga arbetet. De rekommendationer som tas upp är bland annat att utveckla det våldsförebyggande arbetet inom skolan och ge kunskap om HRV genom regelbunden fortbildning för lärare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolläkare. Man tar även upp att man vill öka kompetensen inom skolpersonal så att unga kan få hjälp och stöd i att hantera oro för den egna situationen samt utveckla samverkan mellan skolan och hemmet.
2.3 Hedersrelaterad problematik i skolan
År 2010 skrev Mehrdad Darvishpour, Pirjo Lahdenperä och Hans Lorentz rapporten Hedersrelaterad problematik i skolan – en kunskaps- och forskningsöversikt. Syftet med rapporten är att bidra med kunskap samt sammanställa och sprida kunskap och därigenom stimulera diskussionen om jämställdhet och genus i skolan samt om hedersrelaterad problematik.
Författarnas definition av hedersproblematik lyder:
Avvikande handlingar eller företeelser som hedersmord, könsstympning, tvångsgifte, ‘blodshämnd’ och annan typ av könsförtryck hos invandrade personer innefattas av problematiken kring heder. Dessa könsförtryck kan komma till uttryck i skolan genom avbruten skolgång, icke deltagande i sex- eller simundervisning samt i aktiviteter som innebär umgänge med motsatta könet, bevakning av vissa elever samt försvinnande eller förflyttning av vissa elever till andra skolor. (Darvishpour, Lahdenperä & Lorentz 2010, s.13).
Författarna menar att skolan skall vara en plats där man främjar värdegrunder som jämställdhet och likabehandling. Enligt rapporten framställs hedersproblematiken i skolan oftast som en värdekonflikt vilket kan orsaka problem för skolpersonalen då skolan skall utgå från värdegrunder. Gruber (2011) undersöker hur föreställningar om så kallade svenska värderingar och
kön är centrala i skolpersonalens diskussioner och förståelse av HRV. Hon tar upp i sin analys att en grundläggande utgångspunkt är att nationer och nationella identiteter är ett slags resultat av sociala konstruktioner. Hon skriver även att utöver att skolan är en viktig och central arena för reproduktion av nationen och nationella identiteter måste nationalism förstås som något inbyggt i den nordiska välfärdsmodellen, alltså att välfärdsstater konstruerats som en del av den nationella identiteten. Detta i sin tur bygger på en problematik som producerar och underbygger ett normativt “vi” och ett avvikande “dem”, vilket i sin tur färgar skolmiljön.
Mehrdad Darvishpour, Pirjo Lahdenperä och Hans Lorentz (2010) skriver om hur forskning visar att hederskulturen är en del i den traditionella patriarkala traditionen och har starka rötter i Mellanöstern, men att det även förekommer inom andra religioner och länder. Hederskulturen fanns innan islams uppkomst och den finns även hos den kristna befolkningen i området men även inom andra religioner (SOU 2010:84). Många tolkar det som att det endast förekommer bland människor med utländsk bakgrund men hedersmord är även något som förekommit i Sverige och i andra europeiska länder. Gruber (2011) skriver i sin analys om skolans välvilja att motverka HRV, att det genom nationella föreställningar och gränsdragningar kan bli ett hinder för att våld görs till en gemensam angelägenhet och istället blir en betydelse för olika grupper som kan definieras och förstås på olika sätt.
2.4 I skolans vilja att åtgärda hedersrelaterat våld: etnicitet, kön och våld
I rapporten I skolans vilja att åtgärda "hedersrelaterat" våld: etnicitet, kön och våld undersöker Sabine Gruber (2007) hur elevvårdspersonal, som jobbar på grundskolans högstadium och gymnasieskola, förstår och beskriver våld som kategoriseras som hedersrelaterat. Gruber undersöker även hur deras, alltså elevvårdspersonalens, förståelse av HRV får betydelse för de åtgärder mot problemet som vidtas från skolans sida. Studien problematiserar HRV och visar hur denna kategorisering av våld är kopplad till föreställningar om etnisk identitet, kulturella skillnader, kön och våld. Gruber knyter framförallt
an till skolan, som ofta är den instans som först kommer i kontakt med barn som drabbas av våld eller lever under hot om våld och det grundläggande för studien är den kartläggning som är gjord av hur skolor konkret hanterar det våld som drabbar flickor med invandrarbakgrund. Gruber (2007) menar att det finns en risk med alltför tydliga kategoriseringar och skarpa gränsdragningar mellan de som förväntas bli drabbade av HRV och de som inte förväntas bli det. En intervjuad skolpersonal berättade att det kan bli problematiskt att enbart fokusera på flickornas situation i relation till hedersrelaterat våld och förtryck (Grüber, 2007). Samma skolpersonal tar upp något som är väsentligt enligt Gruber, nämligen att ”hedersvåld” ofta tar utgångspunkt i och hänsyftar på det våld som flickor blir utsatta för och inte så mycket på att även män och pojkar kan vara offer för detta våld, exempelvis de som hamnar i konflikt när de förväntas och uppmanas övervaka sina systrar eller andra kvinnliga släktingar.
Skolorna som ingår i Grubers studie befann sig vid tidpunkten för studien i en utbildningsfas om HRV. Gruber beskriver i en annan rapport (2011) med hänvisning till denna studie, att personalen på skolan upplevdes ha ett fungerande arbetssätt, men när Länsstyrelsen i Östergötland kom ut med en handlingsplan för hur skolor ska agera vid ärenden gällande HRV och förtryck blev skolpersonalen osäkra. Detta medförde att de inte längre litade på sina tidigare kunskaper vilket ledde till att de förändrade ett fungerande arbetssätt för att bemöta hedersproblematik till att istället följa de nya riktlinjerna från länsstyrelsen i Östergötland (SOU 2010:84). Gruber (2007) skriver att skolpersonalens kompetens om våldet präglades bland annat av en erfarenhetsbaserad kunskap, med vilket författaren avser ett kunnande som inte inbegriper kunskap baserad på forskning utan istället baserat på egna och andras konkreta arbete med HRV.
3 Teori
I följande del kommer teorin om handlingsutrymme att redogöras. Denna kommer senare att användas vid analysen av uppsatsens empiriska material.
Relevansen för att använda denna teori menar vi hör ihop med att
skolkuratorer är socialarbetare som arbetar i nära kontakt med både elever och föräldrar i en myndighet (skolan).
3.1 Handlingsutrymme
Att arbeta som skolkurator innebär en direktkontakt med elever som kan vara i behov av stöd samtidigt som man representerar en organisation.
Lipsky (2010) menar att gräsrotsbyråkrater, det vill säga offentligt anställda som har kontakt med medborgare i sitt arbete och betydande handlingsutrymme i utförandet av sitt arbete, har ett handlingsutrymme som utformar och skapar en verksamhetspolicy.
Att jobba som socialarbetare kan innebära att man jobbar inom olika myndigheter till exempel polis, skola och socialförvaltning. Att arbeta som socionom innebär bland annat att man kommunicerar, bedömer, hjälper människor och leder förändringsprocesser, att man skapar förutsättningar för människor i samhället. Detta innebär en stor planering av sitt arbete och en hel del administration. Det är den organisation man arbetar för som sätter ramarna för uppdraget, det är yrkesrollen som står för den professionella kunskapen och tillsammans skapas det handlingsutrymme som man har (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2010). Lipsky (2010) menar att som gräsrotsbyråkrater finns det ett begränsat handlingsutrymme utifrån de implementerade lagar och riktlinjer som gäller inom den organisationen man jobbar inom samtidigt som man ska se till varje enskild situation och individ.
Socialarbetarens handlingsutrymme formas delvis av organisationen och utrymmet och användningen av det kan påverkas av flera faktorer. Något som kan ha betydelse för hur det formas är rutiner, professionella tolkningar och traditioner inom organisationen. För att förstå sin roll som socialarbetare behöver man också förstå sammanhanget man verkar i. Socialt arbete organiseras för att arbeta med människor vilket innebär att organisationen arbetar med en ”produkt” som kan berätta hur det är att gå igenom processen. Författarna Svensson, Johnsson & Laanemets (2010) beskriver att människobehandlande organisationer är produkter av
välfärdsstaten och ett led i att hålla samhället samman. Människobehandlande organisationer har till uppgift att värna om sina klienter och göra det bästa möjliga för dem samtidigt som de ska tillgodose statens och samhällets intressen. Socialarbetare kan ha ett stort handlingsutrymme men måste även förhålla sig till de lagar, överenskommelser och traditioner som finns (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2010).
Dellgran (2015) beskriver handlingsutrymme som de professionellas självständighet att utföra sina uppgifter inom en organisation. Han menar att det krävs ett förtroende för den professionelle när det kommer till hens etik och kunskap och att det förtroendet ska komma från den organisation man arbetar för. Dellgran (2015) beskriver att handlingsutrymme i praktiken innebär att man som professionell yrkesutövare gör egna bedömningar utifrån den kunskap man besitter samt utifrån egna tolkningar.
Att vi valt denna teori som utgångspunkt i denna studie är för att få en förståelse för hur skolkuratorers handlingsutrymme ser ut i deras arbetet med HRV. Vi utgår från intervjuer med skolkuratorer som handlar om deras kunskap och arbete med HRV och vi hoppas att teorin kommer hjälpa oss att förstå och tolka svaren. Valet av teori syftar till att skolkuratorer ses som gräsrotsbyråkrater med ett handlingsutrymme som skall arbeta med många olika delar och vi kommer att sammankoppla deras handlingsutrymme med vårt syfte och frågeställning.
4 Metod
Här redogör vi för hur vi gått tillväga gällande insamling av material. Vi kommer att redogöra för val av datainsamlingsmetod, urval och tillvägagångssätt samt forskningsetiska ställningstaganden.
4.1 Datainsamlingsmetod
Metoden vi valt är den kvalitativa forskningsmetoden. Yin (2013) menar att det finns flera inriktningar och egenskaper för denna metod men att huvudsyftet är att återge åsikter och synsätt hos deltagarna i studien. För att
bedriva kvalitativ forskning innefattar det analys av den insamlade data man fått in. Data är grunden för en forskningsstudie och den kan samlas in i form av intervjuer, observationer, insamling och granskning (av material) samt känslointryck. Vid intervjuer kan det bygga på att man har ett fast frågeformulär med ett klart protokoll med intervjufrågor, vid observation kan det vara att man iakttar hur personer pratar, vad de säger etcetera. (Yin, 2013). Författaren (2013) beskriver att “insamling och granskning” kan vara sökningen via digitala verktyg, exempelvis att söka vetenskaplig information.
När det kommer till känslouttryck beskriver Yin (2013) att det kan handla om att samla in data via mekaniska instrument. Som exempel har författaren tidsupplevelse, att man då får information via klockan eller kan det handla om bullernivån och då får man data via decibelmätare.
Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer för att skapa ett material med vars hjälp vi kunde besvara studiens syfte och frågeställningar. Vårt syfte med att välja semistrukturerade intervjuer var att få en öppnare dialog mellan oss som forskare och intervjupersonerna. Larsen (2018) beskriver att semistrukturerade intervjuer innehåller frågor som är mer öppna och man har som intervjuare möjlighet att ställa följdfrågor, på så vis får forskaren möjlighet till att få mer utvecklade svar från intervjupersonen.
Genom att ha några större frågeområden, istället för många detaljerade frågor, kan man föra samtalet mer flytande och låta personen själv i viss utsträckning styra i vilken ordning olika saker kommer upp. En begränsning med denna metod kan vara att det är svårt att förbereda sig inför en semistrukturerad intervju. Man har sina förberedda frågor, men under intervjuns gång behöver man anpassa sig till intervjupersonernas takt. Vid en av intervjuerna tog den tänkta ordningen för intervjun en annan väg än den vi tänkt oss från början och vi kom vid något tillfälle utanför det planerade ämnet. Både vi som forskare och vår intervjuperson insåg att det blev ett sidospår vilket kan hända när man inte har ett strukturerat manus man följer. Det som är viktigt att tänka på är vilket vårt syfte och mål är med intervjun. Vi fortsatte efter vårt sidospår med våra intervjufrågor vilket inte kändes konstigt med tanke på att även intervjupersonen ansåg att man vek av från ämnet.
4.2 Urval och tillvägagångssätt
När det gäller kvalitativ metod skriver Eriksson- Zetterquist & Ahrne (2011) att man som forskare söker efter deltagare inom det område som studien handlar om, genom olika sorters urval. Det första vi gjorde var att söka efter intervjupersoner som kunde leda oss till fram till studiens syfte och frågeställning. Vi skickade ut flertalet mail till olika skolor och deras skolkuratorer som är utbildade socionomer. Vi har intervjuat sex skolkuratorer som jobbar heltid på sex olika grundskolor, alltså årskurs F-9.
Storleken på skolorna är cirka 400–500 elever vardera och fyra av skolorna ligger i en kommun med ca 52 000 och två av skolorna i en kommun med ca 94 000 invånare.
Samtliga intervjupersoner har socionomexamen och de har arbetat olika länge som skolkurator med en variation från ett år upp till sex år. De har alla olika yrkesbakgrund, en hade jobbat på industri sedan tidigare, en hos hemtjänsten och 4 av dem på HVB-hem, öppenvård, utrednings- och behandlingshem för barn och familjer och inom missbruksvården.
Tanken var att vi skulle utföra minst åtta, gärna fler, intervjuer med tanke på studiens storlek. På grund av Covid-19 insåg vi snabbt att det inte var så många som vi tänkt oss som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju för att arbetsbelastningen på flera skolor ökat. Detta berodde på att flera av de kuratorer vi talade med själva varit sjuka, men också på grund av den oro som spred sig hos eleverna men tanke på omständigheterna med Covid-19.
Dessutom var det en av kuratorerna som blev sjuk under tiden som vi skulle genomföra intervjun och kunde därför inte ställa upp. Vi genomförde sex intervjuer med de kuratorer som hade möjlighet att ta del av vår studie. När det kommer till vårt val av intervjupersoner använde vi oss av egna kontakter som vi etablerade under vår verksamhetsförlagda period under socionomutbildningen, men också genom att skicka ut flertalet mail till olika skolan med förfrågan om intervju med skolans kurator. Alexsandra gjorde sin praktik på Barn & Unga, socialförvaltningen i en mindre kommun med ca 52 000 invånare (SCB 2020) där hon nu även jobbar på timmar som socialsekreterare. Valmire praktiserade på missbruksenheten,
socialförvaltningen i en större kommun med ca 94 000 invånare (SCB 2020).
Fördelen med att använda oss av de kontakter som vi hade var att det underlättade för oss att hitta intervjupersoner. Nackdelen är att det skulle kunna finnas en relation mellan oss som forskare och den vi intervjuar, att man skapar sig en subjektiv bild. De intervjupersoner som vi har intervjuat är inte personer om vi träffat tidigare utan vi har via våra kontakter inom socialförvaltningen fått tips om dessa skolkuratorer. Vi anser inte att det har påverkat vårt material att vi använt oss av redan skapade kontakter utan vi tycker vi fått en objektiv bild av intervjuerna.
Vår förhoppning från början var att få till fysiska träffar, detta för att det blir mer tydligt vem som talar och man undviker missförstånd vid fysiska möten än vid intervju via telefon då man inte kan se intervjupersonens mimik och kroppsspråk via telefonsamtal (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2011).
Med anledning av Covid-19 fick vi tänka om och har följt de restriktioner som folkhälsomyndigheten rekommenderat. Därmed genomförde vi 5 av intervjuerna via Zoom och en via telefon. Intervjuerna varade mellan 30–50 min och vi fick tillåtelse av intervjupersonerna att spela in samtliga intervjuer via en mobiltelefon. Anledningen till valet att spela in samtalet var för att underlätta transkriberingen från intervjuerna till skrift. Men om någon av intervjupersonerna inte godkänt att samtalet spelades in hade vi respekterat detta och istället hade en av oss fokuserat på att ställa frågor medan den andra antecknade svaren från intervjupersonen.
Innan intervjuerna genomfördes skickades det ut ett informationsbrev till de skolkuratorer som ingick i urvalet för att informera om ramarna inför intervjun. Ramarna för intervjun innefattar försäkran om avidentifiering, tidsramarna för intervjun, vad syftet med studien var samt kontaktuppgifter till oss som ska utföra intervjuerna. För att försäkra om avidentifiering så vi använt oss av figurerade namn på våra intervjupersoner samt enbart skrivit om storleken på den kommun de arbetar i.
Vi har utifrån svaren på intervjufrågorna valt ut sex olika teman för vårt resultat och analys. Detta har vi gjort genom att läsa igenom våra transkriberingar av intervjuerna upprepade gånger, varpå vi kunde urskilja
vissa mönster och teman i svaren.. De tre första teman som presenteras är uttagna utifrån vår första frågeställning och de tre resterande teman är utifrån vår andra frågeställning.
4.3 Forskningsetiska överväganden
Diskussionen om forskningsetiska reflektioner handlar om vilka rättigheter respektive skyldigheter en forskare har gentemot de personer som ska stå för innehållet i forskningsstudien och hur man bör gå tillväga för att ta del av deras berättelser (Andersson & Swärd 2018). Det finns också lagar med bestämmelser om etikprövning samt om samtycke till att medverka i forskning (Lag 2003:460). Syftet med denna lag är att skydda den enskilda människan som ställer upp i forskningssyften och för att skydda människovärdet vid forskning. Forskning som omfattas av lagen beskrivs i §3 och §4 i Lag (2003:460) och innefattar behandling av bland annat personuppgifter och forskning som innebär fysiska ingrepp på individ eller fysisk samt psykisk skada. Då vi i vår forskning endast har intervjuat yrkesprofessionella, som dessutom har figurerade namn i vår text det vill säga att vi vet vem som är vår intervjuperson men inte den som läser vår uppsats, så har vi inte behövt tillämpa varken §3 eller §4 i Lag (2003:460). Detta eftersom vi varken benämner intervjupersonerna vid deras riktiga namn eller avslöjar de kommuner dem arbetar i.
När man bedriver forskning är det ytterst viktigt att bestämma vilken insamlade data man ska använda sig av i analysen (Yin 2011 s. 48). För att göra kvalitativ forskning så trovärdig och tillförlitlig som möjligt behöver man vara transparent i redovisningen av forsknings procedurer och data och vara medveten och tydlig med att trots detta kommer inte all insamlade data att kunna användas och redovisas i forskningen. Dels för att forskningsprocessen handlar om att sortera, reducera och analysera, men även på grund av att det finns ett begränsat utrymme att redovisa sin forskning på (Yin 2011).
Som forskare har man ett stort ansvar för hur man bedriver forskningen och samlar de empiriska data som ska ligga till grund för ens forskning. Man har
ett lika stort ansvar när det gäller att skydda de individer som medverkar i ens forskning som att faktiskt bedriva forskningen, då forskning är av ytterst vikt för såväl samhället som medborgarna för att kunna förbättra exempelvis hälsa, miljö och livskvalité (God Forskningssed Vetenskapsrådet 2017) Det vill säga att forskare måste ställa nyttoaspekten mot de etiska aspekterna av sin forskning. Vidare menar Andersson och Swärd (2018) att det är viktigt att ha i åtanke att det intervjupersonen berättar är ur hens perspektiv och verklighet och att det kan finnas många andra perspektiv på samma
“verklighet”. Beroende på vad man har varit med om och hur man hanterar det kan samma information tolkas olika av olika personer. Detta är en utmaning för forskaren, att tolka intervjupersonens verklighet men samtidigt ha förståelse för att det finns många andra beskrivningar av samma verklighet.
4.4 Analysmetod
Vi har valt att använda oss av tematisk analys i vårt arbete för att få en röd tråd genom vår analys och resultat, dessutom tycker vi att tematisering av intervjuerna sammanfattar informationen väl.
Tematisk analys innebär att vi genom olika steg har organiserar och sammanfattar det material man ska använda sig av, i vårt fall intervjuer, för att få fram olika teman. När man gjort det finner man ett eller flera nyckelord som upprepas när vid transkribering av intervjuerna. Genom att göra detta, som också kallas kodning, kategoriserade och strukturerade vi upp innehållet och på så vis framträder ett antal olika teman (Bryman, 2018).
Efter att vi utfört intervjuerna började vi att transkribera det material vi samlat för att sedan läsa igenom det upprepade gånger. Vi använde oss av olika färger för att strukturera upp materialet, och genom att göra det kom vi fram till ett visst antal kodord som vi sedan kunde tematisera. Dessa kodord uppenbarade sig genom av ord och fraser som var ständigt återkommande i de intervjuer vi genomförde. Relationsskapande och bemötande, skolkuratorers kunskap om HRV, samverkan med socialtjänsten, att komma i kontakt med eleverna och agerande vid misstanke om HRV, var de teman vi
uppfattade som de mest återkommande under våra intervjuer med kuratorerna.
4.5 Tillförlitlighet, trovärdighet och användbarhet
I all forskning krävs att man är medveten om att studien ska vara tillförlitlig, trovärdig och användbar (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020).
Tillförlitlighet handlar om att i sin forskning kunna redovisa vilken typ av data som har använts, hur den har samlats in och den bearbetas under studiens gång för att slutligen visa ett resultat av insamlade data. Trovärdighet och andra sidan handlar om huruvida studiens metod undersöker det syfte som är formulerat. Alltså i vilken utsträckning forskarens tillgångavägssätt och resultat speglar syftet i studien på ett korrekt sätt samt om studiens resultat kan representera verkligheten. Vad gäller användbarhet syftar det till om studiens resultat och tolkning är betydelsefulla och huruvida det är användbart i realiteten (Johannessen, Tufte & Christoffersen 2020).
För att öka tillförlitligheten i vår studie har vi utförligt beskrivit hur vi gått tillväga i våra intervjuer och hur den samlade data har transkriberats, bearbetats och tematiserats för att ge en transparens i hur vi genomfört vår studie. Genom dessa steg av data har vi sedan kunnat utforma ett resultat. I resultatet av vår studie har vi genom våra frågeställningar besvarat syftet vi hade med, i ett steg mot ett mer trovärdigt arbete. Vi upplever det som att vårt arbete är användbart inom socialt arbete och kan fylla en funktion i arbetet om att öka kunskapen om HRV bland skolkuratorer.
4.6 Metoddiskussion
I metodarbetet har vi valt kvalitativ metod. Detta gjorde vi för att få en bättre förståelse för skolkuratorers arbete med elever som är utsatta för HRV.
Genom att vi valde att intervjua sex skolkuratorer har vi fått bättre inblick i hur deras kunskap ser ut och hur de agerar när de får kännedom om att en elev blir utsatt för HRV.
En fördel med intervjuer är att de är enkla att genomföra samtidigt som man kan få ut mycket material om man formulerar bra intervjufrågor samt att de man intervjuar får dela sina egna personliga uppfattningar av en situation
(Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2011). En annan sak som Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2011) nämner är om man som intervjuare och deltagare inte har samma syfte kan detta leda till att man får felaktiga data vilket gör det svårt att använda sig av det material som man samlat in. Vi upplevde att det var svårt med kopplingen mellan intervjumaterialet och teorin och nu i efterhand ser vi att vi kunde haft fler följdfrågor under intervjuns gång. Det hade gett oss ett större underlag att arbeta med i vårt analysarbete, gentemot teorin och den tidigare forskningen. Vidare tycker vi att det finns mycket intressant material inom ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, vilket medför svårigheten att begränsa sig och analysera materialet utifrån våra frågeställningar.
Överlag finner vi detta ämne och material mycket intressant och det har väckt ytterligare nyfikenhet och vilja att fortsätta forska i ämnet.
Vi valde att intervjua sex socialsekreterare då vi utgick från att det var vad vi skulle hinna med inom vår tidsram. Tanken var som vi nämnt tidigare att utföra åtta intervjuer, men med tanke på att det blev bortfall i sista sekund valde vi att utföra sex intervjuer istället, då tiden inte fanns för att hitta ytterligare intervjupersoner. Att hitta intervjupersoner var svårt och nu i efterhand hade vi velat göra fler intervjuer främst för att det är så intressant ämne, men även för att bredda kunskapen hos oss. Vi upplevde under intervjuerna att vissa personer är lättare att knyta an till än andra. Några intervjupersoner gav ett förtroendeingivande intryck och öppnade upp sig för ett varmt och lugnt samtal vilket vi tänker kan höra ihop med vilken erfarenhet man har med sig. Vi upplever att vid intervjuerna med de som hade mest erfarenhet, där blev det ett flyt i samtalet och man fick fram mycket information, det blev fler spontana följdfrågor och en nyfikenhet hos oss som forskare väcktes. I samtalen där de inte blev så mycket diskussion framkom inte lika mycket information och som intervjuare blev det spontant inte lika många följdfrågor.
4.7 Arbetsfördelning
Under arbetets gång har vi haft en tät kontakt för att få en så jämn arbetsfördelning som möjligt och därför har vi också hela tiden skrivit i samma dokument för att kunna ta del av varandras skrivprocess. Vi genomförde vissa delar tillsammans och utvecklade teoretiska svar gemensamt. Däremot valde vi att på vissa moment vi dela upp arbetet, speciellt med tanke på rådande omständigheter med Covid-19 så har vi inte kunnat träffas i den utsträckning som vi hade velat. Vi har genomfört intervjuerna tillsammans digitalt men valt att dela upp transkriberingen av intervjuerna.. Även om vi har arbetet med vissa moment på egen hand så har vi varit noggranna med att diskutera den information vi använt oss av och granskat och korrigerat varandras text för att få en helhet och förståelse för hela arbetet.
5 Resultat och analys
5.1 Skolkuratorers kunskap
Arbete som skolkurator innebär att ha ett yrke där man arbetar med elever som är i behov av råd, stöd och hjälp med allt ifrån dåliga hemförhållanden och mobbning till andra svårigheter i skolan så som vänskapsrelationer eller psykisk ohälsa bland eleverna. Genom samtal försöker och vill kuratorn fånga in problemet och sedan tillsammans med klienten försöka arbeta fram den bästa lösningen för hur problemet skall hanteras. En skolkurator arbetar med många olika grupper till exempel både elever, personal på skolan och föräldrar. Förutom att handleda personalen eller samtala med elever har man även en dialog med elevernas föräldrar, för att hitta lösningar på exempelvis deras livssituation.
5.2 Skolkuratorers uppfattningar om sin egen kunskap
Tre av frågorna som vi använder oss av till den första frågeställningen handlar om skolkuratorers nuvarande kunskap och möjlighet till att fortbilda sig inom ämnet hedersrelaterat våld och förtryck. De två sista handlar om vad man som
skolkurator anser vara det viktigaste samt svåraste i arbetet med barn utsatta för HRV.
Första frågan berör skolkuratorernas egen upplevelse gällande sin kunskap inom ämnet HRV och gemensamt för deras svar är att de pekar på att man generellt anser sig ha för lite kunskap inom området. Skolkuratorerna tycker att de har en bristande kunskap inom HRV och de säger att de skulle behöva mer kunskap för att kunna känna sig mer säkra, att kunna upptäcka och fånga upp elever i ett tidigare skede än vad man kan idag. Intervjupersonerna anser att de har en grundkunskap från socialhögskolan men utöver den har det inte blivit någon ytterligare fördjupning i ämnet HRV. Många av skolkuratorerna har heller inte arbetat med så många ärenden gällande HRV vilket gör att den erfarenhetsbaserade kunskapen överlag inte är särskilt stor.
Kunskapen gällande just HRV är rätt låg skulle jag säga… jag har inte gått någon speciell utbildning eller kurs (Elin).
Jag har varit involverad i ca tre ärenden under min tid som skolkurator vilket inte är särskilt mycket så ja, jag känner nog att min kunskap är relativt låg (Stina).
Det skiljer sig åt mellan intervjupersonerna på hur de ser sin kunskapsnivå.
Någon känner sig trygg i sin kunskap medan andra inte är det utan anser sig behöva uppdatera sin befintliga kunskap. Personen som känner sig trygg i kunskapen har jobbat på skola i segregerade områden där man arbetat mycket med hedersproblematik. Hen har även tidigare jobbat på ett behandlingshem där det fanns personer som blivit utsatta för hedersproblematik. Många skolkuratorer säger att det är viktigt att man är uppdaterad för att hålla sin kunskap vid liv, men att som det ser ut idag så är det tyvärr inte så. Det som är gemensamt i svaren är att alla intervjupersoner anser att de skulle behöva mer kunskap inom ämnet och att man som socionom inom området får ta hjälp av de medel som finns via nätet och via andra professioner i ens närhet.
Man får söka mycket kunskap själv, det finns ju de kuratorer som har mycket kunskap för att de har jobbat länge liksom men sen finns ju de som inte jobbat så länge och då har de inte jättestor koll eller är de inte intresserade utan då söker ju de kunskap när dom ställs inför det problemet (Lovisa).
Ja alltså jag har ju varit involverad i de ärenden som vi har haft på skolan. Jag har inte någon erfarenhet utöver den. Jag har gått en webbkurs via jobbet men det är inget som vi kontinuerligt uppdaterar oss med. Om man vill ha mer kunskap om HRV får man nog söka efter det själv (Jonas).
Den andra frågan som ställdes till skolkuratorerna handlar om vilken form av kunskap de använder sig utav, till exempel om man använder sig av kollegors erfarenhet, tidigare forskning eller dylikt. Den gemensamma nämnaren i denna fråga är att använda sig av andra personers kunskaper och erfarenheter.
Flera av skolkuratorerna säger att de kan ”bolla med andra”, det kan vara andra skolkuratorer eller kollegor inom skolan, men även att man ringer till socialtjänsten för att rådgöra hur man ska gå tillväga. Finns det en god samverkan så utbyter man kunskapen på det viset.
Vi använder ju oss av varandra och jag tycker att vi har en bra dialog mellan varandra inom elevhälsoteamet men även med lärarna. Vi har medarbetare här som har andra nationaliteter från början som har mycket kunskap, som vi har jättemycket hjälp av, genom att förklara hur deras kulturer fungerar, så det har vi ju också jättemycket hjälp av – dom är en tillgång (Jonas).
Jag hade något ärende för något år sedan där jag misstänkte HRV men där ringde jag till socialtjänsten innan för att bolla (Cim).
Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) nämner att man som socialarbetare ständigt befinner sig i en process där man hela tiden utvecklas, både som människa och inom sin profession och att man själv ansvarar för den utvecklingen. Precis som vårt resultat visar, men även i relation till Grubers forskning (2007) så präglas skolkuratorers kunskap på en erfarenhetsbaserad kunskap mer än på en kunskap baserad på forskning. Detta i sin tur kan medföra att skolkuratorns yrkesprofession blir begränsad då de kan ställas inför olika dilemman som gör att de ibland kan behöva bortgå från de riktlinjer som professionen utgår ifrån, exempelvis tillvägagångssätt vid en orosanmälan.
5.2.1 Utbildning via arbetsgivaren
Det är oerhört viktigt för skolans personal att de känner igen förtryckets uttryck för det är därigenom de kan hjälpa de utsatta eleverna. Författarna (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008) tar upp att det kan vara problematiskt när det är den egna erfarenheten som bildar utgångspunkten för ens kunskap för att det kan innebära att kunskapen kan ha uppkommit i en stressig miljö och då inte haft utrymme för reflektion och systematisk
granskning. Författarna skriver att socialarbetarens kunskaper är en bas för hur man nyttjar sitt handlingsutrymme. Har man en stabil bas finns det större möjligheter att vidga och prova nya lösningar. Är kunskapsbasen svag finns det risk för att enbart falla i rutiner och göra endast det man blir tillsagd.
Utifrån svaren från intervjuerna upplever den större delen av skolkuratorerna sin kunskap om hedersproblematik som liten och säger att det är viktigt att de får utbildning i hur de ska känna igen och hjälpa de som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Tredje frågan vi ställde till skolkuratorerna handlar om möjligheten till utbildning om HRV via sin arbetsgivare. Endast en av sex intervjupersoner har blivit erbjuden utbildning via en föreläsning rörande hederskultur av sin arbetsgivare, resterande säger att de får leta efter kunskapen själv. Detta är de intervjuade skolkuratorerna kritiska mot då de säger att det är viktigt att man är uppdaterad inom ämnet och att hålla kunskapen vid liv.
...jag vet inte om det kommit något erbjudande via skolan men det kommer ju ut utskick ibland och jag och X den andra skolkuratorn på X skolan vi brukar gå på mycket föreläsningar, de gratis grejerna och har man då varit på en så brukar man få utskick om andra. Vi har gått på någon om sex och som handlade om heder. Jag tycker det är viktigt att uppdatera eller underhålla eller vad man ska kalla det, den kunskap man har och det gör jag genom att utbilda mig själv.
Man kan ge varandra tips om filmer och böcker och sånt (Cim).
Enligt skollagen ska utbildningen i skolan utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. I flera kurs- och ämnesplaner är kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet, kön, sexualitet och relationer viktiga delar. Detta ger förutsättningar för att arbeta med frågor som rör hedersrelaterad problematik i ämnesundervisningen (Skolverket, 2018). En del intervjupersoner tog upp just vikten av att arbeta med värdegrunden och att det är en viktig del i arbetet med eleverna.
Vi jobbar mycket med värdegrund, att alla är lika mycket värda (Samir).
...man själv får bestämma vem man vill vara tillsammans med och detta oavsett kön, religion eller etnicitet (Samir).
Samtliga skolkuratorer menar att det är viktigt att man genom skolan får lära sig att alla människor har lika värde oavsett om man är man eller kvinna, att man har rätt att välja vem man vill vara tillsammans med. Skolverket gav
2010 ut ett stödmaterial som heter Hedersrelaterat våld och förtryck - skolans ansvar och möjligheter och enligt materialet så är kunskapen om HRV och förtryck en förutsättning för att personal i skolan ska kunna upptäcka utsatthet hos eleverna och undervisa om problemet. Detta material var det ingen av intervjupersonerna som nämnde eller tog upp det att de tagit del av.
Allt arbete som bedrivs görs genom någon form av organisation och så även inom socialt arbete. Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) menar att de flesta organisationer arbetar med varor, tjänster eller råvaror, skillnaden är att inom socialt arbete är “råvaran” människor i behov av hjälp, stöd eller omsorg. Inom skolan är det eleverna som är ”materialet” och kan vara det under ett antal år och som ska utvecklas och ”förädlas”. För att denna process och utveckling av eleverna ska ske på bästa möjliga vis krävs en bred kunskap och engagemang av såväl kuratorer som övrig skolpersonal. I denna studie framgår det att hos de kuratorer som deltagit är den egna kunskapen om HRV bristfällig. Då skolan som organisation dels styrs av kommunen så ligger ansvaret för vidare utbildning, föreläsningar för att fördjupa kunskapen, material och handlingsplaner på kommunen och ledningen på skolan. Utifrån intervjupersonerna har det alltså brustit i kommunens ansvar gentemot såväl skola som personal och elever. I vårt resultat framkommer det att två av sex skolkuratorer fått erbjudande om att gå på föreläsning rörande HRV. Ingen av intervjupersonerna nämnde att det finns något stödmaterial att tillgå via skolan utan detta var något man får leta efter själv. Baianstovu, Strid, Cinthio, Särnstedt Gramnaes & Enelo (2019) skriver i sin rapport Heder och samhälle - Det hedersrelaterade våldets och förtryckets uttryck och samhällets utmaningar om rekommendationer att ge kunskap om HRV genom regelbunden fortbildning för lärare, skolsköterskor, skolkuratorer och skolläkare. Man vill öka kompetensen inom skolpersonal så att unga kan få hjälp och stöd i att hantera oro för den egna situationen samt utveckla samverkan mellan skolan och hemmet. Enligt vårt resultat är detta inget som implementerats ännu utan skolkuratorerna har själva hittat strategier på hur de kan arbeta med elever som misstänks utsatta för HRV. Dellgran (2015) beskriver att handlingsutrymme i praktiken innebär att man som profession gör egna bedömningar utifrån den kunskap man besitter samt utifrån egna
tolkningar. Av vårt resultat framkommer det att man som skolkurator jobbar enskilt med varje elev, men man tar stöd av andra professioner såsom socialtjänsten, men man utgår också efter lagstiftningen vid ett beslutsfattande. Detta är något som Dellgran (2016) skriver om, att man i det sociala arbetet präglas av diskretion det vill säga att man vid val av insatser och bedömningar baserar det på tolkning, sin utbildning, lagstiftning men även på den yrkeserfarenhet man besitter.
Vår sammantagna tolkning av detta tema är att kunskapsnivån inom HRV för skolkuratorer skiljer sig åt mellan dem. Flera av intervjupersonerna upplever att deras kunskap inhämtas hos andra vilket skulle kunna tolkas som att de inte alltid behöver känna att de ska kunna mycket om allt. Även en av intervjupersonerna påpekade att man som skolkurator behöver kunna lite om mycket och att därför hen ”bollar med socialtjänsten” som enligt hen är de som ska vara specialister på HRV. En stor del av de intervjuade uppgav att de har bristande kunskap om HRV. Vår tolkning är att det kan handla om vilket personligt intresse man har inom ämnet HRV som skolkurator. Det handlar givetvis också om vilka förutsättningar man har på sin arbetsplats, men utifrån resultatet så anses det inte vara särskilt stora förutsättningar.
Många av intervjupersonerna upplever att de på egen hand får söka efter utbildningar och kunskap och där menar vi att det personliga intresset även spelar in. Ju större intresse man har desto mer kunskap vill man söka efter.
5.3 Relation och bemötande
Vad bemötande betyder kan vara så olika från person till person. Det kan handla om positivt eller negativt bemötande, det kan handla om bemötande genom ord, ansiktsuttryck och gester. Vilka ord du använder, vilka ansiktsuttryck du har och vilka gester du använder kan bli betydande för hur bemötandet uppfattas. Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) skriver om möte och bemötande där man benämner det som att mötet är själva händelsen och bemötandet är sättet att förhålla sig eller attityden till den man möter.
5.3.1 Skapandet av relationer till eleverna
Alla intervjupersoner är eniga om att goda relationer och bemötande av elever är viktigt, att eleven känner en trygghet, att det finns en vuxen som lyssnar till dem. Samtliga betonar vikten av att skapa ett förtroende samt ge eleven den tid de behöver för att våga prata om sin situation. De menar att utan en relation känner eleverna ingen trygghet och de kommer inte för att prata självmant. Precis som vilka relationer som helst, så bygger en god relation ofta på ett ömsesidigt förtroende och att skapa en relation kan göras på olika sätt. Att vistas bland eleverna på deras raster och att ha “vanliga” samtal med eleven om vardagliga saker är ett sätt som flera skolkuratorer tar upp. En av intervjupersonerna menar att det kan vara avgörande att man stannar upp, pratar med dem i korridoren om vardagliga saker, att man är trevlig och avslappnad och inte alltid går in i sin roll som kurator. Vid misstanke om HRV svarar en av intervjupersonerna att man får vara noga med att inte ha någon förutfattad mening om en elevs situation, utan det gäller att vara lyhörd och lyssna in eleven. Detta kan kopplas till Gruber (2011) som belyser problematiken i att skolans personal har en rad stereotypa föreställningar.
Författaren nämner att de kan konstrueras som “de andra” medan personer med svensk bakgrund refereras till som “vi”, vilket i slutändan kan leda till konsekvenser som uteslutning och stigmatisering av “de andra”. Svensson, Johnsson & Laanemets (2008) menar att människor både medvetet och omedvetet kategoriserar in oss i olika kategorier som till exempel män, kvinnor och barn och vuxna. I möten inom socialt arbete som socialarbetare, i detta fall skolkurator, förväntas man att vara tillmötesgående, trevlig, det finns en förväntan på att man ska känna sympati och empati. I resultatet framkommer det att det är viktigt att tänka på sättet man bemöter eleverna, att man skapar en genuin relation med dem. Det ska inte kännas som att man enbart är professionell utan det ska finnas en känsla av att man faktiskt bryr sig om eleven, vilket samtliga skolkuratorer menar att de gör.
5.3.2 Våga fråga
En av intervjupersonerna startade förra året upp ett projekt med en annan skolkurator som handlar om att de erbjuder hälsosamtal bland alla elever i årskurs åtta. Vid detta samtal ställer kuratorn frågor om bland annat sexuella övergrepp, misshandel, alkoholmissbruk, psykiska problem inom familjen och även frågor rörande HRV. Frågan som ställdes var om det finns något som eleven måste göra som hen inte vill eller som hen inte får. Anledningen till att projektet startades var att det finns så många som idag är vuxna som uttryckt att det aldrig var någon som frågade om problem som nämndes ovan.
Hon menar att de inte ska finnas någon elev som växer upp med känslan av att det aldrig var någon vuxen som frågade. Den fjärde frågan som ställdes handlar om vad det viktigaste är när man arbetar med elever utsatta för HRV.
På denna framkom vikten av att man som vuxen vågar fråga eleven.
...jag tror att det viktigaste är att ställa frågorna, att inte vara rädd för att fråga för som sagt många tror att man inte är beredd att ta emot svaret och det spelar ingen roll vad det handlar om, det kan vara sexuella övergrepp, självmordstankar (Cim).
Det viktigaste för mig att kunna prata med dem, framförallt att våga prata och ibland kan det vara viktigt för den utsatte att de får prata med någon av samma kön, att man tar hänsyn (Jonas).
Flera av intervjupersonerna tar upp att det är viktigt att kuratorn vågar fråga eleverna om jobbiga saker, en av dem talar dessutom om hur viktigt det är att våga prata om heder i klassrummet med eleverna.
...det som i svenska samhället kan ses som onormala delar eller beteenden- alltså hederskulturen, det är sånt som behöver komma ut, vi måste våga prata med eleverna om det, att det finns och det ska ju inte bara vara jag eller en annan person utan det behöver vara fler som pratar om det och som har kunskap om det. För det är jättestora brister (Lovisa).
Den tidigare forskning av Mehrdad Darvishpour, Pirjo Lahdenperä och Hans Lorentz (2010) menar att skolan skall vara en plats där man främjar värdegrunder som jämställdhet och likabehandling. Enligt rapporten framställs hedersproblematiken oftast i skolan som en värdekonflikt vilket kan orsaka problem för skolpersonalen då skolan skall utgå från värdegrunder. Ett dilemma som kan uppkomma är när ett förtroende har skapats mellan skolkurator och elev, och man behöver göra en orosanmälan.
Detta var inget som de intervjuade skolkuratorer belyste utan enligt dem så är eleverna oftast medvetna om att en anmälan kommer göras. Skolkuratorerna
menar att när man kommer till läget att en anmälan behöver göras har man oftast elevens förtroende. Precis som Dellgran (2016) skriver är det av vikt att en enskild yrkesutövare, vilket i vårt fall är en skolkurator, vinner ett förtroende och en tillit hos de som finns i dess närhet, att elever känner tryggheten i att man som skolkurator gör sitt arbete på bästa sätt.
Vi tolkar det som att om det finns en god relation är det lika med en trygghet vilket i sin tur blir positivt i mötet med eleven. Vad vi förstår av intervjuerna kan det ta ganska lång det tid innan en relation har skapats mellan kurator och elev, men utifrån de skolkuratorer vi intervjuat så är de alla medvetna om detta. Medvetenheten om det är en viktig aspekt för då har man ögon och öron öppna och risken att “tappa” en elev minskar.
5.4 Svårigheter i arbetet rörande HRV
Den femte och sista frågan som rör frågeställning ett handlar om vad man som skolkurator tycker är det svåraste i sitt arbete med barn som är utsatta för HRV. Det framkommer olika svar men gemensamt är att heder anses vara komplext problem och att det är många som är involverade. Det är inte bara den närmsta familjen utan även släktingar och vänner till familjen kan vara involverade på ett eller annat sätt vilket innebär en oerhört stor och omfattande förändring för den som är utsatt. Många av skolkuratorerna menar även att det kan vara svårt att få till de samtal som behövs då det ibland finns äldre syskon, oftast bröder som har koll på sitt syskon i skolan. En av intervjupersonerna tycker att det svåraste är att hitta dem och att få dem att berätta att de lever i en hederskultur. Samma skolkurator menar att många av de som är utsatta för HRV inte förstår att de är utsatta eftersom de är uppvuxna i den kulturen och för dem är det en vardag.
5.4.1 Samverkan med socialtjänst
