• No results found

Argentina förstatligar sina pensionsfonder

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Argentina förstatligar sina pensionsfonder"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Arbetaren 46/2008

8 Utrikes

BUENOS AIRES. I spåren av finanskrisen röstade Argen- tinas representanthus i förra vecka för ett återförstatli- gande av landets pensioner.

Argentinas i det närmaste fiaskoartade experiment med privatiserade pensioner ser därmed ut att vara över.

Det vilar en spänd nervositet över Merval, Buenos Aires-börsen.

Män i kostym rör sig snabbt från den ena dataskärmen till den andra, samlas i små grupper som lika snabbt upplöses igen. Någon vippar oupphörligen på benet, någon annan trotsar rökbförbudet.

I dag verkar dessutom luftkondi- tioneringen inte fungera som den ska och svettfläckar slår ut på de vita skjortorna.

Det har nu gått några veckor sedan regeringen Kirchner tillkän- nagav nationaliseringen av de pri- vata pensionsfonderna och i förra veckan röstades åtgärden igenom av representanthuset och även senaten väntas rösta för den. Sedan dess har börsen sjunkit som en sten, och drog även med sig Madridbörsen.

– Ja, det drog ned kraftigt. Fon- derna stod ju för runt 60 procent av likviditeten på marknaden. Om de dras bort blir det en betydligt mindre marknad kvar, säger finansanalytikern Jorge Compag- nucci från sin plats i ett trading- rum ovanför börsens huvudsal,

”golvet”.

– Nu blir ju staten ägare till 30–40 procent i flera viktiga före- tag. Det blir en smutsigare mark- nad, regeringen kommer att kunna manipulera den för att klara sig förbi nästa val. De kan finansiera budgetunderskottet som kommer

nu. Den här regeringen har ju aldrig fört någon riktig åtstram- ningspolitik, beklagar han sig, mellan avbrotten för att svara i någon av sina två mobiltelefoner.

DET VAR EFTER ATT fonderna på kort tid tappat 20 procent av sitt värde i spåren av finanskrisen som den

argentinska staten beslutade att ta kontroll över deras runt 250 mil- jarder svenska kronor och flytta över dem till den offentliga pen- sionsmyndigheten. De har belagts med affärsförbud för att förhindra att de töms på tillgångar, och en förundersökning pågår huruvida en sådan kriminell tömningsopera-

tion redan hade inletts. De argen- tinska pensionärerna kommer nu att kunna räkna med statlig pen- sion med en garantinivå baserad på slutlön och anställningsår i stället för en vars nivå är beroende av svängningarna på börsen.

PRIVATISERADE pensionssystem såg för första gången dagens ljus i Latinamerika, där de infördes i Chile på 1970-talet av Pinochet- juntan. Kuriöst nog behöll militä- ren och polisen själva det gamla offentliga pensionssystemet.

Argentina bytte pensionssystem några år innan motsvarande reform kom till Sverige, 1994, men efter samma riktlinjer: ett offent- ligt system med garanterade pen- sionsnivåer, där avgifter från de nu yrkesverksamma betalar den före- gående generationens pensioner, byttes mot ett privat, fondbaserat system med individuella ” konton”

och medlen placerade på börsen.

Det kom att handla om svind- lande affärer.

Det statliga systemet blev kvar parallellt i Argentina, men de arbetare som ville behålla den

gamla varianten var tvungna att åka till pensionsmyndigheten och anmäla det, annars flyttades de till en slumpmässigt vald fond. För den som en gång gått in i det pri- vata systemet, var det fram till 2007 omöjligt att gå ur. De privata fonderna tog ut förvaltningsavgif- ter på i genomsnitt häpnadsväck- ande 32 procent av inbetalningarna – pengar som de alltså fick in vare sig kapitalet förmerades eller för- minskades. När systemet nu går i graven har de argentinska arbe- tarna hunnit betalat in 37 miljar- der dollar, och sitter med 30 mil- jarder på sina konton. Fondförval- tarna själva har dragit in 12 miljar- der. Förebilden, det chilenska sys- temet, visar liknande siffror: runt 30 procent av inbetalda medel har försvunnit i kommissioner.

Pensionsfonderna användes också för att ”dumpa” misslyckade aktieaffärer gjorda av investmentav- delningarna på de banker som ägde dem. Ledningen på fonden Simebra och två börsmäklare dömdes 2002 till fängelse för sådana operationer.

JON WEMAN utrikes@arbetaren.se På Buenos Aires-börsen Merval råder en spänd stämning. Sedan regeringen Kirchner tillkännagav nationaliseringen av pensionsfonderna

har börsen fallit dramatiskt.

Redaktör: Bella Frank, 08-522 456 66, utrikes@arbetaren.se

Edgardo Alberto Astudillos pension privatiserades mot hans vilja. Nu hoppas han på bättre pension.

Edgardo Alberto Astudillo bestämde sig redan som ung för principen: alltid jobba vitt. Då skulle han inte behöva stå utan pension på ålderns höst. Hans lilla hus utanför Moreno i västra Bue- nos Aires är prydligt, med hustrun Ritas målningar på väggarna.

Tomten är nyligen slutbetald, men fortfarande inte till alla delar fär- digbyggd. Varje gång de ska köpa

byggmaterial är det en kamp att få ihop peng- arna.

– När de lade om sys- temet kom säljare från fonderna till

jobbet och delade ut reklamprylar och lovade en strålande framtid.

Jag bråkade och ville inte hänga på, men de förde över mig till en fond i alla fall, minns han.

1998 råkade han ut för en tra-

fikolycka och blev efter en lång process förtidspensionerad.

I dag får han ut cirka 1 700 kro- nor per månad, bara marginellt bättre än vad han fick ut för sju år sedan, trots att levnadsomkostna- derna i landet sedan dess ungefär har dubblats.

– Fonderna var bara ett stort bedrägeri, tycker han.

Vad han kommer få ut efter för- statligandet har han inte hunnit ta reda på än.

– Men det kan ju inte bli värre i alla fall, säger han.

JON WEMAN

Argentina förstatligar sina pensionsfonder

Edgardo Alberto Astudillo.

”Fonderna var ett stort bedrägeri”

References

Related documents

Jag ställer mig dock tveksam till om denna möjlighet kommer att användas i någon större utsträckning eller medföra någon mer omfattande effektivisering av handläggningen av

Efter en fullkomlig hatkampanj från den sovjetiska regimen tvingades Pasternak avsäga sig priset, det medförde också att hans livskamrat sedan många år, Olga Ivinskaja och hennes

• Kostnad för transport av elen till hemmet, som betalas till el- nätsföretaget – cirka 25 procent av totalkostnaden.. • Kostnad för skatter och avgifter som betalas

Doktorn gratulerade, skinande af idyllisk faiderlighef. Jag kunde slagit honom i hans oljiga ansikte, så förtvifladt vredgad var jag. Hes af pina sade jag honom sanningen. —

dagar», intima mottagningar för några få damer, där var och en skulle orientera de andra i något visst ämne och där hon själv presiderade i purpurröd sammet och vit

quas omni fide atque veneratione tempora coluerant fu- periora , in dubium vocavitj utrasque ömnium difcrimini lubjecit.. Sic immoderata Principum

Den här uppsatsen analyserar mytanvändningen i Rick Riordans bokserie om Percy Jackson med syfte att uppenbara kopplingar till dagens miljö- och klimatproblematik. Fokus placeras

En bricka kan sitta runt en eller två av tandpetarna eller vara lös i burken.. Finns det någon lös bricka (som inte sitter runt