• No results found

Krävs det mer än kunskap för att bli revisor?: en undersökning av hur väl revisorsprovet mäter tentandernas kunskap och förståelse

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Krävs det mer än kunskap för att bli revisor?: en undersökning av hur väl revisorsprovet mäter tentandernas kunskap och förståelse"

Copied!
138
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

 

U

PPSALA 

U

NIVERSITET

  Kandidatuppsats 

Företagsekonomiska institutionen  Våren 2007 

Handledare: Elving Gunnarsson   

                       

Krävs det mer än kunskap för att bli revisor? 

 

– en undersökning av hur väl revisorsprovet mäter   tentandernas kunskap och förståelse 

                                             

Sabine Cicek & Malin Åkesson

(2)

Sammanfattning 

   

Revisorsnämnden  har  till  uppgift  att  examinera,  granska  och  tillgodose  samhället  med  kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det  professionella  omdömet.  Det  finns  två  olika  prov  för  att  examinera  revisorer.  Provet  för  revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som  leder  till  titeln  auktoriserad  revisor.  När  Revisorsnämnden  skapar  proven  vill  man  testa  det  professionella omdömet. Ett led i detta är att man har satt upp normer för de olika proven vad  gäller kunskaps‐ respektive förståelseinriktade frågor. Syftet med denna uppsats är att undersöka  frågorna  i  revisorsprovet  med  utgångspunkt  ur  Blooms  Taxonomi.  Genom  en  jämförelse  med  revisorsnämnden normer vill vi vidare belysa i vilken grad Revisorsnämnden testar det man har  för  avsikt  att  testa  genom  examinationen.  Vi  har  genom  denna  uppsats  kommit  fram  till  att  proven i högre utsträckning än vad normerna antyder består av förståelseinriktade frågor. 

 

(3)

Innehållsförteckning  

   

1. Inledning...1  

1.1 Bakgrund... 1 

1.2 Problemdiskussion... 1 

1.4 Syfte ... 2 

  2. Metod...3  

2.1 Informationssökning ... 3 

2.2 Teori ... 4 

2.3 Analys av proven ... 4 

2.4 Svårigheter ... 5 

2.4.1 Informationssökningen ... 5 

2.4.2 Analysen av proven ... 5 

2.4.3 Definitioner... 6 

2.4.4 Översättningsproblematik ... 6 

2.5 Källkritik... 7 

  3. Blooms Taxonomi...8

3.1 Den kognitiva domänen... 8 

3.2 Kunskap ... 9 

3.2.1 Specifik Kunskap... 9 

3.2.2 Hantering av specifik kunskap... 10 

3.2.3 Allmän kunskap... 10 

3.3 Förståelse... 10 

3.3.1 Översättning... 11 

3.3.2 Tolkning... 11 

3.3.3 Extrapolering... 11 

3.4 Tillämpning ... 11 

3.5 Analys ... 12 

3.5.1 Analys av beståndsdelar ... 12 

3.5.2 Analys av relationer... 12 

3.5.3 Analys av organisatoriska principer... 12 

3.6 Syntes... 13 

3.6.1 Skapandet av unik kommunikation ... 13 

3.6.2 Skapande av en plan eller ett förslag till tillvägagångssätt ... 13 

3.6.3 Ursprunget av en uppsättning av teoretiska relationer... 13 

3.7 Värdering ... 14 

3.7.1 Värdering i termer av interna bevis... 14 

3.7.2 Värdering i termer av externa bevis ... 14 

  4 . Revisorsnämndens arbete med och normer kring proven ... 15 

  5 . Vår bedömning av proven utifrån Blooms Taxonomi ... 17 

5.1 Bedömning av provet för Revisorsexamen ... 17 

5.1.1 Del I uppgift 1.1 ... 17 

5.1.2 Del I uppgift 1.2 ... 18 

5.1.3 Del I uppgift 1.3 ... 18 

(4)

5.1.4 Del I uppgift 1.4 ... 19 

5.1.5 Del I uppgift 2.1 ... 19 

5.1.6 Del I uppgift 2.2 ... 20 

5.1.7 Del I uppgift 2.3 ... 20 

5.1.8 Del I uppgift 2.4 ... 20 

5.1.9 Del II uppgift 3.1 ... 21 

5.1.10 Del II uppgift 3.2 ... 21 

5.1.11 Del II uppgift 3.3 ... 22 

5.1.12 Del II uppgift 3.4 ... 22 

5.1.13 Del II uppgift 3.5 ... 23 

5.1.14 Del II uppgift 3.6 ... 23 

5.2 Bedömning av provet för Högre Revisorsexamen... 24 

5.2.1 Del I uppgift 1.1 ... 24 

5.2.2 Del I uppgift 1.2 ... 24 

5.2.3 Del I uppgift 1.3 ... 25 

5.2.4 Del I uppgift 2.1 ... 25 

5.2.5 Del I uppgift 2.2 ... 26 

5.2.6 Del I uppgift 2.3 ... 26 

5.2.7 Del I uppgift 2.4 ... 27 

5.2.8 Del II uppgift 3.1 ... 27 

5.2.9 Del II uppgift 3.2 ... 28 

5.2.10 Del II uppgift 3.3 ... 28 

5.2.11 Del II uppgift 4.1 ... 28 

5.2.12 Del II uppgift 4.2 ... 29 

5.2.13 Del II uppgift 4.3 ... 29 

  6. Analys...30 

  7. Diskussion och slutsats...32  

  8. Förslag till vidare forskning ...34  

  Källförteckning...35 

 

(5)

Bilagor 

 

Bilaga 1  Intervjuer 

Bilaga 2  Godkännandefrekvenser  Bilaga 3  Mall för analysering 

Bilaga 4  Analys av provet för Revisorsexamen; Malin Åkesson  Bilaga 5  Analys av provet för Revisorsexamen; Sabine Cicek 

Bilaga 6  Analys av provet för Högre Revisorsexamen; Malin Åkesson  Bilaga 7  Analys av provet för Högre Revisorsexamen; Sabine Cicek  Bilaga 8  Bakgrund till diagram 

Bilaga 9    Revisorsexamen del I  Bilaga 10  Revisorsexamen del II  Bilaga 11  Revisorsexamen ‐ svarsmall 

Bilaga 12   Revisorsexamen ‐ Kommentarer till provrättningen   Bilaga 13   Högre Revisorsexamen del I 

Bilaga 14   Högre Revisorsexamen del II  Bilaga 15   Högre Revisorsexamen ‐ Svarsmall 

Bilaga 16   Högre Revisorsexamen – Kommentarer till provrättningen 

   

Figurförteckning   

 

Figur 1: Blooms Taxonomi ... 7   

Diagram 1: Jämförelse mellan fördelningen av nivån på proven frågor ... 17   

Diagram 2: Fördelningen i provet för Revisorsexamen ... 17   

Diagram 3: Fördelningen i provet för Högre Revisorsexamen ... 21 

 

 

 

 

 

 

 

(6)

1. Inledning 

I  det  inledande  kapitlet  kommer  vi  att  ge  en  bakgrund  till  vår  uppsats.  Vidare  har  vi  har  vi  fört  en  problemdiskussion som slutligen leder till syftet med denna uppsats. 

 

1.1 Bakgrund 

Inom  den  svenska  associationsrättslagstiftningen  finns  lagar  som  behandlar  revisionsplikten. 

Revision  syftar  till  att  säkerställa  riktigheten  av  och  förtroendet  för  reviderad  ekonomisk  information  och  detta  gör  revisionen  till  en  viktig  funktion  för  näringsliv  och  samhälle.  För  att  kunna säkerställa kvaliteten på revisionen finns det sedan lång tid tillbaka lagar som behandlar  kraven för revisorns kompetens, etik och oberoende.

1

 

 

En  revisors  arbetsdag  går  i  stort  ut  på  att  granska  bokföring  och  årsredovisningar.  Att  granska  förvaltningen  i  olika  företag  och  organisationer  tillhör  även  det  en  av  revisorns  viktigaste  uppgifter.

2

 Revisorsnämnden är den tillsynsmyndighet som har den övergripande uppgiften att  säkerställa  revisorernas  kompetens  dels  genom  examination  och  dels  genom  granskning  av  redan godkända och auktoriserade revisorer.

3

  

 

Revisorsnämnden ordnar examination för både godkännande och auktorisering av revisorer två  gånger per år.

4

 Under skapandeprocessen av provet lägger de fokus på att frågorna ska vara så  verklighetstrogna som möjligt och innefatta de väsentligaste delarna av lagstiftningen. Det läggs  inte lika stor vikt vid att bedöma i vilken omfattning frågorna i provet kontrollerar tentandernas  förståelsegrad.

5

 Detta är dock en viktig del i mätandet av tentandernas professionella omdöme. 

Det  professionella  omdömet  handlar  om  ”förmågan  att  insiktsfullt  kunna  bedöma  svåra  situationer, det vill säga förmågan att bedöma gråsektorn”.

6

  

 

1.2 Problemdiskussion 

På  grund  av  de  höga  krav  som  ställs  på  dagens  revisorer  tycker  vi  att  det  vore  intressant  att 

undersöka  hur  väl  man  testar  blivande  revisorers  kompetens.  En  uppsats  av  detta  slag  skulle 

(7)

har behandlat problematiken kring revisorsproven och om vad som påverkar provresultaten. Vi  vill  dock  genom  denna uppsats  istället  belysa  skapandeprocessen  och  innehållet  i  proven.  Med  utgångspunkt  från  Blooms  Taxonomi  vill  vi  undersöka  hur  väl  provet  för  revisorsexamen  respektive högre revisorsexamen mäter tentandernas professionella omdöme. 

 

De  frågor  vi  vill  besvara  med  denna  uppsats  är  därmed;  Vad  är  det  Revisorsnämnden  vill  att  proven  ska  testa?  På  vilken  nivå  ligger  frågorna  i  proven  i  förhållande  till  Blooms  Taxonomi?  

Samt, prövas det man vill genom proven? 

 

1.4 Syfte 

Syftet  med  denna  uppsats  är  att  undersöka  frågorna  i  revisorsprovet  med  utgångspunkt  ur 

Blooms  Taxonomi.  Genom  en  jämförelse  med  revisorsnämnden  normer  vill  vi  vidare  belysa  i 

vilken grad Revisorsnämnden testar det man har för avsikt att testa genom examinationen. 

(8)

2. Metod 

I detta kapitel berättar vi om hur vi gått tillväga för att skapa denna uppsats. Här finns information om hur  vi  lagt  upp  vår  informationssökning,  vilka  avgränsningar  vi  gjort  i  teoriavsnittet,  hur  analyserna  av  proven gått till, diskussion om vilka svårigheter vi haft och till sist ett stycke om källkritik. 

 

2.1 Informationssökning 

Arbetet  med  denna  uppsats  började  med  att  vi  sökte  information  kring  Blooms  taxonomi  och  kring revisorsprovet. Vad gäller sökningen kring Bloom använde vi oss främst av Internet för att  snabbt få oss en klar bild av hur taxonomin såg ut. Den information som vi hittade var dock inte  så omfattande och vi har även hittat en del faktafel i dessa källor. Därför utgick vi resterande del  av arbetet med taxonomin endast från originallitteraturen. 

 

Vi använde oss av Internet när det gällde att hitta information kring revisorsprovet. Vi utnyttjade  då endast en källa vilken var revisorsnämndens hemsida. Anledningen till detta är att det är där  proven  finns  utlagda  och  även  där  vi  kunde  läsa  om  hur  detta  myndighetsorgan  fungerar. 

Ganska snabbt kom vi dock fram till att den information vi kunde hitta inte var tillräcklig för oss. 

Vi  behövde  mer  information  om  hur  provet  skapades  och  om  vad  Revisorsnämnden  tog  i  beaktande  vid  formuleringen  av  frågorna.  För  att  skaffa  oss  denna  information  talade  vi  med  personer som arbetat med provet. Det blev vårt nästa steg i informationssökandet. 

 

För  att  få  tillgång  till  information,  som  ej  är  publicerad,  har  vi  intervjuat  personer  från  Revisorsnämnden.  Dessa  personer  har  lång  erfarenhet  inom  examensrådet  och  är  våra  primära  källor  till  undersökningen.  De  titulerar  sig  som  professor  respektive  auktoriserad  revisor  vilket  tillsammans med deras erfarenheter inom Revisorsnämnden understryker tillförlitligheten till att  deras upplysningar är korrekta. 

 

Första personen vi träffade i sökandet efter ej publicerad information var Jan‐Erik Gröjer. Han är 

professor  i  redovisning  och  finansiering  vid  Företagsekonomiska  institutionen  på  Uppsala 

(9)

Gröjer.  Vi  intervjuade  Gröjer  under  senare  delen  av  arbetet  för  att  få  kompletterande  och  mer  fullständiga  upplysningar  kring  arbetet  med  revisorsproven.  Vi  behövde  i  ett  senare  stadium  i  uppsatsen  veta  lite  mer  om  de  definitioner  som  används  inom  Revisorsnämnden  vad  gäller  kunskap  och  förståelse.  Denna  information  fick  vi  av  Christer  Petersson,  arbetande  i  examensrådet  på  Revisorsnämnden.  De  frågor  som  användes  vid  intervjuerna  med  dessa  personer återfinns i bilaga 1. 

 

2.2 Teori 

Vi  vill  med  vår  uppsats  titta  på  vad  som  kunskapsmässigt  krävs  för  att  man  ska  klara  examinationen  för  att  bli  revisor.  För  att  göra  detta  behöver  vi  inte  analysera  tentandernas  känslomässiga  inställning  till  provet  utan  endast  innehållet  i  och  formuleringen  av  frågor  och  svar. Den indelning som finns inom den känslomässiga domänen i Blooms taxonomi är därmed  inte  viktig  för  vårt  arbete  och  på  grund  av  detta  kommer  vi  endast  att  använda  oss  av  den  kognitiva  domänen  i  denna  uppsats.  Om  inget  annat  preciseras  är  det  den  kognitiva  domänen  som menas när vi refererar till Blooms taxonomi i denna uppsats. 

 

2.3 Analys av proven 

Vi har valt att analysera proven från november 2006. De är de mest aktuella proven då de första  proven för 2007 inte har skrivits än. Vi anser dessutom att kvalitetssäkringen vid utformningen  av proven är pålitliga. Det finns tydliga mallar på vad proven ska innehålla och hur de ska se ut. 

Genom  den  information  som  finns  på  Revisorsnämndes  hemsida  har  vi  räknat  ut  att  godkännandefrekvensen från maj 2005 och framåt, ligger på omkring 50 procent.

7

 Med hjälp av  denna  information,  tillsammans  med  en  snabb  överblick  på  tidigare  provs  frågeformuleringar,  anser  vi  att  proven  som  skrevs  i  november  2006  inte  är  några  extremfall.  Vi  menar  därmed  att  dessa prov är representativa för vår analys och kommer endast att utgå från dem då vi skriver  vår uppsats. 

 

Vi  diskuterade  inte  exakt  hur  vi  skulle  göra  analysen  innan  vi  satte  oss  för  att  göra  den  utan  definierade  endast  taxonomin  tillsammans.  Vi  lade  upp  en  övergripande  mall  som  beskrev  ungefär hur vi skulle genomföra analysen rent praktiskt. Denna mall återfinns i bilaga 3. När det  var  dags  att  börja  analysera  proven  gjorde  vi  detta  på  var  sitt  håll.  Analysen  gick  till  så  att  vi  började med att läsa aktuell fråga, sedan svarsmallen för att kunna avgöra vad för slags svar man  krävde. Till sist tittade vi på den del som behandlade själva rättningen av proven. Med hjälp av 

7

Bilaga 2

(10)

den information vi fick fram från detta kunde vi utifrån Blooms taxonomi avgöra på vilken nivå  varje fråga hamnade.  

 

Genom att på detta sätt göra analyserna på olika håll kunde vi utnyttja våra olika uppfattningar  av definitionerna. Vi gjorde detta i ett försök att minska risken för fel i bedömningen och för att  komma  fram  till  ett  mer  tillförlitligt  resultat.  När  analyserna  var  klara  diskuterade  vi  vad  som  skiljde  dem  åt.  Resultatet  av  diskussionen  kring  våra  analyser  ledde  till  den  bedömning  av  proven som återfinns i kapitel 5. 

 

För att tydliggöra utfallet av våra analyser av proven har vi skapat tre diagram som återfinns i  kapitel 5. De tabeller och uträkningar som ligger till grund för dessa återfinns i bilaga 8. 

 

2.4 Svårigheter 

2.4.1 Informationssökningen 

Då det interna arbetet med provet för revisorsexamen och provet för högre revisorsexamen inte  är  offentligt  uppstod  det  problem  med  att  få  ut  all  den  information  vi  ville  ha  tillgång  till. 

Exempelvis ville vi gärna ha tillgång till den bedömning av kunskap och förståelse som gjorts av  revisorsnämnden för att kunna jämföra denna med vår bedömning. Detta var dock inte möjligt  av  två  anledningar;  den  första  var  att  arbetet  med  proven  inte  är  offentligt  och  att  Revisorsnämnden  inte  ville  ge  ut  sådan  information  rörande  det  interna  arbetet,  den  andra  anledningen var att den information vi sökte inte sparas. Detta problem löstes genom att vi fick  tillgång till de normer som man använder i detta hänseende vid skapandet av provet. Vi kunde  då jämföra våra resultat med dessa normer. 

   

2.4.2 Analysen av proven 

Som  ett  förtydligande  vill  vi  poängtera  att  vi  endast  har  analyserat  provet  utifrån  Blooms 

taxonomi.  Vi  har  gjort  en  indelning  av  frågorna  på  de  olika  nivåerna  och  därmed  ej  tagit  i 

beaktning  någon  form  av  poängställning  då  vad  som  krävs  för  en  viss  poäng  ej  framgår  i  vårt 

(11)

svårt att hitta en person som skulle kunde passa in i denna beskrivning. Vi har inte lyckats med  det och på grund av detta valde vi att genomföra analyserna på egen hand. 

 

När  vi  skulle  sammanföra  våra  analyser  av  proven  kom  vi  till  nästa  stora  svårighet  i  denna  uppsats. Vi hade ganska många olikheter i resultaten av våra enskilda analyser.

8

 Detta ledde till  att  vi  var  tvungna  att  leta  upp  orsaken  till  problemet.  En  orsak  visade  sig  ganska  snabbt  vara  vissa faktafel i informationen vi fått från Internet, dessa fel ledde oss på villovägar. Vi hade med  andra ord tolkat stegen i Blooms taxonomi olika, skillnaderna fanns främst i stegen tillämpning  och  analys.  När  vi  upptäckt  var  skillnaderna  fanns  ledde  detta  först  och  främst  till  ytterligare  djupdykning i litteraturen och sedan till ett antal förtydliganden i vårt teoriavsnitt. 

 

För att det skulle bli lättare för läsaren att följa med i analyseringen av frågorna valde vi att börja  varje  fråga  med  revisorsnämndens  kommentarer  kring  vad  frågan  avsåg  att  behandla.  Vi  har  även lagt till den avslutande frågan i varje uppgift för förtydliga bilden av problemet. Detta var  ett ytterligare ett led i försöket att minska subjektiviteten i denna uppsats. 

 

2.4.3 Definitioner 

Revisorsnämnden  har  ingen  nedskriven  definition  på  vad  som  menas  med  kunskap  och  förståelse.

9

 Detta var ett stort problem för oss då det inte direkt går att jämföra deras definition  med  den  som  fås  utifrån  Blooms  taxonomi.  På  grund  av  denna  problematik  kontaktade  vi  Anders  Holm  som  hänvisade  oss  vidare  till  Christer  Petersson  för  att  få  tillgång  till  Revisorsnämndens definition av kunskap och förståelse. Med kunskap menar Revisorsnämnden  en  revisors  kunskap  att  använda  sig  av  lagar  och  liknande.  Förståelsen  syftar  till  att  kunna  handla  som  en  revisor  i  olika  situationer.  Petersson  menar  att  Revisorsnämndens  definition  av  kunskap  och  förståelse  grundar  sig  på  den  som  finns  i  ordböcker.  Vi  använde  oss  därmed  av  nationalencyklopedin för att få fram en mer exakt definition på vad som menas med kunskap och  förståelse. Denna definition kommer vi senare att benämna som Revisorsnämndens definition. 

 

2.4.4 Översättningsproblematik 

Då all den litteratur vi använt oss av för att skapa vår teori är på engelska kan detta ha inneburit  vissa översättningsfel under arbetet med den. Att litteraturen är skriven för femtio år sedan kan  ha  haft  betydelse  vid  översättningen  då  språket  inte  kan  klassas  som  modern  engelska.  Vi  har 

8

Våra enskilda bedömningar återfinns i bilagorna 4-7

9

Christer Petersson, telefonsamtal 2007-06-01

(12)

dock  ganska  bra  kunskaper  inom  språket  och  har  frekvent  använt  oss  av  ordböcker  parallellt  med läsandet för att minska risken för översättningsfel. 

 

2.5 Källkritik 

Den teori vi valt att utgå ifrån skapades i början av 1950‐talet. Detta innebär att den information  vi grundat vår teori på inte nyligen är uppdaterad. Samhället har förändrats mycket under denna  tid men har sättet att lära och förstå förändrats lika mycket?  Vi tror inte det och anser därmed att  denna taxonomi är fullt relevant och applicerbar även idag. Taxonomin är dessutom erkänd inom  pedagogiken i stora delar av världen och det finns än idag inget riktigt bra substitut till den. 

 

(13)

3. Blooms Taxonomi

I detta tredje kapitel kommer först en beskrivning av Blooms taxonomi och sedan en djupare förklaring av  den kognitiva domänen i taxonomin. Denna domän består av sex nivåer; kunskap, förståelse, tillämpning,  analys, syntes och värdering och dessa beskrivs var för sig. 

 

I  början  av  1950‐talet  började  Mr  Benjamin  S  Bloom  att,  tillsammans  med  ett  stort  antal  medarbetare,  skriva  det  man  idag  känner  som  Blooms  taxonomi.  Detta  är  en  taxonomi  som  skrevs  för  att  kartlägga  kunskap  och  kunskapens  olika  nivåer  för  att  bland  annat  stimulera  forskningen  kring  examination  och  relationen  mellan  examination  och  utbildning 

10

.  För  att  kunna  täcka  hela  området  valde  man  att  dela  in  kunskap  i  tre  olika  delar;  den  kognitiva,  den  känslomässiga och den psykomotoriska delen

11

 

Den  kognitiva  domänen  handlar  om  de  målsättningar  som  finns  kring  ihågkommandet  eller  igenkännandet  av  kunskap  och  skapandet  av  intellektuell  begåvning  och  färdighet.  Den  känslomässiga domänen behandlar förändringar i intresse, attityd, värderingar och utvecklingen  av förståelse och fullgod anpassning. Den sista domänen behandlar manipulativa eller motoriska  färdigheter. Denna del har Bloom, och hans medskribenter, inte gjort några klassificeringar inom  då de anser att det inte är nödvändigt. Anledningen till detta är att man inte tror att denna del  skulle användas.

12

 

 

3.1 Den kognitiva domänen 

Den kognitiva domänen är indelad i sex delar med undergrupper och dessa kommer nedan att  beskrivas. Varje steg bygger på steget innan vilket innebär att man inte kan nå till nästa nivå om  man  inte  först  har  uppfyllt  kraven  för  tidigare  steg.  De  sex  stegen  är;  kunskap,  förståelse,  tillämpning, analys, syntes och värdering. 

 

Figur 1: Illustration av de olika nivåerna i Blooms Taxonomi.

10

Bloom, Benjamin Taxonomimy of educational objectives, Handbook I:Cognitive domain (1969) David McKay Company, Inc: sid. 4

11

Bloom (1969): sid. 7

12

Bloom (1969): sid. 7

(14)

3.2 Kunskap 

Kunskap  är  det  första  och  grundläggande  steget  i  Blooms  taxonomi  och  handlar  om  att  kunna  minnas, känna igen och återge faktakunskap. Det handlar mer om att känna igen till skillnad från  de övriga stegen som handlar om att minnas. Här står inlärning och återgivande i fokus då man  med återgivning syftar på att kunna minnas den tidigare inlärda kunskapen, även om frågan som  ställs skiljer sig från den vid inlärningen.

13

 

 

Målet  med  kunskap  är  att  kunna  bearbeta  detaljer  från  konkreta  till  mer  abstrakta  fakta. 

Kunskapen  kan  delas  in  i  specifik  och  allmän  kunskap.  Specifik  kunskap  betonar  förmågan  att  minnas  och  skilja  på  och  den  allmänna  kunskapen  handlar  om  förmågan  att  se  mönster  och  struktur.  En  fråga  som  skulle  kunna  representera  denna  nivå  i  taxonomin  skulle  behöva  frågeorden vad och vem. Den skulle också kunna fråga efter definitioner på specifika begrepp.

14

   

Området  kunskap  har  indelats  i  tre  undergrupper;  specifik  kunskap,  hantering  av  specifik  kunskap och allmän kunskap. 

 

3.2.1 Specifik Kunskap 

Specifik kunskap innebär att man minns och kan skilja mellan delar av ett ämne och kan ses som  ett grundelement som  man måste kunna för att presentera eller lösa problem inom ett  område. 

Dessa  detaljer  har  oftast  konkreta  hänvisningar  och  låg  abstraktionsnivå.  Här  handlar  det  även  om  att  kunna  urskilja  de  mest  relevanta  detaljerna  då  det  oftast  är  omöjligt  att  lära  sig  alla  detaljer.

15

 

 

Inom  olika  ämnen  används  beteckningar  för  en  rad  olika  saker,  dessa  kan  utgöras  av  nummer  och verbala eller icke verbala symboler. Denna terminologi anses vara nödvändiga för att kunna  kommunicera inom ett ämne och är allmänt accepterad.

16

  

 

Specifika  fakta  handlar  om  att  man  exempelvis  tittar  på  exakta  datum  och  approximerar 

(15)

3.2.2 Hantering av specifik kunskap 

Hantering  av  specifik  kunskap  handlar  om  att  organisera,  studera,  bedöma  och  kritisera  idéer  och fenomen, vilket görs med metoder och standardiserade bedömningar inom ett område. Varje  ämnesområde  har  någon  typ  av  bedömningsgrund,  teknik,  klassifikation  och/eller  form  som  används för att upptäcka och hantera detaljer.

18

 

 

I  denna  del  av  kunskapsnivån  handlar  det  om  att  man  med  olika  hjälpmedel  behandlar  data. 

Man kan använda sig av olika traditioner inom ett visst ämnesområde och man ska även kunna  se  samband  mellan  ett  antal  specifika  händelser  under  olika  perioder.  Det  gäller  att  kunna  strukturera  och  systematisera  materialet  i  klasser  och  kategorier.    Slutligen  är  det  viktigt  att  ha  kunskap om olika bedömningsgrunder och metoder samt förmåga att använda dem.

19

 

 

3.2.3 Allmän kunskap  

Med den allmänna kunskapen syftar man på abstraktioner som har störst värde inom förklaring,  beskrivning,  förutsägbarhet  eller  inom  fastställande  av  de  mest  lämpliga  och  relevanta  handlingar  som  bör  tas.  Tanken  är  att  man  förväntas  veta  principen  eller  generaliseringen  som  finns, samt att känna igen och minnas den riktiga versionen av dem.

20

 

 

Den  allmänna  kunskapens  uppläggning  består  av  teorier  och  strukturer  som  är  en  samling  av  principer och generaliseringar som tillsammans med dess inbördes förhållanden presenterar en  tydligt balanserad och systematisk bild av ett komplext fenomen. Dessa används då man vill visa  relationen och organisationen av ett stort urval av detaljer.

21

 

 

3.3 Förståelse 

Det andra steget inom taxonomin är förståelse och syftar till att förstå kunskapen och att kunna  förklara  samband  och  relationer.  Här  handlar  det  även  om  att  kunna  avgöra  skillnader  och  likheter i teorier samt om att kunna avgöra vad som är relevant. Frågor inom detta område skulle  kunna handla om att plocka ut vad som är viktigt i en text, alternativt får man beskriva likheter  och/eller skillnader mellan olika teorier etcetera.

22

 

 

18

Bloom (1969): sid. 68

19

Bloom (1969): sid. 68

20

Bloom (1969): sid. 75

21

Bloom (1969): sid. 76

22

Bloom (1969): sid. 69

(16)

Förståelsesteget  kan  delas  in  i  tre  olika  delar  som  var  och  en  bygger  på  varandra.  Dessa  är; 

översättning, tolkning och extrapolering. 

 

3.3.1 Översättning 

Det finns tre typer av översättning. Dessa handlar om förmågan att översätta lång text till kort,  förmåga att översätta symboler till text och förmåga att översätta från ett språk till ett annat. 

23

   

3.3.2 Tolkning 

Med  tolkning  syftar  man  på  att  förstå  och  tolka  olika  typer  av  material  med  ökande  djup  och  klarhet. För att kunna tolka något måste man först ha kunskap, kunna översätta och sedan förstå  och  återge  innehållet  i  till  exempel  en  text.  Att  tolka  innebär  även  att  man  ska  känna  igen  väsentliga delar och sedan avskilja dem från de mindre viktiga delarna.

24

 

 

3.3.3 Extrapolering 

Vid förberedande av ett material försöker man inte bara ta ställning till vad man tror är sant, utan  även  till  konsekvenserna.  Noggrann  extrapolering  kräver  inte  bara  att  tentanden  kan  både  översätta  och  tolka  innehållet  i  en  text,  utan  även  förmågan  att  kunna  utvidga  trender  och  slutsatser  utifrån  givna  data.  Detta  gör  det  då  möjligt  att  kunna  avgöra  innebörd,  konsekvens,  följder,  effekt  etcetera.  Noggrann  extrapolering  stämmer  överens  med  förhållandena  i  originalmaterialet.  Det  krävs  även  att  läsaren  är  väl  medveten  om  de  avgränsningar  och  ramar  som  materialet  är  framställt  utifrån.  Extrapolering  har  endast  någon  grad  av  sannolik  säkerhet  beroende på dess typ.

25

 

 

3.4 Tillämpning 

Tillämpningen  innebär att  man  kan  använda  sin kunskap  i  nya  situationer  för  att  lösa  problem  och  att  framställa  ett  resultat.  Denna  nivå  kan  lätt  blandas  ihop  med  förståelsenivån.  För  att  förklara  skillnaden  kan  man  utgå  ifrån  ett  exempel  där  tentanden  skall  lösa  ett  problem. 

Förståelsenivån  innebär  att  denne  med  angiven  metod  ska  kunna  lösa  problemet  medan 

(17)

3.5 Analys 

Analys handlar till skillnad från förståelse om både innehåll och form. Det handlar om att man  utifrån  en  helhet  kan  ta  fram  relevanta  delar  i  ett  material.  Man  ska  kunna  se  strukturen  och  relationerna mellan dessa delar. Det bästa sättet att se på analysen är att se den som ett försök till  bättre  förståelse  alternativt  som  en  inledning  till  värdering  av  ett  material.  Man  ska  här  till  exempel kunna urskilja hypotes från teori, se vilka fakta som är viktiga och vilka som är mindre  viktiga och kunna urskilja de grundläggande antaganden som ligger till grund för ett påstående. 

En exempelfråga här skulle kunna handla om vad man kan hitta som stödjer en viss teori. 

27

   

För att tydliggöra vad analys innebär i detta sammanhang har man valt att dela in denna nivå i  tre  olika  delar;  Analys  av  beståndsdelar,  analys  av  relationer  och  analys  av  organisatoriska  principer 

 

3.5.1 Analys av beståndsdelar 

Denna  del  handlar  om  att  man  ska  förstå  vad  en  text  består  av  och  kunna  se  vilken  betydelse  delarna har i sammanhanget. Man ska till exempel kunna urskilja hypotes från fakta och kunna  läsa mellan raderna för att se ospecificerade antaganden.

28

 

 

3.5.2 Analys av relationer 

Här handlar analysen om att man ska kunna se de samband som finns mellan de olika delarna i  en text. Det är här viktigt att kunna se vad som är relevanta utsagor, vad som är logiska misstag  av  författaren  och  vilka  påståenden  som  är  mindre  relevanta  i  texten.  Man  behöver  förstå  sambanden mellan olika idéer och kunna se de orsak‐verkan‐samband som finns. 

29

 

 

3.5.3 Analys av organisatoriska principer 

Analys  av  organisatoriska  principer  handlar  bland  annat  om  att  förstå  bakgrunden  till  en  text. 

Det  handlar  om  förmågan  att  kunna  se  form  och  metod  och  kunna  använda  det  för  att  se  meningen med ett verk. Förståelse om författarens synsätt och eventuella partiskhet ur historisk  synvinkel och hur författaren använder sig av exempelvis marknadsföring i övertygande syften  hamnar även det under denna punkt.

30

 

 

27

Bloom (1969): Sid. 144-145

28

Bloom (1969): Sid. 146

29

Bloom (1969): Sid. 146-147

30

Bloom (1969): Sid. 148

(18)

3.6 Syntes 

Att sätta ihop nya erfarenheter med gamla inom en ram av en viss teori eller metod för att bilda  något nytt är exempel på hur den femte delen i taxonomin fungerar. Man ska här använda sig av  sin kunskapsbas och många olika källor för att sätta ihop dessa till något som inte tydligt fanns  där  förut.  Det  är  i  denna  del,  via  utvecklingen  av  det  unika,  som  innovationer  uppstår.  Frågor  inom  denna  nivå  skulle  kunna  vara  av  en  diskuterande  karaktär  där  personen  får  besvara  vad  som händer om en viss situation inträffar alternativt en diskussion om förbättringsmöjligheter i  en viss situation eller lösningar till ett specifikt problem.

31

 

 

Även  inom  denna  nivå  har  man  valt  att  göra  en  indelning  i  tre  delar;  skapande  av  unik  kommunikation,  skapande  av  en  plan  eller  ett  förslag  till  tillvägagångssätt  och  uppsättning  av  teoretiska relationer. 

 

3.6.1 Skapandet av unik kommunikation 

Skapandet av unik kommunikation handlar om att ta fram sin kreativa sida och koppla ihop den  med  sina  intellektuella  styrkor  för  att  skapa  något  nytt.  Det  handlar  om  att  förmedla  det  man  önskar  och  detta  kräver  förmåga  att  kunna  strukturera  sina  idéer  för  att  sedan  kunna  vidarebefordrar  dem.  Här  visas  bland  annat  spontanitet  och  förmåga  att  prestera  trots  att  man  inte är förberedd, till exempel visas förmågan att kunna framföra ett oförberett tal. 

32

 

 

3.6.2 Skapande av en plan eller ett förslag till tillvägagångssätt 

Förmåga att föreslå olika vägar för att testa hypoteser och förmågan att använda sig av resultaten  i en undersökning för att skapa en plan för problemlösning är exempel på vad som krävs för att  nå denna nivå. Produkten av syntes enligt denna undergrupp representerar endast idéer fram till  det att tanken blivit handling.

33

 

3.6.3 Ursprunget av en uppsättning av teoretiska relationer 

Ursprunget av en uppsättning av teorietiska relationer handlar om att utifrån abstrakta symboler 

(19)

Denna  kategori  handlar  förutom  detta  om  kunskapen  att  kunna  formulera  hypoteser  utifrån  gjord analys i ljuset av ny information och nya reflektioner. 

34

 

  

3.7 Värdering 

Det översta steget i taxonomin handlar om värdering av exempelvis idéer, kunskap, metoder och  lösningar.  Detta  kan  göras  både  på  kvalitativ  och  kvantitativ  bas  och  de  kriterier  som  används  kan  vara  sådana  som  personen  som  utvärderar  själv  fastställt  eller  kriterier  som  har  givits  till  honom/henne.  Att  denna  nivå är  överst  betyder  inte  att  det är  det  sista  steget  i  tankegång  eller  problemlösning  utan  endast  att  denna  kategori  innefattar  alla  tidigare  kategorier.  Viktigt  är  att  man  här  endast  tar  hänsyn  till  de  utvärderingar  som  grundas  på  specifika  kriterier  och  som  därmed inte endast är åsikter utan grund. En fråga på denna nivå kan handla om att berätta om  en åsikt om något och sedan tydligt förklara och analysera vad denna åsikt grundar sig på.

35

   

Denna nivå är uppdelad i två undergrupper; värdering i termer av interna bevis och värdering i  termer av externa bevis. 

 

3.7.1 Värdering i termer av interna bevis 

Värdering i termer av interna bevis handlar om att värdera kvaliteten på ett arbete. Detta genom  att  till  exempel  utvärdera  korrektheten  i  vad  som  framställs  och  konsekvensen  vad  gäller  användandet av olika termer etcetera. Inom denna del krävs förmåga att kunna applicera vissa  kriterier enligt internationella standarder för att utvärdera ett arbete.

36

 

 

3.7.2 Värdering i termer av externa bevis 

När  det  gäller  att  göra  en  värdering  utifrån  externa  bevis  handlar  det  är  om  att  se  utanför  den  rapport  man  har  och  därifrån  kunna  jämföra  med  andra  rapporter  som  är  erkänt  bra,  en  jämförelse  med  de  bästa  inom  området.  Man  ska  kunna  utvärdera  de  handlingsmönster  som  används och väga de mot de alternativa handlingsmönstren. 

37

 

 

34

Bloom (1969): Sid. 172

35

Bloom (1969): Sid. 185-187

36

Bloom (1969): Sid. 188

37

Bloom (1969): Sid. 192

(20)

4. Revisorsnämndens arbete med och normer kring proven  

I  detta  fjärde  kapitel  återfinns  den  information  vi  insamlat  från  Revisorsnämnden.  Det  som  beskrivs  är  arbetet fram till färdigt prov och de normer som gäller vid skapandet av proven. Även en diskussion kring  Revisorsnämndens definition av kunskap och förståelse finns att hitta här. 

 

När Revisornämnden utformar proven för revisorsexamen och för högre revisorsexamen börjar  processen med att provkonstruktörerna skapar ett fullständigt prov. Detta prov kommer att bestå  av  tre  till  fyra  verklighetsbaserade  fall.  I  detta  stadium  är  det  teoretiska  innehållet  i  frågorna  kontrollerat av experter så att det inte förekommer faktafel. 

38

 

 

Sedan kommer dessa prov till examensrådet för den första granskningen där varje fall granskas  grundligt  av  en  förstahands‐  och  en  andrahandsgranskare.  Alla  granskare  som  arbetar  med  provet ska titta även på de andra fallen. Provet skickas sedan tillbaka för ytterligare omarbetning  och detta upprepas en gång till innan provet är färdigt.

39

 

 

Det har skett vissa förändringar vad gäller arbetet fram till de slutliga proven. Det man gjort är  att minska antalet utkast innan färdigt prov från tre till två stycken. Förr var det första utkastet  mer ofullständigt än vad det är nu, till exempel hade inte allt teoretiskt innehåll kontrollerats lika  väl. En annan förändring är att man numera är två granskare per fall där man förut granskade  varje  deluppgift  för  sig.  Dessa  förändringar  har  gjorts  för  att  förstärka  kvalitetssäkringen  av  proven.

40

 

 

Kraven  på  innehållet  i  frågorna  i  proven  handlar  dels  om  att  testa  rätt  och  tillräckligt  mycket 

kunskap  hos  tentanden  och  dels  om  att  testa  förståelsen  och  det  professionella  omdömet.

41

  I 

provet  för  högre  revisorsexamen  är  frågorna  av  mer  komplicerad  karaktär  än  i  provet  för 

revisorsexamen.  Man  får  i  provet  för  högre  revisorsexamen  svara  på  frågor  som  behandlar 

problem i större företag och oftare krävs att man använder sig av internationella standarder. 

42

 

 

(21)

revisorsexamen.

43

  Revisorsnämnden  har  satt  upp  en  norm  som  säger  att  proven  ska  testa  tentandens kunskap och förståelse i ett förhållande som motsvarar cirka 50 procent kunskap och  50  procent  förståelse  i  provet  för  revisorsexamen

44

  och  40  procent  kunskap  mot  60  procent  förståelse i provet för högre revisorsexamen.

45

 

 

Revisorsnämnden  har  ingen  nedskriven  definition  på  vad  kunskap  och  förståelse  är  utan  man  syftar  på  de  definitioner  som  finns  i  ordböcker.  Detta  utvecklar  man  sedan  genom  att  tillämpa  definitionerna i ämnet revision.

46

 Kunskap beskrivs där som en välbestämd föreställning om ett  visst  förhållande  eller  sakläge  som  någon  lagrat  i  minnet  och  är  ofta  ett  resultat  av  studier. 

Förståelse  handlar  om  att  kunna  tillgodogöra  sig  tankemässigt  innehåll,  att  ha  en  utvidgad  förmåga  att  tillgodogöra  sig  innebörden  av  något.  Alternativ  ses  förståelse  som  en  inställning  som  innebär  ett  erkännandet  av  att  något  kan  vara  berättigat  på  ett  djupare  plan  som  ofta  är  åtföljt av sympati.

47

  

43

www.rn.se

44

Anders Holm, telefonintervju 2007-04-17

45

Jan-Erik Gröjer, intervju 2007-05-15

46

Christer Petersson, telefonsamtal 2007-06-01

47

www.ne.se 2007-05-17

(22)

5. Vår bedömning av proven utifrån Blooms Taxonomi  

I  kapitel  5  återfinns  den  bedömning  vi  gjort  av  provet  för  revisorsexamen  och  provet  för  högre  revisorsexamen  med  utgångspunkt  från  Blooms  taxonomi.  Varje  uppgift  inleds  med  revisorsnämndens  beskrivning  av  vad  frågan  avsåg  att  behandla  tillsammans  med  den  fråga  som  avslutade  uppgiften. 

Därefter följer vår motivering till och slutsats om på vilken nivå i taxonomin frågan hamnat. 

Diagram 1: Illustration av skillnaderna av nivå på frågorna i de två  proven. Varje stapel representerar andelen frågor som slutat på en viss 

 

   

5.1 Bedömning av provet för Revisorsexamen  5.1.1 Del I uppgift 1.1 

Frågan  avsåg  att  ange  granskningsåtgärder  som  vidtas  för  att  skriva  yttrande  i  samband  med  apportbildning  samt  upprätta  förslag  till  yttrande. 

De avslutande frågorna i uppgiften var: 

a)  Vilka  granskningsåtgärder  vidtar  du  för  att  kunna  skriva yttrandet?  

b) Utforma ett förslag till yttrande.  

(23)

granskningsåtgärder krävs det att man kan urskilja vad som är viktigt i en text och vad som inte  är det. Detta resulterar i att man i denna uppgift hamnar på nivån förståelse. 

 

Deluppgift  två  kräver  förutom  kunskap  och  förståelse  även  att  man  kan  hitta  tillämpbar  vägledning samt att man kan utnyttja denna. Man behöver beskriva inventarierna och upprätta  ett intyg som följer bestämmelserna från FARS uttalande REV U 2. Detta leder till att man i denna  fråga hamnar på nivån tillämpning. 

 

5.1.2 Del I uppgift 1.2 

Frågeställningen  avsåg  hur  hyresutgifter  i  en  nystartad  lageruthyrningsverksamhet  skall  redovisas  i  avvaktan  på  kommande  hyresintäkter  och  om  det  är  möjligt  att  redovisa  hyres‐

utgifterna  som  anläggningstillgång  alternativt  förutbetald  kostnad.  Den  avslutande  frågan  i  uppgiften var: 

Vad  svarar  du  på  frågan  om  att  redovisa  hyresutgifterna  för  de  fyra  första  månaderna  som  förutbetald  kostnad alternativt som anläggningstillgång? 

 

I  denna  uppgift  krävs  en  god  kunskapsbas  om  bland  annat  de  principer  som  krävs  för  att  underbygga frågan. Förståelsen är viktig då man måste översätta och tolka princip och situation. 

Utifrån denna kunskap och förståelse ska man kunna hitta bästa lösningen på problemet genom  att välja ut rätt principer och kunna använda dessa. För att få fram bra slutsatser i denna fråga  krävs  att  man  kan  utföra  en  analys  av  fallet  utifrån  dess  beståndsdelar  och  relationer,  därav  hamnar vi här på nivån analys. 

 

5.1.3 Del I uppgift 1.3 

Frågan avsåg vilka överväganden revisorn ställs inför när han upptäcker att det finns en fordran  på  en  aktieägare  vid  bokslutet  till  följd  av  förtida  återbetalning  av  lämnat  villkorat  aktieägartillskott  samt  vilka  skattemässiga  konsekvenser  som  uppkommer  för  aktieägaren.  De  avslutande frågorna i uppgiften var: 

a) Vilka överväganden gör du till följd av det inträffade?  

b) Vilka skattemässiga konsekvenser uppkommer för aktieägaren Anton Persson vid taxeringen 2007?  

 

I den första deluppgiften kräver man god specifik kunskap om de alternativ som finns när man 

hamnar i denna typ av situation. Även allmän kunskap i form av hur man hittar lagrum krävs för 

(24)

att man ska kunna göra fullständiga hänvisningar. Hantering av specifik kunskap krävs då man  inte bara kan skriva av lagrummet därav hamnar vi i nivån kunskap.  

 

För  att  få  rätt  på  denna  uppgift  krävs  att  man  har  specifik  kunskap  om  hur  skattereglerna  fungerar  i  denna  situation  och  att  man  kan  hantera  denna  kunskap  då  det  inte  räcker  med  att  skriva av något som redan finns skrivet på grund av detta hamnar vi i nivån kunskap. 

 

5.1.4 Del I uppgift 1.4 

Frågan  behandlar  aktiebolagsrättsliga  problemställningar  med  en  styrelseledamot/VD  som  agerar på egen hand och köper in en segelbåt till bolaget. För att få full poäng krävs två relevanta  problemställningar. Den avslutande frågan i uppgiften var: 

Beskriv  två  relevanta  aktiebolagsrättsliga  problemställningar  som  aktualiseras  mot  bakgrund  av  det  inträffade. Bortse från konsekvenser på revisionsberättelsen. 

 

Man  bör  ha  god  allmän  kunskap  om  hur  man  hittar  relevanta  lagrum  och  det  krävs  specifik  kunskap och hantering av denna för att man på ett fullgott sätt ska kunna svara på denna fråga. 

Man behöver även kunna urskilja vilka aktiebolagsrättsliga problemställningar som i detta fall är  relevanta och för att göra denna tolkning och översättning krävs nivån förståelse. 

 

5.1.5 Del I uppgift 2.1 

Frågan behandlar principiella möjligheter att aktivera utgifter för forskning och utveckling i ett  medelstort företag, samt vilka utgiftsposter i bolagets resultaträkning som i sådana fall är möjliga  att aktivera. Flertalet tentander har klarat frågan bra. De avslutande frågorna i uppgiften var: 

a) Vilka principiella möjligheter finns att aktivera utgifter för forskning och utveckling?  

b) Vilka av posterna i periodbokslutet är möjliga att aktivera för AB Ensiapu? 

 

Första  delfrågan  kräver  att  man  tolka  lagtexten  och  anpassa  denna  till  en  viss  situation.  Detta 

faller under kriterierna för specifik kunskap och hanteringen av denna, den allmänna kunskapen 

(25)

5.1.6 Del I uppgift 2.2 

Frågan avsåg vilka frågeställningar som aktualiseras i revisionen om bolaget inte lyckas erhålla  finansiering  för  att  slutföra  ett  stort  utvecklingsprojekt  som  balanserats  i  balansräkningen. 

Bolaget redovisade också negativt resultat. Den avslutande frågan i uppgiften var: 

Vilka  frågeställningar  aktualiseras  för  dig  i  revisionen  av  årsredovisningen,  om  AB  Ensiapu  inte  lyckas  erhålla fortsatt finansiering? 

 

Man  behöver  här  alla  typer  av  kunskap.  Förutom  detta  behövs  att  man  kan  extrapolera  den  information man hittar och därav hamnar vi i nivån förståelse. 

 

5.1.7 Del I uppgift 2.3 

Revisorn  har  fått  i  uppdrag  att  skriva  ett  intyg  till  Nutek  i  samband  med  bolagets  bidrags‐

ansökan. Frågan är a) vilka regler som revisorn ska iaktta, b) vilka underlag som revisorn kan ha  användning  för  vid  sitt  intygsskrivande  och  slutligen  c)  hur  bidraget  ska  hanteras  bokföringsmässigt och skattemässigt. De avslutande frågorna i uppgiften var: 

a) Redogör för vilka regler som ska iakttas när revisorn får i uppdrag att lämna revisorsintyg.  

b) Ge exempel på information som bolaget kan lämna som underlag för ditt intyg.  

c) I slutet av juni 2006 har bidraget beviljats och beloppet utbetalats. Birgit ringer och undrar hur bidraget  ska hanteras i bokföringen och i beskattningshänseende.  

 

Denna uppgift handlar om att veta vilka regler som ska gälla i given situation, vilken information  som  kan  lämnas  och  hur  viss  information  ska  hanteras.  Detta  kräver  med  andra  ord  endast  allmän, specifik och hantering av specifik kunskap. Nivån blir kunskap i alla tre deluppgifter. 

 

5.1.8 Del I uppgift 2.4 

Frågan  behandlar  situationen  där  bolaget  på  bolagsstämman  beslutar  byta  verksamhet  men  glömmer ändra bolagsordningen. Den avslutande frågan i uppgiften var: 

Vilka  ställningstaganden  gör  du  med  anledning  av  det  inträffade  och  vilka  konsekvenser  får  det  på  innehållet i din kommande revisionsberättelse? 

 

Denna  fråga  prövar  tentandens  djupare  förmåga  att  kunna  tolka  och  översätta  det  som  finns  i 

lagen  och  anpassa  detta  till  situationen.  Det  krävs  mycket  god  kunskap  i  botten  för  att  göra 

denna tolkning och för att kunna framföra en relevant lösning på denna fråga. Vi hamnar därför i 

nivån förståelse i denna fråga. 

(26)

 

5.1.9 Del II uppgift 3.1 

Frågan avsåg vad det fanns för möjligheter att förstärka den interna kontrollen i bolagets rutiner  rörande leverantörsutbetalningar. Den avslutande frågan i uppgiften var: 

Vad  ser  du  för  möjligheter  att  förstärka  den  interna  kontrollen  i  bolagets  rutiner  rörande  leverantörsutbetalningar? Ange tre förbättringsförslag. 

 

Kunskap  krävs  vad  gäller  den  interna  kontrollen  och  vad  man  kan  göra  för  att  förbättra  den. 

Förståelsen  i  detta  fall  handlar  om  att  man  kan  extrapolera  den  kunskap  man  besitter,  man  behöver  kunna  se  vad  konsekvenserna  blir  av  ett  visst  handlande.  Då  detta  troligtvis  är  en  ny  situation för tentanden måste han/hon kunna använda sig av förståelsen och kunna tillämpa den  i  detta  fall.    Det  krävs  även  att  tentanden  kan  analysera  beståndsdelarna,  relationerna  och  organisationen i situationen för att kunna svara på vad som är förbättringar. Då de förbättringar  som nämns i dessa svar troligen inte är något nytt för tentanden utan något som de redan varit i  kontakt med hamnar här i nivån analys då detta kriterium för syntes inte uppfylls. 

 

5.1.10 Del II uppgift 3.2 

Frågan  avsåg  nedskrivningsbehov  av  en  fastighet  med  ett  marknadsvärde  som  väsentligt  understiger  bokfört  värde  samt  aktiebolagsrättsliga  aspekter  på  lån  till  bolag  inom  samma  koncern, där låntagaren har en svag ställning. De avslutande frågorna i uppgiften var: 

a) Föreligger det något nedskrivningsbehov av fastigheten per 2006‐08‐31?  

b)  Vilka  aktiebolagsrättsliga  aspekter  aktualiseras  för  Luleå  Telemarketing  AB  och  dess  företrädare  med  anledning av utlåningen till Fastigheten Tele AB?  

 

I deluppgift a krävs kunskap i alla nivåer för att kunna ge ett fullgott svar på frågan.  Vad gäller  motiveringen i denna fråga krävs att man kan översätta och tolka vad som står i relevanta texter. 

Denna fråga hamnar därmed i nivån förståelse. 

 

(27)

5.1.11 Del II uppgift 3.3 

Frågan  behandlar  en  obeståndsbedömning  i  ett  dotterbolag  som  har  bristande  likviditet  enligt  prognos och ett muntligt löfte från moderbolaget om tillskott vid behov. I b‐frågan handlade det  om  vilket  ansvar  styrelsen  har  om  rörelsen  fortsätter  trots  att  bolaget  är  på  obestånd.  De  avslutande frågorna i uppgiften var: 

a) Är Fastigheten Tele AB på obestånd? Bortse från problemet med eventuell brist i eget kapital.  

b) Vilket ansvar har styrelsen i dotterföretaget om rörelsen fortsätter trots att bolaget är på obestånd?  

 

Kunskap krävs i form av specifik kunskap om gällande lagar och hantering av dessa även allmän  kunskap  om  var  man  kan  hitta  dessa  uppgifter.  Förståelse  kommer  in  när  det  gäller  att  tolka  situationen  för  att  kunna  utvärdera  om  Fastigheten  Tele  AB  verkligen  är  på  obestånd.  Man  hamnar här på nivån förståelse. 

 

Deluppgift  b  kräver  att  man  har  kunskap  om  vad  det  är  för  ansvar  som  ligger  på  styrelsen  i  denna situation. Det är men andra ord en fråga som hamnar på nivån kunskap. 

 

5.1.12 Del II uppgift 3.4 

Uppgiften  avser  tre  frågeställningar  som  kvarstod  efter  avslutad  revision  till  vilka  tentanderna  skulle  ta  ställning  inför  avgivande  av  revisionsberättelsen.  Därefter  skulle  tentanderna  utforma  revisionsberättelse. Den avslutande frågan i uppgiften var: 

Redogör för dina ställningstaganden inför upprättandet av revisionsberättelse och utforma ett förslag till  revisionsberättelse för moderföretag och koncern. Använd bifogad mall för revisionsberättelse. Bortse från  eventuella skatteeffekter. 

 

För  att  underbygga  denna  uppgift  krävs  goda  kunskaper  om  vad  som  gäller  i  denna  situation. 

Man  behöver  förstå  och  kunna  tolka  den  kunskap  man  har  och  även  kunna  tillämpa  den  mall  man blivit delgiven. Det krävs att man kan de regler som gäller angående denna mall, vad man  kan skriva och hur man får skriva detta. När det gäller att göra de ställningstaganden som krävs  för att utforma denna revisionsberättelse behöver man kunna analysera beståndsdelar, relationer  och organisationen av situationen och därmed hamnar vi här i nivån analys. 

 

(28)

5.1.13 Del II uppgift 3.5 

Frågan avser en situation vid en bolagsstämma där en aktieägare ställer frågor direkt till revisorn  avseende begäran om redogörelse för väsentliga noteringar vid revisionen samt redovisning av  händelser efter balansdagen. Den avslutande frågan i uppgiften var: 

Vilka överväganden gör du och hur besvarar du frågorna från den enskilde aktieägaren? 

 

Grundläggande  kunskaper  om  hur  man  kan  svara  och  givetvis  även  specifik  kunskap  för  att  kunna svara på frågorna krävs. Man behöver även kunna tolka och översätta den kunskap man  har och fråga som ställts för att kunna ge ett tillräckligt svar och på grund av detta hamnar vi här  i nivån förståelse. 

 

5.1.14 Del II uppgift 3.6 

Frågan avsåg att beskriva hur Tele Nord Marketing AB skall redovisas i koncernredo‐visningen  under  06/07,  dels  under  perioden  som  intressebolag,  dels  under  perioden  som  dotterbolag.  De  avslutande frågorna i uppgiften var: 

a)  Hur  kommer  Tele  Nord  Marketing  AB  att  redovisas  i  koncernredovisningen  för  räkenskapsåret  2006/2007?  Ditt  svar  ska  omfatta  såväl  tiden  före  som  efter  det  att  Tele  Nord  Marketing  AB  blev  dotterföretag.  

b)  Hur  ska  förvärvet  av  resterande  60  %  av  aktierna  i  Tele  Nord  Marketing  AB  redovisas  i  koncernens  kassaflödesanalys för räkenskapsåret 2006/2007?  

Dina svar behöver inte innefatta några belopp.  

 

I den första deluppgiften krävs att man har kunskap om rekommendationerna och förutom detta  behöver man även kunna tolka situationen och översätta kunskapen för att kunna skriva ett bra  svar. Detta innebär att man här hamnar på nivån förståelse. 

 

Denna  uppgift  kräver  kunskaper  i  alla  nivåer  och  det  är  viktigt  att  man  kan  urskilja  de  viktiga 

delarna i materialet. Detta hamnar i nivån kunskap. 

(29)

5.2 Bedömning av provet för Högre Revisorsexamen  5.2.1 Del I uppgift 1.1 

Diagram  3: Illustration  av  fördelningen  av  de  olika  frågorna  i  provet  för  högre  revisorsexamen.  Varje  del  representerar andelen frågor som slutat på en viss nivå.

Frågeställningen  avser  analys  och  bedömning  av  noteringar  som  framkommit  i  samband  med  upprättande  av  en  förvärvsanalys.  Tentanderna  ombeds  kommentera  gjorda  noteringar.  Den  avslutande frågan i uppgiften var: 

Sammanfatta  dina  synpunkter  på  upprättad  förvärvsanalys  baserat  på  de  punkter  som  du  noterat  efter  din  genomgång  med  ekonomichefen.  Du  behöver  inte upprätta någon ny förvärvsanalys. 

 

Kunskap kräv i alla tre aspekterna inom de olika  områdena  för  att  kunna  underbygga  svaret  på 

denna fråga. Förståelsen behövs för att kunna plocka ut det som viktigt och för att kunna tolka all  den  information  som  är  given.  Man  behöver  kunna  hitta  de  rekommendationer  som  bör  styra  svaret  på  denna  fråga  och  dessutom  kunna  analysera  fallet  utifrån  dess  beståndsdelar,  dess  organisatoriska principer. Detta leder oss till nivån analys. 

 

5.2.2 Del I uppgift 1.2 

Frågan  avser  en  situation  där  verksamheten  i  ett  förvärvat  bolag  överförts  till  ett  annat  koncernföretag.  Tentanderna  förväntas  förstå  att  ett  nedskrivningsbehov  uppkommer  i  moderbolaget  men  att  detta  inte  får  några  effekter  på  koncernredovisningen.  Tentanderna  förväntas  också  att  ha  insikt  i  Redovisningsrådets  regler  kring  omfördelning  av  anskaffningsvärden  vid  koncerninterna  omstruktureringar.  De  avslutande  frågorna  i  uppgiften  var: 

a)  /…/ Får detta några redovisningskonsekvenser i moderföretaget eller koncernen?  

b)  /…/  Är  det  korrekt  att  i  bokslutet  per  den  31  december  2006  ha  fordringar  uppgående  till  8  mnkr  motsvarande fakturerat belopp?  

Hur ställer du dig till ovanstående föreställningar? 

 

I  deluppgift  a  i  denna  fråga  krävs  allmän  kunskap,  specifik  kunskap  och  man  behöver  även 

kunna  hantera  den  specifika  kunskapen.  För  att  ordentligt  kunna  underbygga  motivationen 

måste man kunna tolka och översätta sin kunskap och därmed hamnar vi här i nivån förståelse. 

(30)

 

Den andra deluppgiften kräver även den allmän, specifik och hantering av specifik kunskap. På  grund  av  ställningstagandet  i  form  av  att  bestämma  om  handlingen  är  korrekt  eller  inte  krävs  förmåga  att  kunna  tolka,  översätta  och  extrapolera  kunskapen  och  därmed  hamnar  vi  i  nivån  förståelse även här. 

 

5.2.3 Del I uppgift 1.3 

Frågan  avser  en  situation  där  en  tidigare  partnerkollega  blivit  ekonomichef  i  ett  dotterföretag. 

Tentanderna  skall  ta  ställning  till  om  de  kan  kvarstå  som  revisorer  i  dotterföretaget.  Den  avslutande frågan i denna uppgift var: 

Kan du kvarstå som revisor i Steep Hill Adventure Production AB?  

 

Det krävs allmän kunskap i denna fråga för att få en systematisk bild av situationen och därmed  kunna  hitta  rätt  information.  Specifik  kunskap  krävs  för  att  överhuvudtaget  kunna  ge  ett  svar. 

Vad  gäller  förståelse  är  denna  väldigt  viktig  då  man  måste  kunna  tolka  sin  kunskap  för  att  genom detta kunna utröna vilka aspekter som i detta fall är avgörande. Därmed hamnar vi här i  nivån förståelse. 

 

5.2.4 Del I uppgift 2.1 

I  frågeställningen  skall  tentanderna  ta  ställning  till  granskning  av  en  ny  revisionsklient.  I  samband  härmed  skall  de  ingående  balanserna  verifieras  och  i  förutsättningarna  ingår  försvårande  omständigheter  som  att  det  ej  går  att  träffa  den  tidigare  revisorn  samt  att  dennes  dokumentation ej finns tillgänglig. Den avslutande frågan i denna uppgift var: 

Hur agerar du i denna situation vid revisionen av Pure Water Technology AB och vilka konsekvenser kan  det  få  för  din  revisionsberättelse?  I  svaret  behöver  du  ej  gå  in  på  detaljer  kring  revisionsåtgärder  för  enskilda poster. 

 

Man  behöver  i  denna  fråga  god  kunskap  i  alla  dess  tre  aspekter  och  det  krävs  en  hög  grad  av 

References

Related documents

Syftet med utredningen är att utreda hur stöd- och omsorgssektorn i Pajala Kommun kan organisera sig för att hantera utmaningarna med kompetensförsörjning och den

Sättet som skolan har bidragit till elevernas övergång från ett individuellt program till ett nationellt är lärare som stöttar och finns där, det är även studie-

En problemlösande är alltid enklast om man skall göra en långsiktig affär. Här förstår man varandra och arbetar för att nå ett gemensamt mål. En mildrande stil

Materialet plast är det som främst används vid paketeringen av livsmedel idag (Geueke et al., 2018, s. En av anledningarna till det är att materialet har en förmåga att minska

Eftersom diagnosen autism är mycket komplex och visar sig på olika sätt hos varje enskild person som får diagnosen har vi valt att intervjua föräldrar till barn som

Faktorerna som påverkar hur lätt vagnen är att manövrera är vikten, val av hjul och storleken på vagnen. Val av material påverkar vikten i stor utsträckning och då vagnen ska

Sedan studeras medianvärdet för meritpoängen för sökande till antagning som oavlönad docent i nationalekonomi nedbrutet per lärosäte samt den tid det tar för sökande att

Företaget arbetar även med att sätta ihop utrustning för hemsjukvård, vilket innebär att utbildad personal packar ett kit med den utrustning som behövs för att familjemedlemmar