• No results found

En håleggad yxa av kristianstadsflinta Cederschiöld, Louise Fornvännen 1950(45), s. 363-364 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_363 Ingår i: samla.raa.se

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "En håleggad yxa av kristianstadsflinta Cederschiöld, Louise Fornvännen 1950(45), s. 363-364 : ill. http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_363 Ingår i: samla.raa.se"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

En håleggad yxa av kristianstadsflinta Cederschiöld, Louise

Fornvännen 1950(45), s. 363-364 : ill.

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1950_363

Ingår i: samla.raa.se

(2)

a V Ä It R Ii M l i I ) D E L A N D E N

6. Med anledning av nyutställning av Statens historiska museum fick undertecknad i uppdrag att iordningställa en monter, visande Vråkul- turen. Jag hade fortfarande att avvakta prof. Schicmanns ståndpunkt till materialet, och expertis förefanns för de enskilda intrycken endast för de av prof. Gams identifierade. I och för utställning utvalde under- tecknad krukskärvor, som bl. a. antogos representera Panicum.

7. Under vistelse vid Statens historiska museum fann konservator Hans Helbaek, Köpenhamn, att de av prof. Gams identifierade växtintrycken icke representerade Vitis, och atl sädesslagintrycken verkade misstänkta.

Med anledning härav överlämnade dr Bagge det utställda materialet till konservator Helbaek för nyidcnlificring utan att avvakta prof. Schic- manns bearbetning och (a) utan alt meddela detta lill undertecknad, som pä denna tid dagligen arbetade på Statens historiska museum, och vidare (b) utan att meddela till konservator Helbaek och senare prof. Knud Jessen (se nedan) att detsamma skeit utan att jag blivit underrättad.

8. Konservator Helbaek underkände senare definitivt bestämningarna och fick stöd härav av prof. Jessen, vilken han förelade materialet.

9. Vid ett tillfälligt sammanträffande i Köpenhamn meddelade prof.

Jessen detta till min fru. Delta var det första jag fick veta om saken.

Prof. Jessen meddelade sina synpunkter på det av honom granskade m a - terialet i brev till prof. Schiemann för beaktande vid hennes bearbet- ning. Vidare fick dr Bagge underrättelse om resultaten i brev från kon- servator Helbaek.

10. Huvudmaterialet befinner sig alltjämt (i avtryck) hos prof. Schie- mann och min slutliga publikation av undersökningen har utsatts i av- vaktan av hennes identifieringar. Detta vet dr Bagge.

11. Trots detta publicerade dr Bagge nu sin kritik, baserad endast, på det utställda materialet, varav något aldrig varit underkastat expertis- bearbetning. Denna kritik publiceras utan att dr Bagge underrättar de danska experterna om att han ämnar utnyttja deras underhandsmedde- lande på detta sätt.

Jag skall be att få rikta två frågor till dr Bagge:

A. Var det nödvändigt att förfara pä detta sätt?

B. Varför publiceras denna kritik just nu utan att avvakta den slut- liga publikationen av materialet, när det framgår av fotnoten s. 251, att det ovannämnda bandet av »Sörmländska fornminnen» icke är den egentliga orsaken till att saken har tagits upp?

Sten Florin

EN HÅLEGGAD YXA AV KRISTIANSTADSFLINTA

1 Fornvännen 1949 s. 53 omnämnes en oslipad, spetsnackig yxa med spetsovalt tvärsnitt av kristianstadsflinta som en egendomlighet, då den dels är funnen pä Jylland, dels är ett ovanligt stort redskap i delta m a -

363

(3)

S M Ä R R E M E D I) E L 1 N I) B N

terial (165 X 50 X 28 mm). Nu har fil. dr C. J. Becker, Köpenhamn, vid genomgång av Statens historiska museums lösfynd från stenåldern upp-

täckt cn tjocknackig, håleggad yxa av k r i - stianstadsflinta av den typ, som är ka- rakteristisk för båtyxkulturen. Denna yxa har cggpartict väl slipat, är i övrigt över- slipad och mäter 1 2 3 X 4 6 X 3 0 mm. Den är det enda slipade redskap av denna flintsort, som är mig bekant. Själva eggen pa yxan är avslagen och i brottet kan man tydligt se flintans struktur. Det är ett ovanligt gott stycke kristianstadsflinta, man här fått tag på.

Yxan har tillhört en privalsamling, den Nordemanska samlingen, inv. 11495, och är enligt uppgift funnen vid Starby, Sankt Pers sn, Östergötland; om uppgiften stäm- mer, alltså ett gott stycke från östskåne, som exporterat endera materialet eller troligare yxan som färdig. Dock är, en- ligt vad C. J. Becker meddelat mig, just inom den Nordemanska samlingen en del fynduppgifter ej tillförlitliga Utefter vår östersjökust finna vi emellertid kristianstadsflinta då och dä i form av skrapor och avslag pä gänggriftstidsboplatser.

Louise Cederschiöld

S t a r b y , S:t P e r s s n . Ils/en/ol land. Va-

KRUCIFIXMÅLNINGEN I FLISTADS KYRKA

Vid betraktande av en avbildning av en nyligen framtagen medeltids- målning i Flistads kyrka i Östergötland — originalet har jag ännu ej haft tillfälle att se — slog mig vissa överensstämmelser mellan dess framställning av den Korsfäste och en bild i ett böhmiskt manuskript som jag väl kände till och sedan länge beundrat för dess uttrycks- fulla stil.

Manuskriptet i fräga är ett Passionale utfört för Kunigunda, abbedissa i S:t Georgsklostret i Prag, dotter till konung Ottokar II och överlämnat lill henne av broder Colda, lektor vid S;t Clemens kloster av Predikar- crden. Broder Colda anger sig som »diktator» av texten, medan en å dedikationsbilden bredvid honom i mindre skala återgiven broder Benes, canonicus vid S:t Georg, angives vara »scriptor». Passionalet har ofta be- handlats i tjeckisk och tysk konsthistoria, och dess bilder ha återgivits i ett vackert litet arbete, Ant. Matejcek: Pasional Abatysi Kunhuty, Praha 1922.

Krucifixbilden i Flistad framställer scenen med Longinus som stinger i Jesu sida och ser i vilken han stungit. Av hövitsmannens figur äro

364

References

Related documents

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1947_reg Fornvännen 1947. Ingår

Sten Florin: Svar till Dr Axel Bagge 262 Agnes Geijer: Pietas' textilkonservering. Gejvall: Tillägg till »Bestämning av de brända benen

Den ger en allmän introduktion till en mängd borgar som troligtvis tidigare inte varit kända för en interna- tionell publik.. Här ligger bokens

Fornvännen 70.. redovisa en del reflexioner och synpunk- ter, som Berghs edition givit anledning till. Det är mycket glädjande, att Birger Bergh, som tidigare sysslat huvudsakligen

spetspartiet, då de brustit i skafthälen. Av dessa hackor, som brustit i skafthälen, fin- nas ett par bohuslänska, som i det åter- stående näck- eller spetspartiet försetts

Benföremål från mesolitisk tid, som bevarats till våra dagar, ha ofta legat i mossar. Härvid uppgavs, att den påträffats i en torv- mosse på Stora Djulö ägor, på ungefär

Den meget udbredte antagelse, at runerne i det store og hele bor be- tragtes som heilige eller magiske tegn tilhorende en mytisk og mystisk laerdomssfaere, der haever sig

2 Vatlnäsfyndet utgörs av en Itu- bråten, starkt nött halsring med vridningen växlande i fyra fält samt tvä holk- yxor, vilka datera fyndet till femte perioden enligt