Alternativa verktyg -‐ en lösning för en mer
tillgänglig skola?
En studie av ett skoldatateks arbete med att utveckla alternativa lösningar för elever i läs och skrivsvårigheter, ur ett användarperspektiv.
Helene Dahlström
Handledare: Britt-‐Marie Berge
Vt 2009
Examensarbete, 15 hp
Examensarbete i Specialpedagogik, avancerad nivå, master 15 hp
Innehållsförteckning
1. Inledning 1 2. Syfte 2
3. Bakgrund 2
3.1. Skoldatatek 2 3.1.2.Dokument som styr skoldatatekens verksamhet 3
3.2. Översikt över utvärderade alternativa verktyg 4
4. Tidigare forskning 6 4.1. Tidigare forskning om alternativa verktyg med tydliga
inkluderande ambitioner 8 4.2. Annan forskning om alternativa verktyg 10
5. Frågeställningar 12
6. Utgångspunkter 13 6.1. Pragmatism 13
6.1.1.Begrepp 14 6.1.2.Specialpedagogiskaperspektiv 15
6.1.3. Kategoriskt perspektiv 15 6.1.4. Relationellt perspektiv 16 6.1.5. Dilemmaperspektivet 17
7. Metod 18 7.1. Kvalitativa intervjuer 19 7.2. Fokusgruppsintervjuer 19 7.3. Enkäter 20 7.4. Urval 20 7.5. Genomförande 20 7.6. Etiska aspekter 21 7.7. Databearbetning och analys 21 7.8. Studiens tillförlitlighet 22
8. Resultat 23
8.1. Vilka erfarenheter av ett Skoldatateks stöd, i form av alternativa verktyg har elever i läs och skrivsvårigheter?
23
8.1.1. Har de alternativa verktygen haft betydelse i elevernas skolarbete? 23
8.1.2. Vilka fördelar och nackdelar ser eleverna med alternativa verktyg som kompensation
och inkludering inom specialpedagogiken 26
8.2. Vilka erfarenheter av ett skoldatateks stöd, i form av alternativa verktyg har 28 elevernas föräldrar?
8.2.1. Har de alternativa verktygen haft betydelse i elevernas skolarbete? 36
8.2.2. Vilka fördelar och nackdelar ser föräldrarna med alternativa verktyg som kompensation och
inkludering inom specialpedagogiken? 37
8.3. Vilka erfarenheter av ett Skoldatatek, i form av alternativa verktyg har pedagoger? 40
8.3.1. Har de alternativa verktygen haft betydelse i elevernas skolarbete? 45
8.3.2. Vilka fördelar och nackdelar ser pedagogerna med alternativa verktyg som kompensation och
Inkludering inom specialpedagogiken? 45
8.4. Vad vill företrädare för Skoldatateket uppnå med sin verksamhet? 47 8.4.1. Vad behövs för att Skoldatatekens alternativa verktyg ska få betydelse i
elevernas skolarbete? 47
8.4.2. Vilka specialpedagogiska perspektiv genomsyrar Skoldatatekets verksamhet? 51
8.5. Jämförande analys 52
9. Skoldatatek – är alternativa verktyg en lösning för en mer tillgänglig skola? 55
Referenser 59
Bilagor 63
Sammanfattning
Det övergripande syftet med den här studien är att genom att fokusera på ett skoldatateks arbete, undersöka om alternativa verktyg är en inkluderande lösning för elever i läs och skrivsvårigheter. Det är också att undersöka vilka möjligheter eller hinder de kan innebära för dessa elever.
De fyra frågeställningarna är:
• Vilka erfarenheter av ett skoldatateks stöd i form av alternativa verktyg har elever i läs och skrivsvårigheter?
• Vilka erfarenheter av ett skoldatateks stöd i form av alternativa verktyg har elevernas föräldrar?
• Vilka erfarenheter av ett skoldatateks stöd i form av alternativa verktyg har pedagoger?
• Vad vill företrädare för skoldatateket uppnå med verksamheten?
Jag har använt mig av tre olika metoder för att besvara frågeställningarna. Kvalitativa intervjuer med elever som genom skoldatateket använder sig av alternativa verktyg, föräldrar till eleverna, pedagoger ute på skolorna samt med företrädare för ett Skoldatatek. Den andra metoden som också den är kvalitativ är
fokusgruppsdiskussioner som ägt rum med föräldrar. Analyserna är gjorda utifrån de olika specialpedagogiska perspektiven det kategoriska, det relationella perspektivet och dilemma perspektivet. Undersökningen har visat att de flesta eleverna som medverkat i studien anser att datorn som alternativ till bok och penna, gör att skollivet blir lättare och att de kan hänga med bättre vid läsning och skrivning. Det har också medfört att de blivit mer självständig, främst när det gäller läxor där de tidigare behövt mycket stöd från föräldrar. Om de alternativa verktygen enligt eleverna är en inkluderande lösning har undersökningen inte riktigt gett något entydigt svar på. En allvarlig nackdel med att använda alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i klassen är, enligt elever och föräldrar, en rädsla för att vara avvikande och bli utsatt för mobbing. Så, å ena sidan känner sig elever mer delaktig i klassgemenskapen, de kan hänga med på ungefär samma nivå som de övriga, men å andra sidan får de alternativa verktygen dem att känna sig annorlunda.
Resultaten pekar också på att föräldrar, elever och pedagoger är mycket nöjda med bemötandet från Skoldatatekets pedagoger. Mindre nöjda är föräldrar och elever med bemötandet och förhållningssättet till alternativa verktyg ute på skolorna. Det finns en uppfattning om att det är få pedagoger som har intresse, tid och kompetens gällande dessa verktyg. En tendens är också att vissa föräldrar och elever är missnöjda med det förhållningssätt till elever i läs och skrivsvårigheter som råder. De pedagoger som deltagit i studien har visat sig ha olika syn på alternativa verktyg, en skillnad i synsätt har visat sig på så vis att de pedagoger som jag har intervjuat har varit positiva till verktygen medan mer negativa åsikter förts fram under besvarandet av enkäten.
Resultaten visar på att företrädare för ett Skoldatatek anser att de främsta uppgifterna de har, är att genom pedagogiska diskussioner och fortbildning öka förståelsen ute på skolorna för att elever lär på olika sätt. De menar att undervisning och miljö bör anpassas för att möta elevers olika lärstilar. De vill sprida kunskap om inkluderande lösningar för elever i läs och
skrivsvårigheter.
Nyckelord: Alternativa verktyg, kompensatoriska hjälpmedel, inkludering, delaktighet, lärmiljöer, lärstilar
1. Inledning
Ett av de viktigaste målen med mitt uppdrag som specialpedagog är att verka för att alla elever ska känna sig delaktig i skolan. På likvärdiga villkor, även om
grundförutsättningarna är olika. Det är av största vikt att utveckla olika lösningar som får elever att känna att de kan få likvärdiga möjligheter att uppnå målen i skolan och att få tillhöra den gemenskap som omsluter skolan. Att förändra lärmiljön i skolan kan vara en sådan lösning.
Sverige är ett högteknologiskt samhälle och skolan ska spegla samhället. Kan vi med teknikens hjälp förändra skolmiljön så att fler elever kan känna sig delaktiga?
Det är frågor som jag vill närma mig svar på, jag vill se närmare på alternativa vägar att gå för att finna lösningar som verkar inkluderande. Ett sätt att göra skolan mer tillgänglig så att alla elever kan känna sig delaktiga trots olika grundförutsättningar, vid sidan av själva insikten om att elever just har olika förutsättningar kan vara att förändra lärmiljön. Ett sätt att förändra lärmiljön kan vara att införa alternativa verktyg i skolan.
Dessa verktyg kan vara en dator eller en Daisyspelare. Om man på ett naturligt sätt kan få välja att arbeta med andra verktyg än att läsa tryckta böcker och att skriva med en penna, kanske elever i läs och skrivsvårigheter försvinner på samma sätt som elever i synsvårigheter försvann, när alla med lättare synsvårigheter fick tillgång till glasögon.
På marknaden idag finns en uppsjö av tekniska verktyg/hjälpmedel som gör det möjligt att ta in kunskapen på andra sätt än att läsa en tryckt bok. Nu går det att ”läsa med öronen”. Det finns också flera tekniska stavningsverktyg. Om alla elever hade möjlighet att välja på vilket sätt de ville hämta sin kunskap, beroende på vilken inlärningsstil som passade dem. Om elever fick välja utifrån vilka förutsättningar var och en har, så skulle skolan komma närmare den skola för alla som vi ska ha i Sverige.
Läs och skrivsvårigheter kan skapa en känsla av utanförskap(Lundgren, 2003). Detta skulle kunna förhindras och genom att införa fler olika möjligheter till alternativa verktyg kan vara ett sätt att göra eleverna mer delaktig. De kan då sitta i klassrummet med sin bärbara dator och på så sätt lyssna till samma material som klasskompisarna läser.
I SOU 2003:15 framgår att läromedel kan vara ett medel för att nå målet för en skola för alla. Där står:
”den enskilda elevens behov skall vara styrande för vilka läromedel respektive hjälpmedel vederbörande skall ha rätt till i sin lärsituation. Det är
angeläget att avlägsna sig från det diagnostänkande som länge styrt tilldelningen av läromedel och hjälpmedel. Den enskilda elevens behov skall styra anskaffandet av läromedel och eleven skall ha tillgång till ett undervisningsmaterial som motsvarar övrigas i undervisningssituationen” (s.65).
I skolverkets rapport ”Likvärdig bedömning och betygsättning” står att skolan har en skyldighet att finna och använda hjälpmedel för att främja elevers lärande(Skolverket, 2004).
Regeringen har bestämt att år 2010 ska det svenska samhället vara tillgängligt för alla(Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2007).
Skoldatek har bildats runt om i landet, de har som uppdrag att finna vilka
hjälpmedel/verktyg som finns och att sprida kunskap om dessa ut till skolorna. Detta i
ett försök att skolorna ska bli mer tillgänglig för alla. Hur ser det ut ute på skolorna? Är pedagogerna med på tåget? Vad säger eleverna själva? Hur ser föräldrarna på saken?
Jag kommer i min studie särskilt fokusera på ett av Skoldatateken och dess användare av alternativa verktyg.
2. Syfte
Mitt övergripande syfte är att genom att fokusera på ett skoldatateks arbete, undersöka om alternativa verktyg är en inkluderande lösning för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det är också att undersöka vilka möjligheter eller hinder de kan innebära för dessa elever.
Med elever i läs- och skrivsvårigheter menar jag elever som av olika anledningar befinner sig i svårigheter när de ska läsa och skriva.
Med en inkluderande lösning menar jag en lösning som betyder att elever i läs och skrivsvårigheter kan få likvärdiga möjligheter att genomföra skolgången som andra elever tillsammans i en gemenskap.
Dessa begrepp utvecklar jag mer under avsnittet om utgångspunkter.
3. Bakgrund
3.1 Skoldatatek
Skoldatateken startades som projekt i flera av landets kommuner år 2002. Det treåriga försöksprojektet ”Skoldatatek-‐ en särskild IT satsning för elever i behov av särskilt stöd”, har letts av Hjälpmedelsinstitutet i samverkan med organisationerna Attention, Förbundet Funktionshindrade med Läs-‐ och Skrivsvårigheter (FMLS) och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Syftet var att inspirera skolpersonal att använda IT i sin undervisning, speciellt till elever i läs-‐ och
skrivsvårigheter(Hjälplmedelsinstitutet, 2005). Försöksverksamheten i de sex
ursprungskommunerna var till ända år 2005. Alla kommuner utom en har fortsatt sin verksamhet. Nu erbjuds andra kommuner hjälp med att bygga upp liknande
verksamheter, bland annat ekonomisk hjälp från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
År 2009 finns ca 100 kommuner med någon form av Skoldatateksverksamhet i större eller mindre omfattning (www.skoldatatek.se, 2009-‐06-‐01).
Det är kommunerna som organiserar verksamheten. Skoldatateken ägnar sig åt IT och specialpedagogik. I verksamheten finns kompetens inom både specialpedagogik och teknik. Målgruppen som Skoldatateken arbetar mot är personal som undervisar elever i behov av särkilt stöd, främst elever i läs och skrivsvårigheter och elever som är i
koncentrationssvårigheter
Huvudsyftet med de fortsatta Skoldatateken är att medverka till att stimulera och
utveckla inkluderande lösningar för elever i behov av särskilt stöd. Det är också att ge
pedagoger en fördjupad specialpedagogisk kompetens där IT baserade verktyg står i fokus.
Ett Skoldatatek ska underlätta för elever i läs-‐ och skrivsvårigheter och elever i en koncentrations problematik så att de lättare ska kunna använda sig av datorteknik.
Denna teknik ska hjälpa dem i skolarbetet och bidra till att de blir inkluderade i sin klass(www.skoldatatek.se, 2009-‐06-‐01).
3.1.2 Dokument som styr skoldatatekens verksamhet
De dokument som skolverksamheten vilar på är läroplanerna, skollagen och dokument utgivna av Skolverket. De innehåller även internationella överenskommelser.
Skoldatateket är en del av skolväsendet.
I Lpo94 står att skolan ska ge en likvärdig utbildning. Där står också att undervisningen ska anpassas till var elevs behov och förutsättningar. Eftersom undervisningen ska
anpassas efter varje elev, kan den inte utformas på samma sätt överallt.
Där står också att läsa :
”Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har
svårt att nå målen för utbildningen”. (s. 6) Det understryks att rektor har ett särskilt ansvar för att ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till
handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel”.
(Lpo94, 1998, s.17)
I skollagens första kapitel sägs att ”I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd” (SFS 1985:1100, kap191 2 §).
I grundskoleförordningen anges det att särskilt stöd ska ges till elever i behov
av specialpedagogiska insatser. De specialpedagogiska insatserna ska utgå från en analys av verksamheten i sin helhet och av elevens behov. Analysen ska också syfta till att utveckla verksamheten så att den svarar mot den enskilda elevens behov.
”Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp eleven tillhör”
(SFS1994:1194, 5 kap. 5§)
Skolverket (1999) har sammanställt skriften ”Överrenskommet” den innehåller fem internationella fördrag och konventioner som Sverige förbundit sig att verka för i skolan. Den ligger till grund för skolans läroplaner. Salamancadeklarationen finns med där. Den handlar om hur skolorna ska anordna undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Den antogs den10 juni 1994 i Salamanca i Spanien. 300 deltagare från 92 regeringar och 25 internationella organisationer deltog.
En av punkterna, nr 33 säger att lämplig teknologi ska utnyttjas vid behov för att öka chanserna till framgång för alla elever. Om de tekniska hjälpmedlen erbjuds från en central resursbank på varje ort där det finns specialkunskap, kan det bli mer
ekonomiskt och effektivt. En annan punkt, nummer 72 lyder: Resurser måste även avsättas till stödåtgärder för utbildning av ordinarie lärare, tillhandahållande av resurscentra och av special-‐ och resurslärare. Erforderliga tekniska hjälpmedel måste likaledes ställas till förfogande, för att det integrerade skolsystemet skall kunna fungera bra. En metodik som bygger på integreringsprincipen bör därför vara kopplad till en utbyggnad av stödtjänsterna på centrala och mellanliggande nivåer
(Salamancadeklarationen, 1994).
I skollagen står i första kap (§2 )att i utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Det finns också en paragraf som på ett mer konkret sätt talar för
införandet av alternativa verktyg och alternativt lärande:
”Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.” (4 kap. 4§, Skollagen, 1985:1100).
Elever som är i läs och skrivsvårigheter behöver en miljö som är anpassad, de måste få lära sig att använda verktyg för sitt lärande så att de blir inkluderade i skolan och därmed också i samhället. Det räcker inte att elever lär sig använda pennan för sitt skrivande, de måste också få lära sig att använda datorn till sitt lärande. Detta fungerar inte tillfredsställande ute på skolorna och det är en av anledningarna till att
Skoldatateken startade. För att sprida ut kompetensen till skolorna. Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t ex ordbehandlare, talsyntes,
taligenkänningsprogram eller digital bok. Dessa hjälpmedel ska också användas när elevers kunskaper bedöms (Handlingsplan för arbete med de handikappspolitiska målen, Skolverket, 2002).
Dessa utgångspunkter stämmer väl överens med Skoldatatekens intentioner. Detta är ett underlag till min undersökning om Skoldatatekets intention att skapa inkluderande lösningar genom kompensatoriska hjälpmedel/alternativa verktyg till elever i läs och skrivsvårigheter.
3.2 Översikt över utvärderade alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel Utifrån Föhrer & Magnussons (2003)översikt över forskningsprojekt ska jag beskriva de olika hjälpmedlen/verktygen och vilka slutsatser de dragit utifrån sin sökning. Jag har kompletterat listan utifrån vissa nyheter som kommit sedan översikten gjordes. Där saknas bedömning eftersom jag inte funnit en nyligen gjord sådan.
Verktyg för att skriva
Med läs och skrivsvårigheter följer ofta svårigheter med det rent mekaniska skrivandet.
Innehållet kan bli lidande om mycket av elevens energi går åt till att forma bokstäver och sätta ut skiljetecken. Risken är stor att skrivaren tappar tråden och inte skriver det som först var planerat. För andra barn, utan dessa svårigheter går skrivandet nästan av sig självt och de kan ägna sig åt innehållet på ett helt annat sätt. De flesta elever i läs och skrivsvårigheter är själva medveten om svårigheterna och väljer därför ord när de skriver som de vet att de kan stava till. Detta kan betyda att läsaren av texten inte får en sann bild av vilket ordförråd skrivaren egentligen har, texten tenderar ofta att bli torftig, trots att eleven i fråga kanske har en mycket god förmåga att fantisera och göra berättelser. Allt detta har naturligtvis stor betydelse i betygssättningen.
Det finns verktyg som gör det möjligt att kompensera dessa svårigheter. Det finns dator med ordbehandling och stavningskontroll. Det finns också program som talsyntes, ordprediktion och taligenkänning.
Ordbehandlare
Ett textbehandlingsprogram på datorn som används till att skriva, spara och skriva ut
text.
Stavningskonroll är en del av ordbehandlingsprogrammet, de ska hitta de fel som normala stavare ofta gör som felnedslag på tangenterna. Nu finns mer utvecklade stavningshjälper på både svenska och engelska ex. ”Stava Rex” och ”Saida”.
Till engelskan finns ett program som heter ”SpellRight”(www.skoldatatek.se ) 20090811.
Talsyntes
Talsyntesens uppgift är att omvandla text till tal. Eleven kan lyssna till vad han eller hon har skrivit och på så sätt kunna höra om stavningen är rätt och meningarna är som de ska. Eleven kan också höra om betydelsen av de valda orden är korrekt. Talsyntes fungerar bäst tillsammans med ordbehandlare, då som syfte att identifiera rättstavade ord i fel sammanhang. Texternas kvalité blir bättre och de grammatiska felen och felstavningarna blir färre.
Ordprediktion
Ordprediktionsprogram fungerar som så, att så fort eleven skriver in en bokstav så visas en lista med förslag på ord i ett fönster. Om det avsedda ordet finns med så kan det föras in med en tangenttryckning. Om ordet inte finns med så skriver man en bokstav till och nya ord visas. När en skrivare använt programmet en tid, lär sig programmet vilka ord som används ofta och just de orden kommer högt upp på listan. För elever i stora stavningssvårigheter kan det vara en fördel att använda ordprediktion framför talsyntes, då talsyntesen kräver mer av elevens arbetsminne. Det går fortare med ordprediktion och då är det lättare att komma ihåg vad som var tänkt att skriva (Föhrer&Magnusson, 2003).
Läsverktyg
Det finns olika tekniska verktyg för att kompensera svårigheter med att läsa skriven text. Många kan få hjälp med att öka sin förmåga att läsa och sin läsförståelse. Det finns många personer som aldrig kommer att bli funktionella läsare. För dem är ett
kompenserande verktyg till stor hjälp. Det finns i dag olika typer av teknik för en sådan kompensation.
Talböcker
Böcker som är inlästa på kassetter eller CD.
Daisy och cd-rom
