Examensarbete, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
VT 2021
Handledare: Madeleine Blusi
VR som distraktion för barn i samband med venösa stick -
Teknik i framtidens vård En litteraturstudie
Emil Dahlqvist & Jennifer Lönnquist
VR som distraktion för barn i samband med venösa stick - Teknik i framtidens vård
Abstrakt
Bakgrund: Det är vanligt att barn upplever smärta och ångest i samband med venösa stick. Virtuell verklighet, VR, kan användas som en distraktionsmetod under omvårdnadsprocedurer för att reducera smärta och ångest. Att få en samlad och ökad kunskap om användning av VR under venösa stick kan bidra till att minska barns lidande under proceduren.
Syfte: Att undersöka användandet av VR som distraktion för att minska smärta och ångest hos barn som får venösa stick.
Metod: Artikelsökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. I studien inkluderades 10 empiriska kvantitativa artiklar som har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts.
Resultat: VR som distraktionsmetod i samband med venösa stick kan minska barns upplevda smärta och ångest. Av de 10 studierna kunde 8 identifiera en signifikant lägre nivå av upplevd smärta. Även barnens upplevda ångest under proceduren minskade.
Konklusion: Oavsett vilken typ av VR som använts eller i vilken vårdmiljö det venösa sticket skett har VR haft positiva effekter för barn mellan 4–18 år. Vidare forskning på ämnet är nödvändigt för att visa hur VR kan användas som
distraktionsmetod i praktiken.
Nyckelord: Distraktion, barn, VR, smärta, ångest, venösa stick
VR as a distraction for children during venipuncture- Technology in future patient care
Abstract
Background: It is normal for children to experience pain and anxiety during venipuncture. Virtual Reality, VR can be used to distract children from pain and anxiety during caring procedures. Summarizing these studies and increased
knowledge of how VR can be used during venipuncture could help relieve children from the experience of pain and anxiety.
Aim: To examine the use of VR as a distraction from pain and anxiety during venipuncture.
Methods: The article search was conducted in the databases Cinahl and PubMed. 10 quantitative empirical studies were quality controlled, analysed and compiled.
Result: VR as a distraction during venipuncture can relieve children of experienced pain and anxiety. 8 out of 10 studies showed a significant decrease in pain. Children’s experienced anxiety were also significantly decreased.
Conclusion: Positive effects for children ages 4-18 can be seen in all studied care environments and with all studied types of VR. More research is needed to show how VR can be used in a practical setting.
Keywords: Distraction, children, VR, Pain, Anxiety, venipuncture
Innehållsförteckning
Abstrakt ii
Abstract iii
Innehållsförteckning iv
Bakgrund 1
Barn inom vården 1
Smärta och ångest 2
Sjuksköterskans roll och samspel med teknologi 2
Artificiell Intelligens 3
Virtuell Verklighet (VR) 3
Teknik och Etik 4
Integritet 4
Motiv 4
Syfte 5
Definitioner 5
Sökmetoder 5
Urval 6
Analysmetod 7
Dataanalys 7
Forskningsetik 8
Resultat 9
Demografisk data 9
Tabell 1. 10
Studiedesign 10
Vård till deltagare i kontrollgrupperna 11
Typer av VR 11
Tabell 2. 12
Effekter på smärta 12
Effekter på ångest 13
Effekter på rädsla 14
Sammanfattning av resultat 14
Diskussion 14
Resultatdiskussion 14
Metoddiskussion 19
Forskningsetisk diskussion 21
Referenser 24
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3
Introduktion
Det är vanligt att barn upplever lidande vid venösa stick och vårdpersonalen har inte alltid fokus på att minska lidandet så mycket som möjligt (McMurtry, C. M. et al, 2015). Ny smart teknik utvecklas hela tiden för att underlätta arbetet inom vården, däribland virtuell verklighet som gör det möjligt att distrahera barn i syftet att minska den upplevda smärtan och ångesten vid venösa stick. När vårdpersonal använder VR som distraktionsmetod kan etiska dilemman uppstå, relaterat till delaktighet och integritet. Att få en förståelse hur VR fungerar och bör hanteras kan ge större möjligheter till användandet av VR inom vården för att minska lidande vid venösa stick.
Bakgrund
Barn inom vården
För barn kan situationer inom vården upplevas som skrämmande, olustiga och vara smärtsamma. I vissa behandlingar och undersökningar kan barnet behöva skiljas från föräldern eller uppleva sig förlora kontrollen över sin situation, vilket kan kännas obehagligt. Runeson (2002) beskriver detta som “den hotfulla världen” och hur barnet reagerar beror oftast på ålder, hur förberett barnet är, tidigare upplevelser och motivation. För mindre barn kan det vara svårare att hantera smärtan vid
behandlingar, exempelvis vaccinationer, då de ofta inte har samma förståelse till varför vaccinationen behövs (McMurtry, C. M. et al, 2015). Studier visar att
sjuksköterskor upplever en otrygghet att vårda barn som trots ansträngningar till att lindra, fortfarande känner smärta och ångest. (Ljusgren, 2011). Många gånger får barn inte den evidensbaserade behandlingen som i vissa procedurer skulle underlätta situationen och göra den mindre obehaglig. Ett exempel på detta är smärtlindring inför vaccinationer. Detta ger upphov till onödigt lidande och oro som skulle kunna reduceras (McMurtry, C. M. et al, 2015).
Ofta förknippar barn sjukhusvistelse med smärtsamma behandlingar och ingrepp.
Om dessa situationer är associerade med smärta på grund av misslyckad
smärtlindring kan detta bidra till ökad ångest och oro inför framtida vårdbesök (Nilsson, 2010). Olika typer av distraktioner och avledning kan användas vid behandlingar och ingrepp hos barn för att minska onödigt lidande. Såpbubblor,
2 musik och beröring är distraktioner som har visat sig vara effektiva
avledningsmetoder hos barn i ålder 0–6 och kan i vissa situationer smärtlindra tillräckligt effektivt för att medicinska åtgärder inte längre är nödvändiga (Hedén, 2012).
Smärta och ångest
Smärta är ett subjektivt illabefinnande symtom som International Association for the Study of Pain definierar som
“en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med faktisk eller möjlig vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada” (Bergh, 2014, 421–422).
När en vävnadsskada uppstått eller är på väg att uppstå aktiveras nociceptorerna vilket leder till den nociceptiva smärtan (Merskey, 1986). Ett exempel på nociceptiv smärta är smärtan som kan upplevas vid venösa stick. Venösa stick är den vanligaste orsaken till smärta och ångest hos barn inom vården (Litwin et al. 2021). Inför något som upplevs som en fara eller ett hot är det normalt att känna ångest, som kan yttra sig i spänning och oro. När en ångestreaktion uppstår ökar detta blodtryck och puls samt vakenheten och andningsfrekvens, vilket kallas för att personen hamnar i försvar eller flykt (Skärsäter, 2014, 616).
Sjuksköterskans roll och samspel med teknologi
Teknik inom vården, exempelvis automatiska infusionspumpar, som påverkar sjuksköterskans arbete utvecklas i snabb takt med nya lösningar på problem inom vården. Det har alltid funnits en vilja att integrera ny teknik, men förmågan att förutse och planera för tekniken som är på väg har inte alltid fungerat lika bra.
Drivande faktorer bakom ny teknik inom vården är att effektivisera, öka säkerheten och sänka utgifter, då vården är en växande kostnad för samhället. Sjuksköterskan behöver se framåt och förutse den nya tekniken för att på ett adekvat sätt använda den för att de en god vård (Archibald & Barnard, 2017).
Sjuksköterskans profession kännetecknas av en yrkesroll som bland annat vilar på en vetenskaplig grund i form av eget kunskapsområde, följa etiska regler och är
autonom. Sjuksköterskans specialitet och ansvarsområde är omvårdnad, vilket innebär att arbeta patientnära samt evidensbaserat. För att kunna tillgodose
3 patientens behov kräver det att sjuksköterskan har ett självständigt yrkesansvar samtidigt som att samarbeta med andra professioner. Det är viktigt att
sjuksköterskan utvecklar ett personligt förhållningssätt till professionens etiska regler, då all omvårdnad har en etisk dimension. Omvårdnaden som sjuksköterskan utövar ska grundas med respekt för mänskliga rättigheter, beaktande för människors värderingar, vanor och en tro på patientens autonomi (Svensk sjuksköterskeförening, 2009). Målet med omvårdnaden är att förebygga ohälsa, främja hälsa och
välbefinnande och att lindra lidande (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).
Artificiell Intelligens
Artificiell Intelligens, AI, är ett brett område och begreppet har olika definitioner beroende på i vilket sammanhang det används. Ett intelligent system är enligt en av de simplaste definitionerna ett system som kan processa information för att sedan göra något betydelsefullt. Andra definitioner som tidigt togs fram leder till en förväntan om att AI ska ha en människoliknande intelligens, men den intelligens som finns i dagens teknik är långt från lik en människas. De är istället utvecklade för att ha en spetskompetens inom smala områden av intelligens såsom att spela schack eller Go. En annan mer inkluderande definition är att en intelligens ska ha en
förmåga att komma ihåg och applicera kunskap för att manipulera sin miljö (Dignum, 2019, 9–10).
Virtuell Verklighet (VR)
AI kan även användas i form av VR. Detta är en teknik som genom en datorgenererad miljö stimulerar flera sinnen såsom syn, hörsel och i vissa fall även känsel (Dascal et al, 2017). VR består vanligtvis av en display placerad på huvudet och ett par
glasögon, dessa är kopplade till antingen en dator eller en telefon som genererar den virtuella miljön (Arane, Behboudi & Goldman, 2017). Sedan 1990 talet har VR varit en lovande teknik inom medicin. Användningen av denna teknik har utforskats som ett hjälpmedel inom en rad olika åkommor, exempelvis som distraktion vid
omläggning av brännskador eller exponeringsterapi vid fobier. På senare år har VR teknologi blivit både billigare, bättre och mer portabel vilket öppnar för en bredare användning (Dascal et al, 2017).
4 Närvaro och “immersion” är viktiga begrepp inom VR. Med närvaro pratar man om känslan av att vara i den virtuella miljön vilket uppnås genom sinnesstimuli och möjligheten att påverka. Immersion syftar till den fysiska rörelsens möjlighet att interagera med miljön, exempelvis att man kan kolla under ett bord om man böjer sig ner och vrider på huvudet, olika spel och program har olika möjligheter till
interaktion där vissa ger en större känsla av immersion än andra (Kardong-Edgren et al, 2019).
Teknik och Etik
Maskiner blir mer kapabla till att ta beslut och agera självständigt finns det en oro angående deras förmåga att ta etiska beslut. Då maskiner förväntas ta beslut som kan påverka människor och agera moraliskt, uppkommer frågor angående deras förmåga att agera efter mänskliga värderingar och att respektera mänskliga rättigheter
(Dignum, 2019, 35–36).
Integritet
Vårdande kräver nästan alltid ett intrång i patientens personliga utrymme. Det kan vara exempelvis att vårdgivaren tar reda på information som vanligtvis inte patienten delar med sig av, som vanor och funderingar. Behandlingar och medicinska
procedurer kräver också ett intrång i det personliga utrymmet. För att patienten ska acceptera detta intrång, är det av stor vikt att vårdgivaren är lyhörd så att den inte riskerar att kränka vårdtagarens integritet. En annan viktig aspekt i omvårdnaden är att inte förminska omvårdnadssituationen utifrån patientens perspektiv. Patienter kan uppleva vården som något nytt och skrämmande, men för vårdgivaren blir omvårdnadssituationer en vana, vilket kan leda till att patientens personliga
utrymme bagatelliseras. Ett problem som kan uppstå när en patient upplever vården som något obehagligt, är att patienten vill avstå behandlingar och omvårdnad. Detta blir en viktig etisk fråga när detta sker i sammanhang där vårdgivaren har rätt att göra intrång på personens integritet mot dennes vilja, för att i slutändan göra gott (Sandman & Kjellström, 2013, 255–257).
Motiv
Att undersöka på vilket sätt VR kan användas för att påverka barns upplevda smärta och ångest vid venösa stick är viktigt. Detta kan ge en inblick för hur denna nya
5 teknik skulle kunna användas av personal ute i verksamheter. Då vårdpersonal får kunskap om denna nya teknik och vilka etiska aspekter som bör uppmärksammas inför användandet, kan vården utvecklas på ett säkert sätt och det kan säkerställas att en god vård sker även i övergången till användandet av ny teknik. Därför var motivet för denna studie att ge kunskap om VR som distraktionsmetod för barn i samband med venösa stick.
Syfte
Att undersöka användandet av VR som distraktion för att minska smärta och ångest hos barn som får venösa stick.
Metod
Definitioner
Venösa stick: I detta arbete definieras venösa stick som när vårdpersonal med hjälp av en kanyl penetrerar huden och får åtkomst till venösa kärl, exempelvis vid blodprovstagning eller för att sätta en infart.
Ångest: Begreppet ångest används i denna studie som ett paraplybegrepp som förutom ångest inkluderar rädsla, oro och stress.
Sökmetoder
Vilken källa som är bäst att söka information i beror på vilken fråga som ställs (Karlsson, 2017, s.82). I detta arbete valdes databaserna Cinahl och PubMed för att göra artikelsökningar, då syftet handlar om omvårdnad med hjälp av ett specifikt verktyg. Cinahl fokuserar på omvårdnad medan PubMed är en större databas med fokus på hela det biomedicinska området. En bibliotekarie involverades för att få hjälp med sökorden för att hitta relevanta artiklar. Följande sökord användes: child, children, teenagers, youth, pediatric, patients, virtual reality, vr och distraction.
Sökningarna har gjorts på artiklar skrivna från år 2011 och om möjligt haft filter för att exkludera artiklar som inte är peer-reviewed, detta för att få fram aktuell
forskning som ger en god bild över teknikens kvalitetsnivå i dagens samhälle. Även filter som exkluderade personer över 18 användes för att eliminera träffar som inte var relevanta för syftet (se bilaga 2).
6 Syftet för denna studie inkluderade nyckelord som smärta och ångest, därför kan det tyckas vara relevanta sökord. Dock gjordes det preliminära sökningar som innehöll sökorden “pain”, “pain management” och “anxiety”, men istället användes sökordet distraction i slutändan då de artiklarna som framkom bedömdes passa till syftet.
Ämnesord kan vara ett bra sätt att göra sökningen mer exakt, de är ord som en bibliotekarie har valt ut som passar bäst in på artikeln (Karlsson, 2017, s.89).
Ämnesorden i PubMed kallas MeSH (Medical Subject Headings) och användes för att förbättra sökningarna i arbetet.
Termer som AND, OR och NOT kallas för Booleska operatorer och användes för att lägga ihop flera ord i sökningarna enligt logiken skapad av matematikern George Boole (Karlsson, 2017, s.90). Dessa booleska operatorer användes sedan för att kombinera sökorden till fullständiga sökningar som begränsade resultaten till relevanta artiklar.
Urval
För att besvara denna litteraturstudies syfte har kvantitativa studier inkluderats. För att få en översikt om vilka artiklar som skulle inkluderas, lästes alla titlarna och valdes ut om dessa tycktes lämpliga för att besvara syftet. Därefter lästes abstraktet och om detta fortfarande var intressant, lästes hela artikeln och granskades
överskådligt utifrån inklusions- och exklusionskriterier som ansågs vara relevant.
Samtliga artiklar granskades av båda författarna och därefter jämfördes
granskningen. Inklusionskriterierna som valdes var artiklar som handlade om barn mellan 0–18 år, hade en empirisk kvantitativ metod, artiklarna skulle handla om VR som ett hjälpmedel inom vården, ha ett etiskt godkännande samt vara skrivna på engelska. För att öka litteraturstudiens validitet bör artiklar som använt samma design inkluderas (Henricson 2017, 414). I detta arbete söktes det främst efter artiklar som använt en randomiserad klinisk prövning, då det är den mest
tillförlitliga designen (Devereaux & Yusuf, 2017), men även studier med en kvasi- experimentell design kunde inkluderas. Exklusionskriterierna som valdes var artiklar som var skrivna före 2011 och artiklar som inte var peer-reviewed. Artiklarna som inkluderades granskades noggrant utifrån Olsson och Sörensen (2011, 284)
bedömningsmall för kvantitativ metod (se bilaga 1). Granskaren ska inte “läsa mellan
7 raderna” och själv tolka materialet som den läser, därför valdes en granskningsmall att användas för att underlätta bedömningen av artiklarna. Den slutliga kvaliteten på artiklarna är utefter granskarnas bästa förmåga och något rätt svar finns inte, utan en konsensus bland granskarna uppnås (Willman & Stoltz, 2017, 404). Artiklarna poängsättes och räknades sedan ut i procent. Procenten delas in i tre olika grader där grad I motsvarar 80–100%, grad II motsvarar 70–79% och grad motsvarar III 60–
69%. Ju högre procent en artikel har, desto högre är graden av vetenskaplig kvalitet (Olsson & Sörensen, 2011, 279). Artiklar som hade lägre än 60% exkluderades.
Analysmetod
Artiklarna lästes igenom ett flertal gånger för att förstå sammanhang och innehåll, därefter sammanfattades studierna kort för att vara ett stöd i analysarbetet. En översiktstabell skapades med syfte, metod, resultat och andra relevanta punkter för att få struktur på materialet som analyserades. Det söktes sedan likheter och
skillnader i studierna och dessa identifierades i studiernas teoretiska utgångspunkt, metod, analysprocess, syfte och framför allt resultat. (Friberg, 2017, 148–150).
Dataanalys
Data som analyserades i denna litteraturstudie utgjordes av resultatet från de utvalda kvantitativa artiklarna. Frågeställningar som data skulle besvaras formulerades, dessa skulle vara svarbara, relevanta och hjälpa till att fylla hål i den kunskapen som redan finns (Thomas el al., 2019, 13). En summering av data från de olika artiklarna framställdes som ett underlag för att besvara frågorna och effekterna de granskade studierna kom fram till kategoriserades som positiva effekter, negativa effekter eller ingen effekt (McKenzie & Brennan 2019, 328–329).
I analysen besvarades följande frågeställningar:
- Vilka typer av VR användes?
- Upplever barn som använder VR som distraktion lägre grad av smärta och ångest än de som inte använder VR?
- Vilka instrument och mätskalor användes i de granskade studierna?
- Vilka vårdprofessioner använde VR i vård- eller omvårdnadsåtgärder för barn?
Dessutom redovisas variablerna ålder på deltagarna, hur deltagarna hade rekryterats, i vilken typ av vårdmiljö interventionen ägde rum samt hur många
8 individer som deltog i varje studie som analyserades. Utöver redovisning av dessa frågeställningar och variabler ges i resultatdelen även en kortfattad beskrivning av vilken vård deltagarna i kontrollgrupperna fick i de studier som redovisas i de analyserade artiklarna. I resultatet redovisas barnens egen skattning.
Vårdnadshavare och vårdpersonals eventuella skattning uteslöts.
Forskningsetik
Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2019:1144) ger i 3 § och 4 § vilka kriterier som gäller för att forskning måste gå igenom en etikprövning.
De kriterier som är relevanta för detta arbete är 3 § punkt 1 “personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter)” och 4§
punkt 1 och 2
“1. innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson,
2. utförs enligt en metod som syftar till att påverka forskningspersonen fysiskt eller psykiskt eller som innebär en uppenbar risk att skada forskningspersonen fysiskt eller psykiskt”
Deltagarna i en studie måste både bli informerade och samtycka till att delta enligt 16
§ och 17 § (SFS 2019:1144). Eftersom arbetet behandlar barns upplevelser, är det av vikt att förstå vad som gäller då barn är med i studier. 18 § (SFS 2019:1144) handlar om samtycke då barn är med i en studie, och säger att barn över 15 år själva ska informeras och samtycka om de kan förstå studiens påverkan på dem. Barn under 15 ska informeras och samtycka i bästa möjliga mån, dock måste även deras
vårdnadshavare informeras och samtycka. Om en person under 15 år förstår en studie och motsätter sig att vara med, får forskning inte göras på den individen trots vårdnadshavarens samtycke.
Helsingforsdeklarationen (World Medical Association (WMA), 2013) innehåller internationella riktlinjer angående forskningsetik, i stort ställer den samma krav som svensk lag och är inflytelserik internationellt så ökar det chansen att studier som är utförda utanför Sverige följer goda etiska riktlinjer.
Artiklar i detta arbete har etikprövats om de är studier där deltagarna är med om ett fysiskt ingrepp eller utsätts för en psykisk eller fysisk påverkan eller risk. Det är av
9 extra stor vikt att studierna fört ett gott etiskt resonemang till hur de utförs då det är barn som studeras.
Resultat
De artiklar som valdes ut har använt sig av olika smärtskattningsskalor, haft olika många deltagare i varierande åldrar och utförts på olika typer av vårdinrättningar.
De flesta artiklarna har använt samma typ av studiedesign och urvalsmetod samt haft samma rekryteringsmetod. Detta kommer att presenteras nedan. För att
underlätta för läsaren har artiklarna som analyserats tilldelats nummer som kommer användas i resultatet för att referera till dem (se tabell 1).
Samtliga studier har undersökt barns smärta med och utan VR som distraktion vid venösa stick. Fem studier har även undersökt om VR kan hjälpa minska ångest vid venösa stick (artikel 1, 4, 5, 9 & 10) och fyra om VR kan hjälpa minska rädsla vid venösa stick (artikel 2, 3, 4 & 6).
Demografisk data
Antalet deltagare i studierna varierade mellan 38 och 254. I sex studier var antalet deltagare under 100 och i en var antalet deltagare över 140 (se tabell 1). Alla studierna utfördes på sjukhus, varav två inom öppenvårdsmottagningar, fyra på akutvårdsmottagningar och resterande på vårdavdelningar (se tabell 1). Samtliga studier rekryterade sina deltagare på vårdmiljön där studien utfördes och alla deltagare hade ett behov av det ingreppet som skedde.
10 Tabell 1. Översikt över artiklarnas författare, deltagarantal, deltagarnas ålder, vårdmiljö och personal som utfört ingreppet.
Artikel-
nummer Artikelförfattare
År Antal
deltagare Ålder Vårdmiljö Vårdpersonal*
1 Chan et al.
2019
254 4–11 Öppenvård
Akutavdelning
Sjuksköterska
2 Chen et al.
2019
136 7–12 Akutavdelning Sjuksköterska
3 Dumoulin et al.
2019
59 8–17 Akutavdelning Inte angivet
4 Gerçeker et al.
2020
42 6–17 Vårdavdelning Sjuksköterska
5 Goldman & Behboudi 202
66 6–16 Akutavdelning Inte angivet
6 Piskorz & Czub 2018
38 7–17 Vårdavdelning Sjuksköterska
7 Semerci, Kostak, Eren & Avci 2021
71 7–18 Vårdavdelning Annan vårdpersonal
8 Walther-Larsen et al.
2019
64 7–16 Vårdavdelning Sjuksköterska
9 Wong et al.
2020
108 6–17 Vårdavdelning Sjuksköterska
10 Özkan & Polat 2020
139 4–10 Öppenvård Sjuksköterska
*Som utfört ingreppet
Studiedesign
I de granskade studierna användes två olika studiedesigner. En studie använde sig av en kvasi-experimentell design (artikel 6) och resterande använde en randomiserad klinisk prövning (artikel 1 ,2, 3, 4, 5, 7, 8, 9 & 10). I studien med kvasi-experimentell design valdes barn som hade en längre vårdtid på sjukhuset, samt som var i behov av blodprovstagning dagen efter. Deltagarna delades sedan in av forskarna i en
experimentellgrupp som fick VR under utförandet av blodprovstagningen och i kontrollgrupp som inte fick VR (artikel 6). I artiklarna med randomiserad klinisk prövning rekryterades deltagare som sedan slumpades in i två grupper, med hjälp av olika metoder som exempelvis av en slumpgenerator, en interventionsgrupp som fick
11 VR under venösa stick och en kontrollgrupp utan VR (artikel 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9 &
10). För att skatta smärta, ångest och rädsla användes totalt åtta olika instrument i de lästa artiklarna, där VAS var det vanligaste instrumentet som användes.
Resterande instrument som använts i studierna har varit specialiserade för att mäta smärta, rädsla eller ångest (se tabell 2).
Vård till deltagare i kontrollgrupperna
Kontrollgrupperna fick i sex av studierna ingen annan form av smärtlindring eller distraktion istället för VR. I de andra fyra studierna fick deltagarna som hamnade i kontrollgrupperna en annan typ av smärtlindring eller distraktion som exempelvis EMLA kräm, att se på tv eller att en “child life professional” (se tabell 2). En child life professional arbetar i partnerskap med bland annat vårdteam inom hälso - och sjukvård och är specialiserad på att distrahera barnet genom exempelvis terapeutisk lek och förberedelser inför procedurer för att minska smärta, ångest och rädsla (Association of child life professionals, 2021).
Typer av VR
VR tekniken som använts som distraktion delades under analysen in i tre typer; Typ A, Typ B och Typ C. Den främsta skillnaden mellan de tre typerna var graden av interaktivitet där Typ A hade högst grad av interaktivitet och Typ C lägst grad av interaktivitet.
Typ A - Interaktiva VR spel där deltagarna aktivt interagerat med den virtuella miljön och fått uppgifter som exempelvis att hindra fiskmåsar från att äta fisk på en båt (Artikel 8) eller få fiskar att lysa upp i ett akvarium (artikel 1) fyra studier
hamnade i denna kategori (artikel 1, 3, 6 & 8).
Typ B - Interaktiv VR video där deltagarna färdades genom en virtuell värld på ett bestämt spår men kunde bestämma vart de tittade och kunde påverka sin position och se runt objekt, ett vanligt exempel är att åka en virtuell bergochdalbana där man placeras i vagnen och får följa med på en åktur, i denna kategori hamnade fyra studier (artikel 2, 4, 5 & 7).
Typ C - Icke interaktiv VR video där deltagarna fick se en video med hjälp av VR teknik, men inte hade en möjlighet att påverka sin omgivning till exempel så fick barnen se animerade 360° klipp med “Minions” med hjälp av VR teknik för att få en känsla av att vara på plats, hit hör de resterande två studierna (artikel 9 & 10).
12 Tabell 2. Översikt över vilken typ av VR barnen fått, interaktiviteten av VR, vård till kontrollgrupperna samt vilka instrument och skalor som använts.
Artikel-
nummer Typ
av VR Interaktivitet
av VR Vård till
kontrollgruppen Instrument och Skalor 1 Typ A Interaktiv VR. Medicinsk smärtlindring*,
Annan distraktion*, Child Life Professional*
Faces Pain Scale - Revised, VAS 0–10
2 Typ B Interaktiv VR Ingen annan smärtlindring
Wong - Baker Faces Pain Rating Scale,
Children’s Fear Scale
3 Typ A Interaktiv VR. Annan Distraktion, Child Life Professional
VAS 0–100
4 Typ B Interaktiv VR Ingen annan smärtlindring
Wong - Baker Faces Pain Rating Scale,
Children’s Anxiety Meter, Child Fear Scale
5 Typ B Interaktiv VR Medicinsk smärtlindring*, Annan distraktion*, Child Life Professional*
Faces Pain Scale - Revised, Venham Situational Anxiety Score
6 Typ A Interaktivt VR Ingen annan smärtlindring
VAS 0–100
7 Typ B Interaktiv VR Ingen annan
smärtlindring Wong - Baker Faces Pain Rating Scale
8 Typ A Interaktivt VR Medicinsk smärtlindring, Annan distraktion
VAS 0–100
9 Typ C Icke interaktiv VR Ingen annan
smärtlindring VAS 0–10,
The State Anxiety Scale for Children
10 Typ C Icke interaktiv VR Ingen annan
smärtlindring Wong - Baker Faces Pain Rating Scale,
VAS 0–10,
Children Anxiety Scale
*Funnits tillgängligt men inte nödvändigtvis använts av alla deltagare.
Effekter på smärta
I nio av tio studier sågs skillnad i smärta mellan interventionsgruppen och
kontrollgruppen (artikel 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 & 10) där den skattade smärtan var lägre i interventionsgruppen, dock var skillnaden i en studie (artikel 3) ej signifikant. En studie påvisade ej mindre smärta i interventionsgruppen än i kontrollgruppen,
13 resultatet var icke signifikant (artikel 8). Alla typer av VR visades ha positiva effekter på smärtan som barnen upplevde, i de två studierna som ej visade på signifikant lägre nivå av smärta (artikel 3 & 8) användes Typ A VR.
VR visades ha positiva effekter på smärta bland barn i alla åldersgrupper. Bland yngre barn, 4–12 år (artikel 1, 2 & 10), sågs en lägre nivå smärta i
interventionsgruppen. Även bland äldre barn, upp till 18 år, sågs positiva effekter av VR (artikel 3, 4, 5, 6, 7 & 9) som distraktion mot smärta, dock var de ej alltid
signifikanta (artikel 3).
I de tre olika vårdmiljöerna studierna undersökte visades VR ha positiva effekter på barnens upplevda smärta. Barnen som fick vård på akutvårdsmottagningar och vårdavdelningar skattade generellt sig högre på smärta än barnen som fick vård på öppenvårdsmottagningar. Oavsett vilken personal som utförde ingreppet sågs positiva skillnader på smärta vid användning av VR. Användandet av VR har haft positiv effekt på smärta oavsett vilken vård som getts till kontrollgrupperna. Då barnen fått mer vård i kontrollgruppen var det mindre skillnader i den skattade smärtan som de upplevde mot interventionsgruppen (artikel 3 & 8).
Effekter på ångest
Barnen i interventionsgruppen har i alla studier som mätt ångest (artikel 1, 4, 5, 9 &
10) skattat sin ångest lägre än (artikel 1, 4, 9 & 10) eller lika (artikel 5) som barnen i kontrollgruppen.
Alla typer av VR, Typ A, Typ B & Typ C, kunde ses ha positiv effekt på ångesten barnen upplevde. VR som distraktion visade sig ha positiv effekt på ångest bland barn i alla åldersgrupper. Bland yngre barn, 4–11 år (artikel 1 & 10), sågs en lägre nivå av ångest i interventionsgruppen. Den studie som ej visade på någon minskad nivå av ångest inkluderade barn i åldrarna 6–16 år (artikel 5).
Användandet av VR visade sig ha positiv effekt på barnens upplevda ångest i tre olika vårdmiljöer, inom akutvården, på vårdavdelningar och på öppenvårdsmottagningar.
Då det var sjuksköterskor som utförde ingreppet på barnen gav användandet av VR positiva effekter på ångest. I den studie som inte såg någon skillnad mellan
14 interventionsgruppen och kontrollgruppen (artikel 5) angavs ej vilken vårdpersonal som utförde det venösa sticket. Användandet av VR har haft positiva effekter på ångest oavsett vilken vård som getts till kontrollgruppen. Studien som ej har visat någon lägre nivå av ångest i interventionsgruppen (artikel 5) har gett mer vård till kontrollgruppen.
Effekter på rädsla
Barnen som fick använda VR som distraktion upplevde mindre rädsla än barnen som ej använde sig av VR (artikel 2, 3, 4 & 6). Användandet av Typ A och Typ B VR visade sig ha en positiv effekt på rädslan barnen upplevde (artikel 2, 3, 4 & 6). Ingen studie som använde sig av Typ C VR undersökte barnens upplevda rädsla. Användandet av VR visade sig ha positiva effekter på rädsla bland barn över 6 år gamla. VR som distraktion kunde ses ha en positiv effekt på barnens upplevda rädsla i de två olika vårdmiljöer som studierna undersökte, vilka var på akutvårdsavdelningar och vårdavdelningar. En lägre nivå av rädsla sågs bland barnen som fick använda VR då sjuksköterskor utförde ingreppet (artikel 2, 4 & 6), även då det ej var angivet vilken vårdpersonal som utförde ingreppet (artikel 3) sågs en lägre nivå av rädsla.
Användandet av VR har haft positiva effekter på rädsla hos barnen oavsett vilken vård som getts till kontrollgruppen.
Sammanfattning av resultat
Användandet av VR som distraktion visade sig vara en effektiv metod för att minska både smärta och ångest hos barn som får venösa stick. 9 av 10 studier som
undersökte smärta fann att VR som distraktion för barn var effektivt (artiklar 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 & 10). Av de studier som undersökte ångest var det en som ej fann en lägre nivå av ångest (artikel 5).
Diskussion
Resultatdiskussion
Litteraturstudiens resultat visade att det var möjligt att dra slutsatsen att VR kan vara en effektiv distraktionsmetod för att minska smärta och ångest hos barn i samband med venösa stick. Resultatet kommer att diskuteras utifrån
omvårdnadsteorin delaktighet, ur ett etiskt perspektiv samt utifrån relevant litteratur
15 och forskning. När vårdpersonal ska genomföra venösa stick på ett barn är det viktigt att barnet får känna sig delaktig, detta medför att delaktighet är nödvändigt att diskuteras. VR som distraktion under proceduren riskerar att ge en falsk verklighet genom att avleda på ett sätt som kan upplevas att vårdpersonal lurar barnen. Att uppmärksamma de etiska dilemman som kan uppstå med VR som distraktion under venösa stick är därför av stor vikt.
Då den lägsta åldern bland deltagarna i de artiklar (Chan et al., 2019; Özkan & Polat, 2020) som studerades var 4 år kan resultatet inte säga något om barn som är yngre än så, däremot visade artiklarna som undersökte så unga barn ett resultat som tyder på att VR är en effektiv metod för att distrahera från smärta och minska ångest. VR som är anpassad för barn yngre än fyra år skulle kunna vara ett steg för att forska vidare inom detta område.
Då personalen som utförde ingreppet varierade kan också kompetensen ha varierat vilket i sig skulle kunna påverka hur barnen upplevde det venösa sticket. Då
studierna utfördes i olika länder kan det också tänkas att sjuksköterskans kompetens och erfarenhet varierar beroende på hur utbildning och arbetsuppgifter varierar mellan dessa länder (Currie & Carr‐Hill, 2013). Vilken vårdmiljö som studierna utfördes på kan också haft en inverkan på det resultatet som framstod. Specifikt en studie visar på skillnaderna mellan en akutvårdsavdelning och en mottagning då de utförde likadana studier på bägge dessa vårdmiljöer (Chan et al., 2019). Där
framkommer att VR har positiva effekter på smärta och ångest i bägge miljöerna. På akutvårdsavdelningen gick smärtan ner jämfört med en basnivå då VR användes. På mottagningen där barnen inte upplevde så mycket smärta till att börja med, ökade smärtan vid stick både för barnen som fick VR och för kontrollgruppen. Skillnaden då var att smärtan ökade mindre för interventionsgruppen. Då både land, vårdmiljö och personal varierade men resultatet ändå visade på positiva effekter kan det tänkas att generaliserbarheten är hög.
Graden av immersion som VR tekniken har använt har visat sig kunna påverka hur effektivt det kan distrahera från smärta, exempelvis så har det visats att interaktiv VR där en mus eller annat sätt att interagera med miljön ger en bättre effekt än när detta saknas (Hoffman et al. 2011). Artiklarna i resultatet har använt sig av olika
16 grader av immersion och interaktivitet, en vilja att begränsa barnens rörelse så det ska vara enklare att utföra momenten har varit en gemensam faktor i studierna.
Detta leder till att interaktiviteten oftast begränsats till ögon och huvudrörelser. Då resultatet i 8 av 10 fall visar på en positiv effekt av VR oavsett vilken teknik som använts så är det inte möjligt att i denna litteraturstudie se om det finns ett samband mellan immersion och effekt, detta skulle vara en fråga för vidare forskning.
Vården som har getts till kontrollgruppen har varierat i studierna som undersökts. I de tre artiklarna som inte har visat någon signifikant minskning av antingen smärta eller ångest (Dumoulin et al., 2019; Goldman & Behboudi, 2020; Walther-Larsen et al., 2019) har kontrollgruppen också blivit erbjuden en högre grad av vård än i många andra av studierna. Det är inte möjligt att dra slutsatser utifrån det i detta resultat, men sambandet skulle kunna undersökas. Därefter kan VR jämföras med en annan typ av vård vid venösa stick och utifrån detta skulle kostnadseffektivitet och hur lätt metoden är att använda jämfört mot andra kunna diskuteras.
Användning av VR för att minska smärta vid annat än venösa stick har undersökt i andra studier. Ett annat område där användandet av VR har undersökts flitigt är vid smärtlindring då brännskador läggs om, studier visar även där en minskad nivå av upplevd smärta hos de som fått använda VR, även ångest och rädsla för smärta är sådant som kan ses vara lägre i grupperna som fått använda sig av VR (Luo et al.
2019). Liknande positiva resultat kunde även ses då VR användes för att distrahera från smärta vid kortare invasiva ingrepp inom tandvården (Shetty, Suresh & Hegde 2019). Även möjligheten att använda VR till att distrahera vuxna från smärta har undersökts med positiva resultat (Hoffman et al. 2011). Då forskning visar att VR kan reducera smärta och ångest exempelvis vid brännskador, inom tandvården och även på vuxna möjliggör detta att generalisera resultatet för en äldre population och även för andra procedurer än venösa stick.
Bemötandet inom omvårdnaden består av en balans mellan omvårdnad och respekt, trevlighet och artighet kan framhållas som det goda bemötandets grund men även att informera, skapa delaktighet, vara omhändertagande och att visa omsorg kan tolkas som sätt att uppnå en sådan balans (Blennberger, 2013, 22). Ett uppdrag i en
professionell relation blir att klargöra villkoren i mötet, det finns alltså en sida i
17 mötet som består av informations- och kunskapsförmedlande. Det krävs en saklighet och tydlighet för att förmedla informationen och det krävs också en lyhördhet om att informationen gått fram och förståtts (Blennberger, 2013, 137).
Sahlsten et al. (2008) menar att det finns fyra kännetecken för vad delaktighet är för patienten. Relationen mellan patient och vårdpersonal är första delen och ska
karaktäriseras av ömsesidighet, respekt, tillit och positiva känslor. Den andra delen är att en viss makt och kontroll måste överlåtas av personalen, då delaktigheten riskeras om endast personalen har kontroll av situationen. Information och kunskap ska delas för att patienten ska kunna vara involverad och kunna kommunicera om situationen, vilket är den tredje delen. Den fjärde delen innebär ett ömsesidigt engagemang från båda parter där patienten ofta kan behöva stöttning och
uppmuntran av vårdpersonal. När delaktigheten uteblir är risken för att känna sig kränkt, förolämpad och förödmjukad stor och det kan även resultera i att patienten inte känner sig sedd och hörd (Bölenius & Lämås 2020, 111). Det problematiska med att använda VR som distraktion kan vara att patienten får en display på huvudet som kan visa något helt annat än själva proceduren, vilket kan leda till att delaktigheten uteblir. Kommunikationen, som är en viktig aspekt i delaktighet, kan också påverkas på ett negativt sätt då patienten inte blir lika mottaglig för information under
proceduren på grund av distraktionen av VR. En positiv aspekt är att alla barnen i artiklarna fått skatta sin upplevda smärta och ångest själva, vilket kan bidra till att de kände delaktighet. Att bli hörd genom att själv få skatta sin upplevelse, är av
betydelse för patientens välbefinnande. Känslan av välmående, acceptans och lättnad påverkas av att patienten blir lyssnad på och detta kan även vara befriande och
helande, varför det är viktigt att vårdpersonal alltid genuint lyssnar och uppmärksammar patienten (Kagan, 2008).
Resiliens är en viktig aspekt då det kan anses att vårdpersonalen lurar barnen till en annan verklighet och att delaktigheten mellan patient och vårdpersonal då riskeras att utebli i situationen. Föräldrar har ifrågasatt om detta tar ifrån barnen en
möjlighet till att lära sig hantera svåra situationer. Istället för att låta dem hitta egna vägar för att hantera situationer, får barnen ett par VR-glasögon som tillåter dem att fly från verkligheten till en virtuell sådan (Ahmadpour et al. 2020). Detta kan ses som en svaghet med VR som metod och att barnen ska genomgå situationer så
18 realistiskt som möjligt för att tidigt lära sig egna strategier till att hantera ibland smärtsamma och ångestframkallande situationer. En annan synvinkel kan vara att distraktionen med VR blir en möjlighet för barn att lära sig tänka på annat och känna att de kan bemästra den obehagliga situationen. Detta kan medföra att liknande situationer senare inte upplevs lika smärtsamma och ångestframkallande.
Beauchamps och Childress (2019, 13) formulerar en modell med fyra grundläggande principer för etiska överväganden inom vård och medicin. Den första principen, autonomiprincipen, syftar på att alla människor har ett moraliskt ansvar att respektera människors rätt att själv bestämma över sitt liv. Detta innebär att alla människor har en skyldighet att respektera rätten till självbestämmande. Henderson (1965, 2) beskriver hur vårdande innebär att vara behjälplig vid åtgärder som främjar hälsa på ett sådant vis som patienten själv skulle ha gjort om de haft kraften, viljan och kunskapen. Göra-gott-principen är den andra och kännetecknas av ett moraliskt ansvar där människor ska förebygga skada, om skada uppstått ska den lindras samt att gagna det goda. Människor har även en moralisk skyldighet att inte utsätta andra människor för skada, denna princip kallas för icke-skada-principen och är den tredje principen, den syftar på fysisk eller psykisk smärta samt skada i form av kränkt integritet. Den fjärde principen, rättviseprincipen, menar att alla människor har en moralisk skyldighet att agera rättvist mot andra i fördelningen av påfrestning och förmåner. Rättviseprincipen utgår från att alla människor har samma värde, men att människor kan behandlas olika om det finns legitima villkor för det (Beauchamps &
Childress 2019, 13).
Dessa fyra principer går att applicera på metoden att använda VR som distraktion under venösa stick. När vårdpersonal låter barn uppleva en annan verklighet med hjälp av VR, kan det anses att självbestämmandet och autonomin tas ifrån dem, då de inte är med i den verkliga proceduren. Vårdpersonal använder VR som distraktion för att minska smärta och ångest hos barn enligt göra-gott-principen, vilket kan vägas mot att autonomin tas ifrån dem, eftersom de vill minska skada och främja välbefinnandet. Icke-skada-principen i detta fall blir komplicerat, då vårdpersonal utsätter barn för en procedur som oftast upplevs som smärtsam. Återigen vägs göra- gott-principen i detta fall tyngst, då barnen ska genomgå de venösa sticken för att få hjälp med diverse behandlingar och det ansetts att det varit nödvändigt för att främja
19 barnens hälsa. Enligt rättviseprincipen ska alla få samma förutsättningar att förstå information. Då VR används för att distrahera barn finns inte nödvändigtvis en möjlighet att ge ett yngre barn samma förståelse om vad som kommer ske, än ett barn som närmar sig vuxen ålder.
Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka användandet av VR som distraktion för att minska smärta och ångest hos barn som får venösa stick. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl och PubMed, då dessa ansåg som relevanta utifrån syftet. En nackdel skulle dock kunna vara att sökningarna endast gjordes i två olika databaser.
Att göra sökningar i fler databaser hade kunnat bredda omfånget på artiklar, men då sökningarna i Cinahl och PubMed resulterade i artiklar med en god kvalité som besvarade syftet, uteslöts andra databaser. Alla databaser skiljer sig utseendemässigt och har olika typer av innehåll, men uppbyggnaden och hur de används har likheter.
Att förstå hur dessa fungerar är viktigt för att få fram relevant data (Karlsson 2017, 86).
Det skulle kunna ses som en svaghet i studien att sökningarna som gjorts ej
inkluderat termer som “pain” eller “anxiety” då detta är delar av syftet. VR:s förmåga till att distrahera har varit huvudpoängen i detta arbete och då endast sökordet
“distraction” i de inledande sökningarna förde med sig bättre sökresultat än om man inkluderade till exempel “pain” eller “anxiety” ansågs det vara en bättre egentlig sökning. Då de inledande sökningarna skapar grunden för den egentliga sökningen (Östlundh, 2017, 61) sågs detta som en god metod för att göra vår sökning.
En granskningsmall för kvantitativ metod gjord av Olsson och Sörensen (2011) användes för att säkerställa kvalitén på artiklarna. Granskningsmallen är utformad och anpassad för att kunna funka till alla artiklar med en kvantitativ metod (Olsson
& Sörensen, 2011, 284). I denna litteraturstudie inkluderades artiklar som hade 80%
eller högre kvalitetsgrad, för att säkerställa att dessa uppnått en god kvalité. Dock kan en svaghet vara bristen på erfarenhet att granska artiklar, vilket skulle kunna ha gjort att granskningen är för generös. Då alla artiklar som valts ut var peer-reviewed så ökar reliabiliteten (Mårtensson & Fridlund, 2017, 425).
20 En möjlig svaghet i resultatet var att jämförelsen mellan de valda artiklarna
försvårades då det var stor variation på mätinstrumenten. Dock är tillgången till forskningen på detta område begränsat, därför blev möjligheten att ha artiklar som använt samma mätinstrument inte genomförbart. Att använda samma typ av instrument och skalor hade kunnat öka resultatets validitet (Henricson 2017, 414).
För att öka validiteten ytterligare hade det varit till fördel att endast inkludera artiklar som använt samma typ av studiedesign. Av de 10 inkluderade artiklarna hade en använt sig av en kvasi-experimentell studiedesign (Piskorz & Czub, 2018) och de resterande av randomiserad kontrollerad prövning, vilket skulle kunna sänka litteraturstudiens validitet. Artikeln med kvasi-experimentell design inkluderades dock, då den svarade väl på litteraturstudiens syfte och var av god kvalité. Artiklarna kvalitetsgranskades av båda författarna, därefter jämfördes granskningen för att stärka litteraturstudiens reliabilitet (Henricson 2017, 414). Eftersom alla de
inkluderade artiklarna i resultatet är skrivna på engelska, kan risken för feltolkningar finnas, därför användes ett svensk-engelskt lexikon som stöd.
Antalet deltagare i de inkluderade resultatartiklarna har varierat mellan 38 och 254.
Av de tio artiklarna hade sex studier mindre än 100 deltagare, vilket skulle kunna ses som en svaghet i resultatet, då värdet blir säkrare om fler personer ingår i studien (Olsson & Sörensen, 2011, 224).
I de valda artiklarna i resultatet hade tre endast med barnens skattade smärta och ångest (Piskorz & Czub, 2018; Walther-Larsen et al., 2019; Wong et al., 2020), i de resterande skattade även föräldrarna och vårdpersonalen barnens upplevelser.
Utifrån syftet valdes det enbart att ta med barnens skattning, då det ansågs som icke relevant att inkludera föräldrarnas och vårdpersonalens skattning. Eftersom smärta och ångest är en subjektiv upplevelse blir resultatet mer trovärdigt och artiklarna får högre reliabilitet, då alla artiklar har skattat barnens egna upplevelser.
I samtliga artiklar som studerades presenterades p-värden, alla utom en angav att ett p-värde <0,05 krävdes för att de skulle räkna ett resultat som signifikant. Den sista anger inte vilket p-värde som krävts för att visa signifikans, men hade p-värdet <0,02 på de resultat som presenteras som signifikanta (Piskorz & Czub, 2018). Det går aldrig att helt garantera resultatet i en artikel, men då alla resultat i artiklarna som
21 ingått i detta resultat använt sig av en signifikansnivå på <0,05 är risken att
resultaten inte ska stämma låg (Billhult, 2017, 276–278).
10 empiriska artiklar valdes ut för att analyseras. Hade fler valts ut hade arbetets validitet kunnat öka, men då tiden och resurserna för att analysera data var
begränsad fanns det en risk att om ett försök till att analysera många artiklar hade gjorts skulle resultatet bli sämre bearbetat och därmed mindre trovärdigt av denna anledning. Då alla 10 artiklarna var skrivna tidigast 2018 så kan det säkerställas att forskningen som gjorts är modern och aktuell vilket kan tyckas öka arbetets validitet (Mårtensson & Fridlund, 2017, 427). En nackdel med att alla artiklar var skrivna så pass nyligt skulle kunna vara att trender inom forskningen var lika för alla artiklar.
Detta skulle kunna påverka artiklarna på ett sätt som inte syns då det är samma trender i alla artiklar.
En förbättringsmöjlighet hade varit att bearbeta data i artiklarna till en högre grad än att summera hur många artiklar som såg en effekt eller inte. Hur stor effekten var i de olika studierna framkommer ej i detta arbete. Inte heller skillnaden mellan storlekarna på de olika studierna ger en effekt på resultatet (McKenzie & Brennan 2019 ,328-329).
Forskningsetisk diskussion
Ett inklusionskriterie var att alla inkluderade artiklar i resultatet skulle ha ett etiskt godkännande, vilket var möjligt. Samtliga artiklar förde även ett etiskt resonemang, vilket styrker deras kvalité. Rekommendationerna när forskning ska göras på barn är att forskningen likväl skulle kunna utföras på vuxna, samt att forskning på barn alltid ska leda till att situationen för barn kan förbättras. Det är även viktigt att respektera om barnet nekar till att delta även om vårdnadshavare vill att barnet ska vara med och att informationen alltid är åldersanpassad. Detta innebära att i studier där åldrarna varierar måste de kunna ge samma information, men som är anpassad till varje ålder (Kjellström 2017, 69). De valda artiklarna tar upp att barnen ska ha en kognitiv förmåga att förstå språket där undersökningen är utförd samt att deltagarna hade möjlighet att avbryta undersökningen, även detta höjer validiteten. En aspekt 0ch möjlig svaghet i detta är dock att två artiklar har haft deltagare som är fyra år, vilket kan anses vara för ungt för att barnet själv ska förstå att han eller hon är med i
22 en undersökning, trots att information har givits och barnet själv har godkänt att vara med.
Att undersöka VR som distraktion för att minska smärta och ångest under venösa stick, kopplas till göra-gott-principen då undersökningarna har haft syftet att hitta ett tillvägagångssätt som skulle kunna reducera smärta och ångest och göra en annars jobbig situation till något lättare. Deltagarna som är med i studien ska också gynnas av forskningen, få tillgång till forskningens resultat samt att inte utsättas för ytterligare risker (Kjellström 2017, 67). Detta styrks då ingen i studierna i de valda artiklarna har utfört venösa stick i onödan, då alla deltagare i alla studier har varit i behov av proceduren som utförts.
Ett mål med forskningen är att få ny kunskap för att bredda förståelsen, som om möjligt kan skapa positiva förändringar. Den nya fakta som bygger på vetenskaplig forskning ska kunna användas för att lösa både praktiska och teoretiska problem, även kallat forskningens kunskapskrav (Olsson & Sörensen 2011, 78).
Litteraturstudiens syfte ansågs kunna vara till hjälp för både barn som patientgrupp och vårdpersonal. Valet av att ta med VR upplevdes som relevant då tekniken är i ständig utveckling och kan komma att förenkla många situationer inom vården. Då tidigare erfarenhet av ämnet var låg för båda författarna, fanns väldigt få personliga åsikter om detta, vilket underlättade att ha ett så objektivt synsätt som möjligt.
Konklusion
Denna litteraturstudie visade på att VR har en positiv effekt på smärta och ångest hos barn som fått venösa stick. Åldrarna på barnen som deltagit varierade mellan 4 år och 18 år, vilket tyder på att VR tekniken kan ha en distraherande effekt bland barn i alla åldrar. Användningen av VR hade positiva effekter på smärta och ångest hos barnen oavsett i vilken vårdmiljö det venösa sticket utfördes. Även alla testade typer (Typ A, Typ B och Typ C) av VR som distraktion hade positiva effekter på smärta och ångest.
Då VR tekniken blir allt billigare och lättare att hantera så ökar möjligheten till att använda den inom vården. Avdelningar där venösa stick på barn är en vanlig förekomst skulle kunna implementera tekniken för att förenkla processen och även
23 minska barnens lidande. Även där stick på barn inte är lika vanligt förekommande skulle VR kunna vara ett hjälpmedel som är enkelt att plocka fram och använda för att förenkla en procedur som personalen inte är van vid.
Vidare forskning på ämnet är nödvändigt, studier som jämför olika typer av VR mot varandra skulle vara av intresse för att kunna veta vilken typ som har bäst effekt.
Även en fråga om hur mjukvaran bör byggas för att ge så god effekt som möjligt bör forskas vidare om.
24
Referenser
*Artiklarna som inkluderade i resultatet
Ahmadpour N., Weatherall AD., Menezes M., Yoo S., Hong H. & Wong G. 2020.
Synthesizing Multiple Stakeholder Perspectives on Using Virtual Reality to Improve the Periprocedural Experience in Children and Adolescents: Survey Study. J Med Internet Res 22(7) doi: 10.2196/19752
Arane, K., Behboudi, A. & Goldman, R. D. 2017. Virtual reality for pain and anxiety management in children. Canadian family physician Medecin de famille canadien, 63(12), 932–934. Hämtad 2021-03-25 från:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5729140/
Archibald, MM. & Barnard, A. 2018. Futurism in nursing: Technology, robotics and the fundamentals of care. J Clin Nurs. 2018; 27: 2473–2480. Hämtad 2021-02-25 från: https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1111/jocn.14081
Association of child life professionals. 2021. Child life in action. Hämtad 2021-04-13 från: https://www.childlife.org/the-child-life-profession/child-life-in-action
Beauchamp, T. L. & Childress, J. F. 2019. Principles of biomedical ethics. Eighth edition New York, NY: Oxford university press.
Bergh, I. 2014. Smärta. Edberg, A-K., & Wijk, H. (red). Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa. Upplaga 2:2. Lund: Studentlitteratur. 421–446.
Billhult, A. 2017. Analytisk statistik. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig Teori och Metod: Från Idé till examination inom omvårdnad. Upplaga 2. Lund:
Studentlitteratur AB. 275–282.
Bölenius, K. & Lämås, K. 2020. Personcentrerad omvårdnad i hemtjänsten.
Edvardsson, D. & Backman, A. (red). Personcentrerad omvårdnad - i teori och praktik. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. 105–122.
25
*Chan, E., Hovenden, M., Ramage, E., Ling, N., Pham, J. H., Rahim, A., Lam, C., Liu, L., Foster, S., Sambell, R., Jeyachanthiran, K., Crock, C., Stock, A., Hopper, S. M., Cohen, S., Davidson, A., Plummer, K., Mills, E., Craig, S. S., Deng, G. & Leong, P.
2019. Virtual Reality for Pediatric Needle Procedural Pain: Two Randomized Clinical Trials. The Journal of Pediatrics 209: 160-167. Hämtad 2021-03-09 från:
https://doi.org/10.1016/j.jpeds.2019.02.034
*Chen, Y-J., Cheng, S-F., Lee, P-C., Lai, C-H., Hou, I-C. & Chen, C-W. 2020.
Distraction using virtual reality for children during intravenous injections in an emergency department: A randomised trial. Journal of Clinical Nursing 2020(29):
503-510. Hämtad 2021-03-09 från: DOI: 10.1111/jocn.15088
Currie, E. & Carr‐Hill, R. 2013. What is a nurse? Is there an international consensus?.
International Nursing Review, 60: 67-74. Hämtad 2021-03-29 från: https://doi- org.proxy.ub.umu.se/10.1111/j.1466-7657.2012.00997.x
Dascal, J., Reid, M., IsHak, W. W., Spiegel, B., Recacho, J., Rosen, B. & Danovitch, I.
2017. Virtual Reality and Medical Inpatients: A Systematic Review of Randomized, Controlled Trials. Innovations in clinical neuroscience, 14 (1-2), 14–21.
Devereaux, P.J. & Yusuf, S. 2003. The evolution of the randomized controlled trial and its role in evidence-based decision making. Journal of Internal Medicine, 254, 10–113.
Dignum, V. 2019. Responsible artificial intelligence: how to develop and use AI in a responsible way. Cham: Springer
*Dumoulin, S., Bouchard, S., Ellis, J., Lavoie, K. L., Vézina, M-P., Charbonneau, P., Tardif, J. & Hajjar, A. 2019. A Randomized Controlled Trial on the Use of Virtual Reality for Needle-Related Procedures in Children and Adolescents in the Emergency Department. Games for Health Journal 8(4): 285–293. Hämtad 2021-03-09 från:
DOI: 10.1089/g4h.2018.0111
26 Friberg, F. 2017. Att göra en litteraturöversikt. Friberg, F. (red.) Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Upplaga 3. Lund:
Studentlitteratur. 141–152.
*Gerçeker, G. Ö., Bektaş, M., Aydinok, Y., Ören, H., Ellidokuz, H. & Olgun, N. 2021.
The effect of virtual reality on pain, fear, and anxiety during access of a port with huber needle in pediatric hematology-oncology patients: Randomized controlled trial. European Journal of Oncology Nursing 2021(50): 1-7. Hämtad 2021-03-09 från: https://doi.org/10.1016/j.ejon.2020.101886
*Goldman, R. D. & Behboudi, A. 2020. Virtual reality for intravenous placement in the emergency department - a randomized controlled trial. European Journal of Pediatrics 2021(180): 725–731. Hämtad 2021-03-09 från:
https://doi.org/10.1007/s00431-020-03771-9
Hedén, L. 2012. Distressing Symptoms in Children with Cancer in General; During Needle Procedures in Particular. (Doktorsavhandling). Uppsala: Uppsala
universitet. Hämtad 2021-02-25 från: http://uu.diva- portal.org/smash/get/diva2:516011/FULLTEXT01.pdf
Henderson, V. 1965. Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Stockholm:
Sv. sjuksköterskeföreningen.
Henricson, M. 2017. Diskussion. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig Teori och Metod: Från Idé till examination inom omvårdnad. Upplaga 2. Lund:
Studentlitteratur AB, 411–419.
Hoffman, H. G., Chambers G. T., Meyer III, W. J., Arceneaux, L. L., Russell, W. J., Seibel, E. J., Richards, T. L., Sharar, S. R. & Patterson, D. R. 2011. Virtual Reality as an Adjunctive Non-pharmacologic Analgesic for Acute Burn Pain During Medical Procedures, Annals of Behavioral Medicine 41(2): 183–191, Hämtad 2021-03-29 från: https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1007/s12160-010-9248-7
27 Kagan, P. 2008. Feeling listened to: A lived experience of humanbecoming. Nursing Science Quarterly 21(1): 59–67. Hämtad 2021-04-05 från:
10.1177/0894318407310779
Kardong-Edgren, S., Farra, S. L., Alinier, G. & Young, H. M. 2019. A Call to Unify Definitions of Virtual Reality. Clinical Simulation in Nursing 31: 28-34. Hämtad 2021-02-27 från: https://doi.org/10.1016/j.ecns.2019.02.006.
Karlsson, E. K. 2017. Informationssökning. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig Teori och Metod: Från Idé till examination inom omvårdnad. Upplaga 2. Lund:
Studentlitteratur AB, 81–98.
Kjellström, S. 2017. Forskningsetik. Henricson, M. (red.). Vetenskaplig Teori och Metod: Från Idé till examination inom omvårdnad. Upplaga 2. Lund:
Studentlitteratur AB, 57–77.
Litwin, S. P., Nguyen, C., Hunder, A., Stuart, S., Liu, D., Maguire, B., Matava, C. &
Stinson, J. 2021. Virtual Reality to Reduce Procedural Pain During IV Insertion in the Pediatric Emergency Department - A Pilot Randomized Controlled Trial. Clin J Pain. 37(2): 94-101.
Hämtad 2021-03-09 från: DOI: 10.1097/AJP.0000000000000894
Ljusgren, G. 2011. Nurses´competence in pain management in children.
(Licentiatavhandling). Jönköping: Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. Hämtad 2021-02-25 från: http://hj.diva-
portal.org/smash/get/diva2:459354/FULLTEXT01.pdf
Luo, H., Cao, C., Zhong, J., Chen, J. & Cen, Y. 2019. Adjunctive virtual reality for procedural pain management of burn patients during dressing change or physical therapy: A systematic review and meta‐analysis of randomized controlled trials.
Wound Repair & Regeneration. 2019;27(1):90-101. Hämtad 2021-03-29 från:
doi:10.1111/wrr.1
28 McKenzie JE, Brennan SE. 2019. Chapter 12: Synthesizing and presenting findings using other methods. I: Higgins JPT, Thomas J, Chandler J, Cumpston M, Li T, Page MJ, Welch VA (red). Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Interventions.
2nd Edition. Chichester (UK): John Wiley & Sons, 2019: 321–348
McMurtry, C. M., Pillai Riddell, R., Taddio, A., Racine, N., Asmundson, G. J., Noel, M., Chambers, C. T., Shah, V. & HELPinKids&Adults Team. (2015). Far From "Just a Poke": Common Painful Needle Procedures and the Development of Needle Fear.
The Clinical journal of pain, 31(10 Suppl), S3–S11. Hämtad 2021-02-25 från:
https://doi.org/10.1097/AJP.0000000000000272
Mårtensson, J. & Fridlund, B. 2017. Vetenskaplig kvalitet i examensarbete.
Henricson, M. (red.). Vetenskaplig Teori och Metod: Från Idé till examination inom omvårdnad. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur AB. 421-436.
Nilsson, S. 2010. Procedural and postoperative pain management in children.
(Doktorsavhandling). Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 2021-03-24 från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:371276/FULLTEXT01.pdf
Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Upplaga 3l. Stockholm: Liber
*Piskorz, J. & Czub, M. 2018. Effectiveness of a virtual reality intervention to minimize pediatric stress and pain intensity during venipuncture. Journal for Specialists in Pediatric Nursing 2018(23): 1-6. Hämtad 2021-03-09 från:
https://doi.org/10.1111/jspn.12201
Runeson, I. 2002. Children's participation in decision-making in health care.
(Doktorsavhandling). Lund: Lunds universitet.
Sahlsten, M. J. M., Larsson, I. E., Sjöström, B. & Plos, K. A. E. 2008. An Analysis of the Concept of Patient Participation. Nursing forum - an independent voice for nursing 43(1): 2-11. Hämtad 2021-04-05 från: https://doi.org/10.1111/j.1744- 6198.2008.00090.x
29 Sandman, L. & Kjellström, S. 2013. Etikboken: etik för vårdande yrken. Upplaga 1.
Lund: Studentlitteratur.
*Semerci, R., Kostak, M. A., Eren, T. & Avci, G. 2021. Effects of Virtual Reality on Pain During Venous Port Access in Pediatric Oncology Patients: A Randomized Controlled Study. Journal of Pediatric Oncology Nursing 38(2): 142–151. Hämtad 2021-03-09 från: DOI: 10.1177/1043454220975702
SFS 2019:1144. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shetty, V., Suresh, L. R. & Hegde, A. M. 2019. Effect of Virtual Reality Distraction on Pain and Anxiety During Dental Treatment in 5 to 8 Year Old Children. J Clin
Pediatr Dent 43 (2): 97–102. Hämtad 2021-03-29 från: doi:
https://doi.org/10.17796/1053-4625-43.2.5
Skärsäter, I. 2014. Psykisk ohälsa. Edberg, A-K. & Wijk, H (red). Omvårdnadens grunder hälsa och ohälsa. Upplaga 2:2. Lund: Studentlitteratur. 611–644
Svensk sjuksköterskeförening. 2009. Sjuksköterskans Profession. Hämtad 2021-02- 19 från:
https://swenurse.se/download/18.21c1e38d17597745926153c6/1605101079996/Sju ksk%C3%B6terskans%20profession.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. 2016. Värdegrund för omvårdnad. Hämtad 2021-02- 22 från:
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062314be/1584005152878 /värdegrund%20för%20omvårdnad%20reviderad%202016.pdf
Thomas J, Kneale D, McKenzie JE, Brennan SE & Bhaumik S. 2019. Chapter 2:
Determining the scope of the review and the questions it will address. In: Higgins JPT, Thomas J, Chandler J, Cumpston M, Li T, Page MJ, Welch VA (red). Cochrane
