till i iingsvirtbitare pi

Ent. Tidskr. ll6 ^{(1995) Notis /} Short note

En isolerad population av iingsvirtbitare (Metrioptera roeseli) pi

skinska sydkusten

[An ^isolated population of Metrioptera roeseli Hagenbach 1822 (Orthoptera, Tettigoniidae) on the south coast of ^Sweden]

INGEMAR AHLEN

Vid en fladdermusexkursion pi Skines sydkust den 3 september 1994 kl 23.16 horde jag niira par- keringen vid Smygehuks gamla fyr ett surrande riitvinge-liite i ultraljudsdetektom. Det htirdes en- dast under ca 6 sekunder och iterkom sedan inte.

Jag misstinkte att det kunde vara nigon av de sur- rande virtbitare-arterna, t.ex. Metrioptera roes

li (ej kand frin Skine) ^eller Metrioptera bicolor (kiind frin Vombsiinkan i Skine och nyligen rap- porterad frin Htillviken). Vid nytt besok pi sam- ma plats niista 6r, den 7 augusti 1995 kl. 21.34, upprepades ungefiir samma sak. Rune Gerell och jag skulle lyssna efter fladdermoss och hdrde d6

pi exakt samma plats nigra korta spelmoment av den surrande riitvingen, troligen frin tvi exemplar som nu satt ute i en rigiker. Det blev emellertid snart helt tyst och jag _bestiimde diirfdr att under- scika saken noga vid en tidpunkt pi dygnet di virt-

bitare har battre aktivitet. Detta skedde den 9 ^au- gusti 1995 kl. 10.23-12.20 di det var varmt och niistan stilla med utmiirkta betingelser for avlyss- ning av omridet.

Resultatet blev fciljande. Det visade sig vara

iingsvirtbitare (cikadavirtbitare), Metrioptera roeseli (Fig. 1), en art som jag har tidigare"erfa- renhet av frin viistra Miilardalen och fr6n Aland och vars sing jag beskrivit i en artikel om ultra- ljud hos svenska virtbitare i Entomologisk Tid- skrift (Ahl6n l98l) och 6ret diirpi presenterade

pi en ljudkassett (Ahl6n 1982). Under kring- vandring i omridet hordes hundratals spelande hanar. De fanns bAde viister och dster om Smyge- huks fyr, huvudsakligen i den hogvuxna och obetade griismarken (med bl.a. knylhavre och blodniiva), ovanflor strandklappern och nedanfcir ikermarken resp. bebyggelsen (Fig. 2). Denna mer eller mindre sammanhiingande biotop med de intensivt spelande v6rtbitarna striicker sig viis- terut frin Smygehuks hamn ungefiir en kilometer

till ^{en griins diir} h<igvuxet griis dvergir till

hAstbetade marker. Omr6det 6ster om Smyge-

Fig. l. Angsvrirtbitare Melrioplera roeseli, Tyskland Foto: Oskar Kindvall

Roesel b Bush-cricket Metrioptera roeseli, Germany.

huks hamn, d.v.s. vid Sveriges sydligaste udde och stranden fdrbi kripmansmagasinet kontrolle- rades och befanns sakna arten. Likasi avlyssna- des omridet vasterut, d.v.s. iingarna oster om B<iste liige, utan resultat.

Niira Smygehuks fyr hrirdes nigra exemplar spela i en rigiker och en hane hade tagit sig 6ver landsviigen och satt i renen som var beviixt med bl.a. palsternackor. Hela den isolerade populatio- nen hnns alltsA inom ett smalt ca en kilometer l6ngt omrAde liings havet.

Angsvirtbitaren iir fdrut i Sverige endast kiind

frin ett omride vid viistra Miilaren och norr om Hjiilmaren (ldar 1973, de Jong & Kindvall 1991).

At d.te. finner man arten pi Aland och pi det hn- ska fastlandet, liksom i ^Lettland. Den nu upp- tiickta populationen pf, sydkusten 2ir dock geogra- fiskt niirmare ftirekomster kring sridra Ostersjtin. I

Danmark har arten llinge varit kiind pi Lolland,

187

Notis / Short note

Fig 2. Angsvrirtbitarens biotop vid Skdnes sydkust;

grdsmark mellan stranden och odlade frilt. ^{Foto: Inge-}

mar Ahlin

Habitat of Roeselb Bush-cricket at the Swedish south coast; grassland between the shore and the cullivated fields

men nya fiirekomster har upptdckts pi Falster och Jylland (Delphin 1983, Holst 1986). I Tyskland anses den vara vanlig nomrt till Schleswig-Hol- stein (Bellman 1985).

Med hiinsyn till att virtbitareiigg kan transpor- teras med viixtmaterial <iver havet (Marshall &

Haes 1988) kan man tiinka sig att den nu upptackta populationen etablerat sig efter en lyckad koloni- sation vid havsstranden. Man kan ocksi friga sig om arten finns pi andra avsnitt av sydsvenska kus- ter.

Eftersom det kriivs mycket god horsel eller en ultraljudsdetektor fiir att h<ira den h<igfrekventa och mycket snabbt surrande sdLngen (starkast vid ca25 kHz) kan nog arten lAtt ftirbises. Siiker iden- tifikation av riitvingars sing kan liittast ske med hjiilp av en detektor som iir utrustad med si kallad tidsexpansion. Man kan dA frin det digitala min- net avlyssna detaljer i ljudet frin varje enskild

Ent. Tidskr.

16 (1995) stridulering. Vad som di hors iir mycket mer art- specifikt iin de ljud man kan hinna uppfatta vid lyssning i realtid.

Litteratur

Ahl6n, I. 1981. Ultraljud hos svenska v6rtbitare. - Ent.

Tidskr. 102: 27-41.

Ahl6n, I. 1982. Songs of Swedish Bush-crickets. SLU, Dep. Wildlife Ecology, Uppsala. Ljudkassett.

Bellman, H 1985. Heuschrecken, beobachten, bes- timmen. Melsungen (J Neumann-Neudamm Gmbh &

Co).

Delphin, P. 1983. Nyt findested for lavgraeshoppen Metrioptera roeseli (Hagenbach) i ^Danmark. - Flora og Fauna 89: l7-18.

Holst, K.T. 1986. The Saltatoria (Bush-crickets, crickets and grasshoppers). - Fauna Ent. Scand. 16. Leiden, Copenhagen (E.J.Brill/Scand. Science Press Ltd).

Idaq M. 1973. Metrioptera roeselii Hbg., en fdr Sverige ny vdrtbitare (Salt. Ensifera). - Ent. Tidskr. 94: I I 5.

de Jong, J. & Kindvall, O. 1991. Cikadavirtbitaren Metrioptera roeseli - nykomling eller hotad relikt? - Fauna och Flora 86:214-221.

Marshall, J.A. & Haes, E.C.M. 1988. Grasshoppers and allied insects ofGreat Britain and Ireland. Colchester (Harley Books).

Summary

A population of Roesel's Bush-cricket Metriop- tera roeseli was discovered in an isolated area at

the coast of southernmost Sweden (55"20' N, 13'21'E\. The habitat is ungrazed tall grass vege- tation between the seashore and the cultivated fields. The inhabited area is about one kilometre long. The population is supposed to be the suc- cessful result of an over-sea dispersal, perhaps by eggs carried with plant material.

Ingemar Ahldn, SLU, Department of Wldlife Ecology, Box 7002, S-750 07 UPPSALA, Sweden.

Stipendier for insektsintresserade ungdomar

Maria och Thure Palms uppliindska stipendiefond, Mattias Idars stipendiefond samt Bertil Kullenberg-fonden Ftir ungdomar som dr intresserade av insekter eller spind-

lar och som vill g<ira nigon form av unders<ikning finns det mdjlighet att sdka pengar ftir material och resor ur ovanstiende stipendiefonder. Ett krav ftir de tvi ^fdrst

ndmnda 5r att den s<ikande inte pib6rjat forskarutbildning.

Fondema fiirvaltas av Entomologiska Fdreningen i Upp- land och ca 12 000 kr finns att dela ut under 1996. Det du

188

behtiver g6ra er att skriva en ansdkan, diir det ska std vad och hur du planerar att g6ra samt en kalkyl 6ver vad det kommer att kosta. Efterat vill loreningen ha en rapport om resultatet av undersdkringen. Ans6kan skickas till:

Entomologiska frireningen i Uppland, c/o Entomologisko avdelningen, Wllav. 9, 752 36 UPPSALA Senaste datumet

fdr ^{ansdkan dr 30 april )996.}