Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Vad orsakar ensamhet hos äldre och vad sjuksköterskan kan göra
Författare Handledare Molly Eriksson Mona Pettersson Victor Regebro
Examinator Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Catrin Henriksson Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
2018
SAMMANFATTNING Bakgrund
Dagens befolkning blir äldre och äldre. Med detta ökar även frekvensen av äldre som lider av ensamhet då över hälften av de som har någon typ av äldreomsorg upplever ensamhet i någon mån. Ensamheten har i sin tur en negativ effekt på hälsan i form av ökad dödlighet och hälsoproblem såsom förhöjt systoliskt blodtryck, försämrad kognitiv funktion, höga kolesterolvärden, diabetes, depression och försämrad subjektiv hälsa.
Syfte
Studiens syfte var att belysa de faktorer som bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre samt vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att minska känsla av ensamhet hos äldre.
Metod
Studiens design var litteraturöversikt. Totalt 13 artiklar inkluderades i studien, vilka var publicerade från tidigast 2007. Databaserna SwePub, PubMed och CINAHL användes vid artikelsökning. Samtliga artiklar granskades enligt kvalitetsmall.
Resultat
Äldre personer som bor ensamma i eget hem eller hade depressionssymtom hade signifikant högre risk för ökad känsla av ensamhet. Känslan av ensamhet och känsla av sammanhang hade ett samband enligt de inkluderade artiklarna. Olika åtgärder kunde tas för att minska ensamhet såsom: Robotdjur som sällskap, videosamtal med anhöriga, internetanvändning, odlingsverksamhet samt sociala aktiviteter efter eget intresse.
Slutsats
De identifierade riskfaktorerna för ensamhet var förekomst av depressionssymtom, att bo ensam, att bo på äldreboende samt att ha avsaknad av sociala kontakter i någon form samt att bli dåligt bemött. Ett samband mellan känsla av sammanhang och ensamhet påvisades.
Internet, sällskap med robotdjur och sociala aktiviteter är åtgärder sjuksköterskan kan initiera medan ett gott bemötande bör vara en självklarhet för sjuksköterskan.
Nyckelord
Äldre, ensamhet, bemötande, Känsla av sammanhang
ABSTRACT Background
Today's population is getting older and older. Along with this, the frequency of elderly people suffering from loneliness will also increase. Over half of those who have some type of age care, suffer from loneliness to some extent. Loneliness has a negative effect on health in terms of increased mortality and other health problems such as elevated systolic blood pressure, impaired cognitive function, high cholesterol levels, diabetes, depression and impaired subjective health.
Aim
The aim of the study was to describe the factors which had an impact on the experience of loneliness in the elderly and what actions of nursing care the nurse can take to reduce the sense of loneliness in the elderly.
Method
The study's design was a literature review. A total of 13 articles were included in the study, which were published from 2007. The databases SwePub, PubMed and CINAHL were used for searching articles. All articles were reviewed according to quality template.
Results
Older people living alone in their own homes or having depressive symptoms had a significantly higher risk of increased sense of loneliness. Sense of loneliness and sense of coherence was associated with each other according to the included articles. Various measures could be taken to reduce loneliness such as: Robot animals as company, video conversations with relatives, internet use, cultivation activities and social activities of their own interest.
Conclusion
The identified risk factors for loneliness were the presence of depression symptoms, living alone, living in elderly homes, having social contacts in some form, and being ill-treated. A connection between sense of coherence and loneliness was detected. Internet use, robot animals as company and social activities are actions the nurse can initiate while good nursing
Keywords: Elderly, Loneliness,Treatment, Sense of coherence
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND………. 5
En åldrande befolkning……….…5
Ensamhetens utbredning………....5
Ensamhetens effekt på hälsan………5
Sjuksköterskans kompetens………...6
Ensam på eget villkor……….6
Teoretisk referensram ………...……7
Problemformulering………...8
Syfte………...8
Frågeställning………...8
METOD………..9
Design………....9
Sökstrategi………..9
Tillvägagångssätt………....9
Tabell 1: Litteratursökning……….11
Forskningsetiska överväganden………...12
Bearbetning och analys………..12
RESULTAT………12
Faktorer som bidrar till känsla av ensamhet hos äldre……….13
Relationen mellan känsla av sammanhang och känsla av ensamhet………14
Omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta med avsikt att minska känslan av ensamhet………14
DISKUSSION……….. 17
Resultatdiskussion……….17
Metoddiskussion………...19
Slutsats……….2
0 BILAGA 1………..……..25
BILAGA 2………....28
BAKGRUND
En åldrande befolkning
Den svenska befolkningen blir allt äldre, vilket innebär att sjuksköterskor ständigt kommer i kontakt med denna patientgrupp inom hälso- och sjukvården, oavsett vilken avdelning, mottagning eller vårdcentral sjuksköterskan jobbar på. Enligt Socialstyrelsen (2016a) finns en ökning av antalet 100 åringar mellan åren 1970-2014 från 127 till 1 953 personer. Den återstående medellivslängden för män och kvinnor över 65 år har ökat mellan åren 2000- 2013. För män innebär detta en ökning från ungefär 17 till 19 år respektive kvinnor från 20 år till 21 år. Det betyder att män som uppnår 65 års ålder, lever i genomsnitt ytterligare 19 år 2013 jämfört med 17 år 2000 och kvinnor lever ytterligare 21 år 2013 jämför med 20 år 2000.
Eftersom äldre är en ständigt växande grupp inom befolkningen är det därför av stor vikt att identifiera eventuella risker och problem som kan uppstå (Socialstyrelsen, 2016b).
Ensamhetens utbredning
Sett till de äldre som i någon form har äldreomsorg, säger sig mer än hälften (58%), uppleva ensamhet i någon form. Av de som upplever ensamhet uppger 15% att de ofta känner sig ensamma. De som bor i särskilt boende uppger också en känsla av ensamhet, nämligen 48%
av dem, varav 16% uppger att de ofta känner ensamhet (Socialstyrelsen, 2016b).
Ensamhetens effekt på hälsan
Ensamhet är associerat med en ökad dödlighet och en rad olika hälsoproblem såsom minskad sömn, depression, åldersrelaterad förhöjt systoliskt blodtryck samt försämrad kognitiv
funktion på sikt, något som påvisats genom MMSE-test (Mini Mental State Examination) (Schutter, Holwerda, Stek, Dekker, Rhebergen & Comjis, 2017). En högre känsla av
ensamhet är även associerat med en ökad dödlighet på så vis att ensamheten ökar risken för en tidigare död. Denna risk ökar eller minskar beroende på vilken typ av ensamhet individen lider av. Skillnaden varierar även beroende på kön. (Holwerda et al., 2016). De olika typerna av ensamhet valde Holwerda och medarbetare (2016) att dela in i känslomässig ensamhet och social ensamhet. Där social ensamhet innebär då individen anser mängden och kvaliteten av relationer är lägre än vad som anses önskvärt. Känslomässig ensamhet innebär att
upplevelsen av intimitet i relationerna inte är tillfredsställande. Resultatet från en studie utförd i Schweiz (Richard, Rohrmann, Schmid, Barth & Eichholzer, 2017) visar att ensamma
är i högre risk att drabbas av höga kolesterolvärden, diabetes, depression och försämrad subjektiv hälsa. Deltagarna i studien som uppger sig ha en känsla av ensamhet rapporterar i högre grad kronisk sjukdom samt har mer frekventa besök inom hälso-/sjukvården. Specifikt för äldre (personer över 60 år) är risken högre för en försämrad subjektiv hälsa vilket
genererar fler besök hos hälso-/sjukvården. Samma studie visar även en högre risk för inaktivitet vid ensamhet oavsett åldersgrupp. En ökad känsla av ensamhet och/eller social isolering ökar risken att bli rökare och att bli fysiskt inaktiv (Shankar, McMunn, Banks &
Steptoe, 2011)
Sjuksköterskans kompetens
Enligt kompetensbeskrivningen ska sjuksköterskan ständigt arbeta för att inhämta och implementera ny kunskap inom sitt befintliga område för att jobba evidensbaserat och för en ökad patientsäkerhet. Det ingår även i sjuksköterskans uppgift att kunna identifiera ohälsa eller risk för ohälsa genom både objektiv data och subjektiva upplevelser. Dessutom ska sjuksköterskan kunna rikta omvårdnaden mot patientens grundläggande behov och upplevelser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Ensam på egna villkor
Filosofen Paul Tillich (1963) identifierade olika definitioner av ensamhet. Av dem
identifierade han “Loneliness” och “Solitude”. Där “Loneliness” uttrycker den smärtsamma sidan av att vara ensam medan “Solitude” innebär glädjen av att vara ensam. “Loneliness”
kan till exempel innebära ensamhet efter förlust i form av dödsfall och ensamhet vid nekad kärlek. “Solitude” är däremot en form av ensamhet som uppnås genom, till exempel att läsa, lyssna på musik eller att sjunka ner i djup tankar. Tillich (1963) menar att människan i ett tillstånd av “Solitude” är ensamma utan att lida av ensamheten och därför finns ett begär hos varje människa att befinna sig i “solitude” men på grund av människans “Loneliness” berövas hon på sin “solitude” då samhället är konstruerat på så vis att hjälpa människan att undvika
“Loneliness” i största möjliga mån.
Tillich (1963) begrepp “solitude” betonas i en kvalitativ studie av Stanley, Richard &
Williams (2016) där 12 deltagare intervjuades om sina erfarenheter av ensamhet. En del
frihet att ta tid för sig själv. Behovet av att hålla sig sysselsatt med diverse intressen diskuterades samt att ha människor i sin närhet som inbringar en säkerhetskänsla.
Teoretisk referensram
God psykisk hälsa har tidigare ansetts vara kopplat till minimal påfrestning från
omgivningen. Detta tankesätt upptäckte Aron Antonovsky var felaktigt efter att ha utfört en studie där studiedeltagaren blev tillfrågad om bland annat sin vistelse på koncentrationsläger.
Vid analysen fann Antonovsky att 29% av deltagarna rapporterade god allmän psykisk hälsa.
Detta ledde till formningen av begreppet känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky använde sig även av termen generella moståndsresurser, vilket är det som ger individen kraft att hantera de olika stressorer som individen utsätts för. Dessa kommer sedan att ge individen livserfarenhet av denna typ av hantering vilket ger en stark KASAM. Socialt stöd är ett exempel på generella motståndsresurser enligt Antonovsky (2005).
Definition av KASAM:
“Känslan av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man ska kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang.” (Antonovsky, 2005, kap.2, s 46)
Antonovsky (2005) förklarar sin definition av KASAM genom att beskriva de olika
komponenter den består av. Begriplighet syftar på i vilken utsträckning inre och yttre stimuli upplevs som begripbart. Det vill säga att vid hög känsla av begriplighet kan informationen upplevas som ordnad och strukturerad med ett sammanhang. Vid låg känsla av begriplighet uppfattas informationen som kaotiskt eller ostrukturerat. Hanterbarhet är ett mått på
upplevelsen av att det finns resurser att tillgå med vilka möjliggör bemötandet på kraven från de olika stimuli som ställs. Vid låg känsla av hanterbarhet finns en högre benägenhet för känslan av att vara ett offer i en situation eller i högre omfattning få känslan av orättvis behandling. Känsla av meningsfullhet avser i vilken grad känslan av känslomässig innebörd till livet uppfattas, samt att eventuella problem eller krav livet ställer på en är värda att lägga ner energi på. Kraven som ställs tas snarare emot med glädje än anses som bördor värda att undvika. Med andra ord innebär en hög känsla av meningsfullhet ett intresse och engagemang
för områden som anses viktiga för individen. Individer med låg känsla av meningsfullhet har svårt att medge att det finns något i livet som är särskilt viktiga för dem och om individerna medger att det finns något område de anser är viktigt är det först efter att ha betonat hur det området ställde ovälkomna krav och lade betungande bördor på dem som de snarare velat undvika (Antonovsky, 2005).
Problemformulering
Ytterligare forskning behövs för att öka kunskapsområdet och sprida kunskapen om ensamhet hos äldre för att uppmärksamma den del av de äldre som i någon form upplever ensamhet (Socialstyrelsen, 2016b). Det skulle minska både fysiskt och psykiskt lidande hos individen samt minskad vårdkostnad för samhället, då sjuksköterskan har en ökad förståelse för konsekvenserna samt hur detta ska handläggas. En sjuksköterska ska enligt
kompetensbeskrivningen (Svensk sjuksköterskeförening, 2017) ständigt arbeta för att inhämta och implementera ny kunskap inom sitt befintliga område för att jobba
evidensbaserat och för en ökad patientsäkerhet. Informatik är ett av sjuksköterskans områden för att säkerställa patientsäkerheten. För att sammanställa relevant forskning för en överblick inom det aktuella kunskapsläget bör denna litteraturöversikt göras.
Syfte
Syftet med studien är att belysa de faktorer som bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre samt om en relation mellan känsla av sammanhang och känsla av ensamhet finns och vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att minska känsla av ensamhet hos äldre.
Frågeställning
➢ Vilka faktorer bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre?
➢ Finns en relation mellan känslan av ensamhet och känslan av sammanhang?
➢ Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan vidta för att minska känslan av ensamhet?
METOD Design
Litteraturöversikt med kvantitativ design valdes som studiedesign. Detta med avsikt att belysa och beskriva det befintliga kunskapsområdet inom området känsla av ensamhet hos äldre genom att belysa vilka de bidragande faktorerna var och vad sjuksköterskan kan göra för att minska känsla av ensamhet (Forsberg & Wengström, 2016).
Sökstrategi Databas
Artikelsökningarna utfördes i databaserna Cinahl, Pubmed samt Swepub.
Sökord
Sökorden som användes i studien var; “Loneliness”, “Lonely”, “Aged”, “Elderly”, “Old”,
“Sense of Coherence”, “Nursing Care” samt “Nurse”. Sökorden var desamma för MeSH och Cinahl Headings.
Inklusions. och exklusionskriterier
I studien inkluderades originalartiklar med kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska och publicerade 2007 eller senare för att inkluderas i studien. MESH-termen “Aged” innefattar åldern 65 år och äldre. Det fanns deltagare i studier som är i åldersspannet kring 55 år. Detta medförde ett inklusionskriterium på 55 år eller äldre för studiedeltagarna i avsikt att inkludera ett större antal artiklar.
Tillvägagångssätt
En första artikelsökning genomfördes 10 november 2017. Inför sökningen togs relevanta sökord fram för att svara till syftet och därmed generera sökresultat av artiklar som kunde anses relevanta nog för att dess abstract skulle läsas igenom.. Ytterligare ett sökord, “Nursing care” inkluderades 22 november 2017 med avsikt att specificera sökningen tydligare
gentemot syftet.
Artiklar som efter att dess abstract lästes igenom valdes antingen ut för vidare granskning eller sorterades ut. Exkludering av artiklar kunde ske efter granskning av abstract då dessa ansågs irrelevanta för studiens syfte. Samma artikel kunde förekomma vid de olika
databaserna och artikelsökningar, vilket resulterade i uteslutning av denna då denna hade granskats tidigare. Övriga artiklar som inte uppfyllde inklusionskriterierna exkluderades.
En sökning i databasen SwePub den 15 November med sökorden “Sense of coherence AND Loneliness” gav 13 träffar, varpå tilläggsfilter applicerades i form av att enbart
tidskriftsartiklar visas, blev det 3 resultat men inga av dessa abstracts lästes då de ej ansågs relevanta för denna studie. Ytterligare en sökning gjordes i databasen SwePub den 15 November med sökorden “Loneliness AND Old” vilket genererade 61 sökresultat. Av dessa kvarstod 38 sökresultat efter att enbart tidskriftsartiklar valts. Samtliga abstract lästes varav 8 valdes ut som relevanta och vidare för ytterligare granskning. Sökning med orden “Nursing care, Loneliness, elderly”(15 december) gav 8 resultat varav 1 abstract lästes, denna ansågs ej lämplig för studien.
En sökning den 15 November i databasen CINAHL med sökorden “Sense of coherence AND aged AND nurse” gav 27 sökresultat, varav 4 abstract lästes igenom, då enbart 4 av
sökresultaten ansågs lämpliga. Av dessa 4 valdes 3 ut för vidare granskning. De resterande 23 artiklarna svarade antingen inte till syftet eller uppfyllde de ej inklusionskriterierna
Efter en ytterligare sökning i databasen CINAHL med sökorden “Lonely AND Elderly” där 39 resultat fanns och 13 abstracts lästes igenom varav 5 valdes ut för vidare granskning. De artiklar som ej valdes ut svarade antingen inte heller dem till syftet eller uppfyllde
inklusionskriterierna Sökning med sökorden “Nursing care, Loneliness, Elderly”(28 november) gav 37 resultat varav 7 abstracts lästes, ingen av dessa artiklar valdes.
I databasen Pubmed genomfördes tre sökningar. Vid den första sökningen användes sökorden
“Sense of coherence, Elderly” (10 november) gav 39 resultat varav 5 abstracts lästes och 3 av dessa valdes ut. De andra artiklarna ansågs ej relevanta. Den andra sökningen utfördes med sökorden “Loneliness, Elderly” (14 november) som gav 61 resultat och 25 abstracts lästa, där 15 artiklar har valts ut för vidare granskning. Den tredje sökningen utfördes med sökorden
“Nursing Care, Loneliness, Elderly”(24 november), vilket gav 302 resultat varav 99 abstract lästes och 33 artiklar valdes ut till vidare granskning varav 3 av dessa inkluderades i studien.
Tabell 1. Litteratursökningstabell Databas
SWEpub
Sökord Antal
träffar
Antal lästa Abstract
Antal valda artiklar
Antal valda artiklar till granskning 1. Sense of coherence AND
Loneliness
13 0 0 0
2. loneliness AND old 38 38 8 3
3. Nursing care, Loneliness, Elderly
8 1 0 -
Databas CINAHL
1. Sense of coherence AND aged AND nurse
27 4 3 1
2. Lonely AND Elderly 39 13 5 1
3. Nursing care, Loneliness, Elderly
37 7 0 -
Databas Pubmed
1. Sense of coherence, Elderly 39 5 3 0
2. Loneliness, Elderly 61 25 15 5
3. Nursing Care, Loneliness, Elderly
302 99 33 3
Totalt antal sökningar
6 532 184 62 13
Forskningsetiska överväganden
I denna litteraturöversikt har samtliga artiklar granskats utifrån etiska aspekter och har därför enbart inkluderat artiklar som godkänts av etisk kommitté . En av samtliga artiklar var ej godkänd av en etisk kommitté men blev ändå inkluderad med motivationen att författarna i artikeln tydligt fört ett forskningsetiskt resonemang där de noga poängterar både för
patienterna och för läsaren, att deltagandet i studien var absolut frivilligt och något som
kunde avbrytas med omedelbar verkan om så önskats. Personerna i undersökningsgruppen var ej heller i en undergiven maktposition eller beroende av forskarna. Det forskningsetiska resonemanget ansågs tillräckligt för att uppfylla inklusionskriterierna. Samtliga av de övriga, inkluderade artiklarna hade ett godkännande av etisk kommite.
Bearbetning och analys
Artiklar som valts ut granskades enligt en mall, utformad av Willman, Stoltz & Bahtsevani, (2006) för att se huruvida de är aktuella för att besvara studiens syfte samt för att se vilka svagheter och styrkor som finns i studien. Eftersom enbart kvantitativa artiklar inkluderades i studien användes enbart kvalitetsmall som behandlar kvantitativa artiklar. Studiens
vetenskapliga kvalitet bedömdes och graderades efter en skala med stegen: “bra kvalitet”,
“medelbra kvalitet” och “dålig kvalitet”. Enbart artiklar av “bra”- eller “medelbra kvalitet”
inkluderades (Se bilaga 1).
RESULTAT
Artikelsökningen resulterade i sammanlagt 13 artiklar. Samtliga artiklar gick genom artikelgranskning och kvalitetskontroll. Av 13 artiklar svarade 7 på första frågeställningen:
Vilka faktorer bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre? Två artiklar svarade på andra frågeställningen: Finns en relation mellan känslan av ensamhet och känslan av sammanhang?
De övriga 6 artiklarna svarade på tredje frågeställningen. Samtliga artiklar sammanställdes i en översiktstabell (se bilaga 2). Av de 13 artiklarna höll nio artiklar en medelhög kvalitet och fyra höll en hög kvalitet.
Faktorer som bidrar till känsla av ensamhet hos äldre
En majoritet av artiklarna undersökte faktorer som har ett samband med ensamhet fann samtliga att äldre som bodde ensamma i det egna hemmet (Nyqvist, Cattan, Andersson, Forsman & Gustafson, 2013; Nyqvist, Cattan, Conradsson, Näsman & Gustafsson, 2017;
Tomstad, Dale, Sundsli, Saevareid & Söderhamn, 2017; Zebhauser et al., 2015) eller hade depressionssymtom var i markant högre risk för att uppleva ensamhet (Drageset, Espehaug &
Kirkevold, 2011; Nyqvist et al., 2013; Nyqvist et al., 2017; Tomstad et al., 2017; Zebhauser et al., 2015)
Personer i hög ålder (runt 80 år) som hade högre socialt engagemang då och 20 år tidigare kände sig ensamma i mindre utsträckning än de som hade lägre nivå av socialt engagemang i hög ålder samt 20 år tidigare. Dessutom hade avsaknaden av både sociala kontakter och sociala aktiviteter vikt för en ökad känsla av ensamhet vid högre ålder. Utöver detta fanns en negativ association mellan låg nivå av sociala aktiviteter vid yngre ålder och ensamhet i högre ålder (Dahlberg, Andersson & Lennartsson, 2016). Det kunde påvisas att äldre utan ett stabilt socialt nätverk har 4 gånger högre risk för ensamhet än de med stabilt socialt nätverk (Zebhauser et al., 2015). En av faktorerna till en ökad känsla av ensamhet är bland annat brist på kontakt med grannar (Tomstad et al., 2017). Som kontrast till den fysiska sociala miljön kan det påvisas att upplevelsen av den sociala miljön hade betydelse då upplevelsen av social isolering påverkar känslan av ensamhet
Upplevelsen av den sociala miljön har en inverkan på känslan av ensamhet, där den upplevda frekvensen av umgänge är den som har betydelse, inte den faktiska frekvensen (Nyqvist et al., 2017). På liknande sätt visas att upplevelsen av både få besöka andra eller bli besökt av andra antingen sällan eller aldrig har betydelse för ensamheten hos äldre (Nyqvist et al., 2013).
En risk identifierades en ökad känsla av ensamhet hos dem som bodde på äldreboende.
Ensamheten bland äldre som är hemmaboende eller som bor på äldreboende jämfördes och det framkom att den som bor på äldreboende rapporterar ensamhet i högre grad än de som bor i det egna hemmet tillsammans med en närstående. Vidare i båda studier identifierades kognitionssvikt som en riskfaktor för att uppleva känsla av ensamhet (Nyqvist et al., 2013;
Nyqvist et al., 2017). Förhållandet mellan synsättet på socialt kapital och ensamhet bland de äldsta, som bodde hemma eller på boende, konstaterade ett samband mellan känslan av ensamhet och vara beroende av hjälp med både I-ADL och P-ADL bland de som bor på boende (Nyqvist et al., 2013).
Sambandet undersöktes mellan ensamhet i hög ålder och socialt engagemang 20 år tidigare.
Fyndet var ett samband mellan civilstånd och känsla av ensamhet i hög ålder, där de som var ogifta 20 år tidigare var i högre risk för ensamhet, men att vara ogift i hög ålder innebar dock en ännu högre risk för ensamhet (Dahlberg et al., 2016).
Bemötandet spelar roll i känslan av ensamhet då det kunde påvisas att de äldre som fick i uppgift att läsa en text, blev tillsagda att studiens syfte var att undersöka läsförståelsen.
Beroende på vilken grupp deltagarna slumpades in i läste de antingen en text med negativa, positiva eller neutrala stereotypiska antaganden. Efter att deltagarna utfört experimentet skattade de sin känsla av ensamhet. Resultatet visade deltagarna som bemöttes med negativa stereotyper i högre grad kände sig ensamma (Coudin & Alexopoulos, 2010) .
Relationen mellan känsla av sammanhang och känsla av ensamhet
Ett samband noterades mellan känsla av sammanhang och känsla av ensamhet. Detta samband yttrar sig i båda studier genom att de undersökningsdeltagare som hade svagare känsla av sammanhang kände sig mer ensamma (Tomstad et al., 2017; Drageset et al., 2011).
Enligt Drageset och medarbetare (2011) är depression associerat med känslomässig och social ensamhet men känslan av sammanhang reglerar inte förhållandet mellan depression och känslomässig och social ensamhet. Begreppet ensamhet delades in i social- och
känslomässig ensamhet enligt Robert Weiss definition: Social ensamhet innebär att individen saknar ett socialt nätverk, som en grupp vänner individen delar intressen med. Känslomässig ensamhet innebär avsaknad av intim kontakt med en annan person, som en livspartner (Drageset et al., 2011).
Omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta med avsikt att minska känslan av ensamhet
Det undersöktes om internet kunde vara ett förmånligt instrument då man önskar minska känslan av ensamhet hos äldre. Den ena undersökte hur ensamheten minskar då äldre hade möjlighet att prata med sina anhöriga via videosamtal (Tsai & Tsai, 2011). Den andra artikeln undersökte effekten på bland annat ensamheten då man lärde äldre på äldreboende använda internet (Jones, Ashurst, Atkey & Duffy, 2015). Det kunde konstateras att
undersökningsgruppen fick signifikant lägre känsla av ensamhet än kontrollgruppen (Tsai &
Tsai, 2011). I studien om internet utfördes experimentet på ett liknande sätt. En skillnad var dock att det rekryterades både deltagare och volontärer som undervisade den äldre att självständigt använda internet. En hypotes fanns om att de som är i liknande ålder undervisade varandra på ett mer begripligt sätt än om åldersskillnaden var större. Därför
tog plats tillsammans med deltagarna och volontärerna. Båda undervisningsgrupper hade ökat sociala kontakter, minskat känslan av ensamhet och förbättrat den mentala hälsan (Jones et al., 2015).
Den psykosociala effekten av sällskap med robotsäl undersöktes, som kallades Paro, i
jämförelse med en kontrollgrupp. Kontrollgruppen deltog i andra aktiviteter såsom bussresor runt staden, bio, bingo samt skapande av konsthantverk. Dessa åtgärder inföll två gånger i veckan under sammanlagt 12 veckor. Sessionerna hölls vanligtvis i grupp däremot förekom deltagare som var för gamla för att delta i gruppsessionerna. De hade istället möjlighet att interagera med roboten privat efter gruppsessionerna tagit plats. Efter 12 veckor konstaterade författarna ett sjunkande mått på ensamhet i experimentgruppen jämfört med kontrollgruppen där ensamheten hade stigit. I samma studie undersökte man även om en eventuell avvikelse i beteende förekom bland de äldre i sällskap med Paro jämfört med ett levande djur, i detta fall en hund. Författarna noterade avvikelser på så vis att Paro blev mer klappad, äldre pratade mer med paro än med hunden, dessutom pratade de äldre med varandra om sina upplevelser mer under sessionerna med Paro. Sessioner med Paro resulterade även i att de äldre i högre grad pratade med personalen på boendet om sina upplevelser (Robinson, Macdonald, Kerse
& Broadbent, 2013).
Sociala aktiviteter visade sig ha inverkan på känsla av ensamhet. Saito, Kai, & Takizawa (2012) undersökte effekten av att förebygga social isolering, ensamhet, depression och subjektiv hälsa hos äldre i japan genom ett socialt interventionsprogram. Programmet
innehöll fyra 2-timmars sessioner som hölls varannan vecka och var utvecklat så det förekom utbildande, kognitivt och socialt stöd, som var designat för att förhindra social isolering genom att förbättra kunskap om samhället och utöka det sociala nätverket med andra deltagare. Detta program hölls av så kallade “gatekeepers”, vars uppgift var att skapa kontakter mellan deltagarna och tjänster som var tillgängliga i samhället. Kontrollgruppen fick enbart skriftlig information om tjänster i samhället. Experimentet resulterade i minskad känsla av ensamhet där poängskalan minskade medan den ökade för kontrollgruppen. Likaså visar Tse (2009) på minskad känsla av ensamhet i sin studie, där deltagarna i
experimentgruppen fick odla växter i grupp. Deltagarna blev försedda med adekvat utrustning såsom fröer och redskap, med vilka deltagarna var i beredskap att ta sig an uppgiften. De boende fick själva ta ansvar för sina egna odlingar men även hjälpa varandra. Deltagarna
beskriver då hur de blev gruppmedlemmar och kände tillhörighet i ett sammanhang, där de hade möjlighet att dela med sig av tidigare erfarenheter inom växtodling. Efter att
experimentets åtta veckorna gått kunde slutsatsen dras att det statistiskt signifikant påverkat känslan av ensamhet. De som deltagit i studien kände sig i lägre grad ensamma än de gjort innan experimentet. I intervjun framkom att odlingen även inneburit en ökning av den fysiska aktiviteten hos deltagarna, till exempel genom att flytta krukor för att rikta blommorna mot solljuset och vattna blommorna. Likartat har Savikko, Ruotasalo, Tilvis & Pitkälä (2009) undersökt påverkan på bland annat ensamhet vid gruppaktiviteter. Experimentet utformades så deltagarna som var med i experimentgruppen delades in i en av tre grupper beroende på intresse: Terapeutiskt skrivande och gruppdiskussioner, konst och inspirerande aktiviteter eller fysisk aktivitet. Ur studien kunde slustatsen dras att när de som kände sig ensamma delade med sig av sina upplevelser till andra i samma situation. På detta sätt fick deltagarna insikten att de inte var ensamma, detta ledde till en förmåga bland deltagarna att ta emot uppmuntran och stöd från andra. Utav deltagarna i studien upplevde 95% att deras känsla av ensamhet kunde lindras. 86% av deltagarna fann nya vänner under studiens förlopp och 40%
fortsatte med stödgrupperna på egen hand efter att studien avslutats.
DISKUSSION
Äldre personer som bor ensamma i eget hem eller hade depressionssymtom hade signifikant högre risk för ökad känsla av ensamhet. Känslan av ensamhet och känsla av sammanhang hade ett samband enligt de inkluderade artiklarna. Olika åtgärder kunde tas för att minska ensamhet såsom: Robotdjur som sällskap, videosamtal med anhöriga, internetanvändning, odlingsverksamhet samt sociala aktiviteter efter eget intresse
Resultatdiskussion
De som bodde ensamma och var äldre hade en avsevärt högre risk att känna sig ensamma än de som bodde tillsammans med någon annan (Nyqvist et al., 2013; Nyqvist et al., 2017;
Tomstad et al., 2017; Zebhauser et al., 2015). Även de som bodde på någon typ av boende kände sig i högre grad ensamma, även om de indirekt ej bor ensamma utan tillsammans med flertalet andra, enligt Nyqvist och medarbetares artikel (2013). Detta resultat överensstämmer med Socialstyrelsens fynd (2016b). En förklaring till denna typ av ensamhet kan vara att dessa personer har inte själva valt sina medboenden, till skillnad från de som bor i eget
Depressionssymtom var också en av riskfaktorerna för ökad känsla av ensamhet i flertalet artiklar (Drageset etal., 2011; Nyqvist et al., 2013; Nyqvist et al., 2017; Tomstad et al., 2017;
Zebhauser et al., 2015). Däremot visar Richard och medarbetares studie (2017) att ensamhet ökar risken att drabbas av depression. Detta betyder inte att den ena studiens fynd måste ogiltigförklara den andra studien. En förklaring till detta kan vara att båda variabler har en så stark korrelation att de praktiskt samexisterar: En depression kan eskalera då man utöver detta känner sig ensam och känslan av ensamhet kan eskalera då man utöver detta drabbas av en depression.
En av de artiklar som svarade till frågeställningen; Vilka faktorer bidrar till upplevelsen av ensamhet hos äldre? Undersökte relationen mellan ensamhet och bemötande med
åldringsterotyper (Coudin & Alexopoulos, 2010). Författarna fann ett samband mellan bemötande med negativa stereotyper och en ökad känsla av ensamhet. En möjlig förklaring till detta fenomen kan vara att med denna typ av bemötande markerar en attityd till de äldre att de hör inte hemma i vårt samhälle då dessa kanske skulle ha svårare att hänga med i den snabba utvecklingen inom bland annat teknologins värld och på så vis kan de äldre känna sig som en utfryst grupp från samhället.
Antonovskys (2005) omvårdnadsteori är indelad i tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Då samtliga av de inkluderade artiklarna som svarade på studiens andra frågeställning (Dahlberg et al., 2016; Tomstad et al., 2017) fann ett samband mellan ensamhet och KASAM kan det diskuteras på vilket vis detta samband förekommer. Exempelvis kan livet ses som särskilt svårt att begripa då det kan vara svårare att sortera oförståelig och osammanhängande information själv än tillsammans med någon annan. Dessutom kan en närstående ses som en resurs då det kan kännas omöjligt att bemöta krav som ställs på en. Ett ensamt liv kan även i hög grad påverka den sista komponenten meningsfullhet, då livet kanske ses med svagare känslomässig innebörd. Om ensamheten kan påverka KASAM kan det även diskuteras huruvida stark KASAM minskar känslan av ensamhet, eftersom vissa individer bor ensamma men som inte har en känsla av ensamhet, sett till Nyqvist och medarbetares artikel (2013). Om en person har stark KASAM kan ensamheten kanske ses som något befriande, likt Tillich (1963) begrepp “solitude”.
Många av de artiklar som svarade till vilka bakomliggande faktorer till känslan av ensamhet kunde även svara på frågeställningen om vilka åtgärder sjuksköterskan kan vidta för att minska ensamheten. Studieobjekten i studierna är konkreta handlingar sjuksköterskan kan utöva. I sådana fall bör sjuksköterskan vara lyhörd i mötet med främst äldre för att identifiera depressionssymtom och om vilja finns kan dagtid aktiviteter i grupp för äldre erbjudas. Det finns i uppsala 15 olika träffpunkter för de som fyllt 65 år, där olika aktiviteter anordnas, så som handarbete, odlingar och fysiska aktiviteter (Uppsala kommun, 2017).
En dator med installerat program för videosamtal så som Skype visade sig effektiv för de personer som känner sig ensamma (Tsai & Tsai, 2011). Om intresse hos den äldre att starta ett samtal med anhöriga över datorn finns och med hjälp från personalen, samt att anhöriga vill och kan hantera en dator är den åtgärden ingen omöjlighet. I studien av Jones et. al,( 2015) hade de istället lärt de äldre att hantera datorn och att starta upp en dator och starta ett samtal på skype behöver inte vara en omöjlighet, så länge intresset att lära sig finns. Att som äldre lära sig hur internet fungerar kan vara en möjlighet att genom sociala medier.
Det troligen enklaste och mest kostnadseffektiva en sjuksköterska kan göra är att vara noga med att tänka på sitt bemötande, att inte använder stereotypiska antagande kring de äldre man möter i sitt yrke då det visat förvärra känslan av ensamhet och deras självkänsla (Coudin &
Alexopoulos, 2010).
Enligt kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor ska sjuksköterskan kunna rikta omvårdnaden mot patientens grundläggande behov och upplevelser av det dagliga livet vilket inkluderar fysisk, psykosocial, andlig och kulturell dimension (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Att lida av ensamhet kan räknas direkt till den psykosociala dimensionen och indirekt i den fysiska dimensionen då känsla av ensamhet leder till en rad fysiska komplikationer såsom förhöjt systoliskt blodtryck, minskad sömn, tidigare död, diabetes, förhöjda
kolesterolvärden, depression och fysisk inaktivitet (Shutter et al.,2017; Holwerda et al., 2016;
Richard et al., 2017; Shankar et al., 2011). Däremot kan det ses som en alltför stor utmaning för sjuksköterskan att initiera någon av de åtgärderna som nämnts av de inkluderade
studierna. Däremot ska sjuksköterskan samverka i team för att bland annat skapa gemensamt lärande och beslutfattande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Därmed kanske
Metoddiskussion
För en komplett överblick över ett forskningsområde krävs att en systematisk litteraturöversikt (Forsberg & Wengström, 2016). Litteraturöversiktens kvalitet är
sammankopplat med kvaliteten av de inkluderade artiklarna, därav valet att kvaliteten ska hålla åtminstone medelhög till hög kvalitet. Om enbart de artiklar med hög kvalitet inkluderades skulle antalet artiklar vara undermåligt för studien. Urvalsgrupperna och randomiseringsförfarandet hos de olika inkluderade artiklarna varierade vilket i sin tur påverkade kvaliteten i denna litteraturöversikt.
Artiklarna mätte sin grad av ensamhet och depressionssymtom med hjälp av olika mätinstrument, som ibland avsåg mäta samma sak som andra mätinstrument men ställde andra frågor. En del studier hade samma mätinstrument men olika upplagor som hade olika poängsättning och olika antal frågor. Det är därför en svårighet att jämföra dessa studier med varandra och därför undersöktes det på förändringar under experimentet.
För en mer specifik och precis sökning kunde sökorden sett annorlunda ut samt mer flitigt användande av filter i sökprocessen.
I denna studie är samtliga artiklar av kvantitativ design. Detta på grund av att alla relevanta resultat av artikelsökningen genererade kvantitativa artiklar. En djupare förståelse för ensamhet som fenomen hade kunnat undersökas om artiklar av kvalitativ metod inkluderats.
Hade sökningen genererade studier av kvalitativ design, hade även de inkluderats då de i en annan utsträckning svarar på huruvida ett fenomen upplevs.
Inga geografiska restriktioner angavs för de inkluderade artiklarna, något som i viss
utsträckning skulle kunna ha en inverkan då det kan förekomma kulturella skillnader när det gäller hur äldre människor bemöts och ses på.
Styrkan i litteraturstudien är dess tydliga inklusions- och exklusionskriterier samt att det enbart inkluderades artiklar som är tio år eller yngre för att få så aktuella resultat som möjligt.
Avsaknaden av kvalitativa artiklar kan ses som en svaghet då de kan generera en annan dimension av djup av förståelse av ett fenomen eller företeelse som avses undersökas.
Slutsats
De identifierade riskfaktorerna för ensamhet var förekomst av depressionssymtom, att bo ensam, att bo på äldreboende, att ha avsaknad av sociala kontakter i någon form samt att bli dåligt bemött. En relation mellan känsla av sammanhang och ensamhet påvisades, där låg KASAM leder till hög känsla av ensamhet. Ett gott bemötande bör vara en självklarhet för sjuksköterskan medan Internet, sällskap med robotdjur och sociala aktiviteter är åtgärder sjuksköterskan kan initiera.
REFERENSER
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Coudin, G. & Alexopoulos, T. (2010). ‘Help me! I’m old!’ How negative stereotypes create dependency. Aging & Mental Health, 14(5), 516-523. doi: 10.1080/13607861003713182
Dahlberg, L., Andersson, L. & Lennartsson, C. (2016). Long-term predictors of loneliness in old age: Results of a 20-year national study. Aging & Mental Health, doi:
10.1080/13607863.2016.1247425.
Drageset, J., Espehaug, B. & Kirkevold, M. (2011). The impact of depression and sense of coherence on emotional and social loneliness among nursing home residents without
cognitive impairment - a questionnaire survey. Journal of Clinical Nursing, 21(8), 965-974.
doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03932.x
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Holwerda, TJ., van Tillburg, TG., Deeg, DJ., Schutter, N., Van, R., Dekker, J,… Schoevers, RA. (2016). Impact of loneliness and depression on mortality: results from the longitudinal ageing study amsterdam. The Brittish Journal of Psychiatry, 209(2), 127-134. doi:
10.1192/bjp.bp.115.168005
Jones, R.B., Ashurst, E.J., Atkey, J. & Duffy, B. (2015). Older people going online: Its value and before-after evaluation of volunteer support. Journal of medical internet research, 17(5).
doi: 10.2196/jmir.3943
Nyqvist, F., Cattan, M., Andersson, L., Forsman, A.K. & Gustafsson, Y. (2013). Social capital and loneliness among the very old living at home and in institutional settings: A comparative study. Journal of Aging and Health, 25(6), 1013-1035. doi: 10.1177/0898264313497508
Nyqvist, F., Cattan, M., Conradsson, M., Näsman, M. & Gustafsson Y. (2017). Prevalence of loneliness over ten years among the oldest old. Scandinavian Journal of Public Health, 45(0), 411-418.
Richard, A., Rohrmann, S., Vandeleur, C., Schmid, M., Barth, J. & Eichholzer, M. (2017).
Loneliness is adversely associated with physical and mental health and lifestylefactors:
Results from a Swiss national survey. PLoS One, 12(7). doi: 10.1371/journal.pone.0181442
Robinson, H., MacDonald, B., Kerse, N. & Broadbent, E. (2013). The psychosocial effects of a companion robot: a randomized controlled trial. Journal of the American Medical Directors Association, 14(9), 661-667. doi: 10.1016/j.jamda.2013.02.007
Saito, T., Kai, I. & Takizawa, A. (2012). Effects of a program to prevent social isolation on loneliness, depression, and subjective well-being of older adults: A randomized trial among older migrants in Japan. Archives of Gerontology and Geriatrics, 55(3). doi:
10.1016/j.archger.2012.04.002
Savikko, N., Ruotsalo, P., Tilvis, R. & Pitkälä, K. (2009). Psychosocial group rehabilitation for lonely older people: favourable processes and mediating factors of the intervention leading to alleviated loneliness. International Journal of Older People Nursing, 5(1). doi:
10.1111/j.1748-3743.2009.00191.x
Schutter, N., Holwerda, T.J., Stek, M.L., Dekker, J.J.M., Rhebergen, D. & Comijs, H.C.
(2017). Loneliness in older adults is associated with diminished cortisol output. Journal of Psychomatic Research, 95(0), 19-25. doi: 10.1016/j.jpsychores.2017.02.002
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning- som_sfs-2003-460
Shankar, A., McMunn, A., Banks, J. & Steptoe, A. (2011). Loneliness, social Isolation, and
Socialstyrelsen. (2016a). Vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 8 november, 2017, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20088/2016-2-29.pdf
Socialstyrelsen. (2016b). Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 8 november, 2017, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20356/2016-10-2.pdf Stanley, M., Richard, A. & Williams, S. (2016). Older peoples’ perspectives on time spent alone. Australian Occupational Therapy, 64(3), 235-242. doi: 10.1111/1440-1630.12353
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 8 november, 2017, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-
legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Takkinen, S. & Ruoppila, I. (2001). Meaning in life as an important component of
functioning in old age. Aging and Human Developement, 53(3), 211-231. [Epub ahead of print]
Tillich, P. (1963). The eternal now. New York: Charles Scribner’s Sons.
Tomstad, S., Dale, B., Sundsli, K., Saevareid, H.I. & Söderhamn, U. (2017). Who often feels lonely? A cross-sectional study about loneliness and its related factors among older home- dwelling people. International Journal of Older People Nursing, 12(4). doi:
10.1111/opn.12162
Tsai, H.H. & Tsai, Y.F. (2011). Changes in depressive symptoms, social support, and
loneliness over 1 year after a minimum 3-month videoconference program for older nursing home residents. Journal of Medical Internet Research, 13(4). doi: 10.2196/jmir.1678
Tse, M. (2009). Therapeutic effects of an indoor gardening programme for older people living in nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 19(7). doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02803.x
Uppsala kommun, Vård och omsorgsverksamhet. (2017). Mötesplatser för dig som är 65+.
Hämtad 21 december, 2017, från https://vardochomsorg.uppsala.se/fritid-och- traffpunkter/traffpunkter65/
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Zebhauser, A., Baumert, J., Emeny, R.T., Ronel, J., Peters, A. & Ladwig, K.H. (2015). What prevents old people living alone from feeling lonely? Findings from the kora-age-study.
Aging & mental health, 19(9), 773-780. doi: 10.1080/13607863.2014.977769
Bilaga 1.
Bilaga 2.
Författare (Nummer) Publikations datum
Syfte Metod/ Forskningsdesign Huvudsakligt
resultat/slutsats Styrkor & svagheter Vetenskaplig kvalitet
1.Coudin, G.
&
Alexopoulos, T.
(‘Help me!
I’m old!’
How negative stereotypes create dependency) (2010)
utforska effekterna av negativa åldringsstereoty per på
självrapporterad ensamhet, riskbeteende, subjektiv hälsa och beteenden när det gäller uppsökande av hjälp.
Totalt 57 deltagare mellan åldrarna: 65-78, samt var ensamboende deltog i studien. Deltagarna rekryterades från äldreklubbar samt
shoppingcenter. Deltagarna delades slumpmässigt in i tre grupper där de fick antingen läsa en text präglad med positiva, negativa eller neutrala synsätt på äldre.
Efteråt fyllde deltagarna i en enkät på 20 punkter av UCLA Loneliness Scale, vars fyrgradiga skalan byttes ut mot en sjugradig skala, för att ge ett bredare spektrum.
En uppskattning av emotionell ensamhet detekterades: (a= 0,86) som en brist på intima förhållanden och en indikator på social ensamhet, som beskrivs som upplevt
misslyckande i kontaktanknytningar.
Resultaten reflekterar det faktum att deltagare uppgav en högre grad av ensamhet efter att ha närmats med negativa stereotyper (p<0.05)
Medelbra kvalitet Relativt litet sample.
Resultaten var bara en del av hela studien som även innefattade hjälpsökande beteende, riskbeteende, subjektiv hälsa, självkänsla och utåtvändhet.
2. Dahlberg, L.,
Andersson, L.
&
Lennartsson, C.
(Long-term predictors of loneliness in old age:
results of a 20-year national study.)(2016)
Undersöka om det finns samband mellan ensamhet hos äldre och socialt engagemang över en 20 årsperiod.
Retrospektiv studie Data från SWEOLD, (Swedish Panel Study of Living Conditions of the Oldest Old) från 2002 och 2011 användes, samt
Levnadsnivåundersökningen (LNU) från 1981 och 1991.
Strukturerade intervjuer, i person, via telefon eller via post.
Ett starkt samband mellan civilstånd och ensamhet vid högre ålder. Att vara ogift vid hög ålder hade 5 gånger högre risk för ensamhet i hög ålder. Brist på socialt stöd var också viktigt tidigare i livet för ensamheten vid högre ålder. Att ha både sociala kontakter och aktiviteter var viktigt vid hög ålder.
Författarna fann dessutom en negativ association mellan låg nivå av sociala
Medelbra kvalitet
hög ålder.
3.Drageset, J., Espehaug, B. &
Kirkevold, M.
The impact of depression and sense of coherence on emotional and social loneliness among nursing home residents without cognitive impairment - a
questionnaire survey.(2011)
Analysera relationerna mellan depressiva symtom, känslan av sammanhang och
känslomässig och social ensamhet bland boende på särskilda boenden utan kognitiv svikt.
En tvärsnittsstudie med beskrivande,
korrelationsdesign. 227 deltagare intervjuades med hjälp av mätinstrument med avsikt att mäta depression, social trygghet och känsla av sammanhang.
Studien har tre fynd. Det första är att symtomen på depression är associerat med
känslomässig och social ensamhet. Det andra är att Känslan av
sammanhang inte reglerar förhållandet mellan depression och känslomässig och social ensamhet. Det tredje är att Känsla av
sammanhang är direkt relaterad till
känslomässig och social ensamhet.
Medelbra kvalitet Av de 252 som uppfyllde studiens inklusionskriterier, valde 10% att inte delta i studien. De resterande 90% valde att delta, vilket ger studien litet bortfall.
4. Jones, R., Ashurst, E., Atkey, J. &
Duffy, B.
(Older people going oline: its value and before-after evaluation of volunteer support) (2015).
1. Utforska möjligheten, och
arbetsbelastning en för värvade volontärer i 50- års åldern att hjälpa äldre i åldrarna 65 och över att använda internet.
2. Bedöma effekten av kontakt med andra, ensamhet, mental hälsa, livsglädje och oberoende vid användning av internet.
3.Bedöma hur de äldre skattar värdet av att använda internet
Sessioner mellan volontärer och äldre hände antingen privat eller i grupp.
Sessionerna tog rum en gång i veckan, i 8 veckor i totalt 12 timmar. Man mätte fem självbedömmande variabler:
ensamhet, mental hälsa, livsglädje och oberoende.
Deltagarna fick bättre socialt nätverk, minskad ensamhet och förbättrad mental hälsa.
Medelbra Kvalitet Inga exklusionskriterier - dessutom är en del siffror oklara.
5.Nyqvist, F., Cattan, M., Andersson, L., Forsman, A.K. &
Gustafson, Y.
Social capital and
loneliness among the very old living at home and in institutional settings: A comparative study. (2013)
Undersöka länken mellan socialt kapital och ensamhet bland äldre, antingen ensamboende eller på
äldreboende där socialt kapital innebär samspelet mellan den äldre och hans/hennes sociala miljö på mikronivå.
Urvalet valdes baserat från data från “Gerontological Regional Databas and Resource Centre project”.
890 tillfrågades varav sammanlagt 483 deltog i studien. En samlade in data bland deltagarna i form av intervjuer där följande bedömdes; Barn, boendesituation, social kontakt via besök & telefon samt hälsofaktorer såsom kognitiv svikt och ADL.
Deltagarna som bor ensamma i hemmet uppgav känsla av enamhet i högre andel än de som bor med någon. Samma gäller för dem som: uppfattar att få besök sällan/aldrig samt sällan/aldrig bedöker andra de som uppfattar sig som ensama har dock mer frekventa telefonsamtal.
Deltagarna som bor på institution och uppger bl.a: De inte har besökt andra, hade sämre kognition och var beroende av hjälp vid I- ADL eller P-ADL.
Känslan av ensamhet var högre hos de deltagare som hade depressionssymtom, oavsett boendesituation.
Bra kvalitet.
Relativt stort bortfall som kan dra ner på studiens trovärdighet
6.Nyqvist, F., Cattan, M., Conradsson, M., Näsman, M. &
Gustafsson, Y.
(Prevalence of loneliness over ten years among the oldest old)(2017)
Undersöka prevalensen av ensamheten hos de allra äldsta under en 10 årsperiod och studera inflytandet av olika
sociodemografis ka- sociala och hälsoeffekter på ensamhet.
Longitudinell studie. Urvalet slumpades ur umeås
kommun. Personerna i urvalet vad hälften av alla 85-åringar, alla 90 åringar och alla som var 95 år eller äldre. Data samlades in 2000- 2002, 2005-2007 och 2010- 2012.
De variabler med starkast korrelation med ensamhet var vara ensamboende eller bo på någon typ av boende samt uppge
depressionssymtom.
Utöver detta var även känslan av att vara socialt isolerad och ha nedsatt kognitiv funktion oberoende variabler till ensamhet.
Medelbra kvalitet Styrkan med artikeln är att urvalet är relativt stort och medgivande från samtliga inblandade har varit väsentligt för forskarna. En svaghet är det externa bortfallet där det mellan de olika datainsamlings
tillfällena under de tio åren.
7. Robinson, H.,
Macdonald, B. Kerse, N.
& Broadbent, E.
The
psychosocial effects of a companion robot: a randomized controlled trial.
Undersöka psykosociala effekterna av sällskapsroboten , Paro, på äldreboende/sju khusavdelning i jämförelse med kontrollgrupp.
RCT. Deltagande var frivilligt. 40 deltagare rekryterades från både äldreboende och sjukhus. 20 personer daledes
slumpmässigt in i experimentgrupp och interventionsgrupp.
experimentgruppen fick besöka Sälroboten, Paro, 2 gånger i veckan i 12 veckor.
Kontrollgruppen åkte på andra aktiviteter såsom bio, hantverka eller bingo.
De som fick ta hand om och klappa robotsälen visade sig statistiskt signifikant få minskad känsla av ensamhet jämfört med de som fick åka på andra aktiviteter.
Bra kvalitet
Resultatet är statistiskt signifikant
8. Saito, T., Kai, I. &
Takizawa, A.
Effects of a program to prevent social isolation on loneliness, depression, and
subjective well-being of older adults:
A randomized trial among older migrants in Japan (2012).
Utvärdera interventions- programmet
“gatekeeper”
som syftar till att förhindra social isolering hos äldre ensamma genom att skapa nätverk med andra äldre och samhällets
”gatekeepers”, alltså den grupp av anställda volontärer som jobbar för att hjälpa äldre med bland annat känslan av ensamhet.
Det är en RCT med uppföljning sex månader efter start, där The Life Satisfaction Index A (LSI-A), Geriatric Depression Scale (GDS), Ando-Osada-Kodama (AOK) loneliness scale användes för att utvärdera resultatet med “gatekeeper”.
Experimentet visade en minskad effekt på ensamheten jämfört med kontrollgruppen.
Medelbra kvalitet Storleken på bortfallet kan ses som negativt men att resultatet var statistiskt signifikant ses som positivt.
9. Savikko, N.,
Routasalo, P., Tilvis, R. &
Pitkälä, K.
(Psychosocia l group rehabilitation for lonely people:
favourable
Utvärdera de gynnsamma processerna och förmedlingsfakt orerna för en psykosocial grupprehabiliter ingsinsats för att lindra äldre människors ensamhet.
En RCT stuide med
kontrollgrupp med ett urval av den finska befolkningen som var över 75 år.
Flera av de fördelaktiga processerna i grupperna ledde till att interaktion mellan deltagare
identifierades. Deltagare som kan välja sitt eget gruppinnehåll (konst, motion eller skrivning) säkerställde att
gruppmedlemmar kunde hitta personer med
Bra kvalitet
Fördelen med artikeln är att den har ett stort urval med ett förhållandevis lågt bortfall, 28%.
processes and mediating factors of the intervention leading to alleviated loneliness.
(2009)
liknande intressen i sina grupper. Att göra saker och ting och dela dessa erfarenheter ledde till känslor av samhörighet:
10. Tomstad, S., Dale, B., Sundsli, K., Saevareid, H.I. &
Söderhamn, U. (Who often feels lonely? A cross- sectional study about loneliness ans its related factors among older home-
dwelling people) (2017).
Undersöka prevalensen av känslan av ensamhet hos äldre personer som bor hemma samt identifiera möjliga faktorer som förklarar deras känsla av ensamhet.
Tvärsnittsstudie.
Enkätundersökning som skickades ut i Norge med frågor om: återkommande känsla av ensamhet, subjektiv hälsa, kronisk sjukdom, behov av hjälp vid ADL, vara aktiv, ha
livsglädje, frågor om frekvensen av kontakt med;
familj, vänner och grannar.
bakgrundsfrågor om deltagarens; ålder, kön, civilstånd samt frågor från verktyg som; SOC-29, GHQ- 30, SASE, NUFFE.
11,6% av deltagarna rapporterade att de kände sig ensamma ofta.
Medelåldern för de som kände sig ensamma var högre än dem som inte kände sig ensamma.
Studien fann att sex av varandra oberoende faktorer påverkade känslan av ensamhet.
Att leva ensam, att inte vara nöjda med livet, att ha psykiska problem, känna en svag känsla av sammanhang, att inte ha kontakt med grannar och risk för
undernäring.
Bra kvalitet
11.Tsai, H.H.
& Tsai Y.F.
(Changes in depressive symptoms, social support, and loneliness over 1 year after a minimum 3- month
Bedöma den långvariga effekten av videokonferens intervention för att förbättra sociala stödet, minska
ensamheten och depressiva status för äldre på äldreboende
Longitudinell kvasiexperiment. 90 deltagare randomiseras till kontroll- (n=50) och experimentgrupp (n=40).
Deltagaren deltog i videokonferens minst en gång i veckan i ett år.
Deltagaren bedömdes med enkät under 5 tillfällen; innan experimentet, vid 3 månader, vid 6 månader, vid 9 månader
Ensamhet och depression ökade för både experiment och kontrollgruppen.
Ökningen för
kontrollgruppen är dock mycket mer markant än för experimentgruppen.
Interventionen hade ingen som helst effekt för det upplevda sociala
Medelbra kvalitet Utförd i Taiwan, vilket kan medföra kulturella skillnader - annat resultat skulle medföra om studien hade tagit plats i Norden eller Sverige.
nursing home residents).
(2011).
Geriatrisk Depression Scale, UCLA- Loneliness Scale samt frågor om Socialt Stöd.
12. Tse, M.
(Therapeutic effects of an indoor programme for older people living in nursing homes) (2009)
Utforska ADL och
psykosocialt välmående bland äldre som bor i
äldreboende.
samt att utforska effektiviteten av ett
trädgårdsprogra m i syfte att öka socialiseringen, minska
ensamheten och verka för ADL samt öka tillfredställelsen med livet.
Ej randomiserad kontrollerad studie (quasi-experimental).
En gång i veckan - i 8 veckor möts gruppen där de
successivt inleder planteringen samt en
planteringsdagbok komplett med bilder på deras plantor.
Vecka åtta var alla inbjudna att dela med sig det man skrivit i sin
planteringsdagbok. Vecka ett togs ett basvärde för
experimentgruppen samt kontrollgruppen, dessa värden ansågs tillräckligt lika för att inte göra en statistisk skillnad. Samma värden togs vecka 8.
De psykologiska parametrar som mättes var: Socialt nätverk, livsglädje, ensamhet och ADL.
Signifikanta förbättringar
konstaterades för socialt nätverk, livsglädje och minskad ensamhet för experimentgruppen.
Dessa förbättringar hade inte heller någon
korrelering med ålder, utbildningsnivå, ekonomisk situation, eller tidigare
erfarenheter inom plantering.
Medelbra kvalitet Svagheter i studien är storleken av sitt sample samt män är
underrepresenterade.
Utöver detta utfördes studien i Hong Kong och därmed kan annat resultat uppnås i Sverige relaterat till kulturella skillnader.
13.Zebhauser, A., Baumert, J., Emeny, R.T., Ronel, J., Peters, A.
& Ladwig, K.H. (What prevents old people living alone from feeling lonely?
Findings from the KORA- Age_study) (2015).
Undersöka de olika resurser äldre som lever ensamma använder för att inte lida av ensamheten.
Ensamhet mättes med UCLA-Loneliness-Scale.
Följande faktorer mättes:
Socialt nätverk (SNI), Utbildningsnivå (låg: <12år, hög >12 år), Inkomst. ADL (Health-Assessment
Questionaire Disability Index), Bräcklighet,
Handgrepp som en indikator på sarkopeni, Kognitiv funktion (TICS), Nedsatta sinnen (nedsatt hörsel och/eller nedsatt syn).
Livsglädje, Härdighet (Resillience Scale-11), Depression, Ångest, Stress.
Signifikant association mellan socialt nätverk och ensamhet samt bräcklighet och ensamhet. Härdighet, Despression och Ångest hade också en statistisk signifikant association med ensamhet.
Hög
Härdighet/”Ressiliance
” har att göra med KASAM?
Medelbra kvalitet Bortfallet beskrivs ej utförligt, inte heller inklusionskriterier.
