• No results found

Relationsskapande på fritidshemmet genom musik: En aktionsstudie om hur relationsskapande genom musik fungerar på fritidshemmet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Relationsskapande på fritidshemmet genom musik: En aktionsstudie om hur relationsskapande genom musik fungerar på fritidshemmet"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Självständigt arbete inom det

fritidspedagogiska området, 15hp.

Relationsskapande på

fritidshemmet genom musik

En aktionsstudie om hur relationsskapande genom musik fungerar på fritidshemmet

English:Building relationships through musik in the leisure home Författare: Simon Granelli Handledare: Kristina Holmberg Examinator: Lena Glaés- Coutts

(2)

Abstrakt

Denna studie undersöker hur musik fungerar som ett verktyg för relationsskapande arbete inom fritidshemmets undervisning. Studiens syfte är att utföra en intervention på ett fritidshem för att ta reda på hur fritidshemmet pedagogiskt arbetar med relationsskapande samt för att föröka skapa en förändring av synen på arbete med relationsskapande genom musik. Metoden som använts är aktionsforskning där forskaren framarbetat olika aktiviteter för att belysa metoder för att arbeta med musik som relationsskapande verktyg.

Dokumentationsverktygen är Videoinspelade aktiviteter, observationer och intervjuer.

Resultatet, som från denna mindre undersökning, visar att relationsskapande genom musik är väldigt användbart som metod och kan med fördel användas mer i relationsskapande på fritidshemmet. Eleverna i studien har reagerat positivt på samtliga aktiviteter och visar viss förmåga att reflektera kring relationsskapande som skett i intervjuer.

Nyckelord

Relationsskapande, musik, upplevelse, gemenskap

(3)

Innehåll

1 Inledning ___________________________________________________________ 1 2 Syfte _______________________________________________________________ 2

3 Tidigare forskning ___________________________________________________ 2 3.1 Musik ________________________________________________________________ 2 3.2 Relationer ____________________________________________________________ 3 3.3 Sammanfattning________________________________________________________ 4 4 Nulägesanalys _______________________________________________________ 5

5 Teoretiskt ramverk___________________________________________________ 5 5.1 Relationsskapande ______________________________________________________ 5 6 Metod ______________________________________________________________ 6

6.1 Metodval _____________________________________________________________ 6 6.2 Val av fritidshem _______________________________________________________ 7 6.3 Genomförande _________________________________________________________ 7 6.4 Produktion och analys av data _____________________________________________ 8 6.5 Etiska överväganden ____________________________________________________ 9 7 Resultat och analys __________________________________________________ 10

7.1 Aktivitet ett: Spontan dans ______________________________________________ 10 7.1.1 Planering ________________________________________________________ 10 7.1.2 Intervju __________________________________________________________ 11 7.1.3 Analys ___________________________________________________________ 12 7.2 Aktivitet två: Ljudtvilling _______________________________________________ 12 7.2.1 Planering ________________________________________________________ 12 7.2.2 Videoinspelning/Intervju ____________________________________________ 13 7.2.3 Analys ___________________________________________________________ 14 7.3 Aktivitet tre: Fyra hörn _________________________________________________ 14 7.3.1 Planering ________________________________________________________ 14 7.3.2 Intervju __________________________________________________________ 15 8 Diskussion av analys _________________________________________________ 17

8.1 Hur kan man arbeta med relationsskapande med musik som grund? ______________ 17 8.2 Hur kan musik skapa goda relationer mellan elever med olika bakgrunder? ________ 17 8.3 Vilka förändringar blir synliga i utvärderingen av interventionen? _______________ 18 8.4 Metoddiskussion ______________________________________________________ 18 8.5 Framtida Forskningsområden ____________________________________________ 19 9 Referenser _________________________________________________________ 20

10 Bilagor ____________________________________________________________ I 10.1 Bilaga A: Elevintervjuer ________________________________________________ I 10.2 Bilaga B: Informations- och samtyckesbrev & Samtyckesblankett _____________ XII Samtyckesblankett för att delta i relationsskapande genom musik på fritidshemmet ___ XIII

(4)

1 Inledning

Relationsskapande är en central del i lärares pedagogiska arbete. Det är genom elevers och lärares olika relationer, mellan och till varandra, som en stabil och välfungerande verksamhet byggs. Goda relationer skapar också trivsel i skolan och på fritidshemmet vilket är viktigt för elevers fortsatta sociala utveckling Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) (2019). Relationsskapande sker hela tiden i alla skolans rum och på flera olika sätt. Detta innebär inte nödvändigtvis att alla ska vara vänner med varandra utan snarare att det ska finnas en god stämning mellan alla som är verksamma på fritidshemmet.

Musik ses sällan som ett relationsskapande medel på fritidshemmet trots att

musikupplevelser och musicerande ofta sker i grupp. Enligt Danielsson (2012) är musik sällan en central aktivitet i kamratumgängen utan ligger snarare som en bakgrund i gemensamma aktiviteter eller i det generella umgänget. Det innebär att kamratgruppen inte nödvändigtvis delar musiksmak men att det finns en acceptans gentemot

gruppmedlemmarnas musikaliska preferenser. Musikaliska influenser är dock förknippat med nära kamratrelationer då umgänget bildar en arena för att dela och uppleva ny musik med varandra (Danielsson 2012).

Pedagogiska magasinet (2019) publicerade en artikel om projektet Vibrations of music.

Projektet gick ut på att tre förskolor i tre europeiska länder gemensamt utgår från FN:s barnkonvention i arbetet kring förståelsen av demokrati. Detta kan förstås genom John Deweys teori kring hur skolan formar samhället genom att de som samverkar i det utvecklar demokratiska värderingar som barn. Om demokratiska och kulturella värderingar grundas i tidig ålder ökar chansen att individen utvecklar en sund samhällssyn där alla individer ses som en del av en helhet. Skolan är nyckeln till ett välutvecklat och socialt accepterande samhälle (Dewey 2004).

I projektet syntes det att barnen på förskolorna lärde sig mycket av varandra genom att gemensamt delta i aktiviteter där musik präglat aktiviteterna. Musiken används i projektet som en gemensam grund för både pedagoger och elever och beskrivs som

”något grundläggande mänskligt”, då både språk och kultur skiljde sig mellan förskolorna som fanns i Sverige, Bulgarien och Grekland. Musiken var kärnan i den relationsskapande aspekten av ett arbete som vill gynna samhället och demokratisk värdegrund (Eklund 2019).

Ett av fritidshemmets huvuduppdrag är att utveckla barns förmågor för att skapa goda vänskapsrelationer. Lgr 11 (2019) beskriver under syftesdelen kapitel fyra, att alla elever på fritidshemmet ska genom undervisningen ges möjlighet att utveckla goda relationer för att känna trygghet och tillhörighet till elevgruppen. Detta är en väsentlig del både i lärarnas och i barnens agerande, inte bara i fritidshemmet utan i hela skolans värld. Det relationsgrundande arbetet är en central del i ett barns livslånga lärande då identitetsskapande och social gemenskap bildas genom allsidiga kontakter och i samspel med andra.

Dahl (2014) skriver att i det relationsskapande arbetet identifierar fritidspedagoger olika slags gemenskaper mellan eleverna, både från större mer öppna gruppgemenskaper till mindre och mer intima allianser mellan två eller fler elever. Dessa gemenskaper kan

(5)

är någonting som jag har observerat under både min egen skolgång, mina vikariat på olika skolor samt den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).

Idag möter den svenska skolan flera utmaningar. Nya grupper barn och lärare med skilda bakgrunder utmanar hur vi tidigare tänkt kring gemenskap, relationer och

lärande. För att stärka dessa relatoner behövs utarbetade arbetssätt med olika verktyg för att hitta gemenskaper mellan eleverna. Den här studien handlar om att beskriva och analysera hur musik kan användas som ett av dessa verktyg för att överbrygga olikheter och skapa gemenskap i den pedagogiska verksamheten på fritidshemmet. Kan

musicerande, musikintresse och musikstilar användas för att skapa en gemensam mötesplats för barn från olika bakgrunder och i så fall hur?

2 Syfte

Syftet är att genomföra en intervention i ett fritidshems pedagogiska verksamhet där musik ska användas för att främja relationsskapande och överbrygga olikheter. En intervention innebär att en forskare går in i en vardaglig verksamhet för att pröva ett arbetssätt eller en metod. Interventionen ska visa hur fritidshemmets pedagogiska planering kan utvecklas i förhållande till relationsskapande genom musik.

I studien kommer både lärares och elevers perspektiv att bejakas.

Följande forskningsfrågor studeras

Hur kan man arbeta med relationsskapande med musik som grund?

Här är utgångspunkten teoretisk, alltså hur lärare kan arbeta med musik som relationsskapande medel med grund i forskning och läroplanen.

Hur kan musik skapa goda relationer mellan elever med olika bakgrunder?

Detta utgår från praktiken. Hur väl fungerar det musikbaserade relationskapandet i skolans praktik och hur väl fungerar detta ur lärares och elevers perspektiv?

Vilka förändringar blir synliga i utvärderingen av interventionen?

Hur ser elevernas relationer ut efter aktiviteterna? Kan eleverna reflektera kring musikens roll i vardagen eller till och med se en förändring i deras egna relationer till musik och varandra?

3 Tidigare forskning

I kapitlet om tidigare forskning kommer innehållet som utgår från skolan framförallt behandla musikens innebörd för relationsskapande i grundskolan snarare än

fritidshemmet. Detta på grund av underskott av forskningsartiklar som behandlar just fritidshemmet och dess relationsskapande arbete. Fritidshemmet har ett kompletterande uppdrag gentemot grundskolan då de båda följer kapitel 1 och 2 i läroplanen.

Applicerbarheten av forskningen blir därav den samma som på fritidshemmet.

3.1 Musik

Scheid (2009) visar i sin studie att elever använder musiken som ett sätt att finna sin egen identitet i både gruppsammanhang och individuellt. Studien visar att musik

(6)

utbringar känslor som inte framkommer i tillexempel texter eller bilder då han menar att ljud har större associationsyta. Musiken blir då ett kommunikationsverktyg mellan individer som har liknande emotionella upplevelser kring detta. Enligt Scheid är musiken någonting som är viktigt i skapandet av kamratrelationer då den

upplevelsebaserade gemenskapen bildar en mycket god samhörighet mellan eleverna.

Studien utgick från både kvalitativa och kvantitativa metoder där den kvalitativa metoden var observationer och intervjuer och den kvantitativa en enkätundersökning.

Bergman (2009) har utfört en studie i syfte att ta reda på hur elever i årskurs sju till nio använder musik för att uttrycka identitet, vad de lär sig genom musik samt vilka

musikaliska färdigheter som utvecklas hos ungdomar i olika sammanhang. Resultatet visar att identitetsskapande är en ständigt pågående process och inte endast en fas.

Musiksmak och genre som uttrycksform för identitet har visats både kunna variera över tid och bestå under en längre period i studien.

Bergman beskriver i studien att tidiga musikaliska upplevelser kan fungera som en grund för identitetsskapande, inte bara genom lyssnande utan även genom skapande av och lekar kring musik. Lyssnarvanor kan även speglas i identitet, studien visar nämligen att allt från sociala bakgrundsfaktorer som kön och etnicitet till attityd till skolgång har betydelse för vilken genre individen lyssnar på.

Gurgels (2015) studie visar på ett antal strategier för positiva lärar-elev relationer och hur avgörande dessa relationer är för att engagera elever i ett musik klassrum som präglas av en kulturell mångfald. Studiens resultat visar hur lärarens aktiva arbete för stärkta relationer gentemot sina elever bidrar till att relationerna upplevs som rättvisa från båda parter.

Gurgel menar att förutsättningen för den goda relationen ligger i lärarens kännedom kring andra kulturers mönster kring bland annat kommunikation, musicerande och musikskapande. När dessa mångkulturella interaktionsmedel appliceras i klassrummet, skapas ett klassrumsklimat där eleverna kan ta del av undervisningen i allt större

utsträckning då de kan relatera till dess innehåll.

Roy & Dowd (2013) skriver om varför musik är personligt och meningsfullt för identitetens konstruktion på flera olika nivåer. De menar att musikens mening och budskap speglar människan och dess umgängen. Musiken används som ett

dokumentationsverktyg för att markera event och viktiga aspekter i livet så som relationer och dess utveckling hos individen. Den kan även fungera som en form av gruppgemenskap då gemensamt musikintresse eller delade musikstilar bildar en form av

”vi” känsla i gruppen. Musiken upplevs både hos individen och i samband med andra.

Däremot definierar den inte gruppen, men hjälper till i etablissemanget och skapandet av gemenskap.

3.2 Relationer

Dahl (2014) utförde en studie för att ta reda på hur lärare inom fritidshem arbetar med elevrelationer. Studien utgår ifrån två arbetslag där fyra utbildade lärare var verksamma i vardera lagen. Studiens resultat visade att elever framförallt utgår ifrån kön, delade intressen och personliga likheter i relationsskapande med andra elever.

Dahl skriver att barn ständigt utarbetar nya kamratrelationer och att de tidigt i sina liv utgår ifrån de gemenskaper och sociala sammanhang som de lever i under det

(7)

förhandlingsprocesser för att bibehålla relationer samt skapa nya. Det beskrivs här att det är genom sociala och kulturella sammanhang som barn utvecklas och att dessa kulturella möten berikar barnens intellektuella utveckling. Då eleverna gärna utmanar varandra genom förhandlingsprocesser och gemenskaper visar studien att eleverna behöver utmanande gemensamma övningar, tillexempel musicerande i grupp. Dahl problematiserar fortsättningsvis pedagogens roll i relationsskapandet och om det finns belägg för en utomstående att gå in och stötta elever som har svårt att anknyta till kamratgrupper för att utmana de strategier som barn ibland använder.

Ihrskog (2011) poängterar i sin avhandling Kamratskapandets betydelse för lärandet att lärande utgår från två relationella aspekter. Först det teoretiska lärandet som kommer av en god relation till lärare och sedan det praktiska lärandet som sker i samspel med jämnåriga kamrater. Det är i gemensam lek som barn utarbetar social kompetens och identitet gentemot den övriga elevgruppen vilket i sin tur sätter prägel på kvalitén av det informella lärandet. Ihrskog menar att barns relationer utmanas i gruppsammanhang vilket ofta sker genom lärarstyrda aktiviteter på fritidshemmet. Relationer är en

avgörande del i elevernas trivsel på fritids och på så vis också en avgörande aspekt i det sociala och informella lärandet.

Hon skriver även att barn från första mötet med varandra söker likheter, eller snarare

”likasinnade”. Först söker barn efter något liknande yttre attribut för att ett samtal ska starta mellan dem. Genom samtalen testas mer personliga likheter så som åsikter, tankar och känslor och för att en bra vänskapsrelation ska etableras behöver både yttre och inre likheter stämma väl överens.

Hansson (2012) skriver i sin studie om hur avgörande ömsesidig respekt är mellan individer för att en god relation ska bildas mellan dessa. Studien utfördes på 2 skolor i Sverige där 69 elever deltog i semikonstruerade gruppintervjuer.

I resultatet visar Hansson vikten av en ömsesidig respekt mellan elever då det stärker relationerna så att varken misstro eller respektlöshet uppstår inom elevgruppen.

Resultatet beskriver även respekt som någonting ömtåligt och osäkert vilket grundas i att kännedom om motparten i en relation aldrig är total. Det finns alltid osäkerheter kring den andra personen i en relation då människan generellt är en väldigt komplex varelse med flera tankar och värderingar. Detta bidrar till att motparten i en relation alltid har någonting att förmedla. Förutsatt att båda parters uppfattningar, synsätt och åsikter får komma till tals och kan diskuteras ömsesidigt kan respekt liknas med likvärdighet. Med detta i åtanke ses respekt som en ömtålig men värdefull aspekt i skapande av relationer.

3.3 Sammanfattning

Forskning om relationer behandlar generellt sett hur individer samspelar och

kommunicerar men saknar nästintill helt någon form av estetisk grund. Däremot syns en brygga mellan musik och relationsskapande aspekter som inte går att bortse ifrån i forskning som handlar om musik. Identitet och gruppsammanhang är aspekter som tas upp i relationsbaserad forskning, därför behövs mer forskning med kopplingar till musik inom området. Musikbaserade skrifter och forskningsartiklar visar att relationer är en viktig del i musicerande och att det kan fungera som ett relationsskapande verktyg.

(8)

4 Nulägesanalys

Skolan jag utförde studien på var en VFU-skola. Den ligger i utkanten av en mellanstor stad och det socioekonomiska upptagningsområdet är ett bostadsområde med

lägenheter, mindre radhus och villor med närliggande naturmiljö. Fritidshemmet jag praktiserat på består av elever från tre andraklasser med mellan 20–25 elever i varje klass. Den sociala strukturen på fritidshemmet är grupperad i bemärkelsen att eleverna generellt endast umgicks med sina klasskamrater, även under fritidstiden. Detta var något kollegiet hade uppmärksammat och ville utmana för att ge eleverna större möjlighet till relationsskapande utanför den egna gruppen.

Min VFU-lärare, som har varit yrkesaktiv i snart 10 år och arbetat på VFU-skolan i ca fyra år, har tillsammans med hens kollegor tidigare arbetat med vänskap och goda relationer för att utmana grupperingarna. De har däremot aldrig använt musik som en bidragande faktor för relationsskapande arbete. Jag ansåg därför att skolan passade bra för min studie då syftet var att utföra en intervention samt att relationsskapande genom musik inte används tidigare som metod.

5 Teoretiskt ramverk

5.1 Relationsskapande

Det som Ihrskog (2006) syftar på med relationsskapande är arbetet som behövs för att en ömsesidig förståelse och respekt ska bildas mellan två individer. Detta innebär inte att en individ måste förstå exakt hur den andre tänker eller har stor respekt för den andre. Ihrskog nämner i studien att faktorer som klass, kön och vilken generation en person tillhör spelar roll för vad en vän är enligt denne. Däremot varierar uppfattningar kring vilka aspekter som beskriver hur en god vän ska vara. Ord som accepterande, trygghet, tillit, engagemang och ärlighet nämns men även tre begrepp som jag tidigare nämnt som faktorer för en god relation, nämligen ömsesidighet, förståelse och respekt Tetzchner (2016) definierar relationsskapande som det som uppstår när individer uppnår en form av närhet. När elever upplever någonting tillsammans eller delar upplevelser verbalt delar de någonting personligt, vilket i sin tur leder till en ökad inre förståelse och tillit till motparten.

I detta arbete kommer relationsskapande som begrepp användas som en bas för ömsesidig förståelse och respekt. De relationer som uppstår i sammanhang där musik diskuteras eller upplevs på olika sätt kommer att vara viktiga då det enligt Tetzchner (2016) skapas relationer i dessa stunder. Det som kommer att behandlas utifrån

relationsskapande begreppet är hur eleverna i samtal, aktiviteter och genom lek arbetar ihop med varandra både i grupp och i par och vad som sker relationellt mellan eleverna.

Då studiens syfte är att utvärdera det relationsskapande arbetet på fritidshemmet används begreppet för att definiera detta.

(9)

6 Metod

6.1 Metodval

Eftersom jag i den här studien avsett planera, genomföra och utvärdera undervisning fann jag aktionsforskning som ett lämpligt tillvägagångssätt. Rönnerman (2018) beskriver aktionsforskning som en typ av praktiknära forskning. Syftet med aktionsforskning är att utgå från praktiska frågor och bidra med kunskaper för att utveckla praktiken utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket kan återfinnas i skollagen (SFS 2010:800, 1 kap 5§), när arbete med syfte att förändra utbildning ska utföras (Rönnerman 2018).

Aktionsforskning är en lämplig metod då den används i kärnan av undersökningen där jag som forskare gått in i en uppstyrd aktivitet som både observerande och deltagande part. Syftet med interventionen är att upptäcka och förändra ett pågående fenomen på skolan vilket gör aktionsforskning till en användbar metod. Den mest kritiska aspekten i aktionsforskning är att individerna aktivt deltar i situationer där en problematik är påtaglig och att lösa problemet (Robson & Mc Cartan 2002). Då jag som forskare vart en aktivt deltagande part under aktiviteterna kan resultetet komma att påverkas av detta.

Då eleverna normalt sett interagerar utan vuxet sällskap under övriga fritidsaktiviteter.

De grupperingar eleverna ingår i vid vuxenledd aktivitet kan skiljas från deras grupperingar vid mer sponan lek.

Observationen sker naturligt i aktionsforskning då forskaren är en ständigt deltagande part. Observationerna bidrar med en form av förstärkning gentemot svaren som deltagarna ger under sina intervjuer. Forskaren får på så vis en djupare inblick kring varför respondenten svarat som den gjort och kan enklare jämföra svaret med hur situationen utspelades (Yin 2007). Observationerna gjordes av VFU- läraren då hen besatt kunskap kring elevernas tidigare grupperingar. Det hen skulle observera var eventuella skiftningar i elevers relationer och grupperingar. Hen följde inget observationsschema utan antecknade fritt med fokus på elevernas relationer och grupperingar under aktiviteterna. Observationsanteckningarna analyserades mot intervjusvar och videoinspelningar. Då observationer sällan är exakta nog för att anses reliabla behöver dessa förstärkas genom andra metoder som mer exakt återger den information som önskas. Med detta i åtanke ska det poängteras att observationernas syfte var att ge en bakgrund kring elevernas tidigare relationer under analysen då arbetet utgår från aktionsforskning.

För att se elevernas relationsskapande, deltagande och känslomässiga uttryck videofilmades aktiviteterna. Videoinspelningen fungerade då som ett verktyg för dokumentation och gav högre reliabilitet då inspelningen objektivt fångar det som sker.

Validiteten av videoinspelningen stärks eftersom jag kunde titta på filmerna upprepade gånger och diskutera tillsammans med VFU-läraren. Lilja (2005) menar att

videotekniken, till skillnad från traditionella observationer, möjliggör användande av olika kodningsscheman på grund av den efteranalytiska förutsättningen den bidrar med.

Detta gav en fördel när jag skulle se mönster och tolka de olika data som samlats in från texter, intervjuer och lärarens dokumentation under aktiviteten.

Jag valde även att utföra semistrukturerade elevintervjuer för att se hur eleverna upplevde-och påverkades av aktiviteterna utifrån deras perspektiv. Intervjusvaren kom även att förstärka validiteten av videoinspelningarna då jag som forskare här har

(10)

möjlighet att verifiera det som visades. Giota (2005) skriver om pålitlighet kring elevintervjuer i studier och menar att en avgörande aspekt är att respondenterna får frågor som de kan relatera till och är relevanta sett ur deras perspektiv. Det finns ett flertal aspekter som kan bevisas problematiska i elevintervjuer såsom komplicerade och långa frågor eller att intervjun sker i en ovan miljö för eleven. Det kan även leda till att validiteten av intervjusvaren minskar. Frågorna som ställs ska därför vara meningsfulla för eleverna och utgå från de sociala sammanhang de upplevde och befann sig i samt om de ser någon relationell utveckling gentemot övriga deltagare i aktiviteten. Det är även viktigt att intervjuerna sker på en plats där respondenten känner sig trygg och får den tid hen behöver för att svara på frågorna. Ges dessa förhållanden blir intervjuerna mer valida och upplevs av respondenten som ett samtal snarare än ett förhör.

6.2 Val av fritidshem

Fritidshemmet där jag valde att utföra studien var en VFU skola. Då studien baseras på aktionsforskning samt att syftet var att utföra en intervention, var VFU-skolan ett lämpligt val. I urvalet utgick jag från deltagande med mellan 10–20 elever under videoinspelade/observerade aktiviteter. Under aktiviteterna tog en VFU-lärare anteckningar kring hens observationer av hur elevernas gruppdynamik påverkats av aktiviteten. Efter varje aktivitet intervjuades fyra elever individuellt av mig. Intervjuerna utgick från elevernas upplevelser kring aktiviteten och om de upplevde att de skapat nya relationer genom musiken och i samtal om delad musiksmak och musikupplevelser, se bilaga A.

6.3 Genomförande

Världen genomgick under tiden jag utförde min studie en pandemi. COVID-19 krävde att aktiviteterna utfördes utomhus eller i en större sal och att det inte fick förekomma fysisk kontakt, vilket tvingade mig till att planera om och tänka ett steg extra.

Aktiviteterna ugick från relationsskapande vilket försvårade utförandet då många av de aktiviteter jag tänkte använda på något sätt involverar fysisk kontakt.

Undersökningen utgick från tre aktiviteter som jag planerade i samarbete med

verksamma lärare på fritidshemmet, vilket beskrivs i resultatkapitlet. Då det var många aspekter att förhålla sig till med tanke på COVID-19 bestämde jag och min VFU-lärare oss för att involvera eleverna så lite som möjligt i planerandet av aktiviteterna. Eleverna var dock fortfarande en viktig del i aktiviteterna och var delaktiga på andra sätt än i just planerandet. Aktiviteterna utfördes 1 gång i veckan i tre veckor och baserades på samarbete, musik och gruppsamverkan. Aktiviteterna pågick i cirka 30 minuter.

Under aktiviteten hade läraren, som jag planerat aktiviteterna ihop med, tagit anteckningar utifrån vad hen såg för relationsmönster i elevgruppen. Om hen observerade tillexempel grupperingar, splittringar eller sammanslutningar genom övningen, antecknades detta av läraren så att det kunde analyseras ihop med

videoinspelningen och elevernas respons under intervjuerna. Elevintervjuerna pågick i cirka tre minuter där jag ställde enklare frågor som eleverna kunde förstå och relatera till. Intervjuerna utfördes i ett rum på fritidshemmet som eleverna vistas i under såväl skoltid som fritidstid.

(11)

6.4 Produktion och analys av data

I undersökningen används tre olika dokumentationsverktyg: 1) Videoobservationer av pedagogiska aktiviteter, 2) en observerande lärare tar fria observationsanteckningar och 3) jag genomför semistrukturerade elevintervjuer som dokumenteras med ljudinspelning (se bilaga A).

I analysen har videoinspelningarna tolkats och analyserats tillsammans med

intervjusvaren och VFU-lärarens anteckningar. VFU-läraren tar anteckningar kring om hen sett skiften i elevernas allmänna grupperingar under aktiviteten. Efter aktiviteten intervjuades fyra elever för att ta få en inblick i deras upplevelser av aktiviteten.

Elevintervjuera transkriberades för att få fram citat som bidrar till tolkningsmöjligheter vid analys av övriga data. Intervjuerna utfördes direkt efter aktiviteten då jag ville få respons medan upplevelsen fortfarande var färsk i elevernas minne. Efter varje aktivitet utfördes fyra intervjuer, där två var med pojkar och de andra två med flickor. VFU- läraens anteckningar, intervjusvaren och filmerna ställdes sedan mot varandra för att få en detaljerad helhetsbild av situationen rent praktiskt, teoretiskt och upplevelsemässigt.

Den insamlade datan analyserades i samtal med VFU-läraren som besitter tidigare kunskap om elevgruppen och dess olika relationer. Hens tidigare erfarenheter tillsammans med arbetets teoretiska grund bidrog således till analys av aktionen.

Frågorna i undersökningen är utformade för få en inblick i elevernas relation till musik, om de upplevde relationsskapande under aktiviteten och deras förmåga att reflektera kring relationskapande. Tetzchner (2016) skriver att relationsskapande sker i utbytet av upplevelser och känslor, vilket kommer analyseras i förhållande till musik och

musikaliska upplevelser. Utifrån Ihrskog (2006) analyseras relationsskapande utifrån de relationella aspekter som beskrivs såsom ömsesidighet, respekt, accepterande och förståelse och om eller hur de upplevs hos elever.

Alla tre aktiviteter är baserade på frivilligt deltagande och följande tre aspekter

undersöks: generell inställning och relation till musik, elevers relationskapande genom musikbaserad aktivitet och individuella beslutstaganden kring musik.

Lilja (2005) talar om hur videoanalyser vid observationer möjliggör en betydligt bredare tolkningsmöjlighet av beteenden än vid intervjuer. En videoinspelning fångar betydligt mer av en situation än en traditionell observation och ger dessutom möjlighet till mer djupgående analys av beteenden. Detta är därför ett bra komplement till intervjuer då det möjliggjort större noggrannhet vid jämförelse av intervjusvaren och deltagarens beteende under aktiviteterna. Videoanalysen blev ett värdefullt bidrag till

undersökningen då de förtydligade hur den praktiska situationen hanterats av

deltagarna. Det underlättar intervjuarens förståelse av respondentens tolkning av den praktiska situationen om videoanalysen sedan kompletteras genom en intervju (Larsson, Lilja & Mannheimer 2005).

Rönnerman (2012) definierar aktionsforskning som en eftersträvan av närhet till praktiken och dess utövare i både den aktuella forskningsfrågan och huruvida resultatet kan nyttjas. Däremot skriver hon vidare att de tre ovannämnda verktygen skapar en distansering från praktiken, vilket hon menar är nödvändigt för att skapa kunskap om praktiken. Det bidrar till självinsikt genom den skriftliga dokumenteringen, kollektiv kunskap genom dialogen i intervjuerna och en kommunikativ kunskap genom analys av den insamlade data som kommer av de inspelade aktiviteterna. Detta ska då leda till att

(12)

forskaren går från det kända för att prova det okända och relatera de nya kunskaperna till egna erfarenheter.

6.5 Etiska överväganden

Att delge information kring vad som förväntas av deltagarna, vad studiens syfte är, vad som sker i undersökningen samt hur informationen kommer att användas är ett måste ur ett forskningsetiskt perspektiv. Därför kommer jag att utgå från de fyra etiska

huvudkraven informationskravet, samtyckskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet i de informations- och samtyckesbrev jag skickat ut i samband med forskningsundersökningen.

Informationskravet innebär framförallt att undersökningsdeltagare informeras om vad som förväntas av dem och vad deras villkor för deltagande är. Kravet menar också att alla inslag som kan vara avgörande för deltagande ska presenteras. Det är därför även viktigt att informera att deltagarna har möjlighet att avbryta sin medverkan precis när de vill samt att deltagandet är helt frivilligt. Inför undersökningen skickades information- och samtyckesbrev (se bilaga B) ut till samtliga elevers vårdnadshavare där de fick information kring undersökningens syfte samt uder vilka former undersökningen skulle ske Vetenskapsrådet (2014).

Härifrån kommer vi in på samtyckeskravet vilket innebär att alla deltagare skall ha givit samtycke kring att de är villiga att delta. Det är speciellt viktigt att denna information når elevers vårdnadshavare då yngre barn inte besitter förmåga att avgöra hur

deltagande i undersökningar kan påverka deras liv. Således måste alla elevers deltagande verifieras av minst en ansvarig vårdnadshavare per elev. Även här är det viktigt att poängtera att deltagande är frivilligt och kan avbrytas när deltagaren eller dess vårdnadshavare så önskar. Inför undersökningen skickades information- och samtyckesblankett (se bilaga B) ut till samtliga elevers vårdnadshavare där de fick ge sitt medgivande till elevens medverkan Vetenskapsrådet (2014).

Konfidentialitetskravet kan ses som den tystnadsplikt gentemot alla involverade i forskningsprojektet, vilket innebär såväl forskaren som respondenterna. Kravet gäller framförallt data som kan anses som etiskt känslig vilket är en avgörande faktor att försäkra alla deltagande parters anonymitet. Det ska framgå att all min insamlade data är anonymiserad på en nivå där det inte går att avgöra vem respondenten är om läsaren inte känner denne väl. All lagrad dokumentation ska därför förvaras på sätt som gör det omöjligt för utomstående att komma åt den. I transkribtioner av elevintervjuer är därför all personlig information så som namn, efternamn och klass, helt anononymiserad Vetenskapsrådet (2014).

I forskning som utgår från barns aktiva deltagande finns det en rad känsliga punkter, i synnerhet med den typen av dokumentation som jag använt mig av då jag både spelat in intervjuer och filmat pedagogiska aktiviteter med eleverna. Här går nyttjandekravet in för att försäkra deltagarna att allt insamlat material endast kommer att användas i forskningsändamål och av mig. Därför ska det finnas beskrivningar om hur materialet använts för att försäkra deltagarna och dess vårdnadshavare att informationen inte kommer att brukas i kommersiellt syfte Vetenskapsrådet (2014).

(13)

7 Resultat och analys

Här presenteras alla tre aktiviteter med empiri från observationer, intervjuer och analys av videoinspelningar. De tre aktiviteter som utförts är baserade på relationsskapande genom musik och har utgått från eget spontant deltagande, parövningar och

strukturerade aktiviteter. Innan intervjusvaren presenteras en kort förklaring av aktiviteten samt aktivitetens planering.

Intervjuerna utgår från ett elevperspektiv och hur de upplevde relationsskapande och gemenskap under och efter aktiviteten. I intervjusvaren benämns jag som I, eleven som intervjuas benämns först som E och sedan utifrån numret i den turordning som de intervjuades till exempel E1 (Elev 1), E2 (Elev 2), E3 (Elev 3) och så vidare. Detta för att försäkra elevers anonymitet enligt konfidentialitetskravet. Jag intervjuade 12 elever under hela undersökningen.

7.1 Aktivitet ett: Spontan dans

Det som observerades i aktiviteten var hur eleverna själva deltog i musikaliska

sammanhang spontant. Detta gjordes för att undersöka hur elevernas relation till musik ser ut och vad eleverna gör till musik som de både känner igen och aldrig hört innan.

Elevernas generella grupperingar observerades även för att se om det skapades nya gemenskaper under aktiviteten.

7.1.1 Planering

Målet var att se hur elever i årskurs två förhåller sig till musik och att ge dem möjlighet till allmän rörelse till musik. Detta gjordes genom att observera frivilligt deltagande samt vad eleverna gjorde när de deltog.

I läroplanen kapitel ett står det att eleverna ska få möjlighet att pröva och utveckla olika uttrycksformer samt att rytmik, dans och musicerande ska vara inslag i skolans

verksamhet. Båda dessa aspekter kommer i uttryck under aktiviteten då målet med aktiviteten är att eleverna får tillfälle att uttrycka sig genom både dans och allmän rörelse till musik samt genom att lyssna på musik. Aktiviteten baseras på olika former av deltagande och då det inte ställs några krav på vad eleverna ska göra under

aktiviteten finns det större möjlighet för allmänt deltagande oavsett förutsättningar. Det står även i läroplanen att elever ska använda och ta del av olika uttrycksformer som musik och dans, vilket de gör under aktivitetens gång i både lyssnande och dans till musiken som spelas. Då det inledningsvis i kapitel fyra står att undervisningen på fritidshemmet ska ta utgångspunkt i elevers intressen samt att eleverna kontinuerligt ska utmanas till nya upptäckter, är aktiviteten anpassad för alla olika typer av deltagande utan att kräva att eleverna är aktiva i deltagandet. Vidare står det i kapitel fyra att elever ska ges förutsättningar för att uttrycka sig genom estetiska uttrycksformer vilket de får genom denna typ av frivillig aktivitet Lgr 11 (2019).

I aktiviteten behandlas följande delar från det centrala innehållet i Lgr 11 (2019).

Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.

Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.

(14)

Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.

Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.

Eleverna fick information vid skoldagens slut om att jag skulle spela musik utomhus vid den så kallade ”scenen” på skolgården. Jag spelade först några utvalda låtar från olika musikgenrer som jag inte trodde att eleverna tidigare lyssnat på eller ens hört.

Deltagandet var då väldigt lågt med en till två deltagande elever. Eleverna kom fram till mig och sa att jag skulle byta musik vilket jag gjorde efter ca 15 minuter. Deltagandet blev nu betydligt högre med mellan 10–15 elever som deltog med både koreograferade- och spontana danser samt några som bara satt och sjöng med till musiken. Då det under aktiviteten var mellan 30–40 elever på fritidshemmet så anser jag deltagandet som lågt.

7.1.2 Intervju

I intervjuer med elever framgår det att anledningen till det låga deltagandet var att eleverna antingen inte kände igen musiken eller inte tyckte att den var bra. I intervju med E2 framgår detta tydligt då hen uttrycker att om musiken känts igen hade hen deltagit.

E2: Alltså jag tror inte jag hörde nått, eller jo jag tror jag hörde någonting men jag kände inte igen något.

I: Okay! Om de hade vart så att jag hade spelat någon låt som du kände igen.

E2: Mm?

I: som du kanske lyssnar på hemma eller så.

E2: Mm

I: Tror du att du hade kommit bort då?

E2: Ja

På detta vis fortsätter det i resterande intervjuer där E1 och E4 uttryckte att de inte uppskattade musiken och därför valde att göra annat, men att de senare blev lockade av musik de kände igen och tyckte om.

I: Ok, men sen fick ni ju bestämma egna låtar.

E1: Mmm

I: Blev det bättre då kände du?

E1: Ja

Samtliga respondenter svarade att de hade varit delaktiga från början om de själva hade fått välja musik vilket tyder på att deltagande utgick helt från elevers egna musikaliska preferenser vilket tydligt framgår i E4s svar.

I: Hade du vart med från början om du hade fått välja låt direkt tror du?

E4: Mm I: De hade du?

E4: Ja

Aktiviteten pågick utomhus och ingen videoinspelning kunde göras då elever från hela skolan befann sig på platsen. Jag och min VFU-lärare var däremot ständigt närvarande observatörer och vi båda konstaterade att det inte skedde några gruppindelningar som bröt elevers tidigare relationsmönster under aktiviteten.

(15)

7.1.3 Analys

En reflektion jag kan göra från aktiviteten är att elevernas generella relation till musik är intressebaserad då eleverna endast är villiga att delta utifrån egna musikaliska

preferenser. Utifrån mina forskningsfrågor har jag sett att en intervention på

fritidshemmets generella arbete med musikaktiviteter, kan bidra till att eleverna skapar nya relationer utanför den egna gruppen. Det finns underlag för att arbeta med musik som ett relationsskapande verktyg men det har tidigare inte skett på ett sätt som

motiverar och involverar alla elever på fritidshemmet. Lärarna använder inte musiken i denna kontext som ett relationsskapande medel, utan snarare som en rogivande aktivitet där elever övar på danser och umgås med de vänner som de vanligtvis umgås med.

7.2 Aktivitet två: Ljudtvilling

Aktivitet två går ut på att eleverna själva ska få arbeta med relationsskapande genom att lyssna och samarbeta i ”omaka par”. Aktiviteten är utformad för att se hur elevernas relationer påverkas av musikbaserad aktivitet och om den generella gemenskapen mellan eleverna på något sätt förbättras eller försämras under aktiviteten.

7.2.1 Planering

I aktivitet två var målet att undersöka om gemensam musiksmak kan skapa någon form av relationell brygga för elever i årskurs två samt om och hur det visar sig i en

samarbetsövning. Elevantalet under aktiviteten är mellan 10-20 elever.

I läroplanen står det att leken är väsentlig i det aktiva lärandet framförallt under de tidiga skolåren då leken har stor betydelse för att eleverna ska ta till sig kunskaper av olika former. Elevers undersökande och lek är viktiga delar i undervisningen och kommer fram här genom att elever får undersöka och upptäcka hur olika människors förutsättningar är genom att låtsas vara blinda. Detta poängteras vidare i läroplanen då det står att skolans undervisning ska främja elevers förståelse för andra människor.

Eleverna ges i denna aktivitet möjlighet att skapa förståelse för andra människor och leva sig in i andras livssituationer då de under aktiviteten får uppleva en blind persons verklighet. Aktiviteten är baserad på parsamarbete vilket leder till att eleverna ska få utveckla sina samarbetsförmågor tillsammans med andra. I kapitel fyra nämns delar som behandlar relationsskapande. Först står det att undervisningens syfte är att främja

elevers förmåga att lära tillsammans med andra genom lek och rörelse samt genom utforskande och praktiska arbetssätt. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kamratrelationer så att de känner tillhörighet och trygghet i gruppen. Båda delar behandlar vikten av elevers samspel och att de ska få möjlighet att arbeta och samverka med andra för att skapa relationer, vilket inte bara är viktiga mål i aktiviteten utan även på fritidshemmet och denna aktiviteten syftar till att utveckla dessa delar Lgr 11 (2019).

I den andra aktiviteten behandlas följande delar i det centrala innehållet som ska leda till utveckling av elevers relationsskapande utifrån Lgr 11 (2019):

Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.

Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang.

(16)

Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig.

Idrotter och andra fysiska aktiviteter inomhus och utomhus under olika årstider och i olika väder.

Normer och regler i elevernas vardag, till exempel i lekar och spel, och varför regler kan behövas.

Aktiviteten började med att jag och min VFU-lärare delar upp eleverna i par. För att främja relationsbyggandet utgick parindelningen ifrån att sätta ihop elever som inte brukar umgås och helst inte går i samma klass. När alla elever fått en partner så skulle paret gemensamt komma fram till en låt som de båda tyckte var bra och berätta vad de valt för låt till mig. Jag lade då in den låt de valt i en spellista. När alla par valt en låt delade jag ut en ögonbindel per par och berättade att första delen går ut på att en i paret ska vara ”blind” och hitta sin partner endast med hjälp av ljud. I andra delen fick alla elever ögonbindlar och skulle nu hitta varandra när jag spelade den låt paret kommit överens om i början.

Resultatet av denna aktivitet synliggjordes främst genom intervjuerna där respondenten fick reflektera kring hur diskursen om gemensam musiksmak påverkade relationen till dess partner. Videoanalysen fungerade som en form av överblick där den generella gruppsammanhållningen observerades dels för att se hur eleverna arbetat med en partner de inte är vana vid samt om det gav någon förändring av grupperingar i elevgruppen.

7.2.2 Videoinspelning/Intervju

Intervjuerna visade att eleverna tyckte att övningen var rolig och att par samarbetet fungerade trots att de inte arbetat så mycket med just den personen innan. Detta kom fram när E7 fick frågan om hur det var att samarbeta med en person som hen aldrig annars umgås med.

I: Mm, hur var det att jobba ihop med (E7s partner)?

E7: Ja de var okay

I: De var okay, känner ni varandra sen innan och så, brukar ni jobba tillsammans?

E7: Nej det har vi faktisk inte, vi har aldrig riktigt känt varandra och så

E5 var den enda respondenten som hade samarbetat med en person som hen vanligtvis umgås med vilket tydligt framgår i videoinspelningen då de kramades och hoppade runt i en ring när de parades ihop. Detta framgår även i intervjun med E5 när hen får frågan om relationen med partnern förstärkts genom övningen.

I: Med tanke på att ni fick bestämma en låt ihop och sådana grejer, det är inte så att det har gett er någon starkare vänskap eller så, känner du det?

E5: ehm nej

I: Okay ni är liksom kompisar sen innan och så?

E5: Ja

Utöver E5 så har övriga respondenter känt en svag relationell förändring gentemot sin partner vilket E6 nämner i citatet nedan. E8 och E6 hade sedan tidigare en svag relation med sina partners där E8 spelar i samma lag som sin partner på fritiden. E6 gick på

(17)

relationen blivit något starkare efter aktiviteten och då genom att de fått gå ihop och valt en låt de båda tycker om.

I: Känner du att, på något sätt liksom att nu när ni har fått snacka ihop er om vad ni tycker om för musik tillsammans och så känner du typ att ni blivit lite bra kompisar nu igen eller så?

E6: Ja

I videon syns att eleverna som blivit ihop parade endast är på samma plats som sin partner när aktiviteten väl sker. Men när det är paus eller när jag förklarar vidare instruktioner mellan aktivitetens olika delar går eleverna till de vänner som de

vanligtvis umgås med. Det svar som respondenterna ger i intervjun matchar ganska bra med det som filmats, samtliga elever ser ut att har roligt då de skrattar och interagerar med varandra på olika sätt. Däremot överensstämmer inte respondenternas intervjusvar exakt med det som observerats då samtliga påstod att relationen till dess partner blivit något starkare. Detta har inte gått att urskilja visuellt utan behövs dokumenterats vidare för att bekräfta om påståendena kring stärkta vänskapsrelationer stämmer eller inte. Det innebär alltså inte att de elever som gav påståendet inte svarade sanningsenligt, men att det är svårt att avgöra om det stämmer.

7.2.3 Analys

Jag och VFU-läraren studerade videoinspelningen och samtalade om hens observation kring hur eleverna interagerade parvis och i förhållande till andra par. Vi kunde då konstatera att det även i denna situation inte skett några annorlunda grupperingar eller relationsmönster under loppet av övningen.I elevintervjuerna framgick däremot att samtal om gemensam musiksmak ökar känslan av gemenskap mellan individer som tidigare inte haft någon nära relation. Eleverna uttrycker en ökad känsla av samhörighet gentemot dess partner efter att de fått samtala om gemensam musiksmak, vilket kan tolkas att musiken kan fungera som en relationell brygga. I läroplanens kapitel fyra nämns att eleverna ska ges förutsättningar att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer vilket belyser att musikbaserade relationsskapande övningar relevanta Lgr 11 (2019).

7.3 Aktivitet tre: Fyra hörn

Aktivitet tre är en övning som utfördes för att undersöka hur elevernas tidigare relationer påverkar beslutstagande kring musik. Frågorna som ställdes till eleverna handlade om att tydliggöra hur stor roll eleverna själva anser att musiken har i vardagen och vilken funktion musik har i deras vänskapsrelationer.

7.3.1 Planering

Fyra hörn är en övning som går ut på att elever i årskurs två får ett påstående eller liknande som de ska förhålla sig till. De ska sedan ställa sig i ett av fyra hörn, som symboliserar olika åsikter eller preferenser till det sagda påståendet, för att sedan kort argumentera för anledningen till att de ställde sig i just det hörnet. I denna övningen var målet att se hur självständiga eleverna var i sina svar och om de tog beslut utifrån sig själva eller utifrån sina vänner.

(18)

Intervjusvaren och videoinspelningen har analyserats tillsammans för att se om elevens svar påverkas av gruppen eller om svaren stämmer med vad eleven faktiskt tycker.

Elevantalet under aktiviteten är mellan 10–20 elever.

En av avsikterna med aktiviteten var att uppmuntra eleverna att vara öppna för olika uppfattningar, något som enligt läroplanen ska uppmuntras i skolan och i fritidshemmet.

Eleverna ska genom aktiviteten arbeta utifrån personliga preferenser, vilket innebär att alla deltagare någon gång under aktiviteten ska få dela med sig av detta på ett tryggt sätt utan att känna sig utpekade. För att försäkra mig om att ingen känner sig utpekad eller otrygg uppmuntras eleverna att dela tankar och åsikter om det val de gjort. Det

förtydligas även att det är frivilligt att svara över huvud taget. Detta ska leda till att eleverna lär sig att alla har rätt till en åsikt, vilket speglas i de demokratiska uppdraget som fritidshemmet har. Uppdraget beskriver att undervisningen bedrivs efter

demokratiskt arbete och ska förbereda elever för att aktivt delta i samhället.

En riktlinje för alla som arbetar i skolan är att verksamheten ska bidra till elevers interaktion med varandra samt att de ska visa respekt för enskilda individer och att det vardagliga arbetet utgår från demokratiska förhållningssätt. Detta passar väl in i

aktiviteten då den syftar till att eleverna ska ta ställning och öva på att förmedla åsikter.

Aktiviteten ger även eleverna möjligher att utveckla och pröva olika identiteter i samspel med varandra. Målet med övningen var just att eleverna ska få möjlighet att pröva sin identitet genom lek för att förhålla sig till egna tankar och åsikter samt att i samspel med andra förmedla och framföra dessa Lgr 11 (2019).

Följande centralt innehåll, behandlas under aktivitet tre utifrån Lgr 11 (2019):

Ord och begrepp som uttrycker behov, känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden kan uppfattas av och påverka en själv och andra.

Tolka och samtala om olika estetiska uttryck.

Demokratiska värderingar och principer, i sammanhang som är bekanta för eleverna.

Hur gemensamma beslut kan fattas och hur konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt.

Initiera, organisera och delta i lekar av olika slag.

7.3.2 Intervju

I intervjuerna framgår att samtliga elevers vardag innehåller musik på något sätt. Från elevernas svar syns det att E9 har minst musikaliska influenser då hen endast använder musik som en bakgrundsdetalj vid andra aktiviteter. E11 däremot, har flest musikaliska influenser då hen spelar instrument och lyssnar på musik till vardags.

I: Okay, och då har vi den sista frågan. hur mycket håller du på med musik under dagen, eller såhär hur mycket håller du på med musik på fritiden typ spelar, sjunger lyssnar och så vidare?

Mycket, ibland typ lite då och då, väldigt lite eller typ inte alls?

E9: ehh jag vet inte

I: okay, men du spelar inget instrument eller så E9: näe

I: näe, men du lyssnar på musik ibland när du spelar

(19)

I jämförelse med E11s svar på samma fråga blir kontrasten väldigt tydlig då hen både kan reflektera kring hur mycket musik denne lyssnar på samt att musik är en del av hens vardag.

I: okay! Och så femte och sista frågan, hur mycket håller du på med musik på fritiden?

Mycket, ibland, lite eller inte alls?

E11: Asså jag spelar instrument och så men bara en gång i veckan I: ah va roligt! Vilket då?

E11: (ohörbart pga avbrott från elev som sprang in under intervjun)

I: ok, men du lyssnar på musik ibland och spelar instrument en gång i veckan?

E11: ja.

I videon ser jag även att E9s svar är något annorlunda än vad de är i intervjun. Hen uttryckte till exempel i intervjun att hen inte lyssnar på musik tillsammans med sina vänner alls, medan hen under aktiviteten ställde sig i hörnet som representerade svaret

”ibland men bara i bakgrunden”.

I: Fråga nummer tre, brukar lyssa på musik ihop med dina kompisar? Ja de gör vi, Nej vi gör aldrig det, ja men vi har mest på det i bakgrunden eller nån gång ibland?

E9: eehh nej

I: så ni brukar aldrig göra det?

E9: nej

E10s och E12s svar under aktiviteten matchade mer eller mindre exakt de svar de gav under intervjun, vilket kunde ses i videoinspelningen av aktiviteten. E11s intervjusvar visade dock på en bredare användning av musik än vad som angavs i aktiviten.

I: all right, nästa fråga är vad du gör när du lyssnar på musik.

Slappnar du av, e de mest som ett bakgrundsljud när du gör annat, sjunger eller dansar du med eller brukar du inte lyssna på musik så mycket?

E11: ehh jag brukar ehh typ sjunga med och har de ibland i bakgrunden när jag spelar.

Ovan ger E11 två svar i intervjun då hen svarar att hen använder musik som

underliggande faktor som bakgrundsljud. I videon syns det däremot att svaret E11 gav under aktiviteten var ”sjunga och dansa med”, där musiken har en mer central roll.

Analys

Forskningsfrågorna ställs här mot hur självständiga eleverna är i beslutstagande samt hur vänskapsrelationer särskiljer elevers förmåga att vara självständiga. Det som gick att se här var att gruppen elever jag valt att intervjua, generellt visade att de kunde fatta beslut utifrån sig själva. Det intressanta däremot var att den elev som gav andra svar under intervjun hade generellt fler vänner som deltog under aktiviteten än de andra tre respondenterna. Varken E10, E11 eller E12 hade större avvikelser från aktivitetssvaren i förhållande till de svar de gav under intervjuerna. E9s svar under aktiviteten var

däremot märkbart påverkade av grupptryck från hens vänner då E9 sällan valde hörn först och att hens kamratgrupp ofta var homogena i hur de svarade. I intervjun framgår det att E9s musikkonsumtion är mindre omfattande än vad hen uppgav under

aktiviteten. Detta kan tolkas som tecken på grupptryck då varken E9 eller hens vänner under aktiviteten tog självständiga beslut vilket kan tyda på en skör inre gruppdynamik.

Det hade till exempel varit väldigt intressant att se vad som hänt om en av

gruppmedlemmarna plötsligt valde något annat än resterande. Vänskapsgruppen visades vid flera tillfällen påverka varandras svar vilket kan tyda på att det är viktigt för

gruppens medlemmar att de tycker och tänker lika. Gruppsammanhållningen kan på så

(20)

sätt tros baseras på gemensamma preferenser. Här kan det diskuteras om lärare bör utmana elevernas grupperingar då det eventuellt kan upplösa elevers vänskapsgrupper.

Det som kan arbetas med i förhållande till detta är att lärare kan utveckla elevers förmåga att uttrycka egna preferenser på ett demokratiskt sätt.

8 Diskussion av analys

Här sammanfattas den analys jag gjort i resultatet av undersökningen och ställs i förhållande till forskningsfrågorna, den tidigare forskningen och andra källor så som läroplanen. Forskningsmetoderna kommer även att diskuteras samt vad för framtida forskning som kan vara intressant i förhållande till de fynd som gjorts i detta arbete.

8.1 Hur kan man arbeta med relationsskapande med musik som grund?

Dahl (2014) nämner att det är svårt att se en koppling mellan vuxnas involverande i elevers relationsskapande och goda relationer, det blir då snarare påtvingat och obekvämt än naturligt. I motsats till Dahl ser jag att relationsskapande sker i större utsträckning under de aktiviteter jag själv planerade, snarare än den som baserats på frivilligt deltagande. Då aktiviteten Spontan dans inte var styrd på samma sätt som de andra två aktiviteterna visade eleverna inget engagemang utan blev snabbt ointresserade och valde därför att avstå från aktiviteten. Däremot observerades ett större deltagande i de andra två aktiviteterna som var planderade och mer styrda. Därmed kan slutsatsen vara att eleverna i denna studie föredrar aktiviteter som är strukturerade och ledda av lärare då det involverar interaktion utanför deras vanliga vänskapsgrupper.

Min VFU-lärare, som känner eleverna väl har hjälpt mig i både planering och

elevindelning. Hennes kunskaper om elevernas tidigare relationer och gruppindelningar gjorde att planeringen av styrda aktiviteter anpassades så att nya relationer kunde utarbetas. Juul & Jensen (2009) lyfter vikten av att pedagogen besitter en välgrundad relationskompetens för att förstå sig på de många lager som framförallt planerade aktiviteter utgör rent relationellt.

Det finns underlag i litteratur för att arbeta med musik som relationskapande verktyg, Scheids (2009) visar bland annat att musiken kan ses som ett kommunikationsverktyg mellan individer och därmed vara viktigt i skapandet av kamatrelationer. Även Bergman (2009) visar att ungdomar använder musiken för att uttrycka sin identitet. Även i Lgr 11 (2019) poängteras att eleverna ska få tillfälle till att uppleva musik och andra estetiska uttrycksformer på fritidshemmet, då det är en arena för att lära tillsammans och utveckla förmågor att kommunicera och samarbeta. De aktiviteter som genomförts under

undersökningen är alla exempel på hur lärare på fritidshemmet kan arbeta med relationsskapande genom musik.

8.2 Hur kan musik skapa goda relationer mellan elever med olika

bakgrunder?

(21)

hur musiken kan få elever att dela och tala om musik och uppleva den ihop i

relationsskapande syfte. Roy & Dowd (2013) lyfter fram att delade musikstilar bidrar med en form av ”vi känsla” i gruppsammanhang. Det de ställningstagande eleverna gjorde under aktiviteten Fyra hörn visar att ”vi känslan” styrt beslutstagandet då vänskapsgrupperna valde samma alternativ.

När individers preferenser kring musik delas, delar de med sig av något personlig och skapar en gemenskap med de som känner på samma sätt (Bergman, 2009). Dahl (2014) nämner just gemenskaper när hon skriver om hur elever skapar och bibehåller relationer samt att gemensamma övningar så som musicerande i grupp utmanar elever till att finna nya relationer och grupper. Det som beskrivs av respondenterna i aktivitet två,

Ljudtvilling, där de i intervjuerna uttrycker en ökad gemenskap till sin samarbetspartner då de fick samtala om gemensamma musikaliska preferenser, kan tolkas som en form av relationsskapande. Då eleverna inför ljudtvilling aktiviteten blev ihop parade med en partner som de inte känner så väl sker den utmaning som Dahl (2014) nämner. I likhet med Bergman och Dahl, menar Scheid (2009) att musiken bildar en upplevelsebaserad gemenskap och är därmed användbar för att skapa samhörighet i både grupper och på individuell nivå.

8.3 Vilka förändringar blir synliga i utvärderingen av interventionen?

För att ordentligt utvärdera interventionen hade förlängd forskningsprocess behövts på fritidshemmet. Då studien utfördes under en VFU period var tiden begränsad, vilket innebar att interventionen enbart utfördes vid ett tillfälle. Om en faktisk förändring ska synas behövs snarare ett utvecklingsarbete över tid än ett fåtal aktiviteter under fem veckor. Eleverna hade förmåga att reflektera kring relationsskapandet, men för att en intervention ska vara lyckad och synlig behövs mer tid för att utföra undersökningen.

Det blev därmed synligt i och med elevernas reflekterande förmågor, att musikbaserade relationsskapande aktiviteter är möjliga att utföra och kan gynna elevers relationer på olika sätt. En intervention kring relationsskapande genom musik är möjlig på detta fritidshem, då övriga aktiviteter som utfördes oftast utgick från rörelseglädje eller skapande. Här fanns relationsskapande som en del i aktiviteterna men det fick ingen framträdande roll. Saker som betonades betydligt mer på detta fritidshem var

rörelseglädje och vistelse i olika miljöer både inne och ute.

8.4 Metoddiskussion

De metoder som använts för dokumentation i arbetet har kompletterat varandra på ett välfungerande sätt. Observationerna som gjordes genom hela arbetet hade som främsta syfte att upptäcka eventuella förändringar i elevernas interaktioner under aktiviteterna.

Därav passade min VFU-lärare väl som observatör då hens kunskaper kring elevernas tidigare relationer var avgörande för att se förändringar i relationsmönster.

Det som videoinspelningarna har bidragit med är precis det som Lilja (2005) beskriver, en bredare möjlighet till analys, vilket har hjälp i analysen av intervjuerna samt att verifiera de observationer som min lärare gjort. Då arbetet har utgått från upplevelser kring aktiviteterna har videoinspelningen hjälpt mig verifiera intervjusvaren rent praktiskt så att jag med säkerhet kan förlita mig på den empiri som samlats in.

Intervjuerna har varit den främsta källan av empiri framförallt i undersökandet kring elevernas upplevelser av relationsskapande. Kvale & Brinkman (2014) beskriver att

(22)

barn i intervjuer får möjlighet att förmedla sina upplevelser och uppfattningar av omvärlden, vilket syns i intervjusvaren. Reliabiliteten i svaren kan problematiseras utifrån de faktorer Giota (2005) beskriver, där formuleringen av frågor under intervjuerna blir avgörande. Frågorna har därför formulerats så att eleverna lätt kan förhålla sig till ämnet vilket har underlättat både analysen och intervjun i sig. Då frågorna är direkta och konkreta blir svaren simpla och ligger i direkt korrelation med frågan som ställts.

Aktionsforskning var ett bra val då jag som aktivt deltagande ledare kunde vara med i stunden medan VFU-Läraren som har god kännedom om elevernas relationer

observerade. Rönnerman (2012) beskriver detta som närhet till praktiken och dess utövare. Det var därför inte konstigt att jag var närvarande utan mer naturligt då jag sågs mer som en deltagande lärare än en forskare. Folkesson (2012) prolematiserar vidare kring det faktum att en lärare som forskar inom den egna praktiken kan ha svårt att se sin egen roll i arbetet. Då denna studie snarare utgick från elevers relationsskapande än lärarens roll i relationsskapandet, uppstår inte denna probematik

8.5 Framtida Forskningsområden

I framtiden hade en liknande studie med fler aktiviteter och någon form av uppföljning varit att föredra. Dels för att gå djupare i ämnet samt för att utforska begreppet

relationsskapande och dess förutsättningar. Det hade även varit intressant att se hur integrering av nyanlända elever fungerat genom relationsskapande genom musik på mångkulturell nivå. Då fritidshemmet nyligen blivit tillagt i läroplanen och fått ökad status kommer förhoppningsvis förutsättningarna för fortsatta utvecklingsområden även öka med mer och mer forskning kring fritidshemmet som peagogisk verksamhet. Mer forskning inom fritidshemmet innebär förbättrade förutsättningar för utvecklad undervisning vilket kommer att gynna både elever och verksamma lärare.

(23)

9 Referenser

Bergman, Åsa. 2009. Växa upp med musik: ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Diss., Göteborgs universitet.

Tillgänglig på internet:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20314/1/gupea_2077_20314_1.pdf

Dahl, Marianne. 2014. Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Kalmar: Linnéuniversitetet. pp. 37-38. 39-40

Danielsson, Annika. 2012. Musik oss emellan: Identitetsdimensioner i ungdomars musikaliska deltagande. Örebro: Örebro universitet.

Tillgänglig på Internet:

http://oru.divaportal.org/smash/get/diva2:527517/FULLTEXT03.pdf

Denscombe, Martyn. 2014. The good research guide: for small-scale social research projects. 5th ed. Maidenhead, England: McGraw-Hill/Open University Press.

pp. 51-52. 184-193

Dewey, John. 2004. Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. Uppl 4., Stockholm: Natur och kultur.

pp. 55-56

Folkesson, Lena. 2012. Forskning-på vems villkor? I Rönnerman,

Karin.(red.). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. pp 41-54.

Giota, Joanna.2005. Att studera barn och ungdomar i skolan. I Larsson, S., Lilja, J. &

Mannheimer, K. (red.). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

pp. 235–249. 269–287

Gurgel, Ruth. 2015. Building Strong Teacher-Student Relationships in Pluralistic Music Classrooms, Music Educators Journal, vol. 101, no. 4.

pp. 77-84.

Hansson, Susanne. 2012. Den nödvändiga osäkerheten elevers perspektiv på respekt i relationer i skolan. Diss., Karlstad : Karlstads universitet.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-11960 pp.158-159

Ihrskog, Maud. 2006. Kompisar och Kamrater, Barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen. Göteborg: Intellecta Docusys.

Ihrskog, Maud. 2011. Kamratskapandets betydelse för lärandet. I Alexandersson, M Lära, leva, utvecklas. Aspekter på fritidspedagogik och lärande. Lärarförbundet:

2011. pp. 19-24

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-5019

Juul, Jesper & Jensen, Helle. 2009. Relationskompetens i pedagogernas värld. 4. uppl.

Stockholm: Liber.

(24)

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl.

Lund: Studentlitteratur

Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for- grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019

Roy, William G. & Dowd, Timothy J. 2013. What is sociological about music?. I Horsfall, Sara, Meij, Jan-Martijn & Probstfield, Meghan D. Music sociology: examining the role of music in social life. Boulder: Paradigm Publishers.

pp. 183-198.

Rönnerman, Karin. 2012. Vad är aktionsforskning? I Aktionsforskning i praktiken:

förskola och skola på vetenskaplig grund. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. pp. 21-40.

Rönnerman, Karin. 2018. Vikten av teori i praktiknära forskning : Exemplet

aktionsforskning och teorin om praktikarkitekturer. Utbildning och lärande Vol (12):

41-51.

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29116

Scheid. 2009. Musiken, skolan och livsprojektet: ämnet musik på gymnasiet som en del i ungdomars identitetsskapande. Diss. Umeå : Umeå universitet. pp. 22

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1963 Tetzchner, Stephen von. 2016. Utvecklingspsykologi. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

pp.572-573

Vetenskapsrådet. 2014. Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.

Yin, Robert K. 2007. Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber

(25)

10 Bilagor

10.1 Bilaga A: Elevintervjuer

Transkriberingar för elevintervjuer Aktivitet 1: Spontan dans.

Intervjuare (Simon Granelli) benämns som I, elev som intervjuas benämns utifrån numret i den turordning som de intervjuades. Ex E1 (Elev nr1), E2 (Elev nr2) osv.

E1

I: Så! Dehär är intervju nummer ett och du heter?

E1: (Säger för och efternamn)

I: (Säger för och efternamn) …. Och du går i klass?

E1: (Säger klass)

I: (säger klass) (paus) ok! Så vi spelade ju musik här ute nu E1: Mm

I: Ehh.. när jag började spela musik så spelade jag lite andra låtar än va ni ville höra, vad kännde du kring dom låtarna som jag spelade först?

E1: Ehhh.. menar du ifall dem va bra eller så?

I:JA men typ om du kände att du ville vara med där eller om va de bra eller inte bra, ville du dansa till dem?

E1: Sådär liksom I: Sådär?

E1: Ja

I: så inte jättebra?

E1: näe

I: inte jättebra skriver jag här då. (paus) ok.. men sen fick ni ju bestämma egna låtar.

E1: Mmm

I: Blev det bättre då kände du?

E1: Ja

I: Ok… och när ni skulle liksom, eller när ni fick bestämma egna låtar. Vad var de för låtar som, eller mer såhär varför valde ni dem låtarna?

E1: ehm för att vi har liksom danser till dem, vi tycker om att dansa till låtar för att de är…. Vi tycker liksom om…

I: Tycker ni om låten?

E1: Mmm

I: och den är skön och kul att dansa till?

E1: Mm

I: Ok! Så.. i början var de inte bra, eller sådär liksom.

E1: Mm

I: och sen när ni fick bestämma så blev det bättre E1: Mm

I: För att ni kunde välja låtar som ni ville lyssna på helt enkelt och ville dansa till?

E1: Mm

I: Okay! Thats it!

E2

I: så! Det här är intervju nummer två och du heter?

E2: (Säger förnamn) I: (Säger förnamn)??

E2: (säger efternamn) I: Okay! Och du går i klass?

E2: (Säger klass)

References

Related documents

Kliempt et al (18) ville jämföra om behovet av smärtstillande farmaka ökade eller minskade när patienter som genomgick en operation i generell anestesi fick lyssna på klassisk

–  Jag ville skapa en musikutbildning för alla barn, oavsett kön, etnicitet, sociala förhållanden eller religion, säger Ahmad Sarmast.. Han återvände till Kabul efter decennier

Detta förslag till följd av vad som framkommit ur empirin för denna studie då ett flertal informanter betonade att det inte behövde vara just den klassiska musiken som skulle

En förskolelärare sa att språket och musiken hör ihop, det är lättare att sjunga ut orden än att bara försöka säga det, och även att barns språk utvecklas i samspel med

Vår empiri visar att en viktig metod för att förebygga socialt utanförskap är värdegrundsarbete som pedagogerna använder dagligen och det sker mestadels genom dialoger för att

(Skolverket, s. 9) När jag frågade de intervjuade pedagogerna vad de helst lyssnar på för musik själva uttryckte fyra av sex att de lyssnar på det mesta, men det samtliga pedagoger

R3 kan tolkas sträva efter ett synsätt där eleverna ses som medskapare till sin utveckling, human beings (Ljusberg, 2013), däremot finns det brister i R3s uttalande där

I samlingen vi observerade på Månen sjunger de några sånger men kontexten är inte musikalisk på samma sätt som på Solen där Lena och Leanne utgår från musiken och