Det handlar inte bara om frisk luft
En diskursanalys av förskolepedagogers subjektspositioner vid utomhuslek
Lisa Thomsson och Sanna Hagström
Självständigt arbete – Pedagogik GR (C), 15 hp Huvudområde: Pedagogik
Högskolepoäng: 15 hp Termin/år: HT19
Handledare: Annika Hellman Examinator: Anneli Hansson Kurskod: PE099G
Utbildningsprogram: Förskollärare, 210 hp
Förord
Att det här självständiga examensarbetet kom att handla om utomhusvistelsen på förskola ser vi inte som en slump. Då vi är två människor som trivs ute och låter det speglas i våra roller som pedagoger.
Vi gjorde ett aktivt val att låta grunden för uppsatsen vara ett ämne vi finner intressant. Arbetet har genomförts under höstterminen 2019 och är det som avslutar vår sju terminer långa
förskollärarutbildning. Vi ser nu fram emot våra karriärer som förskollärare och att få praktisera den kunskap vi fått under dessa år på Mittuniversitet.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Annika Hellman som hjälpt oss genom denna process.
Din tillgänglighet och dina kloka svar har hjälpt oss på vägen och utmanat oss framåt. Vi tackar även vår vän Sara Rautio Tägnfors som alltid funnit som stöd och med kaffet färdigt.
Avslutningsvis vill vi tacka de förskolor och pedagoger som ställt upp i undersökning och gjort den möjlig.
Sanna Hagström & Lisa Thomsson Sundsvall, december 2019
1
Abstrakt
Den här uppsatsen behandlar de diskurser som finns i förskolans utomhusverksamhet samt de subjektspositioner förskolepedagoger intar vid utevistelse. I vårt resultat framkom diskurser som påverkar vilken subjektsposition har valt. De diskurser som har urskilts och behandlas är den motoriska utmaningen, fri lek och undervisning utomhus. Subjektspositioner är i den här undersökningen den roll som tilldelas, intas och erbjuds av pedagoger och det som möjliggör och begränsa hur de agerar i olika diskurser. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap för forskningsfältet. Den kunskap vi har önskat att bidra med innefattar hur komplexa subjektspositioner motiverar pedagogers agerande under barns utomhuslek i förskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex verksamma pedagoger, en förskolerektor samt observationer från två förskolor. Genom en intervju och observationsstudie har vi undersökt hur pedagoger agerar under tiden när de vistas utomhus samt hur de själva anser att de agerar. Som stöd för observationerna användes även kartor för att visualisera resultatet. Empirin har analyserats med diskursanalys för att kunna urskilja och belysa de hur en diskurs möjliggör och begränsar olika subjektspositioner. Resultatet visade att den fria leken och barns motoriska utveckling är det som pedagoger upplever som syftet med utomhusvistelse. De subjektspositioner som konstruerades är “övervakaren”, “igångsättaren”, “omvårdaren” och
“medlekaren/medforskaren”. Dessa fyra subjektspositioner har presenterats i resultatet. I diskussionen kopplas resultatet ihop med tidigare forskning och litteratur som framkommer i bakgrunden. Slutsatsen av arbetet är att pedagogerna tilldelas, intar eller erbjuds en subjektsposition som oftast innefattar att de inte är så aktiv med barnen som de hade velat men att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om denna kultur.
Nyckelord:diskursanalys, fri lek, lek, pedagoger; erfarenheter och attityder, subjektspositioner, undervisning, utomhusverksamhet.
2
Innehållsförteckning
Introduktion ... 4
Inledning ... 4
Begreppsdefiniationer ... 4
Socialkonstruktivism ... 4
Diskursanalys ... 5
Subjektspositioner ... 5
Reflexivitet ... 5
Fri lek ... 5
Bakgrund ... 5
Litteratursökning ... 5
Aspekter på utomhusvistelse ... 6
Pedagogers roll vid utomhusvistelse ... 6
Miljöns påverkan vid utomhusvistelse ... 7
Faktorer som påverkar utomhusvistelsen ... 8
Sammanfattning av bakgrunden ... 9
Syfte ... 9
Frågeställningar ... 9
Metod ... 10
Ansats ... 10
Datainsamlingsmetod ... 10
Visuell metod ... 11
Urval ... 11
Genomförande ... 12
Databearbetning och analys ... 13
Forskningsetiska överväganden ... 14
Metoddiskussion ... 14
Resultat... 16
Pedagogers subjektspositioner vid barns utomhuslek ... 16
Subjektspositioner som artikuleras av pedaogerna vid barns utomhuslek ... 16
De observerade subjektspositioner hos pedagoger vid barn utomhuslek ... 17
Diskurser som pedagogerna artikulerar vid barns utomhuslek ... 22
Barns utomhuslek som motorisk utmaning ... 22
Barns utomhuslek som fri lek ... 22
Barns utomhusvistelse som undervisning och inlärning ... 23
Diskurser i rörelse ... 23
Sammanfattning av resultatet ... 24
Diskussion... 24
3
Pedagogers subjektspositioner vid barns utomhuslek ... 25
Diskurser som artikuleras vid barns utomhuslek ... 25
Diskurser i rörelse ... 26
Slutsatser ... 26
Framtida studier ... 27
4
Introduktion
Inledning
2018 var 95% av alla femåringar i Sverige inskrivna på förskola (Skolverket, 2019). Det innebär att förskolans pedagogik och värderingar når ut till nästan alla barn i den åldern. Dessutom spenderar barn de flesta av sina vakna timmar på förskola (Gustafsson, Szczepanski, Nelson & Gustafsson, 2012).
Pedagogens roll och agerande kommer därför spela stor i barnets liv och för dess inlärning. I Sverige råder en stark tradition på förskolan att vistas utomhus. Sverige urskiljer sig på det sätter från många andra länders förskolepraktiker (Klaar & Öhman, 2014). Svensk förskola präglas till stor del av utevistelse och läroplanen uttrycker att “Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer.
“(Skolverket, 2018, s.9). Vilket innebär att barn har rätt att vara utomhus under sin tid på förskolan.
Klaar och Öhmans (2014) forskning visar att en bidragande orsak till den starka traditionen av utomhusvistelse i Sverige kan härledas till allemansrätten. Den innebär att vi har en unik rättighet att få vistas i skog och mark. Vilket leder till en ökad tillgänglighet för alla och inte bara de som äger marken. Vidare hävdar Klaar och Öhman (2014) att svensk förskola lägger stor vikt vid barnens egna val och menar att utomhusvistelsen är en stark arena för barnen att få välja egna aktiviteter.
Bakgrunden till vårt intresse att undersöka ämnet är dels vår egen nyfiken i ämnet dels att vi anser att det saknas forskning. Vår egen förförståelse är att det ofta sker en gruppering av pedagoger utomhus. Vi har under vår verksamhetsförlagda undervisning observerat och reflekterat över det här fenomenet. Det vi vill undersöka i den här studien är vilka subjektspositioner som pedagogen väljer eller blir tilldelat att inta och diskurser det finns kring barns utomhuslek. Vi har reflekterat över att pedagogerna inte verkade delta i barnens lek utomhus och det väckte en nyfikenhet över deras egna tankar. Vi vill studera hur pedagogerna använder tiden utomhus och huruvida det sker någon undervisning.
Forskningsobjektet kommer att studeras genom intervjuer av pedagoger och observationer av pedagogernas agerande på förskolegården. Att undersöka det här problemet menar vi kommer bidra till kunskapsfältet eftersom det belyser pedagogers agerande utomhus. Vi anser att det är angeläget att undersöka detta på grund av den starka utomhustraditionen i Sverige som bidrar till att barn på förskola spenderar mycket tid utomhus.
Begreppsdefinitioner
Socialkonstruktivism
Det är genom interaktion med varandra som vi skapar samhällen. Samhället präglas av normer och regler, både det som finns uttalade men också de osynliga. Socialkonstruktivismen engagerar sig i det individer upplever, uppfattar och tolkar om sin verklighet (Brinkkjær & Høyen, 2013). Att forska med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv innebär att forskaren tar hänsyn till bakomliggande faktorer som kan ha påverkat resultatet. Det som kan påverka svaren och identifieras om bakomliggande orsaker är kulturella, historiska, språkliga eller traditionella aspekter. Även forskaren själv har stor påverkan på resultatet vilket man inom det socialkonstruktivistiska perspektivet beaktar. Forskare kan inte skilja sig från sin forskning och den kommer alltid att påverkas av den människa som genomför den (Burr, 2003).
5
DiskursanalysEn diskursanalys fokuserar på hur individer använder språket i det ämne som de berättar om (Saar &
Löfdahl, 2014, & Brinkkjær & Høyen, 2013). En diskursanalys handlar om hur samhällen och kulturer skapas och hur människorna konstruerar världen och skapar mening i vardagen (Börjesson, 2003), det innefattar hur vi uppfattar och tolkar den värld som vi lever i. För att kunna använda diskursanalys krävs ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt en reflexiv hållning där forskaren visar medvetenhet om hur hon eller han själv är inskriven i olika diskurser som styr forskaren (Börjesson, 2003). Vi har valt att använda oss av ett microperspektiv i vår undersökning. Vilket innebär att vi kommer fokusera på individers användning av språket i ett givet sammanhang (Burr, 2003).
Subjektspositioner
Subjektsposition är den roll man väljer att inta, eller tilldelas eller erbjuds av andra.
Subjektspositionen som lärare kan ses som synonymt med lärarrollen, det vill säga den funktion som pedagogen väljer att ta och hur den agerar i sin uppgift som lärare, samt andras förväntningar på hur en lärare ska handla och agera i sin subjektsposition (Johansson, 2007).
Reflexivitet
Reflexivitet utgör ett begrepp inom socialkonstruktivismen som betyder att det är omöjligt att kunna inta ett objektivt perspektiv kring vår omvärld. Ingen människa kan kliva ur sina erfarenheter och tankar, detta gäller också att en forskare eller någon som undersöker ett specifikt ämne. Det innebär att vi inte kommer kunna få en objektiv syn på världen (Burr, 2003). En undersökning ses istället som en konstruktion, där forskaren har gjort vissa val och redovisar sin inverkan på undersökningen genom reflexivitet.
Fri lek
Fri lek beskrivs av Eriksson Bergström (2017) som en medvetenhet av pedagogerna att låta barnen agera självständigt under leken. Barnens val av lekar och på den plats som de väljer att genomföra leken skall ha betydelse för den fria leken, och att pedagogen inte alltid försöker styra barnet till de lärmiljöer som har ordnats. Vi har i denna studie valt att använda oss av begreppet fri lek när vi menar att barnen leker på ett sätt där pedagogernas styrning har minimal inverkan.
Bakgrund
I den här delen kommer vi att presentera tidigare forskning samt läroplanen för förskolan inom fältet för utomhuspedagogik samt vilka traditioner och diskurser som finns kring barns utomhuslek.
Litteratursökning
Vi har sökt artiklar via Eric via EBSCO. Där använde vi oss av sökorden preschool or kindergarten AND teachers or educators AND outdoor play or unstructured outdoor play or outdoor free play or playground.
Dessa sökord resulterade i 116 träffar som var peer reviewed och inte äldre än tio år. Från denna sökning avgränsas antalet till två artiklar som ansågs väsentliga för forskningsobjektet. På samma databas gjordes en sökning på outside learning AND pedagogy AND play och resulterade i 18 träffar med samma begränsningar som tidigare. Utav dessa 18 valdes en artikel som ansågs relevant. Vidare sökte vi via Primo på Szczepanski, som vi visste har forskat på utomhuspedagogik. Detta resulterade i 61 träffar när filterna peer reviewed, artiklar och en tidslinje på tio år ställts in. Från denna sökning var det den första artikeln som används i forskningen.
6
Aspekter på utomhusvistelseSedan slutet av 1900-talet har förskolans verksamhet präglats av undervisning utomhus. Klaar och Öhman (2014) har undersökt hur barns inlärning påverkas i en utomhusmiljö. Undersökningen bygger på en observationsstudie som genomförts under 22 dagar i en svensk förskola. Syftet med undersökningen var att synliggöra barns aktiviteter utomhus. Resultatet av studien visar att en anledning till att vistas utomhus är lära sig om miljön för att skapa en förståelse och respekt för den.
Att vara ute på förskola har många positiva aspekter. Klaar och Öhman (2014) delar in de i tre olika kategorier. Den första handlar om personlig utveckling och hälsa. Att vara utomhus bidrar till barns goda hälsa då de utomhus har större möjlighet att utveckla sina motoriska färdigheter.
Dessutom får barnen möjlighet att skapa en relation med sin omgivning som blir meningsfull när de får vistas i den och uppleva den. Det går in i den andra kategorin som lyfter hur barn lär sig att värna om naturen. Svensk utbildning lägger stor vikt på naturen och dess värde. Det genererar även att barnen får förståelse för vikten av att ta hand om miljön och vara sparsam med dess resurser. Den tredje och sista kategorin som lyfts som en positiv effekt av utomhuspedagogik är att få kunskap om naturliga fenomen och processer. Att lära sig om dessa fenomen på den platsen det faktiskt sker ger en större förståelse, barnen kan då observera och uppleva fenomen och processer med sina egna sinnen (Klaar & Öhman, 2014).
Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer (Skolverket, 2018, s.11).
I citatet lyfts vikten av att få välja sina egna aktiviteter och ta egna initiativ. Det visar även på hur undervisningen är beroende av variation i både undervisningsmetoder och miljöer.
Pedagogens roll vid utomhusvistelse
Waites (2011) studie bygger på tidigare undersökningar och fallstudier. Forskaren har använt sig av tidigare kartläggning, observationer, dokumentationer, intervjuer samt fotografier som data för sin egen studie. Undersökningens syfte är att undersöka pedagogers uppfattning om den fysiska miljön, samt pedagogers inställning kring undervisning utomhus. I artikeln lyfter forskaren hur barn som får möjlighet att leka utan pedagogisk styrning har förutsättningar att lära sig genom sitt eget
utforskande. Det är viktigt att pedagogerna inte är för aktiv och försöker att erbjuda barnet svar när barnen själv utvecklar en aktivitet. Istället bör pedagogen vara indirekt involverade i barnets lek.
Vuxna ska vara närvarande och i närheten av barnen för att finnas till hands när vägledning och stöttning behövs. Waite (2011) ger exempel när en pedagog försöker utveckla barns lek. Detta resulterar enbart i att barnen går iväg och fortsätter leka sin lek på en annan plats. Studien visar att när barn tar egna initiativ till utforskande är det mer attraktivt än när vuxna är initiativtagare.
Resultatet av att pedagoger ger barn utrymme för eget utforskande blir en ökad mening för barns sysslor. Barn blir mer motiverade att ta till sig kunskap när deras egna intressen tas i beaktning.
När pedagoger väljer att involvera sig i barnens lekar kan resultera i en känsla hos barn att de inte får leka självständiga lekar. Det kräver en fingertoppskänsla hos pedagogerna när de ska kliva in i barnens lekvärld och när de ska stå utanför som närvarande pedagog. Barn som ägnar sig åt “fri lek”
7
fast med pedagoger finns i närheten ges möjlighet att via leken utvecklas på ett emotionellt och socialt plan istället för en ämnesdidaktisk aspekt (Waite, 2011). Det mest förekommande är att pedagoger involverar sig i barns lek när de uppfattar ett problem. Exempel på när det kan vara är när barn gråter, skriker eller slåss (Aras, 2016).Pedagogerna använder också tiden när barnen leker fritt till att diskutera och dokumentera kring verksamheten (Aras, 2016). Barn tänker inte på att det finns ett mål med leken utan de leker för stunden, det är processorienterad istället för produktorienterad. Att ge barn ett fritt val är viktigt, men också att låta det ske på barns villkor genom att få vara flexibel, öppen och frivillig. Pedagogers subjektsposition i leken är en komplex fråga. Det är viktigt att pedagoger stödjer och uppmuntrar barn till att utveckla lek, utan att själv ta för stor del i barns lek (Aras, 2016). Pedagoger som
observerat barn under lek uppfattar att de använder lek som verktyg för att bearbeta händelser i sina egna liv. Miljön och den roll pedagogen intar bör svara för att tillfredsställa barns behov och intressen.
Miljön ska vara säker för lek och pedagogerna ska respektera och acceptera det barn leker. Pedagogers interagerande behövs när leken är en säkerhetsrisk för barn. Den fria leken ska dock tillåta barnen att agera fritt, göra sina egna val och få möjlighet att samspela med kamrater (Aras, 2016).
Pedagogernas erfarenheter är avgörande för hur de använder miljön utomhus (Waite, 2011). En orsak som lyfts som ett försvårande element i undervisning utomhus är risken för skador. Risk för barns säkerhet är starkt sammankopplat med pedagogens egen uppfattning och attityd, miljön blir så farlig som man uppfattar den. Resultatet av Waites (2011) studie visar att väder är ett hinder för undervisning utomhus. Dåligt väder som regn, blåst och snö medför att pedagogerna väljer att vara inne. Pedagoger planerar oftare lärmiljöer och undervisning inomhus vilket då resulterar i att vistelsen utomhus blir mer fri för barn att styra över. Det är utomhus barnen får möjlighet att vara kreativa och i en större grad leka fritt. Utomhusmiljöns lärande kommer dock alltid att präglas av vad pedagogerna ger för möjligheter under den tid som barnen vistas ute. Både i hur de väljer att agera och att det finns ekonomiska förutsättningar för att inhandla material (Waite, 2011).
Pedagogens roll är dels att övervaka och skapa en trygg miljö för barn att utvecklas i, men också för att upptäcka och förhindra skador och olyckor. Övervakandet och observationerna som pedagoger gör i utemiljön möjliggör att upptäcka barns intressen. Det är nödvändigt i en pedagogisk verksamhet eftersom de ligger till grund för barns inlärning. En annan faktor som styr pedagogers användning av det yttre rummet är vilka egna erfarenheter de besitter om utomhusmiljö. Om pedagogen själv trivs utomhus och har goda erfarenheter av utomhuspedagogik är det mer troligt att hen kommer välja att själv undervisa ute (Ihmeideh & Al-Qaryouti 2016).
Den roll som är aktuell är att övervaka barnen för att kunna tillgodose deras behov. Pedagogers roll under “fri lek” är ett kritiskt moment då deras involverande kan resultera i att lekens kvalité försämras. Hur pedagoger involverar sig i barns lek beror på deras egen attityd leken (Aras, 2016).
Miljöns påverkan vid utomhusvistelse
Miljön utomhus bör vara utformad på ett säkert sätt, så den inte innebär risker för barn. Den bör också innehålla inbjudande material som stödjer barns lek och lärande. Det visar forskning gjord av
Ihmeidah och Al-Qaryouti (2016). Forskningen bygger på en intervjuundersökning med 30 lärare på femton olika förskolor i en stad i Oman. Den traditionella förskolegården i Oman är asfalterade med fasta installationer som till exempel klätterställningar och gungor. Det klassas som hårt
funktionalistiska material, andra förskolegårdar har mer grönområden, som betraktas som mjuk funktionalistiskt enligt Ihmeidah och Al-Qaryouti (2016).
Pedagogernas syfte är att skapa möjligheter för lek genom att plocka fram material men också
8
genom att stötta barn under lek samt när problem uppstår. Pedagoger själva däremot anser att vistas utomhus handlar om att övervaka och skapa en miljö som är säker för barnen (Ihmeideh & Al- Qaryouti 2016). Forskarna är överens om att det är viktigt att barn får möjlighet att leka fritt.Pedagoger behöver respektera det barnen väljer att leka och inte avbryta lek som inte utsätter barnen för fara. (Aras, 2016).
Ihmeideh och Al-Qaryouti (2016) beskriver vad utomhusvistelsen främjar. Det är först och främst ett naturligt sätt för barn att tillförskaffa sig en aktiv och hälsosam vardag. Genom att erbjuda en utomhusmiljö med både asfalt, gungor, klätterställningar, sandlådor men också gräs, sand och vatten så skapas en unik möjlighet för barn att utvecklas både psykiskt och fysiskt. På grund av den
varierande miljö får barn möta olika hinder som bidrar till deras utveckling. Pedagogerna är en viktig del i hur barn nyttjar de material som erbjuds på förskolegården. Några av pedagogernas roller utomhus är att erbjuda material, stödja, ge råd, lösa problem och uppmuntra till utvecklande av både individ och lek. Många pedagoger anser att utevistelsen är en tid på dagen där barnen får möjlighet att röra sig mer fysiskt, vara med högljudda samt en mer utåtagerande lek. Leken ses sällan som en del av lärandet då de oftast används som en paus från pedagog-planerade ämnesdidaktiska aktiviteter (Ihmeideh & Al-Qaryouti 2016).
Szczepanskis (2013) har genomfört en fenomenografisk undersökning på vilken betydelse platsen har för undervisning. Undersökningen bygger på intervjuer av nitton lärare i Sverige. Syftet var att fånga lärarnas uppfattning om platsens betydelse. Resultatet visar att i undervisning utomhus upplever pedagoger större frihet och att aktiviteterna är mindre tidsbundna. Utomhusundervisning anses också som en naturlig och god väg till lärande om naturen och miljön. Genom att använda sig av både undervisning inomhus men också i utemiljön så ges goda chanser att förstärka den didaktiska undervisningen kring olika ämnen. Miljön utomhus kan verka som en utlösande faktor för lek på grund av de mjuka materialen som finns att tillgå ute. Mjuka material är det som beskrivs som
“okodade” material, det vill säga material utan ett förutbestämt syfte (Szczepanski, 2013). De materialen utmanar barns fantasi och uppfinningsförmåga. Att se undervisning utomhus och inomhus som komplement till varandra stärks även de ämnesbaserade faktorerna. Det är viktigt att känna ett samspel tillsammans med den miljö som lärandet utförs i. Det genererar en större förståelse att få vistas i den miljö man lär sig om. Pedagoger som uppger att de som inte har en nära relation till utemiljöer är mer sällan ute och undervisar. Dock visar studier att barns erfarenheter av naturen blir mindre på grund av deras erfarenheter av den minskar, och istället tar det digitala samhället över barnens erfarenhetsbank mer (Szczepanski 2013).
Faktorer som påverkar utomhusvistelsen
Det finns en tydlig koppling mellan vad pedagogerna anser som god lärmiljö och hur pedagogerna planerar sin undervisning. Pedagoger har inte alltid kompetens att anpassa pedagogiken så att den passar utomhus. Deras syn på vad en bra lärmiljö är speglas av vad pedagogen erbjuder barn ute.
Ernst (2014) studie visar att pedagoger ser miljön utomhus som utvecklande för barn både socialt och fysiskt. Faktorer som avstånd, väder, transportering och säkerhet påverkar huruvida pedagoger planerar undervisning ute. Resultatet av forskarens undersökning visar att pedagoger anser det svårt att anpassa undervisning till utomhusmiljö. Ett annat hinder som pedagogerna i undersökningen berättade om är att det tar tid att klä på barnen och att det är svårt att undervisa ute under vintern.
Förutsättningar för att pedagoger ska undervisa utomhus behöver sättas i parallell mellan utövande och erfarenheter. Dessa faktorer skulle kunna minimeras av fortbildning av pedagoger. Det som belyses som det viktigaste i utomhusvistelsen är främjandet av det fysiska, psykiska och sociala
9
utvecklingen hos barn. Barnen får en positiv erfarenhet av naturen. Pedagogers inställning ochkompetens kring undervisning utomhus behöver stärkas, men deras tidigare erfarenheter och inställning till utevistelsen kommer att avgöra hur mycket av lärandet som kommer att ske när de vistas utomhus (Ernst, 2014).
Ihmeideh och Al-Qaryouti (2016) har fått liknande resultat i sin studie som Ernst (2014) att
utomhusvistelsen främjar barnets välmående samt att det är en naturlig del för barn att få en aktiv och hälsosam vardag. Författarna menar att erbjuda en utomhusmiljö med både asfalt och material såsom gungor, klätterställningar, sandlådor samt gräs, sand och vatten skapar en unik möjlighet för barnen att utvecklas både psykiskt och fysiskt. Utomhusmiljöer som inte erbjuder dessa komponenter ger inte samma förutsättningar till stimulans.
Sammanfattning av bakgrunden
Forskningen ovan behandlar att vistelsen utomhus främjar hälsan, motoriska färdigheter och ett meningsskapande av omgivningen. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) menar att olika miljöer bidrar till att stimulera barnen i deras lek genom att eget initiativ, fantasi och kreativitet används. Att vistas utomhus ökar förutsättningar för barnen att få undersöka naturens fenomen samt att det mjuk funktionalistiska materialet bidrar till barns användning av fantasin.
Lek utan pedagogisk styrning skapar förutsättningar för självständighet där pedagoger inte får träda in i barnens lek för mycket utan istället låta dem utforska själv. Pedagogens roll blir så att stödja och uppmuntra barnen i deras aktivitet. Det bör finnas material som leder till att barnen kan utveckla sin
lek framkommer i den forskning som lyfts i resultatet.
Faktorer som kan hindra pedagoger från att utnyttja tiden utomhus är väder, brist på personal samt att de kan uppfatta det som en för stor säkerhetsrisk för barnen, detta för att ytan är större och svårare att kontrollera.
Syfte
Syftet är att bidra med kunskap om hur olika komplexa subjektspositioner motiverar pedagogers agerande samt vilka diskurser som framkommer under barns utomhuslek i förskolan.
Frågeställning
Vilka subjektspositioner artikuleras av pedagogerna vid barns utomhuslek?
Vilka subjektspositioner observeras vid barns utomhuslek?
Vilka diskurser artikuleras kring barns utomhuslek?
10
Metod
Ansats
I den här delen kommer vi att presentera och förklara studiens metoder. Vi kommer att redogöra för hur vi har samlat in vårt empiriska material och motivera tillvägagångssättet för datainsamling. Vidare belyser vi urvalsprocessen och motiverar vår urvalsgrupp samt vald litteratur till både bakgrund och metoddel. I metoddelen kommer även en bakgrund för vår analysmetod presenteras. Vi vill även lyfta och diskutera hur vi ställt oss till forskningsetiska principer samt diskutera undersökningens tillförlitlighet. Avslutande i den här delen kommer en metoddiskussion där vi kritiskt granskar och diskuterar kring de valda metoderna.
Datainsamlingsmetod
Vi har genomfört en studie i två delar. Motiveringen till att dela upp studien i två är att vårt intresse både ligger i pedagogernas tankar om sitt beteende men även deras faktiska beteende. Vi anser att det bäst nås genom att undersöka frågan utifrån två olika metoder. Genom intervjuer kan vi synliggöra pedagogernas åsikter och i observationer kan vi belysa deras faktiska agerande.
Vi har intervjuat sex verksamma pedagoger och en förskolerektor på två olika förskolor i mellersta Sverige med en kvalitativ semistrukturerad metod. Att intervjua sex till åtta personer medför ett resultat som är oberoende av vad en person anser (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015). Valet att använda oss av kvalitativa intervjuer motiveras av vårt syfte att synliggöra de diskurser om utomhuslek som pedagogerna är del av, genom kvalitativa intervjuer då den intervjun intresserar sig för den informantens tankar (Bryman, 2011). Valet av semistrukturerade intervjuer som metod i den här undersökningen stöds av Bryman (2011). Eftersom frågorna är formulerade för att få svar som är karaktäriserade av informantens egna kunskaper. Den som blir intervjuad har här stora möjligheter att svara på frågorna utifrån dess egna åsikter och erfarenheter. Genom en semistrukturerad intervju så skapas möjligheten att fokusera på en specifik frågeställning där ett fokus finns kring att samla data från ett område (Bryman, 2011). En diskursanalytisk metod innebär att se individers tal som kollektivt delade. Det är inte ett uttryck för personlig uppfattning. På förskola möjliggörs vissa sätt att tala och handla, medan andra begränsas. Diskurser formas socialt, kulturellt och historiskt samt är föränderliga.
Det påverkas av människors yttrande som är del av en kultur eller socialt sammanhang (Burr, 2003). De frågor (bilaga 2) som formulerades grundar sig i våra frågeställningar. Syftet med utformningen av intervjuerna var att det skulle resulterar i ett samtal med informanten där denne fick stort talutrymme.
Frågorna är öppna för att nå det syftet. Genom en semistrukturerad intervju så ges förutsättningar för oss att ställa följdfrågor när vi ville ha ett utförligare svar eller när något intresserade oss extra mycket.
Observationerna är icke-deltagande observationer och genomfördes på samma förskolor. Vi observerade vid flera tillfällen, under en veckas tid, med fokus på pedagogers handling under utomhusvistelsen. Att observera en pedagogisk verksamhet görs i denna studie med syftet att synliggöra pedagogernas subjektspositioner; deras handlingar och agerande i den konkreta praktiken.
För att kunna upptäcka det fenomenet krävs att forskare avgränsar sig och väljer fokus i observationen (Løkken & Søbstad, 1995). Utgångspunkter för observationerna var planerade aktiviteter, spontan undervisning, närvarande pedagoger, frånvarande pedagoger, pedagoger som verkar frånvarande samt pedagogernas placering på gården. Icke-deltagande observationer innebär att observatören studerar utan att själv agera i den miljön som den befinner sig i (Bryman, 2011). Vi anser att detta var den mest gynnsamma metoden för att synliggöra vår problemformulering. Vi är medvetna om att ingen
11
metod är komplett och resultatet av denna undersökning presenterar enbart verksamheten på de förskolor vi observerade och under den tidsperioden. Vårt resultat representerar inte förskolans verksamhet i sin helhet. Det är omöjligt att få en generell bild av förskolans utevistelse under en sådan kort tidsperiod och få förskolor inblandade. Eftersom vår intention enbart var att fånga pedagogens agerande ansåg vi att anteckningar var tillräckligt som stöd för observationerna. Därför fördes fältanteckningar under observationen. Efter observationen renskrevs fältanteckningarna i enlighet med Bryman’s (2011) mening att värdefull information kan gå förlorad om man väntar för länge med att renskriva. Under observationerna så valde vi att anteckna det som utgör syftet i vår studie det vill säga pedagogers agerande. Utifrån detta så antecknade vi det som vi observerade. Vi använde oss av en karta för att anteckna pedagogernas rörelsemönster på gården (bilaga 4) för att sedan kunna analysera det tillsammans med informanternas intervjuer.Visuell metod
För att kunna skapa en konkret bild av det som observerades valde vi att komplettera fältatteckningarna med kartor (bilaga 4) över de observerade förskolegårdarna. På kartorna markerade vi ut var barn och pedagoger befann sig. Det visuella materialet ger en tydlig bild för läsaren att se det fokusområdet.
Användning av visuell metod skapar förutsättningar för att skapa en överblick över hur pedagogernas rörelse under utevistelsen utgav (Fors & Bäckström, 2015).
Urval
Urvalsprocessen påbörjades med att välja organisation då vår undersökning intresserar sig för pedagogers agerande utomhus, valde vi att genomföra den på förskolor och intervjua pedagoger. De pedagoger vi intervjuade är de som vistas under våra observationer. Vi har valt att genomföra studien på två olika kommunala förskolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Att det blev just dessa kommuner är beroende av den geografiska tillgängligheten och att vi har tillträde till de förskolorna.
Vårt urval präglas av bekvämlighetsprincipen. Bekvämlighetsprincipen innebär att de informanterna som väljs är de som just nu finns tillgängliga och i och med det blir bekvämast (Bryman, 2011). Vi valde förskolor vi redan har tillgång till. Båda förskolorna som valdes har vi arbetat på och var därför bekant med både barn, pedagoger och miljö. Vi är medvetna om att det kan komma att påverka resultat i den bemärkelsen att vi har en förutfattad mening om både pedagogerna och verksamheten. Däremot kan det även bidra till att vår närvaro uppfattas som naturlig av både barn och pedagoger och resultera i att vi får en mer sanningsenlig bild av verksamheten. Enligt Bryman (2011) är det viktigaste att kunna redogöra och reflektera över valet av den organisation som har varit aktuell i undersökningen. En annan aspekt av vår undersökning som påverkats av Brymans (2011) bekvämlighetsprincip är valet av intervjupersoner. Intervjuerna genomfördes med de pedagoger som var tillgängliga under den period vi observerade. Att delta i undersökningen var frivilligt och de intervjuade pedagogerna erbjöd sig
själva att delta.
Den första förskolan ligger i en storstadskommun, förskolan ligger i utkanten av staden i ett område som präglas av låg socioekonomisk status. Den andra förskolan är belägen i en glesbygdskommun i fjällen och befolkningen har en högre socioekonomisk status än i den första förskolan. På den första förskolan intervjuades tre barnskötare och en förskolerektor och på den andra förskolan intervjuades tre förskollärare. Observationerna genomfördes under tre dagar samma vecka och vid olika tillfällen under dagen. Eftersom verksamheten ser olika ut under de olika tillfällena som de vistas utomhus var vår förväntning att få en större bredd i resultaten. Tidpunkten för observationen bestämdes i samråd
med förskolan för att passa in i deras verksamhet.
12
Pedagogerna vi valde att intervjua kommer här att presenteras kortfattat. Från förskolan i storstadskommun intervjuades en fritidspedagog runt 50 år, en barnskötare 25 år, en barnskötare 30 år samt förskolerektorn runt 50 år. Från glesbygdskommun var alla som intervjuades runt 35 år och förskollärare. Alla som intervjuades, från båda kommunerna, är kvinnor.I resultatdelen har vi givit respondenterna fiktiva namn för att göra resultatet tydligare. På förskola ett har vi intervjuat:
Förskola ett Förskola två
Anna (ca 25 år, barnskötare) Karin (ca 35 år, förskollärare)
Petra (ca 30 år, barnskötare) Louise (ca 35 år, förskollärare)
Sara (cat 50 år, fritidspedagog) Annika (ca 35 år, förskollärare)
Maria (ca 50 år, förskolerektor)
Genomförande
I den här delen redogör vi för vårt tillvägagångssätt i undersökningen. Vi intervjuade och observerade på varsin förskola och i den här delen kommer vi därför skildra hur forskningen bedrevs på de olika förskolorna.
Först kontaktades förskolerektorerna för de önskade förskolorna via mail och när vi fått deras godkännande mailades missivet till pedagogerna. Tillsammans med pedagogerna bestämdes en vecka som passade dem för observationer och intervjuer. Förskola två bemötte vårt önskemål att få observera olika tidpunkter under dagen, medan förskola ett ansåg det mer praktiskt att genomföra observationerna på förmiddagen då de är fler avdelningar ute då. Den första observationen på förskola två var planerad att äga rum på morgonen mellan 9.00 och 10.00 men denna dag var det för kallt (-18) för barnen att vistas utomhus så observationen sköts upp till efter lunch samma dag. Den andra observationen genomfördes efter mellanmål mellan 15.00 och 16.00 och den tredje och sista observationen gjordes dagen efter på förmiddagen mellan 09.00 och 10.00. De två första observationer på förskola ett ägde rum på förmiddagen mellan 8.30-9.30 och den tredje mellan 9.00-10.00.
Observationerna på förskolorna skedde under tre dagar i följd.
Samtliga observationer genomfördes på följande sätt. Observanten placerade sig centralt på förskolegården för att ha uppsikt över samtliga barn och pedagoger. En gång var femtonde minut markerades det på en karta (bilaga 4) var pedagoger och barn befann sig. Alla observationer genomfördes på samma sätt då det i en kvalitativ undersökning är av stor vikt. Det är med anledning att få ett likvärdigt resultat (Løkken & Søbstad, 1995). Vi förde även anteckningar över skeenden på gården och vårt fokus låg på samspelet mellan pedagoger och barn samt pedagogers agerande.
Pedagogerna hade innan blivit informerad att vi skulle observera och var vårt fokus låg.
Varje observation följdes upp med en intervju med en av de pedagoger som varit ute. Alla intervjuer genomfördes i ett stängt rum för att både intervjuare och den intervjuade skulle kunna fokusera.
Intervjuerna inleddes med en genomgång av informantens rättigheter. Vi informerade att pedagogerna endast behövde svara på de frågor de ville, att de när som helst kunde avbryta och att vi skulle hantera
13
informationen konfidentiellt. Intervjuerna spelades in på mobiltelefon och transkriberades sedan till text. Vi utgick från samma frågor i samtliga intervjuer (se bilaga 3) men lät även samtalet styra och ställde följdfrågor som vi ansåg passade in. Intervjuerna varade mellan 15 och 40 minuter.Databearbetning och analys
Vi har valt att analysera vår data genom metoden diskursanalys. Metoden är lämplig vid analyser av intervjuer då den även tar hänsyn till kontexten bakom det informanterna säger. Diskursanalys är en socialkonstruktivistisk metod. Studier av sociala konstruktioner innebär fokus på vad som sägs men även vad som menas (Burr, 2003). Det är även viktigt att reflektera över vem som får möjlighet att representera en grupp i en undersökning. Att använda diskursanalys som metod innebär att hänsyn bör tas till vem som säger vad och hur det sägs (Börjesson, 2013). Att kunna inta olika perspektiv har varit nödvändigt i vår analysprocess för att kunna förstå det komplexa i de skeenden vi observerat. Vi har i genomförandet av den här undersökning haft som mål att tolka händelser ur olika perspektiv för att i enlighet med vårt analysmetodsval belysa de olika faktorer som spelar in i ett fenomen ter sig som det gör (Svensson & Ahrne, 2015). Vi analyserade det empiriskt material genom en diskursanalys. En undersökningsmetod med syfte att studera hur individer lever i ett samhälle. Det innebär att en diskursanalys inte bara hör vad de säger, utan också vad som inte sägs eller hur det hade kunnat sagts annorlunda. Det är viktigt att forskaren kan analysera ting från olika perspektiv och vinklar för att resultatet ska ses från så många olika aspekter som möjliggörs (Börjesson, 2003).
Transkribering skedde var för sig. Vi har noggrant lyssnat och läst igenom samtliga intervjuer och transkriberingar ett flertal gånger för att hitta liknande exempel som vi senare organiserade i kategorier.
Vi kategoriserade utifrån det syfte vi hade med studien för att kunna svara på det senare i resultatet.
Det empiriska materialet kategoriserade vi utifrån teman som markerades med olika färger och kommenterades för att tydliggöra vad som hörde samman. Det var i den här processen vi urskiljde de fyra subjektspositioner som sedan kom att utforma stora delar av vårt resultat. De subjektspositioner som artikuleras flest gånger i det empiriska materialet är de subjektspositioner vi sedan valde att ta upp i resultatet. Det baseras därmed på pedagoger väljer att tala om sin uppfattning. Genom diskursanalysen kunde vi här analysera vad pedagogerna säge. Vi kategoriserade de subjektspositioner som pedagogerna nämnde mest, de mest komplexa, och dessa analyserades kritiskt av oss. Vidare arbetade vi med diskursanalys av intervjuernas innehåll samt observationer och visuellt material.
Observationerna analyserade vi utifrån det som vi såg och hörde av pedagogerna. Den observations teknik som använder var förbereda kartor av förskolans gård samt byggnader och lekställningar för att kunna se hur pedagogerna rörde sig. Analysen av kartorna skedde var för sig där vi fokuserade på att se hur pedagogerna rörde sig. Vi markerade på kartorna var barnen och pedagogerna befann sig fyra gånger under den timmen vi observerade. Vi använde oss av fyra kartor under varje observationstillfälle för att fylla i en var femtonde minut. Därefter jämförde vi hur pedagogernas rörelsemönster mellan de olika kartorna. Utifrån kartorna kunde vi sedan analysera hur pedagoger och barn rört sig samt var de befann sig i förhållande till varandra. Vi valde även att analysera hur pedagogerna placerade sig utifrån kollegornas positioner. Det som synliggjorder i analysen var att aktiviteten hos pedagogerna blev mer frekvent ju färre pedagogerna som var ute. De var vanligt förekommande att pedagoger stod på en central plats där största delen av förskolegården gick att se. Vi valde också att anteckna olika scenario som uppstod under tiden som vi observerade. Där anteckningarna skulle handla om pedagogers agerande med eller utan barn som delaktiga. Detta blev sedan ett sätt att stärka eller ifrågasätta det som pedagogerna kommit fram till under intervjuerna. Det empiriska material kunde sedan styrkas med det som pedagogerna har sagt men också visuella material
14
som används är kartor av de två förskolegårdarna där observationerna ägde rum.Vi har intagit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv i analysen av vår data. Vilket innebär att hänsyn tagits till vilka diskurser som skapar vissa subjektspositioner bland förskolepedagoger som eventuellt påverkat svaren. De bakomliggande faktorer som kan påverka svaren är bland annat vara kulturella, historiska, språkliga eller traditionella. Det är även viktigt att forskaren är reflexiv och öppet reflekterar över sin egen roll i undersökningen då man inom diskursanalys hävdar att forskaren inte kan vara objektiv. Då forskning inom socialkonstruktivistiska områden handlar om människor och forskaren är en människa kan inte denna inta ett “icke-mänskligt” perspektiv (Burr, 2003).
Forskningsetiska överväganden
Ett missiv (se bilaga 1) skickades ut till förskolorna. Missivets syfte var att informera förskolans pedagoger om vår intention med studien. I missivet underrättas också pedagogerna om deras rättigheter som deltagare i undersökningen. De bygger på de forskningsetiska principerna presenterade
av både Vetenskapsrådet (2002) och Bryman (2011).
De är fyra grundprinciper som vi tagit hänsyn till är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002, Bryman, 2011). Den första principen, informationskravet innebär att deltagarna för studien delges information om syftet för undersökningen. Det betyder även att de har rätt att inte delta i undersökningen samt att avbryta deltagandet när som helst. Den andra principen är samtyckeskravet, de behandlar vikten av att deltagandet är frivilligt och att personen har rätt att själva bestämma över sitt eget deltagande.
Konfidentialitetskravet innebär att den data som samlas in behandlas för att skydda deltagarna och utan risk att avslöja deras identitet. Den sista principer behandlar nyttjandekravet och lägger vikt vid att den information som framkommer i studien enbart används till studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2002).
Vi har förhållit oss till vetenskapsrådets riktlinjer gällande forskningsetik (Vetenskapsrådet, 2002) då vi i vårt missiv presenterat syftet med undersökningen och de deltagandes rättigheter i undersökningen. Vidare höll vi oss till principerna för konfidentialitetskravet i den mening att de som deltar i undersökningen inte kan identifieras. För att skydda deras identiteter väljer vi att inte skriva ut namn på varken personer, förskolor eller orter vi undersökt. Den data vi samlat in förvaras på en lösenordsskyddad plattform. När uppsatsen är färdigställd kommer allt material att raderas.
Nyttjandekravet har vi tagit hänsyn till på så vis att data som samlats in endast används i denna studies syfte. Vi informerade intervjupersonerna och de personer som observerades om detta för att göra dem medveten om vilka rättigheter de har (Vetenskapsrådet, 2002, Ahrne & Svensson, 2015).
Vi valde att fokusera på de vuxna på förskolan och ansåg därför att det inte fanns något behov av samtycke från vårdnadshavarna. Däremot valde vi att sätta upp ett informationsbrev (bilaga 2) på dörren till förskolan för att meddela vårdnadshavarna om anledningen till vår närvaro och syftet med vår studie.
Metoddiskussion
En diskursanalys är det tillvägagångssättet som vi anser är mest lämplig för att närma oss
svaren på undersökningens frågeställningar. Att både intervjua och observera har givit oss en
bredare uppfattning av pedagogernas tankar och upplevelser. Diskursanalysen har hjälpt oss
att se vilka resonemang som pedagogers diskurser, eller logiker, baserats på. Vi är medvetna
om att vårt resultat enbart speglar en del av verksamheten och inte kan representera hur hela
verksamheten på förskolan ser ut utan bara hur pedagogerna som vi har intervjuat upplever
den. Vi finner dock att vår undersökning är tillförlitlig då vi intervjuat sju pedagoger vilket
har resulterat i att vårt material är oberoende av en persons åsikter (Eriksson-Zetterquist &
15 Ahrne, 2015). Däremot kan våra observationer påverkas av pedagogernas medvetenhet av vårt syfte. Observationerna kan återge hur pedagogerna skulle vilja arbeta och inte hur vardagarna brukar se ut. Överskattningstendens är en norm på förskolor som innebär att pedagoger ofta trycker på det positiva (Løkken & Søbstad, 1995). Det är en felkälla vi lokaliserat i undersökning. För att försöka undvika det har vi varit noggranna med att informera att vi framför allt vill observera deras vardag för att skapa en större förståelse. Vi har varit noggranna med att genomföra observationerna likadant vid samtliga tillfällen vilket Løkken och Søbstad (1995) anser leder till ökad tillförlitlighet. Intervjuerna skapar samma dilemma där pedagogerna kan beskriva den verksamhet de önskar och inte den verksamhet som är verklighet. För att undgå detta har vi både observerat och intervjuat för att se om de
pedagogerna säger stämmer överens med deras agerande.
Då analysen genomförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi tagit hänsyn till hur vi som forskare påverkat resultatet. Enligt det socialkonstruktivistiska perspektivet kan inte en undersökning vara opartisk på forskaren alltid kommer påverka resultatet. Eftersom forskaren väljer vilka frågor som ska ställas och på vilket sätt. Dessutom är det forskaren som väljer vilka delar av data som presenteras i materialet (Burr, 2003). Det är med det i åtanke vi har skrivit metoddelen och har haft som mål att vara så transparenta som möjligt för att läsaren ska kunna urskilja vår
inverkan. Vi valde att genomföra vår undersökning på förskolor som vi sedan innan haft kontakt med. Då vi anser att vår vistelse ter sig normalt för både pedagoger och barn. Vår närvaro blir inte ett främmande element som stör verksamhet och vi kan “smälta in” och observera ostört. Vi upplevde att det blev så och vi kunde observera utan att påverka verksamheten. Däremot har vi förståelse för att resultatet är påverkat av oss som forskare eftersom vi som har genomförts studien har gjort vissa val där vi inte kunna intagit ett objektivt perspektiv på grund av att ingen människa kan bortse från sina tidigare erfarenheter. I urvalet av intervjupersoner hade vi samma tanke som inför observationerna. Vår målsättning var att inge ett förtroende hos informanterna för att intervjuerna skulle bli ett samtal. Genom att intervjua pedagoger vi har en relation till anser vi att de blev tryggare och bekvämare i intervjusituationen. Det speglar vår upplevelse av intervjuerna.Det som säkerställer trovärdigheten i vår studie är att intervjuerna är inspelade via mobiltelefoner som sedan har transkriberats av en av oss men sedan analyserats av båda. Vi varierar vårt resultat genom att infogat citat från det empiriska materialet som framkom. Utöver detta så använder vi oss av de observationerna för att hitta motsägelser eller liknelser till det empiriska materialet, också detta för resulterar i en större trovärdighet.
16
Resultat
Pedagogers subjektspositioner vid barns utomhuslek
Subjektspositioner som artikuleras av pedagogerna vid barns utomhuslek
I intervjuer och observationer framkom de olika subjektspositioner pedagoger väljer att inta. Vi kunde urskilja fyra subjektspositioner som nämns oftare och lyfter de som inledning av resultatet. De fyra är
“övervakaren”, “igångsättaren”, “omvårdaren” och “medforskare/medlekare”. Anna menar dock att pedagogerna bör besitta alla dessa subjektspositioner.
När jag är ute så måste jag utforska med barnen, dels för att de har många frågor, är jag där så blir det ett lärande för barnen där men sen så måste jag också ha den övervakande biten, vad det är som händer. Sen måste jag som vuxen, pedagog, vara en trygghet för barnen för att de ska kunna komma till mig när de är ledsen eller om det någonting annat (Anna).
“Övervakaren” beskrivs som en person som promenerar runt på gården för att övervaka att inget barn gör sig illa och stoppa konflikter. De kan stå och prata med kollegor men har ständigt ett öga på vad barnen gör och befinner sig. Pedagogerna som vi har intervjuat beskriver vikten av att sprida ut sig på förskolegården. Informanterna upplever att det är under utevistelsen som möjligheten finns att hinna prata med varandra. De menar att det som diskuteras är frågor som berör verksamheten. En del av de intervjuade pedagogerna menar också att det kan förekomma privata samtalsämnen. Pedagoger upplever dock inte det som något negativ utan menar att det är en bidragande orsak till en god stämning i arbetslaget. “Det också är viktigt att checka av läget hur man har haft det och hur man mår” (Petra).
“Igångsättaren” är den som introducerar en lek eller aktivitet för barnet för att sedan när barnen har påbörjat den går pedagogen vidare för att göra detsamma för andra barn som är sysslolösa.
Vi ska ju inspirera barnen, att liksom leda och kanske starta en aktivitet eller en lek tillsammans med dem och finnas där också, de ska ju inte känna att de är ensamma ute utan vi ska ju vara runt omkring där barnen är. Sen kanske man inte ska vara som ett plåster på de utan de ska ju få känna lite frihet (Petra).
Sara beskriver hur hon vill att pedagogers subjektsposition ska vara ute:
Jag kan tycka det är med att få igång dem, jag kan vara den igångsättaren, att visa på vad man kan göra och kanske man kan sätta sig ner och gräva den där kakan och ‘du har kommit igång här’ då går man vidare till nästa, ‘jaha du vill gunga’ ja men då kan vi gå och gunga (Sara).
Louise anser hennes roll är att vara en hjälpande hand för barnen. I det ingår det att hjälpa barnen komma igång med lekar och aktiviteter så att de blir en positiv stund under utevistelsen. Det
framkommer också att det krävs när barn behöver stöd i att komma in i lekar. Då blir pedagogens subjektsposition att stötta barnen in i lek.
Under observationerna på förskola ett så skapade pedagogerna många tillfällen för lek. Två exempel som observerades var att sitta i sandlådan med hinkar och spadar eller barn som ville gunga.
Under de två dagar som musikspelaren var ute deltog de flesta pedagogerna och dansade med barnen. Det hände att en pedagog gick iväg en stund för att hjälpa ett barn eller passa upp ett annat,
17
men under det mesta tiden så stod pedagogerna och dansade med barnen eller hjälpte barnen att komma in i dansleken. Det visar på den igångsättande subjektspositionen som pedagogerna har beskrivit under intervjuerna.“Omvårdaren” är den som övervakar barnen men istället för att hindra konflikter och stötta i lek så hjälper den barn som är ledsna. “Någon behöver kissa så man följer med in och ut och kissar, hjälper till med vantar, så man har en uppassningsfunktion” (Louise). Under observationen på
förskolan ett så sågs mycket av denna subjektsposition. Till exempel barn som blev kalla om händerna och ville ha tjockare vantar eller när någon tappat sina vantar och behövde hjälp att ta på de igen.
Under ena dagen som musikspelaren var ute på förskolan ett så tog pedagoger också ut vatten på barnens begäran. Mindre barn som inte lärt sig att gå fick mycket uppassning för att kunna vara med under dansandet och slippa sitta på rumpan under större tiden av utevistelsen. Detta upplevdes som en stor subjektsposition på förskola ett. Den omvårdande pedagogen är också den som anser att det är viktigt att vara en trygghet för barnen.
“Medforskaren/medlekare” är den pedagog som vill vara med barnen i deras lek och aktiviteter.
De finns där för att väcka tankar och idéer men också för att komma in i barnens värld.
Jag skulle vilja se mycket mer av det här att man är lekfull med barnen, att man verkligen intresserar sig i vad barnen gör. Visst är det viktigt att de ska kunna leka själv också men vi skulle behöva bli bättre på att vara med barnen (Anna).
Flera av de intervjuade pedagogerna uttryckte att de ville ha mer material på förskolegården. De menar att det skulle underlätta i utforskandet tillsammans med barnen. Annika önskar att det skulle finnas stationer på gården som leder till ett utforskande. Exempel på stationer Annika önskar är vattenbanor och kulbanor. Resultatet av våra intervjuer och observationer visar att naturen och årstider är en stark bidragande faktor till att delta i barnens utforskande. De pedagoger vi intervjuat vill ge barnen möjlighet att leka självständigt men menar att dessa stationer med aktiviteter ska finnas för barnen som har svårare att komma igång i en lek. “Man tar fram högtalaren och spelar lite musik, dansar och har lite miniröris, det är uppskattat av barnen när högtalaren kommer ut och musiken drar igång och att vi vuxna dansar med barnen”. Citatet visar på Petras försök att både starta en aktivitet och sedan delta i den.
Att delta i barnens lek framkommer också som en diskurs i våra intervjuer. Annika menar att hon gärna vill delta i barns lek om hon tillåts. “Det är så himla roligt när man kan vara med barnen och man blir tillåten att komma med i deras lekar och få delta på deras villkor och det är så himla kul”. Diskusen innebär att pedagogen blir en del av leken och leker tillsammans med barnen.
De observerade subjektspositioner hos pedagoger vid barns utomhuslek
Vi observerade hur pedagogerna valde att placera sig på gården och markerade detta på kartor. Vi gjorde markeringar var femtonde minut och kunde därför även observera hur pedagogerna
förflyttade sig under den timmen vi observerade. Vid de flesta tillfällena var pedagogerna i närheten av barnen. Här följer en redogörelse för hur pedagogerna på förskola två positionerade sig under en timme.
18
Kryssen representerar pedagogerna och prickarna barnen. Antalet barn är uppskattat och inte exakt.Vid det första tillfället skulle två grupper gå till skogen och befann sig därför vid grinden. Två pedagoger hjälper barnen att göra sig redo för utflykten. En pedagog tröstar ett barn som blivit lämnad. Två pedagoger står vid kompisgungan och puttar på fart. Två pedagoger står vid sandlådan och ser på när barnen leker utan att interagera med dem.
Femton minuter senare hade en grupp lämnat gården och en annan grupp gjorde sig redo för att också gå på utflykt. Under tiden kommer de yngsta barnen och deras pedagoger ut. En pedagog
19
spelar fotboll tillsammans med några barn, en pedagog tröstar ett ledset barn, en pedagog pratar med någrabarn
som leker och frågar vad de gör och den sista pedagogen står vid sandlådan ochobserverar några barn.
Här är bara de yngsta barnen ute med sina pedagoger. De åker stjärtlapp på kulle. Alla barn deltar i aktiviteten utom två som står vid sandlådan. Pedagogerna är delaktiga i barnens aktivitet och både hjälper dem upp på kullen och åker ner med dem. Aktiviteten pågår i ungefär 15 minuter sedan går de in för att äta frukt.
Sammanfattning av observationerna på förskola två:
Under den observerade timmen är den mest frekventa subjektspositioneringen pedagogerna tar
“omvårdaren”. Pedagogerna passar upp på barnen och hjälper de med vantar, tröstar, följer med in och kissar och gör de redo för utflykt. Detta tar upp mycket av deras tid och tvingar dem ofta till avbrott i andra aktiviteter. En annan vanlig förekommande subjektsposition pedagogerna intar vid det här observationstillfället är den “övervakande” rollen. Pedagogerna står och betraktar barns lek eller går runt gården utan att interagera med barnen. Vid två tillfällen observerades pedagoger som deltog i barnens lek, vid det första tillfället spelade pedagogen fotboll med barnen och vid det andra åkte två pedagoger stjärtlapp tillsammans med barnen. Vi observerade även att pedagoger som puttade på barnen när de gungar men anser inte det vara deltagande i leken då lite interagerande med barnet sker. Vid det tillfället stod två pedagoger tillsammans vid gungan och pratade med varandra samtidigt.
Här nedan följer en redogörelse för hur pedagogerna på förskola ett positionerade sig under en timme.
20
Kryssen representerar pedagogerna och prickarna barnen. Antalet barn är uppskattat och inte exakt.Pedagoger från tre avdelningar var ute. Två står och samtalar medan en går runt området. En pedagog hjälper ett barn med vantarna. Samma pedagog busar med ett barn som sitter i vagn. De två pedagogerna som samtalar om barnens frånvaro.
Fler pedagoger har kommit ut samt fler barn. Två pedagoger står och samtalar, två pedagoger sitter i sandlådan och övervakar/samtalar samt att en pedagog står vid grinden och ska ta emot ett barn som kommer på parkeringen. En pedagog hjälper ett barn med overallen och ett annat barn med att ta på en sko som den har tappat.
21
Pedagogerna grupperar sig mer, men står där barnantalet är som störst. Ett barn är ledsen vidgungorna men pedagogerna hör inte barnet. Barnet slutar efter ett tag att vara ledsen. Ett annat barn är ledsen och söker upp en pedagog för tröst.
Pedagogerna står återigen grupperat, en del är vid barnen medan andra står mer centralt för att kunna övervaka flera barn. Pedagogerna har barnen under uppsikt. Ett barn fryser och då visar pedagogen hur barnet kan bli varm genom rörelse. Två pedagoger hjälper ett barn att träna på att gå.
Sammanfattning av observationerna på förskola ett:
Flera av pedagogerna hjälper barnen att komma igång med aktiviteter, sedan tar en runda för att övervaka vad som händer. Det är sällan pedagogerna går ner till barnens höjd när de pratar med dem och samtalen som jag kunde höra handlade om antal barn för dagen, närvaro och frånvaro.
Pedagogerna befann sig oftast där de var mest barn, men det var sällan pedagogerna interagerade med barnen. Istället övervakande pedagogerna barnen, för att försäkra sig om att ingen befann sig i
22
fara. De pedagoger som rörde sig minst på gården hade också minst översikt över barnen, deras fokus låg på att samtala med en eller flera kollegor.Diskurser som pedagogerna artikulerar vid barns utomhuslek
Genom intervjuerna har vi fått syn på en rad olika diskurser kring barns utomhusvistelse. En av dessa behandlar barns hälsa. Anna beskriver att syftet enligt henne är “Vi får gladare barn. Nej men alla barn, alltså både barn och personal mår ju mycket bättre av frisk luft”. Medan Maria menar att diskursen inte alls ska vara att barngruppen går ut för att få luft men att det är självklart bra med frisk luft dock ska syftet ska vara något större. Pedagogerna ska använda sig av miljön utomhus för att kunna nå upp till målen i läroplanen för förskolan. I följande avsnitt kommer vi presentera de övriga mer komplexa diskurser vi urskilt i det empiriska materialet. Dessa diskurser är motorisk utmaning, fri lek och undervisning och inlärning.
Barns utomhuslek som motorisk utmaning
En dominerande diskurs handlar om den positiva effekten utomhusvistelsen har för barns motorik. På förskola två nämner samtliga pedagoger som intervjuas att en anledning till utevistelse är just att barnen ska få utmanas motoriskt. De hävdar att den öppna miljön och tillåtande förhållningssättet ger barn utrymme att springa, hoppa och klättra på ett sätt som inte tillåts inne. Karin beskriver att “det är större och friare att kunna springa, hoppa och klättra och man märker att dom har behov av att komma ut och bara få röra sig mer.”. Därmed blir utemiljön ett komplement till innemiljön eftersom den erbjuda andra aktiviteter. Pedagogerna på förskola ett beskriver också att utomhusmiljöns storlek leder till att barnen rör sig mer. Material som klätterställningar utmanar barnens grovmotoriska färdigheter och det anses vara en positiv effekt. “Jag menar det är ju när dom är ute som de lär sig jättemycket det här med motorik, träna och klättra upp och ner för klätterställningar.” (Sara). På förskola två anser pedagogerna att ett huvudsyfte med utevistelsen är att få röra sig på ett sätt som inte är accepterat inomhus. Verksamheten utomhus handlar om att både barnen och pedagogerna ska få möjlighet till att röra sig beskriver de pedagoger vi intervjuat. Barnen behöver utrymme och få leka genom egna lekar och i egna konstellationer.
Från observationerna angående denna diskurs var de subjektspositioner vi såg främst
“övervakare” men också delvis “igångsättare”. Dessa framträdde till exempel när två pedagoger stod intill klätterställningen och övervakade barnens lek. Vi observerade subjektspositionen “igångsättare”
när en pedagog introducerade klätterställningen för ett barn som hade svårt att hitta en aktivitet.
Barns utomhuslek som fri lek
Den fria leken menar flera pedagoger också är ett syfte med utomhusaktivitet. På förskola två berättar pedagogerna att det vanligaste är att barnen har fri lek när de vistas ute på gården. Pedagogerna berättar att verksamheten utomhus ofta handlar om en möjlighet för barnen att få leka utan
pedagogens inverkan. Det är sällan som pedagogerna styr deras aktiviteter utan barnen väljer egna aktiviteter. Pedagogen menar att syftet med det är att barnen utvecklar sina sociala färdigheter. Enligt Louise är syftet “väldigt mycket det sociala att man kan leka med olika kompisar och i olika
konstellationer”. Det sociala nämns i flera intervjuer av olika pedagoger på förskolorna vi undersökt.
Flera vittnar om att när barn från olika avdelningar möts uppstår nya konstellationer vilket resulterar i att barnen utvecklas socialt.
Under intervjuerna påtalar informanterna att de intar en deltagande roll i den fria leken. Det kunde inte vi se i våra observationer då det inte inträffade. Vi såg istället en övervakande och
23
omhändertagande subjektsposition. Till exempel när en pedagog stöttade barnen i enkonflikthantering. I detta exempel har pedagogen övervakande och omhändertagande subjektspositioner. Då hon genom sin övervakande subjektsposition kunde uppmärksamma konflikten och för att sedan inta en omhändertagande subjektsposition.
Barns utomhuslek som undervisning och inlärning
Undervisning och inlärning nämns också som syften med utomhusvistelse på förskola. I den här diskursen kunde vi observera subjektspositionen medlekare/medforskare. Vi lyfter exempel på under rubriken “Barns utomhuslek som undervisning och inlärning”.
Vi har ju en läroplan som vi ska följa [...] jag tror att för mig blir det att man går ut och jag vet att jag har en läroplan som jag ska följa och det blir ju också det där att man går in i barnens lek eller olika moment (Anna).
Här lyfter Anna förskolans läroplan som ett syfte med utevistelse. Det motiverar henne till att gå in i barns lek och följa dem. De intervjuade pedagogerna menar att det finns mycket barn kan lära sig utomhus. Naturen och miljön nämns flera gånger som aktuella lär objekt och Karin ger exempel på hur de utforskar is utomhus. “vi kollade vad som hände om man hällde vatten i en bunke och sen frös ner dinosaurier”. Här lyfter Karin hur hon tillsammans med barnen undersöker ett fysiskt fenomen.
Under vår observation ser vi hur Karin tillsammans med barn utforskar. Det är samma exempel som lyfts i intervjun med Karin som observeras på gården. Karin och fyra barn har samlats kring en hink som de dagen innan fyllt med vatten och dinosaurier. Projektet väcker stort intresse hos barnen och Karin har intagit en undervisande och medforskande roll här. Ytterligare ett exempel på hur utomhusmiljön blir undervisning får vi när Sara säger att syftet är att “de ska få upptäcka när de är ute. Det finns ju mycket lärande när man är ute också. De räcker med att man ser en liten fluga eller en myra”. Här lyfts lärandet om den omgivande naturen och djuren som något positivt barnen kan tillförskaffa sig ute.
Diskurser i rörelse
De diskurser vi tidigare har tagit upp i resultatet menar pedagogerna att de dels är en bekvämlighet att inta vissa subjektspositioner medan andra menar att det handlar om kulturella faktorer. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan vi se att detta har påverkat de svar vi får i intervjuerna. Här blir det tydligt hur kulturella faktorer blir de bakomliggande orsakerna till agerandet. Maria resonerar om varför det inte sker mer undervisning utomhus. En bidragande orsak tror hon är bekvämlighet, att pedagogerna får komma ut och ta en paus från miljön inomhus som kan vara högljudd och rörig.
Utomhus passar man på att “vila” och andas. Vidare beskriver Maria att det handlar om en kultur där vistelsen utomhus blir en stund för pedagogerna att återhämta sig och för barnen att leka själva.
Jag tror vi måste reflektera över kulturen och vad gör vi egentligen. Är det såhär vi vill ha det eller finns det andra möjligheter. Även om vi är medveten om det, att vi gör för lite, så är det svårt att ändra på eftersom det är en sådan stark rådande legitimitet i att göra som vi gör (Maria).
Att skapa en förändring som ger en hållbar utveckling beskrivs av Maria som viktigt, “att det inte bara blir en sväng och sen är man tillbaka igen, och där måste vi hjälpa varandra”. Med det menar hon att förändringen kommer att bli en process. Det är inte något som kan ske på en gång utan utvecklas över tid. Det blir då viktigt att hjälpa varandra så man inte faller tillbaka till den gamla kulturen som
