Besöksadress Postadress Telefon

Huvudkontor

Besöksadress Postadress Telefon

Telex Telegram

Central kontor

Besöksadress Postadress Telefon Telex Telegram Börsnytt Valutanytt

Dotterbolag i Sverige

Verkst direktör Besöksadress Postadress Telefon Telex

Regionkontor Besöksadress Postadress Telefon Telex

Regionkontor Besöksadress Postadress Telefon Telex

Verkst direktör Besöksadress Postadress Telefon

Kungsträdgårdsgatan 8 Box 160 67,

103 22 Stockholm 08 763 50 00

08 22 19 DO styrelse, direktörer 11 DOO essebh s

Essebank

STOCKHOLM Sergels Torg 2 106 40 Stockholm 08 763 50 00 19 154 essebs s Essebank 08 22 72 40 0822 66 80

Aktiv Placering AB STOCKHOLM Björn Carlson

Malmskillnadsgatan 42 106 40 stockhol m 08 23 62 70 13 292 placab s

GÖTEBORG Nordstadstorget 3 405 04 Göteborg 031 80 2843 21 624 placabg s

MALMÖ Östergatan 30 20520 Malmö 04010 04 85 33 123 placabm s

Fastighets AB Öresund MALMÖ

Per Sjödin Bruksgatan 1 20520 Malmö 04010 0040

GÖTEBORG MALMÖ

Ö Hamngatan 24 Östergatan 39 405 04 Göteborg 205 20 Malmö 031 62 10 00 040 2060 00 21 020 essebg s 32 850 essebm s

Essebank Essebank

031 80 31 00 040732 60

031 80 3110 040760 50

AB Arsenalen FlnansSkandic AB

STOCKHOLM STOCKHOLM

Lennart Friberg Lars-Olof Öd lund Malmskillnadsgatan 42 Mäster Samuelsgatan 34 106 40 Stockholm Box 401 59,

0814 23 20 103 43 Stockholm

08 24 91 60 17 808 skandic s

NORRKÖPING GÖTEBORG

Garvaregatan 8 Nordstadstorget 3 602 21 Norrköping 405 04 Göteborg

011188200 031 80 03 30

27 32Ö skandic s

.

ÖREBRO MALMÖ

Drottninggatan 12 Östergatan 30 Fack, 701 01 Örebro 205 20 Malmö

01918 9410 040 20 60 DO

AB Garnisonen Svensk Fastighetskredit AB

GÖTEBORG STOCKHOLM

Hans-Gunnar Hanson Walter Betulander Nordstadstorget 3 Regeringsgatan 45

Box 283, Box 7005,

401 24 Göteborg 103 81 Stockholm

031 80 3040 08 24 51 50

Skandinaviska Enskilda Banken

Verksamheten 1977

Innehåll

2 Bankens utveckling

1

huvuddrag 4 Konjunkturbilden

6 Bankåret 1977 - Verkställande ledningen kommenterar

17 Anslutna banker i utlandet 18 Förvaltningsberättelse 22 Resultaträkning 24 Balansräkning

28 Obligations-, förlagslåne- och aktieemissioner i vilka banken deltagit

J9 Långtidsöversikter ' } Koncernredovisning

36 Revisionsberättelse Organisationsplan 37 Styrelse och revisorer

38 Rådet för samhällsekonomiska frågor ' . _ · Direktörer

40 Kontorsnät i Sverige Representation i utlandet

Sifferuppgifter inom parentes avser 1976, om inte annat sägs. Procenttal avseende bankens rörelse är baserade på icke avrundat sifferunderlag. Vissa rnindre ändringar i redovisningsprinciperna har gjorts. För att uppnå jämförbarhet har motsvarande justeringar gjorts för tidigare år.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles fredagen den 31 mars 1978 kl10.00 i Vinterträdgården, Grand Hötel, Stockholm, in- gång Royal, stallgatan 4. För att äga rätt att deltaga i stämman skall aktieägare dels vara införd i den av Värde- papperscentralen VPC AB förda aktieboken senast den 21 mars 1978, dels anmäla sig till styrelsen under adress Skandinaviska Enskilda Banken, Huvudkontoret, Box 16067, 103 22 stockhol m, eller per telefon 08-763 50 00 senast tisdagen den28mars 1978 kl13.00.

Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller en- skild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att få utöva rösträtt på stämman tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast den 21 mars 1978.

Utbetalning av utdelning

l stämmans beslut om utdelning skall anges den dag då

aktiebok och i anslutning till denna förd förteckning över

panthavare m fl skall avstämmas. Styrelsen föreslår som

avstämningsdag den 4 april1978. Beslutar stämman enligt

förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av

Värdepapperscentralen VPC AB den 11 april1978 till dem

som på avstämningsdagen är införda

1

aktieboken eller i

den nämnda förteckningen.

2

-

Bankens uNeckling i huvuddrag

Förbättrat resultat trots stram penningpolitik

Bankens rörelseexpansion hämmades under 1977 av den

strama penning- och kreditpolitiken. Diskontot låg högre än

under 1976, vilket bidrog till att kraftigt dämpa tillväxten av räntenettot. Rörelseresultatet ökade trots detta något, dels därför att kostnadsökningen var förhållandevis måttlig, dels därför att övriga intäkter

steg snabbare än räntenettot. Av en

total

ökning med 57 Mkr av övriga intäkter kom 40 Mkr från

utiandsrörelsen i form av provisioner och vinster på valuta-

handeln. Utiandsrörelsen svarade för drygt en tredjedel av bankens resultat och befäste därigenom sin starka ställning i banken.

Inlåningen steg mot slutet av året

Bankens rörelsevolym ökade mycket långsamt i början av

året, främst därför att inlåningen utvecklades svagt. Under årets senare del ökade balansomslutningen däremot snabbt.

Den främsta orsaken till att rörelsen expanderade mot slutet

av året var att inlåningen då ökade snabbt. Devalveringen av

den

svenska kronan i augusti och ett växande statligt bud- getunderskott lättade penningmarknaden. Bankens inlåning och likviditet påverkades därigenom positivt.

En annan orsak till rörelsens expansion var att banken sökte

förbättra sin likviditet genom en omfattande refinansiering av krediter i utländska banker. Detta tillsammans med den även

i övrigt snabba ökningen av utiandsrörelsen ledde till att tillgångar och skulder i utländska valutor under året ökade med drygt 2 miljarder kr. Detta utgjorde ca 30% av hela

ökningen av rörelsevolymen.

Dyrare inlåning under hösten

Kreditåtstramningen 1976 började mot slutet av året märk-

bart påverka räntenettot. Denna tendens fortsatte under

1977. Första

tertialet gav sålunda ett lägre resultat än samma

period 1976.

Exceptionella förhållanden under andra

tertialet medverkade

till en resultatförbättring trots den fortsatt strama penningpo- litiken. Kostnaderna för inlåningen sjönk eftersom specialin- låningen minskade. Likviditeten sjönk till en alltför låg nivå.

Det blev därför nödvändigt att under tredje tertialet vidta åtgärder för att förbättra likviditeten, även om detta medförde en sämre utveckling av räntenettot. Banken höjde räntorna på specialinlåningen, vilket avsevärt ökade inlåningskostna- derna. Dessutom placerades huvuddelen av inlåningstillflödet

i likvida medel, som ger lägre avkastning än utlåning. Följden blev att resultatet åter sjönk.

Ordinarie rörelseresultat i sammandrag

Intäkter Räntenetto

Provisioner och övriga intäkter

Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader

övriga kostnader Avskrivningar

Orealiserade kursförluster

Rörelseresultat före extra-

ordinära

poster, boksluts-

dispositioner och skatter

Bankens balansomslutning

Index 1972-{)1-01 = 100

Balansomslutning Konsumentprisindex

1977

Mkr

1.079,9 581,2 1.661 ,1

666,7 113,3 213,7 51 ,8 6,0 1.051,5

609,6

1976

Föränd-

Mkr ring%

1.039,5

+ ⁴

524,3 +

11 1.563,8

+ 6

597,3 +

12 116,5 -

3

186,3 + H~

54,3

-

5

10,2

964, 6 + ⁹

599,2 + c

Index

1973 1974 1975 1976 1977

Intäkter, kostnader och rörelseresultat tertialvis

Intäkter

Kostnader Rörelseresultat

1973 1974 1975 1976 1977

Mkr

600 500

400 300

200 100

Dämpad kostnadsökning

Att kostnadsökningen varit förhållandevis måttlig beror på bankens långsiktiga strävan att genom förenkling av arbets- rutinerna och fortsatt utbyggande av datasystemet successivt minska medeltalet anställda. Under 1977 minskade sålunda detta medeltal med ca 200 och lönekostnadsökningen stan- nade vid 8%. Att personalkostnaderna ändå ökade med 12%

berodde på den kraftiga höjningen av de sociala avgifterna;

de steg med 32%.

Färre ny-, till- och ombyggnader ledde till en minskning av

,_,~

lokalkostnaderna. Ökningen av övriga kostnader motsvarar l

istort sett endast den allmänna prisstegringen.

Trots att den sammanlagda kostnadsökningen kunde hållas dämpad kunde detta inte fullt ut uppväga den förhållandevis svaga intäktsutvecklingen. Relationen kostnader/intäkter för-

~ämrades

därför jämfört med 1976.

Högre vinst per aktie

Koncernens rörelseresultat steg snabbare än bankens; ök- ningen blev 6,5%. Bland dotterbolagen visade Svensk Fas- tighetskredit AB den snabbaste resultatförbättringen med närmare 40%.

Beräkningarna i diagrammet är gjorda enligt principer re-

kommenderade av Sveriges Finansanalytikers Förening. 1973 års siffror avser banken, 1974-1977 års koncernen. Som intressebolag betraktas Scandinavian Bank Ltd, Banque

Seandinave en Suisse, Ship Mortgage International Bank NV

och, från och med 1976, Deutsch-Skandinavische Bank AG.

Till och med 1976 betraktades Kommunlånainstitutet AB

_

.samt under 1976 Neue Bank AG som intressebol ag.

Tidigare års siffror är omräknade med hänsyn till den under 1977 genomförda spliten av aktierna i banken.

Aktiekursen steg med 6 procent

För att underlätta placeringar i bankens aktier, även av

mindre belopp, genomfördes under

1977 en aktiesplit Den innebar att det nominella värdet av aktierna i Skandinaviska Enskilda Banken halverades, från 100 till 50 kronor. Det to- tala antalet aktier i banken fördubblades därigenom. Utbytet av aktier påbörjades i oktober.

Kursen på bankens aktier steg under året med drygt 6%. Den genomsnittliga kursnivån på Stockholms Fondbörs, mätt med Affärsvärldens generalindex, sjönk med 16%, medan bankaktieindex steg med 8%.

Totala kostnader i procent av totala Intäkter

Intäkter och kostnader i rörelsen. Kostnaderna innefattar avskrivningar och orealiserade kursförluster.

Arsresultat per aktie

_ ·- ·-· Beräknat årsres u l tal Redovisat årsres u Ilat

1975

1973 1974 1975

Kursen

på

bankens aktier

1976

1976

Omräknad med hänsyn till nyemissionerna 1975 och 1976 samt aktiespliten 1977.

Högsta och lägsta betalkurs per månad

1977 63.3

1977

Kr

25 20 15

10 5

Kr

140

130

120 110

~~~--L-~~--L---~-- --~·---~

1973 1974 197!! 1976

3

4

•

Konjunkturbilden

Minskad produktion i Sverige

Den

internationella konjunkturen 1977 blev betydligt svagare

än vad de flesta prognoser hade pekat på i början av året. l USA och Japan var expansionstakten god till en början men mattades efterhand. l Västeuropa förblev tillväxten långsam.

Kapacitetsutnyttjandet var lågt och företagen höll tillbaka nya investeringar. Den höga arbetslösheten bestod.

l Sverige sjönk bruttonationalprodukten för första gången un-

der efterkrigstiden. Industriproduktionen gick ner för tredje året i följd. De stora lager som bl a med hjälp av det statliga lagerstödet hade byggts upp under de närmast föregående åren minskade inte nämnvärt. Såväl industrins investeringar som bostadsinvesteringarna sjönk kraftigt. Den privata kon- sumtionen gick tillbaka som en följd av snabba prisstegringar och ett ökat hushållssparande. Den offentliga sektorns kon- sumtion och investeringar fortsatte däremot att öka.

Försämrad bytesbalans

Den svenska exportvolymen sjönk något jämfört med 1976.

Detta berodde bl a på att industrins konkurrenskraft ytterligare försämrades på grund av snabba kostnadsstegringar och svag produktivitetsutveckling. Följden blev att svenska produkter fortsatte att förlora marknadsandelar både utomlands och hemma. Även importvolymen sjönk, vilket berodde på den svaga inhemska efterfrågan. Importpriserna uttryckta i svenska kronor steg emellertid betydligt snabbare än exportpriserna, bl a därför att kronan skrevs ned två gånger under året. Un- derskottet i handelsbalansen växte till drygt 5 miljarder kronor.

Samtidigt ökade underskottet i andra utlandstransaktioner, av- seende bl a räntor på utländska lån, u-hjälp och turistresor.

Nettot av de löpande betalningarna till och från utlandet- bytesbalansen - blev ett underskott i storleksordningen 15 miljarder kronor.

Valutareserven ökade genom utlandslån

Underskottet i bytesbalansen gjorde att det för tredje året i följd blev nödvändigt med utlandsupplåning i stor omfattning.

Den sammanlagda långfristiga utlandsskulden kom därmed att öka till ca 50 miljarder kronor, vilket för framtiden innebär en snabbt växande belastning i form av räntor och amorteringar till utlandet

Till skillnad mot förhållandena under tidigare år svarade under 1977 staten för en avsevärd del av upplåningen utomlands. De lån staten tog upp motsvarade ca 9 miljarder kronor eller inemot hälften av den långfristiga utlandsupplåningen under året. Företag och kommuner hänvisades liksom under 1975 och 1976 i stor utsträckning till utländska kreditmarknader.

Bankerna medverkade i kapitalimporten genom att utomlands refinansiera en betydande del av sin kreditgivning. - Den sammanlagda kapitalinförseln var större än underskottet i by- tesbalansen,

och valutareserven ökade

med 7,6 miljarder kronor.

Bruttonationalprodukten

Volymförändring l procent från föregående år

1973 1974 1975

Handels- och bytesbalansen

1973

Handelsbalans Bylesbalans

1974

Valutareserven

1975

1976

1976

Riksbankens guld-och valutareserv samt valutabankernas avistastälin in g

1977 +6 +5

+4 +3

+2 +1

o

-1 - 2

Pre l. --3 1977

Mkr +10000

+

5000

o

- 5000

-15000

Mkr 17500

15000 12500

10000 7500

5000

2500

_ ____ ^,

--~---~

1973 1974 1975 1976 1977

Hög inflation l Sverige

l flertalet industriländer dämpades pris- och lönastegringarna under loppet av 1977. Till detta bidrog bl a sjunkande råvaru- priser och en svag efterfrågeutveckling. l Sverige blev emeller- tid inflationstakten högre än under närmast föregående år.

Konsumentprisindex steg med ca 13% mellan årsskiftena; i genomsnitt under året blev ökningen drygt 11 %. Delvis för- klaras prisstegringarna av momshöjningen den 1 juni och av höjda importpriser till följd av devalveringarna. Vidare steg arbetskraftskostnaderna förhållandevis snabbt, både genom avtalsenliga löneökningar och på grund av höjda socialavgif-

"'"'

ter. Eftersom kostnadsökningarna inte motverkades av höjd

· .~roduktivitet förde de med sig både stigande priser och sju n-

-

kande vinster i företagen.

Kronan devalverad

Sveriges kostnadsutveckling har under de tre senaste åren varit i otakt med flertalet andra industriländers. Konkurrens- kraften har därmed successivt försämrats, vilket tidvis orsakat spänningar mellan kurserna på den svenska kronan och andra valutor, främst D-marken. Inom den s k valutaormen justera- des kurserna i april. Kronan devalverades därvid med 6% mot D-marken. Under sommaren tilltog ånyo oron på valutamark- naderna, vilket ledde till att valutor i stor omfattning strömma- de ut från Sverige. l slutet av augusti lämnade Sverige valuta- ormen. Samtidigt devalverades den svenska kronan med ca 10% mot ett vägt genomsnitt av de femton valutor som är viktigast för Sveriges utrikeshandel. Dessa bildar sedan dess en "korg ..

, vars genomsnittskurs utgör riktmärket för riksban-

kens styrning av kronans kurs. Under året som helhet sjönk kronan i praktiken med ca 16% mot valutorna i korgen; mot vissa av dem, t ex D-mark, yen och schweizerfrancs, var ned- gången betydligt större.

Stram kreditmarknad

Det växande underskottet i de svenska utlandsbetalningarna var det främsta skälet till att riksbanken behöll en stram kredit- politik och en hög räntenivå under hela året. Härigenom styr- des en stor del av näringslivets och kommunernas upplåning till utländska marknader. Möjligheterna att få utlandslån var förhållandevis goda, bl a därför att krediteftertrågan i många länder var svag. Räntorna på de internationella marknaderna var jämförelsevis låga. l USA och på eurodollarmarknaden steg dock räntenivån under året. Kostnaderna för att försäkra sig mot kursändringar på utländska valutor var tidvis mycket höga till följd av valutaoron. De sammanlagda kostnaderna för ut- landsfinansiering kunde därigenom bli avsevärda. Devalve- ringarna medförde att många låntagare drabbades av bety- dande kursförluster på sina utlandslån.

Konsumentpriserna

Okning i procent från föregående år; årsgenomsnitt

Sverige

1973 1974 1975 1976

Kronans kursutveckling

Jämförelse med da lemton valutorna i riksbankens valutakorg, som infördes 1977-08-29.

Nollinjen- valutornas medelkurser 1-26 augusti 1977

Ränteutvecklingen

Diskontot i vissa länder samt 3 månaders eurodollarränta i London (månadsgenomsnitt)

Storbritannien

Vssttysk!:md

14 12 10

8 6

2

o

1977

% +6 +4

+2

o

-2 -4 -6

-e

% 15 14

12

1976

-·J. _ _ . - --' ,_j 1977

5

6

Bankåret 1977- Verkställande ledningen kommenterar

Bankens verksamhet under 1977 kännetecknades av en mycket restriktiv kreditgivning. Inlåningen utvecklades svagt under de första åtta månaderna men ökade sedan snabbt. Likviditeten förbättrades därför påtagligt mot slutet av året. Utiandsrörelsen fortsatte att växa; valutahandeln var mycket livlig. Banken bistod i ökad utsträckning svens- ka låntagare med utlandsfinansiering.

Rörelseresultatet påverkades negativt av att diskontot i genomsnitt var högre än 1976 men ökade trots detta från 599 Mkr till 610 Mkr, mycket tack vare en dämpad kost- nadsökning. Räntabiliteten försämrades däremot något.

Penningmarknaden övervägande stram

Penningmarknaden förblev hårt åtstramad under större delen av året. Normalt inträffar en säsongmässig lättnad under andra halvåret, men denna fördröjdes av det kraft1ga valutautflödet under sommaren i samband med oron kring växelkurserna. Först i och med att valutor började ström- ma tillbaka efter devalveringen den 29 augusti lättade läget på penningmarknaden mera påtagligt. l förening med en snabb ökning av statens budgetunderskott ledde detta till att marknaden fick ett betydande tillskott av likvida medel mot slutet av året.

Inlåningen ökade först mot slutet av året

Förändringar på penningmarknaden påverkar omgående inlåningen från företagen. Därför utsätts denna för stora svängningar. Detta förhållande skapar problem särskilt i vår bank, eftersom en så betydande del av bankens inlå- ning kommer från företag.

En stram penningmarknad dämpar alltså bankens inlå- ningsutveckling. Så blev fallet under större delen av 1977 och först under de sista fyra månaderna blev utvecklingen klart positiv. Under året som helhet ökade inlåningen l svenska kronor med drygt 11 % eller 2.400 Mkr.

Diagram 1. Penningmängdens utveckling

Allmänhetens banktillgodohavanden samt innehav av sedlar och mynt. Förändring i procent från samma månad föregående år

1973 1974 1975 1976 1977

% 14

12

10

8 6 4 2

Bankens andel av samtliga affarsbankers Inlåning i svens- ka kronor, som i december 1976 uppgick till 21,1 %, sjönk till ett bottenvärde på 20,0 '};, i juni. Darefter steg den till 21,4% vid årets slut. En förand•ing av marknadsandelen med en procent enhet motsvarar drygt en miljard kronor.

Att bankens marknadsandel kunde förbättras mot slutet av året berodde delvis på att vi i augusti höjde räntorna på specialinlåningen. Med hänsyn till bankens likviditetssitua- tion fann vi det angeläget att under hösten stärka vår ställning på denna speciella inlåningsmarknad. För att detta skulle lyckas ansåg vi det vara nödvändigt att erbjuo"

kunderna räntesatser anpassade till marknadsläget.

¹ _

En ytterligare förklarin g till den ökade marknadsandelen är att vi under hösten genomförde en intensiv inlåningska m- panj. Denna var riktad til l privatpersoner och syftade till

att,

upplysa om fördelarna med ett regel bundet sparande. l

¹

~­

tider med hög inflationstakt ifrågasätter många värdet av att spara i bank. Vi bedö mer det därför som viktigt att informera om betydelsen av att ha en lätt tillgänglig likvi- ditetsreserv på banken. För att värdet av denna inte skall urholkas måste sparandat öka i takt med inflationen.

Genom en ökad inlåning från hu shållen uppnår vi en större stabilitet i bankens totala inlåning. Våra ansträng- ningar att stimulera sparandet har givit goda resultat och bankens andel av hushållsinlåningen har ökat. Det är emellertid önskvärt att den ytterligare förbättras.

Refinansiering en allt viktigare kapitalkälla

För att så långt som möjligt kunna tillgodose kundernas kreditbehov, trots den svaga inlåningsutvecklingen, ut- nyttjades i stor omfattning skilda forme r av refinansiering Dels beviljades som vanligt ett stort antal s k återlån, vilkL _ refinansierades i AP-fonden, dels lämnades i avsevärt ökad utsträckning krediter som refinansierades utomlands.

Diagram 2. Bankens inlåning, refinansiering och utlåning 1973--1977

l n d ex 1972-01-01 = 1 00

- Inlåning i svenska kronor

l nlåni ng i svenska kronor

+

refinansiering Utlåning

Konsumentprisindex

Index 220 200 180 160

140 120

- -- -·--- -'- ---- -·-·-·'·--- --···-_ _ L _ _ _ _ _j _________ _t100

1973 1974 1975 1976 1977

Banken medverkade också l åtskilliga fall till att krediter kunde refinansieras inom landet, t ex i AB Svensk Export- kredit eller hos olika försäkringsbolag . Det sammanlagda tillflödet av medel genom refinansiering blev 1.750 Mkr.

Vid årets slut var mer än en fjärdedel av bankens utlåning refinansierad.

Ett mycket väsentligt tillskott av medel får banken genom amorteringar och avlyft av krediter. Detta tillflöde var under 1977 mindre än under föregående år, 5.150 Mkr jämfört med 5.850 Mkr, vilket får ses mot bakgrund av den restrik-

·*;.1a utlåningspolitiken.

Vem fick låna?

För affärsbankerna gällde t o m mars ett utlåningstak som fastställts med stöd av lagen om kreditpolitiska medel. Det --sattes av en rekommendation från riksbanken, som in- .. Jbar att affärsbankernas utlåning t o m september tilläts öka i mycket begränsad omfattning. Därefter styrde riks- banken affärsbankernas kreditgivning enbart genom likviditetskrav.

Vid sidan av dessa restriktioner gav riksbanken direktiv om att bankerna skulle vara särskilt återhållsamma i fråga om utlåning för konsumtionsändamåL Kreditutrymmet skulle i första hand utnyttjas till industrins finansiering och då främst för de företag som inte har möjlighet att låna utom- lands. Trots vikande investeringar var industriföretagens efterfrågan på krediter stor. Till detta bidrog sjunkande vinster och avsevärda kreditbehov för lagerfinansiering.

Den stora kreditefterfrågan innebar att vi blev tvungna att i växande omfattning tillgodose kundernas finansieringsbe-

"'"lv genom lån i andra valutor . Med hänsyn bl a till kurs- .. . .;kerna är emellertid utlandslån lämpliga främst för större

företag eller andra som har löpande inkomster i utländska valutor. De som endast verkar på hemmamarknaden har mindre möjligheter att gardera sig mot kursförluster. Kre-

»Det här var underbart, det vill jag fortsätta med», säger Ernst-Hugo Järegård när Eva Fröling talat om hur lätt det är att spara ett par hundralappar i månaden. Ur filmen för bankens inlåningskampanj 1977.

diter i svenska kronor lämnades därför

1

första hand till företag som inte kunde utnyttja utländska kreditkällor.

Till privatpersoner gavs krediter främst i form av sparlån.

Därutöver fanns mycket beg ränsade möjligheter att till- godose önskemål om nya lån.

Totalt utbetalades i nya krediter under 1977 ca 8. 200 Mkr.

Därtill hade våra banker i utlandet en betydande nyut- låning till svenska kunder.

Bostadsbyggandet kräver stora kreditresurser

Finansieringen av bostadsbyggandet regleras genom sär- skilda överenskommelser mellan statsmakterna och ban- kerna. En stor del av affärsbankernas finansiella resurser slussas till denna sektor genom att bankerna lämnar bo- stadsbyggnadskrediter och köper bostadsobligationer.

Diagram 3. Bankens anskaffning och användning av medel1977

Anskaffade medel, Mkr Använda medel, Mkr

lnlåmng

Amortenngar, avlyft och andra

!tert>etalmngar av kredrtar

Refmansienng

2658

5141

~755

IniOsta och sålda obligationer 1876

Interna kallor 384

Nya krediter

Ovngt nett"

Okmng a\ likvida medel

8206

2!:16

370 723

7

8

Antalet nybyggda bostäder har visserligen gått ned avse- värt under de senaste åren, men de stigande byggnads- kostnaderna har medfört att finansieringsbehoven fortsatt att växa. l ett stramt penning marknadsläge, då bankernas likviditet är hårt ansträngd och utlåningskapaciteten starkt begränsad, innebär detta betydande påfrestningar på ban- kernas resurser. Kreditgivningen till bostadsbyggandet g1ck bl a av detta skäl inte helt friktionsfritt under 1977, men efter överläggningar mellan de olika bankgrupperna om fördelningen av krediterna kunde det gemensamma åtagandet uppfyllas.

Vår bank lämnade under 1977 bostadsbyggnadskrediter på nära 2.000 Mkr mot ca 2.600 Mkr 1976. Innehavet av bostadsobligationer ökade med 680 Mkr jämfört med knappt 600 Mkr under 1976. Banken uppfy!lde därmed mer än väl sitt åtagande avseende bostadsfinansieringen.

Likviditeten förbättrad

En del av bankens tillgångar måste vara placerade i s k likvida medel (kassa, skattkammarväxlar, obligationer, nettofordringar på andra banker m m). Anledningen är dels att riksbanken kräver en viss minimirelation mellan dessa och bankens inlåning, dels att banken måste hålla likvida medel som en buffert mot större svängningar i inlåningen. Som tidigare framhållits försvagas bankens in- låningsutveckling snabbt av en penningpolitisk åtstram- ning, medan det däremot inte är möjligt att lika snabbt bromsa en kreditexpansion. l ett sådant läge utnyttJar nämligen kunderna givna löften om krediter och tar i ökad utsträckning sina checkräkningskrediter i anspråk.

Den återhållsamma kreditgivningen i kombination med den gynnsamma inlåningsutvecklingen mot slutet av 1977 ledde till att banken under året som helhet kunde förbättra sin likviditet. Denna behöver emellertid förstärkas ytterligare.

Diagram 4. Bankens likviditetskvot

^%

+10 Avvikelse från rikSbankefls krav

+8

Enskild månad +6

+4 +2

o

-2

-4 -6 -8

1976 1977

»Ekonomiskt perspektiv" är en nyhet i vår banks omfat- tande publikationsprogram som riktar sig till både företag_,.

och privatpersoner. Sex nummer om året tar den som

1'-

orenumererar.

Högt diskonto försvagade placeringsmarginalen Den största intäktskällan i banken är räntenettot, dvs skill- naden mellan ränteintäkter och räntekostnader. Detta ut- gjorde 1977 ca två tredjedelar av de totala intäkterna.

Samtidigt är räntenettot den post i resultaträkningen som är känsligast för påverkan av yttre faktorer, t ex kreditre- striktioner och diskontots höjd.

Räntanettots utveckling bestäms dels av ökningen av den totala rörelsevolymen (balansomslutningen}. dels av-för- ändringar i placeringsmarginalen, dvs marginalen mellan bankens placeringar (utlåning och övriga tillgångar} och kapitalanskaffning (inlåning, övriga skulder och eget kapital).

{

Bankens rörelsevolym, uttryckt i dagsmedeltal, steg med ' - ca 9%, medan placeri ngsmarginalen försämrades. Ränte- nettot ökade därigenom med endast 4%.

Kravet på viss likviditetskvot innebär att en bank i för- hållande till sin inlåning och vissa andra förpliktelser måste hålla minst en angiven del i »likvida» tillgångar.

Som likvida räknas därvid bl a kassa, nettofordran på andra banker, statspapper och bostadsobligationer.

Kvoten beräknas vid utgången av varje månad. Det för

varje bank fastställda kvotkravet måste genomsnittligt

ha uppnåtts under de senaste 12 månaderna, i annat

fall utgår särskild avgift till riksbanken. Under perioden

april-september 1977 uttogs dock ingen avgift av de

banker som höll sig inom det rekommenderade utlå-

ningstaket.

Den krympande placeringsmarginalen åskådliggörs i tabell 1, som visar bankens tillgångar, skulder och räntor i dagsmedeltaL Av denna framgår att marginalen sjönk O , 13 procentenheter. En förändring i denna storleksordning kan synas liten, men för vår bank med en rörelsevolym på 40 miljarder kr i dagsmedeltal innebär detta ett intäktsbortfall på över 50 Mkr. Huvudförklaringen till den försämrade placeringsmarginalen är att medeldiskontot under 1977 var 1,69 procentenheter högre än 1976. En höjd räntenivå slår Tabell 1. Dagsmedeltal och räntor

,·""'gsmedeltal ~ lirsgenomsnitt av balansräkningens olika poster dag för dag.

Bankens placeringar

Kassamedel och svenska finansinstitut skattkammarväxlar

..livriga statspapper och obligationer _

~ländska

banker

Utlåning till allmänheten i svenska kronor Utlåning till allmänheten

1

utländska valutor övriga tillgångar

Summa placeringar Bankens finansieringskällor Svenska finansinstitut

Inlåning från allmänheten i svenska kronor Inlåning från allmänheten i utländska valutor Utländska banker

Refinansieringslån Förlagslån

övriga skulder

Summa främmande kapital

Eget kapital och värderegleringskonton c::umma främmande och eget kapital . . .

~ch

värderegleringskonton Placeringsmarginal

Räntamarginal mellan placeringar och främmande kapital

Diagram 5. Bankens inlåning, refinansiering och utlåning 19n-12-31

Inlåning och refinansiering

Hus11'11 och personliga toretagare 40%

Refman- Nanngshv Slering m m 22 ~. 34%

Utlåning

Hushåll och personitga toretagare 39%

~"""*"

m m

56%

vanN.~

fmanSie·

raa

Offentliga sektorn 2% Offentliga sektorn 2%

Ej fördelad 2% Ej fördelad 3%

snabbare igenom på inlåningen än på placeringarna, vilka bl a innefattar bankens stora innehav av obligationer med fast ränta. Räntekostnaderna stiger därför snabbare än ränteintäkterna. Föreställningen att bankerna tjänar på ett höjt ränteläge är alltså fe laktig. l stället påverkades vår banks resultat 1977 negativt med ca 70 Mkr . Detta motver- kades emellertid delvis av att förräntningen på utlåningen steg något snabbare än räntekostnaden för inlåningen.

19n 1976

Dagsmed el- R ante- Ränta Dagsmed el- Ränt e- Ränta

tal Mkr sats% Mkr tal Mkr sats% Mkr

908 8,36 75,9 870 6,40 55,7

193 9,33 18,0 454 6,10 27,7

8.439 7,49 632,4 8.352 7,39 617,2 5.409 6,04 326,6 4.505 6, 04 272,3 21.879 11,69 2.558,5 20.235 9, 83 1.988,2 2.379 7.67 182,4 1.627 7,25 118,0

741 1,8 699 1,7

39.948 '9;56 3.795,6 36.742 -8 , 39 3.080.8

3.321 8,52 283,0 2.817 7,65 215,4 22.182 7,71 1.710.5 22.076 5, 91 1.304,0 1.861 4, 01 74,6 2.169 4, 87 105.7 4.692 5,51 258,2 2.922 5, 20 151,8 3.493 9,00 314,3 2.956 7,36 217,6 794 8,63 68,5 540 8, 30 44,8

367 6,6 354 2,0

36.710 7.40 2.715,7 33.834 6, 03 2.041,3

3.238 2.908

39.948 6,80 2.715,7 36.742 5, 56 2.041 ,3

2,70 2, 83

2,10 2, 36

Diagram 6. Intäkter, kostnader och rörelseresultat

Intäkter Kostnader Rörelseresultat

1973 1974 1975 1976

Mkr 1750 1500 1250 1000

750 +2% 500 250

19n

9

10

Utiandsprovisionerna ökade mest

En intäktspost som under senare år haft en växande bety- delse för rörelseresultatet är provisioner, avgifter och in- täkter av valutahandeln. Sammantagna ökade de med 47 Mkr eller närmare 10%. Härav kom ca 40 Mkr från utlandsrörelsen, vilket understryker dess stora roll för bankens resultatutveckling.

Intäkterna från värdepappersrörelsen sjönk med drygt 10% efter att ha ökat kraftigt under senare år. Den förhål- landevis dämpade aktiehandeln gav minskade kurtagein- täkter, samtidigt som antalet aktieemissioner var avsevärt färre och gav banken lägre emissionsprovisioner.

Flera av bankens tjänster, där intäkterna utgörs av avgifter, ger otillräcklig lönsamhet. Handeln med börsnoterade ak- tier är ett sådant exempel, vilket belyses i diagram 7. Detta visar att en aktieaffär som görs via ett av våra kontor måste uppgå till ett värde av minst 11.500 kr för att inte förorsaka banken förlust. Närmare 80 % av kundernas aktieaffärer understiger detta belopp.

Kostnadsökningen lägre än tidigare

När intäkterna utvecklas svagt till följd av sjunkande place- ringsmarginal eller långsam volymökning är våra möjlig- heter att snabbt anpassa kostnaderna begränsade. Arbetet på att hålla tillbaka kostnadsökningarna är därför en viktig, långsiktig uppgift.

För att begränsa ökningen av personalkostnaderna, som svarar för inemot två tredjedelar av bankens totala kostna- der, arbetar vi i banken kontinuerligt med att förenkla arbetsrutiner och bygga ut vårt datasystem. Dessutom på- går en fortlöpande översyn av servicenivån. under 1977 kunde därigenom medeltalet anställda minskas med 202.

Lönekostnadsökningen begränsades därför till ca 30 Mkr eller knappt 8%, trots att effekten 1977 av avtalsenliga lönehöjningar blev ca 11 %. Kostnaderna för de sociala avgifterna fortsatte däremot att öka kraftigt, med drygt 30 Mkr eller 23%.

Diagram 7. Bankens kostnader och intäkter vid aktieaffärer

Kurtaget-den avgift banken tar för hantering av aktieaffärer -utgör 15 kr för belopp under 500 kr, 30 kr för belopp på 500-6.667 kr och 4,5%. för affärer på högre belopp.

Hanteringskostnad

Intäkt (kurtage)

Aktieaffärens storlek i tusen kronor

o

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Kr

50

40

30 20 10

Färre ny-, till- och ombyggnader av banklokaler ledde till en minskning av lokalkostnaderna med drygt 3 Mkr. Vissa ombyggnadsprojekt har skjutits på framtiden till följd av den under året införda särsk ilda investerin gsavgiften. Övri- ga kostnader sammantagna steg med 15 %, vilket i stort sett motsvarade den allmänna prisstegringen . Av dessa ökade marknadsföringskostnaderna snabbast, vilket främst berodde på höstens stora inlåningskampanj.

Förbättrat resultat men försämrad räntabilitet

Genom att kostnadsökningen kunde hållas jämförelsevis dämpad kompenserades den svaga intäktsutvecklingen,

₁

så att bankens rörelseresu ltat steg med drygt 10 Mkr eller närmare 2 % till610 Mkr. De totala intäkterna ökade med 97 Mkr eller 6 % och kostnaderna, inklavskrivningar och orealiserade kursförluster, steg med 87 Mkr eller 9 %.

Aven om rörelseresultatet med hänsyn till de mindre gynr ....

samma yttre omständigheterna måste betraktas som gott, räckte det inte till för att hålla räntabiliteten- rörelsere- sultatet i förhållande till eget kapital och värdereglerings- konton-på 19'76 års nivå. Efte r att successivt ha stigit från 13,4% 1972 till18,7% 1976 sjönk den 1977 till17,2%.

Ett bibehållande av 1976 års räntabilitet hade krävt ett rörelseresultat som varit ca 60 Mkr högre än det nu redovisade.

Lägre konsolideringsgrad

Bankens konsolideringsgrad-- summan av eget kapital och värderegleringskonton

1

törhållande till balansomslut- ningen-hade vid utgången av 1977 sjunkit till7,8%. För att bibehålla 1976 års konsolideringsg rad, 8,3%, skulle det ha krävts ett väsentligt högre rörelseresultat.

När man bedömer om bankens resu ltatnivå är tillfredsstä, ..

landepå sikt, bör hänsyn också tas till i vilken omfattning inflationen urholkar värdet av eget kapital och värderegle- ringskonton.

Diagram 8. Bankens räntabilitet

Rörelseresultat i procent av eget kapital plus hälften av värde·

regleringskonton vid resp. års början.

Rörelseresultat i procent av eget kapital och värdereglerings- konton vid resp. års början plus hälften av årets rörelseresultat samt genom nyemissioner 1975·07-23 resp. 1976-07-28 tillfört kapital.

28,5 27,4

24,5 25,2

21,6

18.7

16,8 ^t7,;'. 17.2

15.0

1973 1974 1975 1976 1977

..

Eftersom en banks tillgångar och skulder så gott som helt består av penningfordringar och penningskulder, påverkar inflationen båda sidorna av balansräkningen med samma kraft. Summan av de tillgångar vilkas värde försämras av inflationen är emellertid större än summan av motsvarande skulder. Skillnaden utgörs av bankens eget kapital och värderegleringskonton. Då dessa poster inte automatiskt växer i takt med inflationen blir deras värde i realiteten urholkat. De tillgångar som är någorlunda skyddade mot inflationen, t ex fastigheter, utgör en liten andel av en banks samtliga tillgångar och kan endast i ringa mån r ;!l.qpväga denna urholkning.

·.-

Någon metod att exakt fastställa inflationens inverkan på en banks rörelse finns inte. l vår bank beräknar vi infla- tionseffekten på det sätt som visas i tabell 2 .

..<bell 2. Inflationens Inverkan på bankens ställning

Eget kapital

Värderegleringskonton Avgår: anläggningstillgångar

Nettokapital som påverkas negativt av inflationen Inflationstakt, procent

»Kompensationsbehov»

1

Utdelning

Skatt på utdelning

²

Förluster som belastas värderegleringskontona Summa

Avgår: verkligt rörelseresultat överskott/underskott

1 .'

·Kompensatior-sbehcvet• motsvarar den del av röreisaresultatet fore skatt som åtgår för att både det egna kapitalet och värderegleringsltontona ska! l i<.ur>na öka i takt med inflationen. Okningen av det egna kapitalet måste ske med beskattade vinstmedel: beräkningen innehåller därför schablonberäknad skatt på denna del av •nettot<apitalets .. ökning.

Diagram 9. Bankens konsolideringsgrad och soliditet

8,1 8,3

7,i 1,6

Konsolideringsgrad-eget kapital och värderegleringskonton i procent av balansomslutningen vid årets slut

3,6

3.~ 3,3

Soliditet-eget kapital i procent av balansomslutningen vid årets slut

1973 1974 1975 1976

7,8

3,2

1977

Under 19l7 var inflationen ovanligt hög, vilket också medförde att den beräknade urholkningen blev avsevärd.

Det angivna »kompensationsbehovet», 450 Mkr för 19n, utgör det belopp som skulle ha behövts för att öka ban- kens eget kapital och värderegleringskonton i samma takt som inflationen.

Om man dessutom tar hänsyn till utdelningen till aktie- ägarna och beräknad skatt på denna samt de faktiska nettoförluster som belastats värderegleringskontona, fin- ner man att bankens resultat, för att uppväga den höga inflationstakten, skulle ha behövt vara 766 Mkr.

1973 1974

Mkr Mkr

956 994

1.200 1.312

418 491

1.738 1.815

6,7 9,9

177 271

71 76

83 90

17 12

-·- --348 ----·449

351 422

+ ^{3 ----=-- - 27}

1975 Mkr

1.058 1. 490 517 2.031 9,8

299 98 119

- --- ₅₃₃ 17

~34 499

1976 Mkr

1.235 1.673

-·-·-2.283 625

10,3

358 122 151

25 656 599 -57

19n

Mkr

1.353 1.885 661 2.577 11,4

450 122 154 40 766 610 -156

2. Skatlen på utdelningen ar ockSå schablonmässigt beräknad och är således oeroende av bankens skattes;lwation på lång sikt och inte under det aktuella året

Diagram 10. Aktieägarnas avkastning på vid bankens start insatt kapital, procent

Beräkningarna förutsätter att aktieägaren haft aktier sedan bankens start (kurs 190:-) och deltagit i 1975 och 1976 års nyemissioner. Utdelningen i kronor per aktie har för res- pektive år varit 6:-, 6:50, 7:-, 7:50, 8:- och

8:- efter omräkning med hänsyn till 9.2 aktiespliten 19n

Nominell avkastning

6,8

6,4 6,3 6.5 6,5

inflationsjusterad avkastning (enl. konsumentprisindex)

1973 1974 1976

11.2

5.8

11

12

Den internationella rörelsen expanderade

Den internationella kapital- och penningmarknadens bety- delse för svensk finansiering fortsatte att öka under 1977.

Bankens internationella rörelsegrenar medverkade i åtskil- liga fåneprojekt av både lång- och kortfristig natur. Vi fortsatte att bygga ut vårt nät av stödjepunkter i finansiella centra och inom områden som är av betydelse för det svenska näringslivet. Utiandsrörelsen svarade för över en tredjedel av bankens resultat.

De regionala handelsblockens växande roll inom världs- handeln och de tilltagande tendenserna till restriktioner på handels- och betalningsströmmarna föranledde banken att utvidga bevakningen särskilt vad gäller EFTA och EG. Vi medverkade aktivt i bankväsendets och näringslivets inter- nationella samarbete, och våra förbindelser med utveck- lingsbanker och andra finansieringsinstitut inriktade på u-länderna utvecklades ytterligare.

Hög aktivitet på de internationella kapitalmarknaderna Aktiviteten på de internationella obligationsmarknaderna var nästan lika hög som under 1976. Banken medverkade i 258 internationella obligationslån. 22 av dessa utgavs med banken som ledare, vilket innebar en väsentlig ökning från föregående år. Se vidare förteckning s 28.

För första gången på över tjugo år tog svenska staten upp lån på den internationella kapitalmarknaden, däribland en sjuårig bankkredit på 1.000 milj doilar och ett antal obliga- tionslån i dollar och tyska mark. Banken medverkade i ledningen för den stora bankkrediten och för obligations- lånen.

Även for andra svenska låntagare ökade den långfristiga utlandsupplåningen. Dollarn var den viktigaste obliga- tionslånevalutan, medan tyska mark minskade i betydelse.

Syndikerada bankkrediter-där två eller flera internatio- nellt verksamma banker tillsammans uppträder som lån- givare - förekom under 1977 i mycket stor omfattn ing.

Löptiderna för sådana lån har blivit allt längre -tio år är numera inte ovanligt - och räntamarginalerna krymper. l betydligt större utsträckning än tidigare medverkade v i bå- de som ledare och som långivare i syndikerada krediter, främst för svenska men också för ett antal utländska lån- tagare.

Exportkreditkonkurrensen skapar problem för svenska exportörer

Även om den internationella kapitalmarknaden ökat i bety- delse för olika svenska låntagare, spelar fortfarande medel- och kortfristig finansiering i utlandet den väsentligaste rollen för det svenska näringslivet. Efterfrågan på bistånd från banken vid finansiering av exportaffärer fortsatte så-

lunda att öka och ett stort antal transaktioner kunde ge- nomföra'). stora exportprojekt har blivit allt vanligare.

Vår dotterbank i Luxemburg har sina lokaler i Forum Royal.

Chef är Ulf Gun- terberg, tidigare vid Skandifinanz i Ziirich.

Mme Elise Cha- puis, Ulf Gunter- berg, Björn Tornvall. Anders Lobelius och Mille Mårtensson i stabskonferens.

Svenska exportörer kan emellertid f n inte alltid erbjuda lika gynnsamma kreditvillkor som konkurrenterna i vissa andra länder, där det förekommer starkt statssubventio- nerade system för exportkrediter. Därför har många be- ställningar gått förlorade för svensk industri. En av han- , delsministern 1977 tillsatt utredning har dock nu framlagt förslag om en väsentlig förbättring av det statliga export- kreditstödet.

Terminsaffäterna ökade

Många utlandsaffärer är beroende av att företagen kan

skaffa sig erforderlig valuta till given växelkurs. Detta sker

genom att de hos sin bank köper valuta med s k termins-

säkring, vilket innebär att de på en bestämd dag kan

disponera valutan till en i förväg överenskommen växel-

kurs. För detta betalar företagen ersättning till banken

enligt på valutamarknaden gällande villkor. l tider av

återkommande valutaku rsförändringar ökar helt naturligt

terminsaffärerna, vilket T hög grad var fallet

1

vår bank

under 1977.

..

John A LaGrua, chef för Scandi- navian seeurities Corporation, bjuder besökaren en hisnande ut- sikt över Hudson River.

(?'"'.~

vårt repre-

sentantkontor i Tokyos centrala bankkvarter tar Bengt Delaryd

~-

;h Kenro Hi- mori emot allt

flera kunder.

Säo Paulo är centrum för Bra- siliens bankväs- ende och för många svenska företag. Arne Vis- ser- i mitten - är vår represen- tant där.

--·

Farhågor för förändringar inom valutaormen och för en fortgående värdeminskning av den amerikanska dollarn mot i första hand den tyska marken, den japanska yenen

"'(;h schweizerfrancen medverkade till att skapa den oro

".Jm präglade de internationella valutamarknaderna under 1977.

Snabbare betalningsförmedling

En mycket väsentlig del av vardagsarbetet inom utiands- rörelsen utgör betalningsförmedlingen. l syfte att med datateknikens hjälp förbättra denna bildades för några år sedan SWIFT- Society for Worldwide Intarbank Financial Telecommunication. Vår bank inträdde som delägare till- sammans med ca 500 andra banker i Västeuropa, USA och Kanada. l september 1977 anslöts banken och tolv andra svenska affärsbanker till SWIFT:s internationella dataöver- föringsnät Detta möjliggör att ett utrikes betalningsupp- drag kan nå bestämmelselandet inom mindre än en timme sedan det avsänts från den uppdragsgivande banken, vil- ket kommer att medföra stora fördelar för kunderna.

Fortsatt utbyggnad av utiandsnätet

Vi, liksom andra internationellt verksamma banker, har ett omfattande system av förbindelser med banker över hela världen. Detta kompletterar vi med ett nät av representant- kontor och hel- eller delägda institut på viktiga re interna- tionella bankplatser, vilket sammanhänger med vår strävan att följa med kunderna ut på världsmarknaden för att på så sätt kunna ge dem bästa möjliga biständ även utanför hemlandet.

Under 1977 utökade vi vårt nät med en helägd dotterbank i Luxemburg, Skandinaviska Enskilda Banken (Luxem- bourg) S.A., för att på denna viktiga bankplats ytterligare förbättra våra internationella finansieringstjänster åt den svenska kundkretsen. Banken har utvecklats mycket snabbt, vilket närmare belyses i koncernredovisningen, s32.

Scandinavian seeurities Corporation, New York. startade mot slutet av 1976 som bankens första helägda dotterbo- lag i utlandet. Under sitt nu genomförda första hela verk- samhetsår kunde bolaget förstärka sin stab av medarbe- tare med erfarenhet av den ameri kanska kapitalmarkna- den, främst avseende medelfristig fi nansiering och obli ga- tionshandeL Även beträffande utvecklingen i detta bolag hänvisar vi till koncernredovisningen.

Den 20 februari 1978 öppnar vår bank ett representant- kontor i Singapore. Denna stad är inte bara en viktig bankplats i sin del av världen, den ligger också väl till för många svenska exportföretag.

Redan tidigare har vi tagit initiativ till banketableringar i internationella finanscentra, varvid vi inbjudit andra banker att inträda som delägare. Dessa f n fyra institut brukar vi kalla våra anslutna ban ker. De är Deutsch-Skandinavische Bank AG, Frankfurt am Main, Scandinavian Bank Limited.

London, Banque Seandinave en Suisse, Geneve, och Ship Mortgage lnternationaf Bank N. V., Amsterdam. Utveckling- en i dessa behandlas på s 17.

De ytterligare aktier i Neue Bank AG, ZO rich, som vi för - värvade under 1976 har försålts till Algemene Bank Neder- land N.V., varefter vårt innehav på nytt utgör 15% av aktie- kapitalet. Vårt förvärv skedde med anledning av en plane- rad fusion mellan Neue Bank och Banque Seandinave en Suisse, Geneve. Förutsättningarna för denna har emellertid ändrats och den kommer därför inte att genomföras.

Aktieägarna i Banque Seandinave har i stället inriktat sig på att förstärka denna banks kapital Genom en riktad nyemission, som ökade aktiekapitalet till 53 milj

schweizerfrancs. inträdde under året Banque: Cantonale Vaudoise- den sjunde största banken i Schweiz- som aktieägare. Vår bank innehar drygt 29 % av aktierna.

13

14

Kontorens kundservice förbättras

Våra kontor hanterar dagligen hundratusentals transaktio- ner. För att klara detta har vår bank under 70-talet infört avancerade datasystem med kassaterminaler, som möjlig- gör direktbokföring på kundernas konton. Kontoren har, tack vare den ökade tillgången till aktuell kontoinforma- tion, kunnat förbättra sin service samtidigt som den väx- ande transaktionsmängden kunnat hanteras t ill rimliga kostnader.

Kassaköerna är dock ett problem. Toppar vid lunchtid och vid månadsskiften gör det särskilt svårt att rätt dimensio- nera kassatjänsten. Två kontor i stockholmsgruppen har försökt lösa detta problem genom att personalen vid alla d!skplatser utför både kassatjänst och övriga ärenden.

Därigenom klarar man bättre variationerna i kundtillström- ningen, kunden slipper köa på två ställen och kassörens arbete blir mer omväxlande. Ett annat sätt har prövats på ett av våra kontor i Göteborg. Kunderna bildar en gemen- sam kö och fördelas i tur och ordning på kassorna efter hand som dessa blir lediga.

Under 1977 har banken påskyndat det

utv~cklingsarbete

med »automatkassor., som pågår i samarbete med andra banker. Utöver kontantuttag dygnet runt skall en del andra enklare transaktioner, t ex överföringar mellan konton, ocksä kunna göras.

säkerhetsinvesteringarna ökar

Antalet bank- och postrån i Sverige ökade till drygt 170 under 1977. Sedan ett par år har dessutom sprängningar av serviceboxar blivit ett snabbt växande problem. l sam- verkan med kunderna införde därför banken vid halvårs- skiftet ett system som gör att alla sedlar som förvaras i en servicebox kraftigt missfärgas om denna sprängs. Åtgär- den ledde till att antalet sprängningar snabbt sjönk. l syfte att ytterligare förstärka skyddet för personalen och kun- derna genomfördes därutöver säkerhetsinvesteringar för närmare 5 Mkr. Med hänsyn till den mycket oroande ut-

Diagram 11. Personalstrukturen

478 368 Kvinnor

Heltid 2.110 (58,9%) Daltid 1.515 (41,1 o/o)

260 217

252 410

39408

61

KONTOR Kassaterminal Öppningshand lin g för depå Insättningar, uttag och förfrågningar på depåkonton Inbetalningar på re- vers i depå

DATOR Ulllkrtfter Förvaringsbevis Avier och kontoutdrag Depåförteckningar Obligationsvinster Emissionsbrev

Bildskärmaterminal ~

Frågor och svar om depåinnehav kontohistorik börsvärde

belåningsvärde m m~

Bankens under 1977 införda notariatdatasystem ger kun- derna snabbare och utförligare besked och gör arbetet intressantare och mera stimulerande för personalen.

vecklingen kommer vi att under 1978 ytterligare öka dessa investeringar. Särskild vikt kommer att läggas vid olika utbildningsåtgärder.

Deltidsarbetet har ökat

Under 19n var medeltalet anställda 6.502. Detta medeltal framräknas genom att det totala antal timmar som arbetats under året divideras med den ordinarie arbetstidens längd En anställd motsvarar alltså i detta sammanhang en »årsi::, arbetare» och inte en enskild person. Banken är därför arbetsgivare för betydl igt fler än som framgår av medeltalet.

l december 1977 var 7.221 personer fast anställda i banken, av vilka 1.578 på deltid.

Ålder 65-

l

^{7 9}

Män

~

SS--59

• Heltid 3.473 (98,2 o/o) 5()-54

Deltid 63 (1,8%) 4~9

~

35-l!J

:Jtl.-"t.t 715 B

~9 20-2.C

- 19

..

•

Kvinnorna utgör 51 % av bankens fasta personal, dvs både heltids- och deltidsarbetande. Av antalet deltidsanställda är 96% kvinnor. Sedan bankens start 1972 har de deltidsar- betande ökat från 10% t i Il 22% av antalet fast anställda.

Enligt de personalpolitiska riktlinjer som vi fastställt i samråd med personalens representanter, skall deltidsan- ställda ges samma möjligheter till utbildning som heltids- anställda. Deras löneutveckling skall proportionellt vara densamma som om de arbetade på heltid, och de skall delges samma information. Deltidstjänstgöring skall kunna komma ifråga för anställda i alla typer av befattningar- .r•"<ö.ven arbetsledande- under perioder då den anställde inte

· • _.an arbeta på heltid.

Uten personalomsättning

Personalomsättningen i banken är låg och har under de ,,

.o~naste

tre åren sjunkit ytterligare. En aktiv personalplane-

-·.hg, som bl a syftar till att stimulera medarbetarna till att byta arbetsuppgifter inom banken, bidrar till den låga om- sättningen.

sjukfrånvaron var låg även under 1977, mindre än 4% av medeltalet anställda. Tjänstledigheten har ökat sedan den nya studieledighetslagen trädde i kraft under 1976. För att underlätta för de anställda att vidareutbilda sig och samti- digt klara av praktiska problem med t ex barntillsyn ger banken på försök ett antal anställda möjlighet till studier under betald tjänstledighet. Till att börja med ges kvinnor företräde till sådan ledighet.

Närvaron har gradvis minskat under de senaste åren, bl a beroende på ökad studieverksamhet. Under 1978 kommer närvaron att gå ner ytterligare till följd av de nya lagarna .

·"~m

semester och föräldraförsäkring. Detta kan komma att

1

_Jda till ökat behov av extraanställningar, men kan också innebära att vi tvingas att under sommaren ytterligare minska öppethållandet på vissa kontor.

Diagram 12. Personalomsättningen

Procent av medeltalet anställda

% 9 8 7 6 5 4 3 2

1972 1973 1974 1975 1976 1977

Med videokassettens hjälp får personalen på bankens kontor snabb bokslutsinformation. 1977 fick den formen av ett samtal mellan lng-Marie Gustafsson och Rolf Blom från »facket» och herrar Olsson, Senneby, Palmstierna och Akerman från bankledningen.

Motionshallen på Centralkontoret i Göteborg är en av de många anläggningar för fritidsändamål och förebyggande hälsovård som står till personalens förfogande.

Diagram 13. Personalens frånvaro

Procent av medeltalet anställda Närvaro:

84,6 84,4 83,7 82,9 82,5

--...-!!~---·

^8,5

8 '1

Semester

83,5

Sjukdom

3,5 3,5

Föräldraledighet och militär repetitionsutbildning 2,5

2,0 1,2

Tjänstledighet

0,6 Ll _ _ _ ...l..._ _ _ ____.l_ _ _ K~o~m.l9e~n~sa~ti~o~ns~le__t9i.::..gh~e~t _ ___.~

2,2

0,8

1972 1973 1974 1975 1976 1977

15

" 16

Andelen befordrade kvinnor l banken har ökat något under senare år men är fortfarande liten. l bankens personalpoli- tiska riktlinjer fastslås därför att särskilda ansträngningar skall göras för att uppmuntra kvinnor att söka befordrade tjänster.

Nya fonner för utbildning

Av bankens fast anställda har drygt 70% gymnasiekom- petens eller högre utbildning. Dessutom har flertalet ge- nomgått någon form av vidareutbildning inom banken.

Våra arbetsledare skall kontinuerligt följa upp sina medar- betares utbildningsbehov, bl a genom regelbundna plane- ringssamtal. Ett led i utbildningen är cirkulation mellan olika arbetsuppgifter.

Utbildningsverksamheten utgörs f n främst av kurser.

anordnade av utbildningsavdelningarna i Stockholm, Ge· · teborg och Malmö samt av studierådet vid affärsbankerna.

l syfte att i framtiden förlägga mera av utbildningen till ar- betsplatserna har nya utbildningsmetoder börjat användas.

Under 1977 var utbildningen av något mindre omfattning är föregående år beroende på den minskade nyrekryte- ringen och det därmed minskade behovet av särskild in- troduktionsutbildning. Utbildningskostnaderna inklusive deltagarnas löner var 19 Mkr eller lika mycket som året innan.

Företagsnämndsavtalet uppsagt

Med anledning av medbestämmandelagens tillkomst har företagsnämndsavtalet mellan Bankinstitutens Arbetsgi- vareorganisation och Svenska Bankmannaförbundet sagts upp. l awaktan på avtal om tillämpningen av den nya lagen sker samråd mellan klubbstyrelserna och bankled- ningen i särskilda grupper.

Mlljöförbättringa r

Av den arbetsmiljöfond som avsattes 11974 års bokslut användes under 1977 10,3 Mkr för miljöförbättrande åtgär- der och 0,6 Mkr för fritidsändamåL En betydande del av medlen har använts för att förbåttra ventilation. buller- skydd, färgsättning, blandskydd m m. Av fonden återstod vid årets slut 2,7 Mkr för nya orojekt.

Bankens aktieägare

Sedan bankens start har antalet aktieägare ökat med 9%, från ca 55.500 till närmare 60.500. 98% av aktieägarna innehar mellan 1 och 500 aktier. Vår banks aktier har alltså mycket stor spridning.

För att bl a underlätta placeringar i bankens aktier. aven av mindre sparbelopp, beslöt bolagsstämman 19n att hal- vera det nominella värdet av bankens aktier från 100 till 50 kronor. De nya aktierna, som alltså fördubblar det totala antalet aktier l banken, kom ut

1

oktober 1977

Förslaget om vinstandelssystem blev en huvudfraga vid bolagsstämman 1977.

Vi anser att det är till gagn för den ekonomiska utveckling- en och för en sund demokratisering av näringslivet om de anställda är individuella delägare i sina företag. Ett uttryck för denna uppfattning var aktiegåvan till bankens anställda 1975. Vid bolagstämman 1977 framlades fö rslag om att på försök - i första hand under tre år - införa ett vinstan- delssystem för de anställda. Vinstandelarna. som är indivi- duella, placeras i bankens egna aktier. Stämman anslöt sig efter en livlig diskussion till detta förslag.

Vi tackar våra medarbetMe

för många fina !nsatser Ullder verksamhetsåret 1977.

Den som har läst våra kommentarer här i årsredovis- ningen förstår att tacket känns ovanligt välgrundat. Inte minst mot bakgrunden av de samhällsekonomiska pro- blemen och de kreditrestriktioner och inlåningsbekym- mer som dessa medförde för banken , är det befogat att uttala vår uppskattning av alla medarbetares insatser.

När vi beslöt att under hösten genomföra en omfattan- de inlåningskampanj visste vi att detta skulle innebära

r:-

en ytterligare arbetsbelastning, särskilt för alla som är verksamma på våra kontor. Resultatet av höstkampan- jen blev mycket gott.

Den kostnadsökning som vi nu redovisar är den lägsta sedan bankens start, samtidigt som inflationen varit ovanligt hög. Vi är väl medvetna om att denna gynn- samma utveckling krävt betydande insatser av många i banken. Intäktsökningen har inte varit lika tillfredsstäl- lande, främst till följd av omständigheter utanför ban- kens kontroll. Rörelseresultatet medger trots detta att det av bolagsstämman 1977 beslutade vinstandelssys- temet nu kan börja tillämpas. Vi är övertygade om att detta komme r att tJäna som en extra sporre inför 1978.

Hans Gavalli-Björkman Curt G Olsson

Jacob Palmstierna Alf Akerinan

•

Anslutna banker i utlandet

Mitt

i

Frankfurt och med de stora tyska bankernas huvudkontor

»runt hörnet»

ligger Deutsch- Skandinavische Banks moderna fokafer.

l Scandinavian Bank Limited, London, innehar Skandinaviska Enskilda Banken nära 35% av aktiekapitalet. Banken, som har helägda dotterbolag bl a i Hong Kong och på Bermudas, hade en fortsatt snabb expansion. Koncernbalansomslut-

ningen ökade med 17% till852 milj pund och resultatet före skatter steg med drygt 11% till 7,3 milj pund.

Scandinavian Bank medverkade främst i finansiering av fö- retag i Skandinavien och deras utländska dotterbolag, men den kom under 1977 att allt mera engageras i större interna- tionella projekt för både enskilda och statliga uppdragsgiva- re. Koncernen medverkade i ledningen för ett stort antal internationella syndikerada krediter och räknar med att under 1978 ytterligare utöka denna rörelse liksom projektfinan- sieringen. Valutahandeln och penningmarknadstransaktio- nerna hade en betydande omfattning. På den internationella obligationslånemarknaden medverkade Scandinavian Bank i ledningen för fyra emissioner och som underwriter i ett stort antal andra internationella emissioner.

Yngst av de anslutna bankerna är Deutsch-Skandinavische

Bank AG, Frankfurt am Main, där skandinaviska Enskilda

Banken innehar 50% av aktierna. Den utvecklades mycket tillfredsställande under 1977, som var bankens första hela verksamhetsår. Balansomslutningen ökade med 68% till 1.025 milj O-mark och rörelseresultatet blev 4,8 milj O-mark.

Huvuddelen av bankens krediter gick till skandinaviska före- tag i Västtyskland. Banken deltog i sju obligationsemissioner och ledde ett konsortium av tyska banker vid placeringen av ett s k Schuldscheindarlehen på 60 milj O-mark för Svenska Tändsticks AB.

Scandinavian Bank Umited, London, startade 1969 och växte snabbt. 1973 fick banken ett eget nybyggt kontors- hus vid Leaden- ha/1 Str:eet i City.

. Banque Seandi- nave en Suisse har sitt kontor

i

en egen byggnad vid Rond-Point de Rive i Geniwe .

~ Banque Seandinave en Suisse, Geneve, hade en mycket

tillfredsställande utveckling och balansomstutningen ökade

med 15% till825 milj schweizerfrancs. Rörelseresultatet öka-

de med drygt 50% till15,5 milj schweizerfrancs. Kreditgiv-

l Ship Mortgage International Bank N. V., Amsterdam, innehar Skandinaviska Enskilda Banken 25% av aktiekapitalet Detta institut för fartygsfinansiering redovisade ett resultat före

ningen till svenska kunder ökade och den nyinrättade kapi- talmarknadsavdelningen var framgångsrik. Banken medver- kade sålunda i ett antal s k private placements och emissio- ner på den schweiziska marknaden.

Banque Seandinaves helägda dotterbolag Skandifinanz AG ökade sin balansomslutning

med 27% till152 milj

schweizerfrancs. Resultatet efter aysättningar och skatter ökade med 15% till1,4 milj schweizerfrancs.

skatter på 1,15 milj dollar. Rörelsen påverkades helt naturligt

av den svaga sjöfartskonjunkturen, och balansomslutningen

förblev praktiskt taget oförändrad, 89,1

milj dollar.