Arsredovisning 1993

Arsredovisning o

1993

Telia AB

Organisationsnummer: 556103-4249

Ekonomisk information från Telia

Bokslutskommunike Årsredovisning

Delårsrapport, första kvartalet Halvårsrapport

Delårsrapport, tre kvartal

slutet av mars början av maj slutet av maj mitten av september mitten av november Samtliga rapporter produceras av Koncernstab Ekonomi och Fi- nans. De finns även tillgängliga på engelska.

Frågor om innehållet i årsredovisningen kan ställas till:

Telia AB, Koncernstab Ekonmni och Finans, Ekonornienheten, 123 86 Farsta, eller på fax 08-93 38 01.

Årsredovisningen kan beställas från:

Telia AB, Division Materiel och Service, MF post/ gods, 123 86 Farsta, eller på fax o8-604 54 72.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles den 8 juni 1994·

Ekonomisk information om:

Telia

Morgan Stanley, London 1993: Global Telecommunications:

Sweden. Telia: At the Cutting Edge, Michael Armitage

]P Bank, Stockholm 1993: Telia AB after the corporatisation, Anders Lindell

Daiwa Institute of Research, London 1994: Telia - Swedish Telecommunications, John Clarke

Telekommunikationsbranschen

OECD, Paris 1993: Communications Outlook 1993 (Series ICCP) Department of Trade and Industry, London 1994: Study of the International Competitiveness of the UK Telecommunications lnfrastructure, Robert Harrison

Price Waterhouse Corporate Finance, Stockholm 1994:

Konkurrens, globalisering och kapitalbehov inom teleområdet, Stephan Tolstoy

TELDOK, Stockholm 1994: The TELDOK Y earbook 1994 (Report 86E)

1993 VllT ett forändringens ar för Telia. Televerket blev Telia AB.

Omvandlingen är ett instrument för att möta framtiden.

F är kabel-och nätoperatören Kenneth Larsson blir siktet inställt mot nya höjder.

Wa1Jcie..tallcie. Smaka pil ordet. En mitt-i-prick ordkonstru/cticm mmJe in the US of A. St.-n Hrrnigs grabbdröm blev verklighet i jobbet som cyklande Hermes hos Gröna Budet. 150 muskel-byggande kilnmeter om tlsgenavtJer- kar han. Mllen kommer via kommunikationsradion jran budbärarnas haid- quarters vid Skanstull.

Tella AB

Organisationsnummer: 556103-4249

Ekonomisk information från Teli

Bokslutskommunike Årsredovisning

Delårsrapport, första kvartalet Halvårsrapport

Delårsrapport, tre kvartal

slutel börja slutel mitte mitte Samtliga rapporter produceras av Koncernstab ~

nans. De finns även tillgängliga på engelska. ¹ Frågor om innehållet i årsredovisningen kan stä) Telia AB, Koncernstab Ekonomi och Finans, Eko.

123 86 Farsta, eller på fax oS-93 38 01.

Årsredovisningen kan beställas från: : Telia AB, Division Materiel och Service, MF post 123 86 Farsta, eller på fax o8-6o4 54 72.

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles den 8 juni 1994. , l

Ekonomisk information om:

Tell a

Morgan Stanley, London 1993: Global Telec~

Sweden. Telia: At the Cutting Edge, Michael

Am!

JP ^Bank, Stockholm 1993: Telia AB after the

l

Anders Lindell

.

Daiwa Institute of Research, London 1994: 1 Telecommunications, John Clarlce

Telekommunikationsbranschen

OECD, Paris 1993: Communications Outlook 191 Department of Trade and Industry, London 19~

International Cornpetitiveness of the UK Teleroi Infrastructure, Robert Ramson

Price Waterhouse Corporate Finance, St<

Konkurrens, globalisering och kapitalbehov inc Stephan Tolstay

TELDO:K Stockholm 1994: The TELDOK Yearba 86E)

1993 var ett forändringen.s 1/r för Telia. Telever/cd blev T elit.

0m'OIIndlingen iir ett instrument för lltt möta framtiden.

För lcabel-och nätoperafören Kenneth Ulrsson blir siktet in.•

höjder.

KORT OM TELIAKONCERNEN

Miljoner kronor 1993' 1992

Rörelseintäkter 35347 35 297

Rörelseresultat efter avskrivningar 5 669 4 736

Omstruktureringskostnader -175 -466

Resultat efter finansiella poster 3 953 1 806

Res u l ta t före skatt 3 953 -447

Nettoresultat 3148 -483

Balansomslutning 55 462 58102

Investeringar 7 171 7864

Räntabilitet på sysselsatt kapital % 14,5 11,8

'Pro forma- redovisning

Den första juli 1993 ombildades affärsverket Televerket till ett

aktiebolag, Telia AB, helägt av staten.

A

Teliakoncernen är en av Sveriges största företagskoncerner • med 34 ooo anställda och en omsättning på drygt 35 miljarder kronor. Resultatet efter finansiella poster ökade under 1993 med

2 147 miljoner kronor jämfört med 1992 och blev 3 953 miljoner kronor.

Kärnverksamheten

Tellas affärside bygger på visionen om gränslös kommunikation.

Inom den öppna nättjänstverksamheten, som är kärnan i Telia- koncernen, erbjuds nationella och internationella tele~änster för tal, text bild och data i både fasta och mobila nät.

Basen för öppna nättjänsterna är telenätet; ett stort och mycket komplext datasystem med förgreningar ut i världen till 6oo miljoner människor. Omkring go procent av trafiken i näten är vanliga telefonsamtal. Resterande ¹⁰ procent är faxtrafik och data-

A

kommunikation samt även, om ännu i mindre omfattning, bild-

'W'

kommunikation.

ORGANISATION

Den huvudsakliga marknadsorganisationen i moderbolaget ligger

e

i åtta teleregioner. Försäljning, produktion av ljänster, installation och service sker genom regionerna. Regionernas verksamhet är delad i två affärsområden; Division NätTjänster med ansvar för utveckling och drift av Tellas nät. Division Teletjänster som utvecklar och marknadsför teletjänster och teleutrustning för hus- håll och företag.

Telia MegaCom AB erbjuder tjänster och telekommunikatio- nen till ett Bo-tal stora företag och organisationer med en geogra- fiskt spridd verksamhet.

Telia Promotor AB utvecklar kundanpassade tilliämpningar av telefoni och datakommunikation.

Telia International AB utvecklar internationella nättjänster till företag och privatkunder.

Telia Mobitel AB säljer koncernens mobila teletjänster.

Telia TeleRespons AB tillhandahåller tele~änster förmedlade av telefonist.

Koncernen säljer också en rad ljänster och produkter som kompletterar och förstärker de öppna nätljänsterna.

Telefinans AB erbjuder företagskunder leasing vid köp av Teliakoncernens ljänster och produkter.

Under förvaltningsbolaget Telia Holding AB finns följande bolag samlade:

TeleMedia AB säljer nummerinformtion i tryckt och elektro- nisk form, bl a telekataloger.

Svenska Kabel-TV AB distribuerar TV-program och andra tjänster i egna kabel!J'V-nät.

TeleLarm AB utvecklar och marknadsför avancerade säker- hetssystem.

Swedtel AB säljer koncernens kunnande utomlands i form av konsultljänster.

Ett antal enheter inom Teliakoncernen bidrar specifikt till utveckling av koncernens verksamhet utan egna direkta marknadskon takter.

Telia Research AB bedriver forskning och utveckling för kon- cernens affärsdrivande bolag och divisioners räkning.

Telia Data AB är Tellas interna dataserviceföretag.

Division Materiel & Service har ansvaret för bl a Teliakon- cernens inköp och logistik.

Fastighets AB Telaris förvaltar koncernens fastighetsbestånd.

Division Utbildning arbetar med utbildningsprogram främst inom telekommunikation.

Division Telia Treasury är koncernens internbank

Te Ii a Försäkrings AB är koncern"ens interna försäkringsbolag.

Marknaden

Telia är idag verksamt i Sverige och internationellt med Europa som huvudmarknad. Sverige är och KOnu;t)-er att förbli Tellas vikti- gaste marknad. Syftet med internationaliseringen är främst. att bredda kundunderlaget och stärka konkurrenskraften på hemma- plan. Ett viktigt steg på den europeiska marknaden togs när Telia tillsammans med PTT Telecom Netherlands och Swiss PTT Tele- com bildade det gemensamma företaget Unisource.

SATSNINGSOMRÅDEN

Telia har två överglipande mål, det ena är att ytterligare förbättra servicen till kunderna, det andra är att förbättra koncernens lön- samhet. För att klara det koncentreras resurserna till ett antal utvalda satsningsomtåden.

Nätstrukturen. För. att även i framtiden kunna leverera hög kvalitet och tillgänglighet i telenätet kommer Telia att satsa stora resurser att på att utveckla telenätet med tillhörande nätbaserade tjänster.

Telefoni. Telia satsar på att vidareutveckla kärnaffären tele- foni. Nya tjänster tillkommer och användningen av de nuvarande ska göras enklare att använda för kunderna. Tellas tjänster ska vara prisvärda.

Service och kvalitet. Kundernas krav på service har högsta prioritet. Telias mål är att bli go-talets serviceföretag.

Kompetens. Kompetenskraven förändras snabbt i takt med den tekniska utvecklingen. Telia satsar systematiskt på att säker- ställa att medarbet~ har den kompetens som dagens och morgondagens arbetsuppgifter kräver.

Telia AB

Organisationsnummer: .556103-4249

Ekonomisk information från Tell

Bokslutskommunåke Årsredovisning

Delårsrapport, första kvartalet Halvårsrapport

Delårsrapport, tre kvartal

slutei börja slutel mitt e mitt e Samtliga rapporter produceras av Koncernstab E nans. De finns även tillgängliga på engelska.

Frågor om innehållet i årsredovisningen kan stäl Telia AB, Koncernstab Ekonomi och Finans, Ekq 123 86 Farsta, eller på fax oS-93 38 01. i

Årsredovisningen kan beställas från:

Telia AB, Division Materiel och Service, MF post 123 86 Farsta, eller på fax o8-6o4 54 72.

l

Bolagsstämma .

j

Ordinarie bolagsstämma hålles den 8 juni 1994· ;

Ekonomisk information om:

Tell a

Morgan Stanley, London 1993: Global Telecl Sweden. Telia: At the Cutting Edge, Michael Ami JP Bank. Stockholm 1993: Telia AB after the ' i Anders Lindell

Daiwa Institute of Research, London 1994: 1 Telecommunications, John Clarke

Telekommunikationsbranschen

OECD, Paris 1993: Communications Outlook 191 Department of Trade and Industry, London ~~

International Competitiveness of the UK Teleco1 lnfrastructure, Robert Harrison

Price Waterhouse Corporate Finance, St<

Konkurrens, globalisering och kapitalbehov inc Stephan Tolstay

TELDOK, Stockholm 1994: The TELDOK Yearbo 86E)

1993 var ett forlindringetts 6r för Telia. Telroerkd lllev Telil Omt11111dlingen är efl instrument för att möta framtiden.

FiJr kabel-och nätoperaMrett Kenneth Larsson blir siktet in.•

höjder.

TELEFONI

TELl A

Intäktstillväxt l telefonnätet

%

12- - - -- - - -- - - -- -- -- - -

10

8

6

4

2

o

l l l l l l l l l l

1989 1990 1991 1992 1993

•

Intäktstillväxt i telefonnitet % 7.5 10,8 6.7 5.1 4,8

Telefontaxeutvecklingen

Index (1980:100)

160

140

120

100

1980 1981 1982 1983

• Konsumentprisindex 100 112,1 121.7 132,6

o

Nettoprisprisindex 100 111,0 121,7 129.6

• Telefontaxaindex 100 113,2 113,7 121,6

1984 1985 143,2 153,8 138.6 149.2 128.3 128.3

19!l6 160,3 155.5 135.6

TELl A

Antal huvudledningar

Miljoner

6---~~~~~=-

4

o

• Fritidshus

321 328 331 333 333 o företag

1188 1276 1306 1298 1296 . Hushåll

4207 4 245 4 274 4288 4274 Totalt

5 716 5849 5 911 5919 5903

1!111/ Hl!lll 1989 1990 1991 1992 1993 167,0 176,7 188.1 207.6 227,2 232,3 243,2 159.8 170.6 181,2 193,5 204.2 212.9 222.1 138,2 146,1 155,4 163,4 165,9 170.3 175,6

Telefonkostnader för hushåll, januari 1992

Portugal Irland Nya Zeeland österrika Spanien Storbr.!BD Storbr.(Mercury) Italien Australien Frankrike Tyskland Belgien Grekland

1wei~ n

Flnland (Helsingfors}

Norge

USA (Nynex/AT&D X•"\8da

nnari:.(KTASJ ollan d Sverige Island

' ^l

l

l

o 100 200

Värdet är uttryckt i 1991 ars p p p• inklusive skatt.

300

j_

'

400 500 600 700

PPP*• Purehas in g Power Parities-ett brett m6tt på det relativa värdet av Internationella valutor i termer av köpkraft.

(Beräknas regelbundet av OECD och Eurostat.) I

Källa: OECD, Cornmunications outlook 1993.

Telefonkostnader för företag, januari 1992

Turkiet Portugal

errike .uen NyaZeeland Irland Spanien Australien

>~nl<rike Tyskland Grekland Japan (Nlll Storb<.(BT) Kanada Schweiz Storbr.(Mercury) Belgien Norge Svertu•

Finland (Helsingfors) Holland

Danmark (KTAS)

Island Värdet lir uttryckt i 1991

-

års PPP• inklusive skett. ⁶⁰⁰

1000 1500 2000 2500

ppp•. Purehosing Power Parities -ett brett mått på det relativa värdet av Internationella valutor i termer av köpkraft.

(Beräknas regelbundet av OECD och Eucostat.) Källa: OECD, Comll'lOOications ou~ook 1993.

Telia AB

Organisationsnummer: 556103-4249

Ekonomisk information från Teli

Bokslutskommunike Årsredovisning

Delårsrapport, första kvartalet Halvårsrapport

Delårsrapport, tre kvartal

slute1 börja;

slute!

mitt~

mitte Samtliga rapporter produceras av Koncernstab

E

' nans. De finns även tillgängliga på engelska. : Frågor om innehållet i årsredovisningen kan stäl Telia AB, Koncernstab Ekonomi och Finans, Eko 12.3 86 Farsta, eller på fax 08-93 38 01.

Årsredovisningen kan beställas från:

Telia AB, Division Materiel och Service, MF posi 12.3 86 Farsta, eller på fax o8-6o4 54 72. i

Bolagsstämma

Ordinarie bolagsstämma hålles den 8 juni 1994.

!

!

Ekonomisk information om:

Tell a

Morgan Stanley, London 199.3: Global Telec~

Sweden. Telia: At the Culting Edge, Michael Am

JP Bank, Stockholm 1993: Telia AB after the Anders Lindell

Daiwa Institute of Research, London 1994: 1 Telecommunications, John Clarke

Telekommunikationsbranschen

OECD, Paris 1993·: Communications Outlook 19!

Department of Trade and Industry, London 19!

International Competitiveness of the UK TelecoJ>

Infrastructure, Robert Harrison

Price Waterhouse Corporate Finance, Stc Konkw:rens, globalisering och kapitalbehov inc, Stephan Tolstuy

TELDOK, Stockholm 1994= The TELDOK Yearbo 86E)

1993 var ett ftJri1ndringens 4r ftJr Telia. Televerket blev T elit Omvandlingen lir ett instrument för att möta framtiden.

För kabel-och nlitoperatörm Kenneth Larsson blir siktet in~

h/i j der.

RESULTAT

TELIAKONCEANEN

Rörelseintäkter Miljoner kronor

46000 - - - -

"

":: l l l l '" l i l

I l

l . l l l

' l l l

_{1989 1990 1991 1992 1993}

•

RörelseiRttlrter

27225 31415 34419 35297 35347

•

Vinstmarginal %

17,1 18,0 13,4 14,2 17,1

TELIAKONCEANEN

Investeringar Miljoner kronor 12 ()()()

10000

8 000

6000

4000

2000

o 5~ 1990

% 30

25

20

15

10

5

o

TELIAKONCERNEN

Resultat efter finansiella poster Miljoner kronor

4&0 - -- -- - - -- -- - - -

•

Refultat lifter finansiella postar 3 556 2 943¹ 2 171² 2 272² 4 128²

•

R• lift fin postar i o/o av röralsaint 10,8 8,6 5,7 6,4 11,7

1 Fr' o m 1990 inldusive rintedelln IN lrett pensionskostnad ' Exlduslwl omstnJkturerillg&kostnadlr

% 12

10

8

6

4

2

o

D

^ÖVriga anliggnlngar

3769 5231 5374 3434 2922

•

Telenitlit

5 004 5 465 5 093 4 430 4 249

•

Avskrivningar enligt plan 6085 6132 7847 8848 7773

• Avsbivningar Mil plan l% av anfkaff virden 8,9 8,0 9,6 10,7 9,0

% 15

FINANSIELLA NYCKELTAL

TELIAKONCERNEN

soliditet Miljoner kronor

1989 1990 19!ll 1992 1993

•

Justerat eget kapital

30314 20781 16781 14977 17505

•

Solldltet%

57,0 36,0 28,3 25,8 31 ,5

TELIAKONCERNEN

Räntabilitet på sysselsatt kapital MiljoMr kronor

•. 2!1 000

50000

000

20 000

10 000

1989 1990 1991 1992 1993

•

Genomsnittligt sysselsatt kapital 42 372 45 551 45 029 42 434 41 603

• Räntabilitet%

- 11,0 12,4 10,2 11,8 14,5

% 60

50

40

30

20

10

% 15,0

12,5

7,5

5,0

2,5

TELIAKONCEF!NEN

Räntetäckningsgrad

Miljoner kronor g gr

3000 4,50

3,75

3,00

l 500 2,25

1 000 1,50

500 0,75

o

1989 1990 1991 1992 1993

•

Räntekostnader

. 1 721 2 973¹ 2 649 2 752 1 909

•

Räntatäckningsgrad (ggrl 2,7 1,9 1,7 1,8 3,2

1 ffc m 1990 IokJusiiie r lintedelen i ~mts'peilsions~ocstnad

TELIAKONCERNEN

Räntabilitet på eget kap ett schablonskatt

Miljoner kronor %

30000 30

25

20000 20

15 000 15

lO 000 10

5000 5

o

1989 1990 1991 1992 1993

•

Genomsnittligt justerat egat kapital . 28973 25548 18781 15879 16241

• Rin~ilitat ~

7,3 10,0 17,8

Telia AB

Organisationsnummer: ;;6103-4249

Ekonomisk information från Tell Bokslutskommunike

Årsredovisning

Delårsrapport, första kvartalet Halvårsrapport

Delårsrapport, tre kvartal

slutel börja slutel mitt

e

mitt e

Samtliga rapporter produceras av Koncernstab E nans. De finns även tillgängliga på engelska.

l

Frågor om innehållet i årsredovisningen kan stäj Telia AB, Koncernstab Ekonmni och Finans, Ekd 123 86 Farsta, eller på fax oS-93 38 01. i Årsredovisningen kan beställas från:

l

Telia AB, Division Materiel och Service, MF posi 123 86 Farsta, eller på fax o8-6o4 54 7'-· j

Bolagsstämma /

Ordinarie bolagsstämma hålles den 8 juni 1994-:

!

Ekonomisk information om:

Tell a

Morgan Stanley, London 1993: Global Teleq Sweden. Telia: At the Cutting Edge, Michael Ami JP Bank, Stockholm 1993: Telia AB after the

l

Anders Lindell

Daiwa Institute of Research, London 1994: 1 Telecommunications, John Clarke

Telekommunikationsbranschen

OECD, Paris 1993: Communications Outlook 191 Department of Trade and lndustry, London 191 International Competitiveness of the UK Teleco1 Infrastructure, Robert Harrison

Price Waterhouse Corporate Finance, Stc Konkurrens, globalisering och kapitalbehov in<.

Stephan Tolstoy

TELDOK, Stockholm 1994: The TELDOK Yearbc 86E)

1993 var ett frirändringens 4r frir TeliJl. Televerket blev Teli<l Omvandlingen är ett instrument frir att m~ta framtiden.

F~r knbel- och niitoperat~ren Kenneth Lirsson bHr siktet im höjder.

PRODUKTIVITET

TELIAKONCERNEN

Årlig ökning av produktivitet

%

18 - - -- - - - -- - - -

TELIAKONCERNEN

Resultat per anställd

Tusen kronor _%

150 - -- - - - --r----,/!-- 60

15- - - - -- -- - - - 125

12

-

¹⁰⁰ ₄₀

9 75 ₃₀

- r-

^{1- 50} ₂₀

r-

t.:

3

1 -

^{- 25 10}

0 -

¹⁹⁸⁹

--

^{1990 1991}

--

¹⁹⁹²

-

¹⁹⁹³

·

1989 1990 1991 1992 1993

• Arbetsproduktivitet %

12 7 4 8 14 • Rörelse .. s eft avskrilm per 6rsanst 99 117 101 116 154

o

Totalproduktivitet %

3 3 neg neg • Perskostnader i % av tot kost

54 52 47 45 41

PERSONAL

TELIAKONCERNEN

Personal och löner

1000-tal Miljoner kronor

00 - - - -- - - -- -- - - -- - - -12000

50 - -- -- - - - - - -- -- - 10000

r- ~,

,... ~ 8000

40-

,...

30- r- 6000

20- - 4000

10 - - 2000

o _._ __ L...l-_ _ L...L-

1989 1990 1991 1992 1993 Antal anstillda

47 527 47 971 46 213 41 771 34 090

D

Årsanstillda

43 535 44 254 42 N.] 39 540 34 312

• Utbetalda löner

1 474 s 453 s 103 il m a 211':

Koncernchefens kommentar

Ett märkesår

Verksamhetsåret framstår som ett märkesår i fyra viktiga avseenden.

• Rörelseresultatet efter finansiella poster mer än fördubblades till nära 4 miljarder kronor, den största vinst någonsin som Televerket/Tetia uppnått. Detta upp- nåddes trots en mycket svag intäktsutveckling.

Räntabiliteten på eget kapital efter schablonskatt steg till 17,8 procent, vilket innebär att det uppställda långsiktiga målet på 17 procent överträffats. soliditeten steg till31,5 procent, vilket dock ligger under det långsiktiga målet på 40 procent. Reavinsten på försäljningen av Teli 1993 bok- förs som intäkt år 1994.

1993 års goda resultat innebär att Telia börjar skörda frukterna av det genomgripande omstrukturerings-och rationaliseringsprogram, som genomförts under de senaste åren med 1991-92 som de "tyngsta" åren. Den nya organisation, som infördes 1 januari 1992 har trim- mats in under 1993. En effekt är att antalet anställda vid utgången av 1993 var cirka 34 ooo att jämföra med 48 ooo år 1990, d v s en reduktion med 30 procent. Det är fram- för allt den snabba tekniska utvecklingen, som driver fram denna delvis smärtsamma omställning. Liknande förändringar sker hos andra länders teleoperatörer.

1993 års resultat har lagt grunden för att koncernen skall komma in i ett mera normalt läge beträffande

4

effektiviseringar och hemtagning av rationaliseringsvin- ster till följd av teknikutvecklingen.

• Den 1 juli 1993 omvandlades affärsverket Televerket till aktiebolaget Telia AB. Förändringen kan ses som ett slags kvitto på de förändringar inom och utom företaget, som skett de senaste 15 åren. I den meningen skedde inget dramatiskt just den 1 juli. Men förändringen är ändå av avgörande betydelse inför framtiden med en öppen konkurrensutsatt svensk telemarknad, som snart är en del av en öppen paneuropeisk telemarknad. Telia har fått rimliga möjligheter att hävda sig på marknaden.

• Den ¹ juli fick Sverige för första gången en telelag, som fastställer spelreglerna på en öppen avreglerad tele- marknad. Det är till fördel för alla parter på telemarkna- den att det finns fasta spelregler. En särskild myndighet -Post- och Telestyrelsen- har inrättats. Det är nu ange- läget att myndigheten snabbt finner sin roll och positivt kan bidra till telebranschens utveckling.

• Hösten 1993 sålde Telia huvuddelen av Teli AB till L M Ericsson. Härigenom har Telia lämnat sitt över 100 år gamla engagemang inom tillverkning av teleutrustningar.

Avyttringen var det sista stora steget i Tellas strukturom- vandling de senaste åren och innebär att vi definitivt läm- nat den gamla televärlden. Telia är nu ett renodlat opera- törsföretag. I den framtida hårda konkurrensen på tele- marknaden är en sådan fokusering nödvändig.

o ~--'i

Marknaden

Det gångna årets verksamhet präglades i betydande grad av den djupa lågkonjunkturen i Sverige. Dock noterades vissa tecken på en uppgäng mot slutet av året.

Nedgången i antalet abonnenter under första halvåret förbyttes till en viss uppgång under senare delen av året.

Ökningen av trafikintäkterna i det fasta telefonnätet var volymmässigt cirka 2,5 procent och kan helt tillskrivas trafik till de mobila näten samt nya ljänster.

På utiandstrafiken för telefoni möter nu Telia stark konkurrens beträffande främst stora kunder från framför allt British Telecom och Tele 2. Telia har varit framgångs- rik med sina nya Intercall-ljänster och hade vid utgången av 1993 en marknadsandel på utiandstelefoni på drygt 90 procent. Beträffande datakommunikationsljänster har Telia hävdat sig väl. Samarbetet inom ramen för Unisource har varit ett viktigt konkurrensmedel.

Servicen har ytterligare förbättrats under 1993·

Framkomligheten i rikstrafiken ökade till 99,6 procent.

Antalet kundanmälda fel per 1 ooo terminalpunkter min- skade till 88. Moderniseringen av nätet bidrar till denna positiva utveckling. Vid 1993 års utgång var 66 procent av abonnenterna anslutna till en AXE-station.

Försäljningen av stora kontorsväxlar har varit god med en klar ökning mot slutet av året. Tellas marknadsandel är cirka 75 procent. Marknaden för små och medelstora kon- torsväxlar har varit trög. Tellas marknadsandel är cirka 6o procent.

T ellakoncernens mobila ljänster är samlade i dotter- bolaget Telia Mobitel, som har haft en fortsatt starkt posi- tiv utveckling under 1993. Telia Mobitel uppnådde ett resultat efter finansnetto på 750 miljoner kronor och hade vid utgången av året sammanlagt 785 ooo abonnenter i sina NMT l GSM-nät. Bolaget har hävdat sig väl gentemot sina två konkurrenter. Sverige har den högsta marknadspenetrationen för mobiltelefoni i världen med

· 9,5 procent av den totala populationen.

Telefinans fortsatte sin

~ositiva

utveckling och befäs- te sin ställning som ett av Sveriges främsta finansbolag med en omsättning på cirka 2 miljarder och en vinst efter finansnetto på cirka 400 miljoner kronor. Svenska Kabel- TV stärkte sin ställning som landets största kabel-TV- företag och redovisade vinst efter kraftiga rationali- seringsåtgärder. Tele Media-gruppen, som ger ut telefon~

kataloger, drabbades hårt av lågkonjunkturen. Trots mins- kad omsättning lyckades man öka vinsten på grund av omfattande strukturrationaliseringar.

Framtiden

1993 års resultat lägger en god grund för framtiden.

Ökad konkurrens leder oundvikligen till en ökad press på Tellas vinstmarginal. Tellas långsiktiga affärsplane- ring syftar till att effektivt kompensera för detta.

Under de närmaste tre åren genomförs en närmast revolutionerande förändring av det fasta telenätets struk-

tur. Antalet telefonstationer minskar från drygt 6 ooo till cirka 250. Denna satsning tar sin utgångspunkt i att nätoptimeringen helt förändras när transmis- sionskostnaderna drastiskt reducerats. Telia har tidigare angivit som mål att 92 procent av abonnenterna skall vara AXE-anslutna 1997 och 100 procent år 2000. Telia planerar nu att öka ambitionsnivån.

En ökad moderniseringstakt i nätet ökar Sveriges möjligheter att utnytlja den nya teleteknikens möjligheter i form av nya avancerade teletjänster, som kan skräddar- sys till kundens behov. Insikten om dessa möjligheter ökar snabbt i samhället. Man har nu helt andra möjlighe- ter att flytta jobben till männis~rna i stället för tvärt om.

Tellas satsning på modern teleteknik och nya teleljänster ger också Sverige en konkurrensfördel i det nya Europa, som nu växer fram.

Telias marknadsstrategi är att vara de svenska kun- demas bästa val varhelst i världen de befinner sig. Detta gäller såväl företag som privatpersoner. En väsentlig del i denna strategi är satsningen på Unisource, det med schweiziska och holländska PTT gemensamägda företa- get. Under 1993 sammanförde de tre mödrarnas hela datakommunikationsverksamhet till Unisource. Under 1994 fortsätter utbyggnaden av Unisource med bl a mobi- la ljänster, företagsintema nät för telefolri samt samord- ning av mödrarnas publika internationella telenät.

I närområdet kring Östersjön fortsätter Telia att bygga ut sin veksamhet Mobiltelefoniföretagen i Estland och Lettland är en framgångsrik satsning. Deltagandet i utveckling av Estlands fasta telenät utvecklas planenligt.

Under senare tid har livligt debatterats den framtida utvecklingen beträffande multimedia. De framtida per- spektiv, so~ skisseras är ibland nästan hissnande. Man kan förvisso sätta frågetecken inför en del av dessa sce- narior. Det oaktat har Teliakoncemen ett mycket gott utgångsläge. Vi har ett av världens modernaste och bästa telenät. Vi har en stark ställning inom mobiltelefoni och kabel-TV. Telia bedriver ett avancerat utvecklingsarbete på multimediaområdet Telia har med andra ord bra för- spänt inför den kommande spännande utvecklingen på telekommunikationsområdet - en bransch som in- ternationellt sett om några få år är världens största bransch.

Prognos

Jag förväntar mig att Telia år 1994 uppnår ett resultat på minst samma nivä som 1993.

TONY HAGSTRÖM

5

Marknadsöversikt

Telia i konkurrens på helt öppen svensk marknad

Den 1 juli 1993 var ett historiskt datum för Televerket. Då ombildades affärsverket till ett aktiebolag, Telia AB, hel- ägt av svenska staten.

Telemarknaden förändras just nu i ett snabbt tempo över hela världen. De nationella marknaderna avregleras och ny digital teknik skapar helt nya förutsättningar för snabb utveckling av konkurrerande tjänster. Flera tele- operatörer har redan etablerat sig på den svenska mark- naden, där Televerket tidigare i praktiken varit ensam leverantör av teletjänster. Televerket insåg tidigt vad som höll på att ske och anpassade därför successivt sin verk- samhet till konkurrens. Oavsett företagsform är det den internationella konkurrensen och den tekniska utveck- lingen som styr förändringen av telemarknaden.

Bildandet av Telia AB är en logisk anpassning till den utveckling som pågår. Aktiebolagsformen underlättar för Telia att konkurrera på lika villkor som andra opera- törer och att delta i internationell samverkan.

VÄRLDENS TELEFONTÄTAsTE LAND

Sverige är världens telefontätaste land både för fast tele- foni och mobiltelefoni. Idag finns 111 huvudledningar per too hushåll. Denna mer än fulla täckning förklaras av att privatkunderna skaffat hemfaxar och extra telefonlin- jer i permanentbostaden samt installerat telefon i fritids- huset Sverige har bland de lägsta telefonpriserna i värl- den. Detta i kombination med ett av Europas modernas- te telenät ger Telia ett bra utgångsläge när konkurrensen ökar på den svenska hemmamarknaden.

6

Internationell utblick

Telekommunikation är en av världens snabbast växande branscher och kommer under 90-talet att genomgå en omvälvande strukturförändring. En förändring som går i betydligt snabbare takt än vad som förutsågs bara för några år sedan.

Världsmarknaden för tjänster och utrustning beräk- nas i dag vara värd omkring 4 ooo miljarder kronor. Sam- stämmiga prognoser pekar på att den kommer att växa med runt 10 procent i volym årligen fram till år 2000.

FRI TELEFONIMARKNAD l EUROPA 1998

Vid början av 9o-talet låg huvuddelen av de större euro- peiska teleoperatörernas verksamheter inom de egna nationella gränserna. 90 procent av den europeiska fasta telefonin och nätinfrastrukturen drivs som statsägda tele- monopol. I takt med att marknaden avregleras väntas dessa bli bolagiserade och även i några fall privatiserade.

Takten kornmer att variera mellan länderna.

ED-länderna har kommit överens om att släppa tele- fonitjänsten fri från och med 1998. Överenskommelsen gäller primärt 8länder. Portugal, Grekland, Spanien och Irland är undantagna då dessa länder anses ha mindre utvecklade telenät. De har därför fått anstånd till år 2003.

Vidare är Luxemburg och Belgien, som har mycket små telenät, undantagna till år zooo.

Överblick är parets gemensamma namnare. Otto Ptllrlman har sk4dat värl- den genom kamerasökaren i 25 dr, ofta ur helii:Dpterperspektiv.

Ulf Näsström är en av landets skickligaste ~lii:Dpterpiloter. Telia Access•

har befri4t dessa yrkesresenärer frlln allt vad telefoneringstrassel heter.

A\

'f

j

STRATEGISKA VAL

Det är väsentligt för teleoperatörerna att redan nu ta ini- tiativ till att anpassa sig till förändringen. Ett nationellt bolag med ringa omvärldsorientering kommer snabbt att tappa sin konkurrensförmåga och därmed marknadsan- delar. Den ökade konkurrensen ställer operatörerna inför viktiga val:

• Hitta en lämplig avvägning mellan att stanna kvar på hemmamarknaden och att expandera på nya markna- der för att bredda kundbasen.

• Välja mellan att specialisera sig eller bredda sig och satsa på nya typer av verksamheter.

Inom några år är det troligt att ett fåtal större aktörer kommer att ta hand om de stora kundemas internatio- nella telekommunikationer. Samtidigt kommer det att finnas aktörer som är specialiserade på olika nischrnark- nader:

• outsourcing-företag, som tar hand om kundföreta- gets hela tele- och datakommunikation, inklusive drift och service (internationellt och nationellt).

• företag som säljer tilläggsljänster som elektronisk post, faxljänster, röstbrevlådor och 'on-line"-datorljänster.

• återförsäljare av telekommunikationskapacitet som hyr stora mängder kapacitet av nätägare i attraktiva områden och säljer vidare till konkurrenskraftiga priser.

• företag som erbjuder automatiska återuppring- ningsljänster och utnytljar obalansen i prissättningen för internationella samtal mellan olika länder.

Kundstyrd marknadsutveckling

Tidigare var det telebolagen som avgjorde vad som var tekniskt möjligt, de bestämde takten på tekniska intro- duktioner och erbjöd tjänster för att öka trafiken i nätet.

Idag är det i hög grad kundemas behov som styr mark- nadsutvecklingen.

Optokabel höjer kapaciteten i transportnäten samti- digt som priserna blir allt lägre. Med billig, snabb och tillförlitlig kommunikation av rösttelefoni, data, text och bild kan företagen decentralisera datorkraften och place- ra personal, fabriker och lager där de är effektivast. Det som räknas är hur mycket en förbindelse utnyttjas, inte avståndet.

När informationsbehandling och kommunikation integreras kan stora effektivitetsvinster realiseras. go- talets företag fokuserar på att bygga ut sina interna data- nät och därefter koppla upp företagsnätet mot större publika internationella nät.

EN NY GIGANTISK MARKNAD

Digitalisering och bredbandstjänster i lokalnäten gör att interaktiv TV och multimedia utgör nya expansionsom- råden. Detta tillsammans med utvecklingen av konsu- mentelektronik och av intelligenta terminaler skapar möjligheter till helt nya tjänster bl a inom underhåll- nings- och mediabranschen. Både teleoperatörer och

8

kabel-TV-bolag förbereder sig nu som bäst för dessa nya marknader. Ett allt intensivare samarbete mellan kabel- TV -bolagen och telebolagen, framförallt i USA, är ett tecken på detta.

Sverige - världens mest öppna telemarknad

Enligt OECD har Sverige, tillsammans med Nya Zeeland, den mest öppna telemarknaden i världen. Tvärt emot många andra länder har Sverige aldrig haft något lagstadgat monopol på nät och nätljänster. Telia har hit- tills haft en dominerande ställning på den svenska mark- naden. Konkurrenter som kommer in på den svenska marknaden riktar naturligt inledningsvis in sig på den lönsamrna utlandstelefonin. De siktar också på att ta andelar av den långväga trafiken samt mobiltelefoni.

Det är i huvudsak tre olika typer av aktörer som nu arbetar sig in på den svenska marknaden. Traditionella teleoperatörer, som t ex France Telecom och BT. Nya ak- törer, som t ex sverigebaserade Tele2, som ägs av Cable

& Wireless och Kinneviks-gruppen. Slutligen tillkommer aktörer som har sin egentliga verksamhet i andra bran- scher, t ex Banverket och nyhetsbyrån Reuter.

TELELAGEN

Telelagen, med tillståndsgivning, innebär en reglering av marknaden som tidigare varit helt oreglerad. Tillstånd krävs då omfattningen av teleoperatörens verksamhet är betydande. Teleoperatörer som får tillstånd att tillhanda- hålla telefonitjänster kan åläggas att erbjuda dessa till alla som efterfrågar dem. Operatörerna måste också erbjuda varandra samtrafik och ha rätt till skälig ersättning för detta. Nyttan för kunden ligger i att alla nät kan samkö- ras. Samtrafik innebär att ett telefonsamtal börjar i en ope- ratörs nät och slutar hos en kund hos en annan operatör.

TELEFONI-STÖRSTAINTÄKTSKÄLLAN

Telefonitjänsten är Tellas största intäktskälla och svarar för drygt 50 procent av koncernens totala intäkter.

Tjänsten består av när-, region-fjärr- och utlandssamtal.

Omkring 70 procent av Tellas trafikintäkter kommer i dag från riks- och utlandssamtal. Närsamtalen subven- tioneras med överskottet från den långväga trafiken.

Denna obalans i prissättningen gynnar naturligtvis Tellas konkurrenter. Nårsamtalstrafik är tillsvidare min- dre intressant för konkurrenterna. Genom samtrafik med Tellas lokalnät kan de däremot få tillgång till de drygt 3,9 miljoner AXE-kunderna.

PRISÄNDRING 1993/94

Vid årsskiftet 93/94 gjordes en omläggning av priserna för telefonsamtal- den första på flera år. Den ¹ november sänktes priset kraftigt för nytt telefonabonnemang, för flyttning av abonnemang och för överlåtelse av abon- nemang. Vid årsskiftet reducerades antalet samtalsslag inom landet från fem till tre: närsamtal, regionsamtal och

6\. ·

~~~;

fjärrsamtal Priserna anpassades bättre till kostnaderna, vilket betyder ökat pris för de mest kortväga samtalen och sänkt pris för långväga samtal.

Generelllågpristaxa infördes för alla vanliga inrikes samtal: halva priset mellan klockan 18 och 8 måndag - fredag och hela dygnet lördag - söndag och helgdag.

Kvartalsavgiften för vanliga abonnemang höjdes. Sam- tidigt infördes Telia Mini•, för dem som ringer lite, en abonnemangsform som innebär sänkt kvartalsavgift men förhöjt samtalspris.

NY NÄTSTRUKTUR

En ny nätstruktur håller nu på att ta form som bygger på ny teknik. Omkring 6 ooo telefonstationer runt om i lan- det ska minskas till omkring 250 och kompletteras med sk koncentratoret som ersätter dagens utspridda småsta- tioner. Nätstrukturen innebär färre nivåer vilket är en betydande ratio-

nalisering. Intro-

kundens alla samtal kommer till den telefon där kunden befinner sig. Den som ringer behöver inte veta var sam- talspartnern finns eller ens vilken operatörs nät denna är ansluten till.

SERVICE OCH KVALITET

Tellas ambition är att bli 90-talets serviceföretag. Denna målsättning förutsätter bl a att kunna leverera tele-och dataljänster med rätt kvalitet i rätt tid till kunderna.

Service och kvalitet är ett viktigt konkurrensmedel för Telia.

En rad nya företag etablerar sig inom serviceområdet och erbjuder servicetjänster för drift och övervakning av telekommunikationsutrustningar som levereras bl a av Telia, sk tredjepartsservice. För att möta konkurrensen breddar Telia sitt serviceutbud för exempelvis företags- växlar, datakommunikationstjänster och nättjänster.

duktion av tjän-

ster och föränd- EU:s telepolitik l jämförelse med Sverige

Telia vidgar sin kundbas

ringar av priser kommer i fram- tiden att ske från ett enda kontroll- bord någonstans i landet. Telia kommer härige- nom även i fram- tiden att ha ett av världens moder- naste telenät.

T JÄNSTER/PRODUKTER EU (EXKL STOR- SVERIGE För att kompense-

ra minskningen av marknadsan- delar i Sverige avser Telia att vidga sin kundbas genom att expan- dera i Europa.

BRITAN.NIEN)

Terminaler Fri marknad Fri marknad

Telefonitjänster Monopol Fri inarknad

Tradjepartstrafik. telefoni Förbud/restriktion Fri marknad Datakom.tjänster Fri marknad senast -96 Fri marknad Tredjepartstrafik.

deltakommunikation Fri marknad senast -96 Fri marknad

MervärdestjänstM Fri marknad Fri marknad Sverige har i

förhållande till sin folkmängd rrtånga multina- tionella företag.

storföretagskun-

Satellitkom. (VSAT tvåvägs) Begränsad frihet Fri marknad

Mobiltelefoni Monopol/duopol Fri marknad

Etablering av fysiska nit Monopol Fri marknad

Kabel· TV Gaografiska monopol Fri marknad

MOBIL TELEFONI

Redan på 50- talet utvecklade

Åtskillnad operatör/myndighet Genomförd Genomförd

Televerket värl-

dens första helautomatiska mobiltelefonsystem. 30 år senare lanserades NMT 450 och NMT 900. NMT-syste- met är ett resultat av ett samarbete mellan de nordiska teleförvaltningarna. Dessa två analoga mobiltelefoninät var, ända fram till GSM:s lansering, världens största mobil telefonnät.

Idag har nästan to procent av alla svenskar egen mobiltelefon (NMT eller GSM). Telefontätheten är högre i Stockholrn än på Manhattan och i London City. GSM (Global System for Mobile communication), det digitala nätet, är en naturlig utveckling i en kedja av ständigt för- bättrade systern. Målet är att skapa ett enhetligt nät som tillåter kunden att ringa och bli nådd i vilket land denne än befinner sig. GSM-systemet byggs nu ut både i Sverige och övriga Europa. I Sverige finns tre licensierade operatö- rer, Telia Mobitel, Comvik och Nordie Tel.

PERSONTELEFONI

Persontelefoni, som ännu är mer en vision än realitet, innebär att telenätet kodas från en vanlig telefon så att

derna svarar för en stor del av ut- landstrafiken och ställer höga krav· på tillförlitliga tele- och dataförbindelser med sina marknader världen över.

Telia måste erbjuda internationellt konkurrenskraftiga tjänster i första hand för att behålla internationellt verk- samma företagskunder men också för att erbjuda transit- trafik via Sverige.

UNISOURCE

Telia är en liten aktör på den internationella telekom- marknaden. Det samma gäller för PTT Telecom Netherlands och Swiss PTT Telecom. En allians av små telebolag kan ge de skalfördelar som behövs för att kunna konkurrera internationellt. Tillsammans med de holländska och schweiziska teleföretagen har Telia där- för bildat Unisource, som ägs tilllika delar av de tre tele- operatörerna.

Inom de tre länderna finns ett stort antal internatio- nella storföretag som redan är Unisource-kunder, t ex ABB, Ericsson, Eufiserv, European Space Agency, General Electric, Nedlloyd, Philips, SE-Banken, Stora och Volvo.

9

Unisource driver ett paneuropeiskt digitalt nät med ett brett utbud av datatjänster. Nätet ger också möjlighet till effektiv kommunikation med och genom partners till Unisource. Under 1993 slöts viktiga strategiska samar- betsavtal med KDD, Japans största internationella opera- tör, flygorganisationen SITA och spanska Telefonica.

Detta ger global leveransförmåga till de transnationella kunderna. Unisource kommer redan i är att erbjuda sina kundföretag kommunikationspaket med data och röstte- lefoni.

Unisouxce består av moderbolaget Unisouxce NV, med huvudkontor i Holland, och de fyra dotterbolagen Unisource Business Networks, Unisource Satellite Services, Unisource Mobile och Unisource Cards.

Unisource har i dag nationella säljbolag i alla viktiga delar av Europa.

Aktiviteter utomlands

Östeuropa har de senaste åren uppmärksammats av utländska teleoperatörer för sina stora utvecklingsmöj- ligheter. I jämförelse med Västeuropa är telefontätheten mycket låg. Östländerna saknar eget kapital för att modernisera sina telenät och erbjuder därför sina telemo- nopol till internationella konsortier. Mobiltelefoni, inter- nationella telefonväxlar och punktinsatser får tillfälligt täcka behoven. Nästan hela Östeuropa är redan upp- kopplat till mobila telefonnät, varav de flesta är lönsam- ma för investerarna. Ändå är antalet mobiltelefoner inte mer än en tiondel av det västeuropeiska genomsnittet

BALTIKUM

Telia har agerat framgångsrikt på den nya mobiltelefoni- marknaden och driver system i Estland och Lettland till- sammans med det finska telebolaget, samt har del i ett av de två GSM-näten i Ungern.

Telia deltar i moderniseringen av telefonnätet i Estland via joint venturebolaget Baltic Tele, som ägs till lika delar av Telia och finska Telecom. Baltic Tele äger 49 procent av estniska Eesti Telefon. Resterande 51 procent ägs av estniska staten. Moderniseringsarbetet beräknas ta 10 år och kostnaden uppgår till2-3 miljarder kronor.

TELIA l STORBRITANNlEN OCH USA

Genom sitt dotterbolag Telia International fick Telia under 1993 som första icke-brittiska teleoperatör, en brit- tisk licens att bedriva internationell teletrafik. Telia International kommer att erbjuda företag i Storbritannien utiandstrafik till och via Sverige.

Under året startade Telia International verksamhet i USA som ska erbjuda internationella telefonitjänster till Sverige och även till andra europeiska länder via Sverige.

Ihre GlJrd pil gutarnas ö är Per Gales rfke. Där foder han upp den speciella gotländska jarras, som har finare ull än de simpla jastlandsfi1ren. Sommar- tid har han ocks4 turistkommers i ullspinneri, butik och seruering att h4lla igdng. Ensam klarar ha11 det inu. Utan mobiltelefon är det stOrt omöjligt.

Internationellt samarbete

Telia deltar aktivt i multilateralt internationellt telesamarbete Inom en rad organisationer.

Dessa kan indelas i fem huvudsakliga verksam- hetsområden:

Telepolitiska frågor, standardisering, forsk- ning, utveckling samt operativt samarbete.

Inom den första kategorin kan nämnas ITU, Internationella Teleunionen, och ETNO, de euro- paJska nätoperatörernas branschorganisation samt NTOB som är braochförening för nordiska operatörer av fasta telenät.

ITU, som efter beslut l december 1992 nu Infört en ny organisationsmodell, består av tre sektorer, standardisering, radiokommunikation, utveckling samt ett gemensarrit generalsekreta- riat. Sedan 1 juli har Telestyrelsen helt övertagit uppgiften att representera landet Sverige i ITU.

Telia deltar numera som en sk ROA. Recognized Operating Agency.

ETNO, där Telia har en plats i styrkommitten, arbetar framför allt med att ta fram gemensamma europeiska ståndpunkter Inom telebranschen främst gentemot initiativ och förslag från EU.

NTOBs arbete är inriktat på att utarbeta gemensamma nordiska ståndpunkter i det inter- nationella telasama!betet.

Inom kategori två. standardisering, år Telia främst aktivt inom ITU-T, ITU:s standardise- ringsselctor, för global standardisering och inom ETSI, det europeiska institutet för telekomstan- dardisering, för europeisk dito.

l den tredje kategorin ingår bl a forsknings- program inom EU-organ samt deltagande i de europeiska teleoperatörernas forskningssamar- beta inom EURESCOM. l den fjärde kategorin Ingår en rad Memoranda of Understanding om utveckling och Införande av nya tjänster såsom GSM, ISDN etc.

Till den sista kategorin hör framför allt de tre stora internationella satellitorganisationerna INTELSAT, INMARSAT och EUTELSAT. Inom samtliga pågår f n en omfattande process för att anpassa dem till den ökande konkurrensen.

11

DECD-statistik för 1990

Intäkter Intäkter Intäkter Nätinv Nätinv Hl per Hl per lnttrafik per inv per HL per inv per HL 100inv anställd per HL

(USDI (USDI (USDl (USDI IUSDI (mini

Australien 8 716 510 1083 100 212 47 96 72

Danmark 2356 458 809 96 170 57 164 125

Finland 2222 446 832 128 240 ⁵⁴ 132 70

Frankrike 18 913 335 673 76 154 50 179 83

Holland 5480 367 790 76 164 46 218 130

Italien 16666 289 746 166 429 39 189 47

Japan 43622 353 812 117 268 43 197 14

Kanada 13 050 490 853 180 314 57 147 130

Norge 2560 604 1201 91 181 50 139 132

Nya Zeeland 1366 404 927 110 252 44 86 99

Schweiz 4894 720 1 241 282 486 58 186 338

Spanien 8363 215 664 174 539 32 167 ⁴⁹

Storbritannien 23364 407 920 85 193 44 112 100

Sverige 5308 620 908 138 202 68 138 105

Tyskland 25117 397 838 165 349 47 141 106

USA 173 961 692 1525 89 197 46 128 66

OECD genomsnitt 439 1029 107 251 43 142 74

Källa: Communlcations outlook 1993 HL

=

Huvudledningar lnv

=

lnvllnare lnt

=

Internationell Nätinv

=

Nätinvesteringar

Forskning och utveckling av nya tjänster

Forsknings-och utvecklingsverksamheten är koncentre- rad på kärnverksamheten med inriktning mot kundan- passade lösningar samt bättre metoder för drift och underhåll av nätet. Under senaste åren har Telia årligen lagt 4 procent av sin omsättning på F oU vilket motsvarar 1A miljarder kronor.

Tillsammans med Ericsson äger Telia till lika delar forskningsbolaget ELLEMTEL Utvecklings AB. ELLEM- TEL bedriver forskning och utveckling inom områdena tele- och datanät samt företagsväxlar. Teliakoncemens egna FoU-resurser har samlats i ett eget bolag, Telia Research. Telia Research inriktar sig på forskning och utveckling inom områdena nättjänster och behovsanpas- sade lösningar.

Samarbetet med de holländska och schweiziska tele- företagen kommer att ge synergieffekter för företagens F oU-verksamhet. Tillsammans har de tre tillräckligt med resurser för att ligga i nivå med de stora internationella operatörerna.

12

Telelag

Den första juli 1993 fick Sverige en telelag.

Telelagen ger staten ett instrument att garantera de telepolitiska målen även på en öppen telemarknad. Dessa mil säger bl a att alla ska fi tillgång till telefon till samma pris och kunna ansluta telefax och datatmodem från sitt hem och arbetsplats.

Lagen gäller för alla som erbjuder röst- telefoni inom ett allmint telenät och vars verksamhat har en betydande omfattning.

Det svenska st/1/et biur ännu. I Avesta blir skrot till rostfritt st/Jl, som jOds till nytt liv som diskbitnkar, snabbt/Jg modell X 2000, lopplock pd Globen- arenan och annan livets niidtorft. Hans Backlund är förman i st/Jlverlret Avesta-Sheffield, som beslutat fördubbla kllpocileten i Avesta till 400 ooo ton. Stlllmiinnens kontakter direktlcopplas mellan fem orter vill en Meridian växel.

t~]}

(t}

o