INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING.........................................................................................................................................................6 1.1 B

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING...6

1.1 BAKGRUND...6

1.2 SYFTE, PROBLEMFORMULERINGOCHMETOD...7

1.3 A^VGRÄNSNING...9

1.4 D^ISPOSITION...9

2. ARBETSMILJÖLAGEN...11

2.1 ARBETSGIVARENSROLL...12

2.2 ARBETSTAGARENSROLL...12

2.3 SKYDDSOMBUDOCHSKYDDSKOMMITTÉ...13

2.4 D^ETSYSTEMATISKAARBETSMILJÖARBETET, SAM...13

2.5 ARBETSMILJÖURETTGENUSPERSPEKTIV...14

2.6 Skogsindustrins utveckling vid ett kvinnligt perspektiv...15

2.7 EU OCHARBETSMILJÖ...15

2.8 EU:SFRAMTIDAMÅLMEDARBETSMILJÖ...16

3. DET STRAFFRÄTTSLIGA ANSVARET...18

3.1 ARBETSMILJÖANSVAROCHSTRAFFANSVAR...18

3.2 ARBETSMILJÖVERKET...18

3.3 DELEGERING/ FÖRDELNINGAVARBETSUPPGIFTER...20

3.4 DELEGATIONENSFEMFÖRUTSÄTTNINGAR...21

3.5 Behov...21

3.6 Kompetens och erfarenhet...21

3.7 Självständig ställning...22

3.8 Beslutsbefogenheter...22

3.9 Klartext...22

3.10 ARBETSMILJÖBROTTOCHPÅFÖLJDER...23

3.11 BROTTSBALKEN...23

3.11.1 Vållande till annans död...23

3.11.2 Vållande till kroppsskada eller sjukdom...24

3.11.3 Framkallande av fara för annan...24

3.12 NÄROLYCKANÄRFRAMME - RÄTTSFALL...24

NJA 1991 S 247 - BETONGARBETAREKLÄMDTILLDÖDS...24

NJA 1993 S 245 - ARBETSTAGAREFÖLLHANDLÖST...26

NJA 2004 ^S 126 - ARBETSTAGARESKADADILIMPSPRIDNINGSMASKIN...27

NJA 2007 ^S 369 - D^{ÖDSOLYCKAISAMBANDMEDLOSSNINGAVETTFARTYG}...29

3.13 SAMMANFATTNINGRÄTTSFALLSANALYS...30

4. PRAKTISKT EXEMPEL...32

4.1 SKOGSINDUSTRIN...32

4.2 SÖDRA TIMBER AB...32

4.2.1 Södra Timber AB:s arbetsmiljöarbete...32

4.2.2. Södras delegering...35

5. SAMMANFATTNING AV SÖDRAS ARBETSMILJÖARBETE OCH DELEGERING...38

6. SÖDRAS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER GÄLLANDE ARBETSMILJÖ OCH DELEGERING....40

7. CHECKLISTA...49

8. KÄLLFÖRTECKNING...49

8.1 LITTERATURKÄLLOR...50

8.2 OFFENTLIGTTRYCK...51

8.3 RÄTTSFALLREGISTER...52

8.3.2 Rättsfall...52

8.4 INTERNETKÄLLOR...52

M^{UNTLIGAKÄLLOR}...53

BILAGA 1 DELEGERING AV ARBETSUPPGIFTER MED ÅTFÖLJANDE ANSVAR...54

ÅTERFÖRING AV DELEGERING, BILAGA 1 TILL DELEGERING AV ANSVAR...56 BILAGA 2 INTERVJUFRÅGOR...58

Förkortningsordlista______________________________________________

ABL Aktiebolagslagen (2005:551)

AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling AMF Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) AML Arbetsmiljölagen (1977:1160)

BrB Brottsbalken (1962:700) EU Europeiska unionen HovR Hovrätt

HD Högsta domstolen NJA Nytt juridiskt arkiv Prop. Proposition

SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete

Begreppsförklaring________________________________________________

Arbetsgivare

Arbetsgivaren kan vara en fysisk eller juridisk person, innehar det ekonomiska ansvaret.¹ Arbetstagare

En fysisk person som är anställd och som utför arbete för en arbetsgivares räkning.² Arbetsmiljöansvar

Arbetsgivarens skyldighet att vara aktiv i arbetsmiljöarbetet och vidta åtgärder för att förhindra risker för ohälsa och olycksfall.³

Arbetsmiljöbrott

Är då arbetsuppgifter som åsidosatts från arbetsmiljölagen. Detta är straffbart och döms i brottsbalken.⁴

Delegering

Ett överlämnande av beslut som innebär en fördelning av uppgifter nedåt i organisationen.⁵

Direktiv

Inom EG-rätten: en rättsakt till staterna inom EU om bl.a. harmonisering av lag. Även riktlinjer för en utredning i lagstiftningsärende kan benämnas direktiv.⁶

Europeiska unionen

EU, benämning på det samarbete som inleddes 1952 och sedan 1993 enligt Unionsfördraget (Maastrichtfördraget) bedrivs mellan 27 europeiska stater.⁷

Kausalitet

Betyder orsakssamband och med detta menas det förhållande som råder mellan en viljestyrd handling och dess konsekvenser. En person måste ha orsakat en händelse för att kunna ställas till ansvar för den.⁸

Skyddskommitté

Vid en verksamhet vid minst 50 anställda krävs det skyddskommitté som företräder arbetsmiljöfrågor.⁹

1 Källström, Kent & Malmberg, Jonas (2006). Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten. Uppsala: Iustus s 37

2 Källström, K & Malmberg, J. Anställningsförhållandet: inledning till den individuella arbetsrätten. s 27

3 AML 1977:1160 Kap 3:2a§ AML

4 BrB 1962:700 Kap 3:10§ BrB

5 www.nc.se sökord delegering (2009-02-10)

6 www.ne.se sökord direktiv (2009-09-10)

7 www.ne.se sökord EU (2009-02-10)

8www.ne.se sökord kausalitet (2009-02-10)

9 Kap 6:8§ AML

Skyddsombud

En person på en arbetsplats som är utsedd av arbetstagarna för att företräda arbetsmiljöfrågor.¹⁰

Straffansvar

Ett straffansvar riktas mot en fysisk person, straffansvaret aktualiseras efter en inträffad olycka.¹¹

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsgivarens arbete genom föreskrift i AFS 2001:1 att förebygga ohälsa och olycksfall samt skapa en god arbetsmiljö¹²

10 Kap 6:2§ AML

11Kap 3:10§ BrB

12 AFS 2001:1

___________________________________________________________________________

Ҝ

___________________________________________________________________________

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Vi människor går dagligen till våra arbeten och vistas en stor del av dygnets timmar på arbetsplatsen. Att kunna känna sig trygg på sin arbetsplats är en förutsättning för att kunna prestera och arbeta bra. Tyvärr är inte alla arbetsplatser tillräckligt säkra för att kunna säga att det råder en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagens, enligt kapitel 1:1§ AML, syfte är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet. Lagen ger en bra bild av hur arbetsmiljöarbetet på en arbetsplats ska utformas. Sedan 1700-talet och fram till slutet av 1800-talet har

arbetsmiljöarbetet kring arbetsplatsen uppmärksammats. Förebyggande åtgärder och systematiska studier gjordes för att kunna reducera eller eliminera arbetsmiljöolyckor.¹³

Mellan åren 2005-2007 ökade arbetsmiljöolyckorna med dödlig utgång.¹⁴ Enligt statistik från arbetsmiljöverket visar dock en undersökning att arbetsskadorna har minskat. År 2007 registrerades sammanlagt 105 000 arbetsskador. Arbetsolyckorna minskade med åtta procent från 2006 till 2007. Tyvärr ökade arbetsolyckorna med dödlig utgång. Under 2007 inträffade 75 dödsolyckor på arbetsplatsen.¹⁵

Arbetsmiljö har blivit en viktig del i arbetet, vilket också har uppmärksammats på fler arbetsplatser. Trots detta är arbetsrelaterade skador ett stort samhällsproblem som leder till ohälsa hos den enskilde individen. Inom skogsindustrin syns en tydlig utveckling när det gäller arbetsskador, då många tunga lyft ersatts med maskiner och annan teknik. Trots detta finns det fortfarande stora risker för arbetsskador.

Arbetsmiljö är ett område som engagerar mig mycket. Det är oerhört viktigt att ta arbetsmiljön på allvar. Redan i år, 2009, har det inträffat tre stycken dödsolyckor på olika arbetsplatser.¹⁶ Mitt intresse för arbetsmiljö uppstod då jag fick kännedom om en

13 När arbetet blev farligt, Maria Arvidsson (2002), Kanaltryckeriet Motala s18

14 http://www.av.se/statistik/faktarapporter/dodsolyckor.aspx (2009-01-29)

15 http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/STAT2008_02.pdf 2009-02-01)

16 http://www.av.se/dokument/statistik/dodsfall/2009/dodhandelser_2007-2009.pdf (2009-02-01)

arbetsmiljöolycka som fick mig att inse att det borde vara nolltolerans när det gäller arbetsplatsolyckor. Denna arbetsplatsolycka inträffade på ett skogsverk där arbetstagaren fick en truck över sig och blev klämd därunder. Olyckan fick den gången ingen dödlig utgång, men ger en varning till att arbetsmiljön och dess arbete kring säkerhet måste förbättras eller omorganiseras. En inträffad arbetsmiljöolycka kan få förödande konsekvenser både psykiskt och fysiskt i form av bland annat lång rehabilitering. Det drabbar också i många fall arbetstagarens anhöriga.

Ur företagssynpunkt kan arbetsmiljösolyckor dessutom medföra betydande ekonomiska följder. Jag anser att det är viktigt att kunna känna sig säker på sin arbetsplats och även kunna lita på den eller de som bär ansvaret för säkerheten. Det är arbetsgivaren som har ansvaret när det gäller arbetsmiljö och som följd av detta kan arbetsgivaren även dömas till straffansvar om arbetsgivaren gör sig skyldig till arbetsmiljöbrott (BrB 3:8-10§). Det är mot denna bakgrund som jag vill belysa den problematik men också den möjlighet som finns till att delegera arbetsmiljöansvaret. Ett väl genomfört arbetsmiljöarbete kan minska risken för både arbetsmiljösolyckor och en rättslig process.

1.2 Syfte, problemformulering och metod

Arbetsmiljö är en viktig fråga eftersom den berör samtliga arbetstagare och arbetsgivare. Jag har valt att belysa arbetsmiljö och dess delegering av ansvar. De konsekvenser som följer om man bryter mot arbetsmiljölagen, AML, arbetsmiljöförordningen eller arbetsmiljöverkets författningssamling kan bli mycket allvarliga. I förarbetena, propositionen 1976/77:149 s 373, till arbetsmiljölagen understryks vikten av att en klar delegering görs och vem som bär ansvaret för att arbetsmiljöbestämmelserna följs. Om en verksamhet har en bra delegering kan det reducera risken för arbetsmiljöolyckor vilket då kan göra arbetsplatsen till en säkrare miljö att arbeta i.

Syftet med denna uppsats är att belysa det juridiska ansvaret för arbetsmiljön och eventuella möjligheter som finns när det gäller delegeringen av detsamma. Jag kommer även att försöka klarlägga vad som krävs för att uppnå en regelrätt delegering samt även se vilka påföljder det blir om man inte följer arbetsmiljölagen. Genom rättspraxis från ett flertal rättsfall har delegering utformats. Reinhold Fahlbeck framhöll i läroboken ”Praktiskt arbetsrätt” om fem olika förutsättningar för att uppnå en korrekt delegering;

1. Det ska föreligga ett klart behov av delegering av ansvar

2. Den som blir tilldelad delegation ska ha tillräcklig kompetens av arbetet och erfarenhet för att klara av arbetsuppgifterna när det gäller arbetsmiljön

3. Den ansvarige efter tilldelad delegation ska ha någorlunda självständig ställning både då beslut ska fattas och gentemot sin arbetsgivare

4. Den ansvarige efter tilldelad delegation ska ha tillräckliga beslutsbefogenheter för att självgående fatta beslut och vidta nödvändiga åtgärder

5. Det måste tydligt framgå till vem som innehar ansvaret gällande arbetsmiljön enligt delegeringen.

Detta var 20 år sedan och frågan jag ställer samt kommer ha som bakgrund till min uppsats är om dessa förutsättningar fortfarande är relevanta i dag. Denna jämförelse kommer jag att göra utifrån rättsfall som blivit rättspraxis. Jag kommer även att ställa skogsföretaget Södra Timber AB i jämförelse med dessa förutsättningar och rättspraxis. Utifrån dessa grunder ställer jag följande fråga, Är det möjligt att delegera ansvaret för arbetsmiljön och i så fall hur går delegeringen till enligt de fem förutsättningarna?

Genom denna uppsats har den rättsdogmatiska metoden används. Den rättsdogmatiska metoden genomgås från ett internt perspektiv där rättskällor studeras.¹⁷ Hydén framhåller i sin bok, Rättssociologi som rättsvetenskap, att rättsdogmatiken kan anses var begränsad då den utgår från att det är rättsregler som styr tillämpningen. I och med detta utesluts andra faktorer som bestämmer tillämpningen.¹⁸ De rättskällor som delgivit denna uppsats kommer från rättspraxis, föreskrifter, lagstiftning samt doktrin. Rättskällorna har studerats och tolkas utifrån gällande rätt. Min inhämtning av information började med litteraturstudier som artiklar, böcker och föreskrifter. Detta var för att få ett större perspektiv på vad mitt område handlade om. Arbetsmiljöverkets hemsida på Internet har utgjort en bra grund för information. Jag har även utfört intervjuer, vilket gjort att jag också använt mig utav samhällsvetenskaplig metod. För att få en röd tråd mellan de ansvariga gjorde jag fyra stycken intervjuer med personal- och platschef, företagets egen jurist samt den verkställande direktören för företaget. Urvalet av personer gjorde jag för att de är väl insatta i arbetsmiljöområdet och inom arbetsmiljöfrågor. Intervjuerna skedde per telefon och via möten på företaget.

17 Lehrberg, Bert (2006). Praktisk juridisk metod. 5., [uppdaterade och omarbetade] uppl. Uppsala: Institutet för bank- och affärsjuridik (IBA) 37 ff

Hydén, Håkan (2002). Rättssociologi som rättsvetenskap. Lund: Studentlitteratur s 15 ff

18

I uppsatsen finns ett exempel med för att få en bild av en organisation om hur arbetsmiljöarbetet och dess delegering sköts. Det praktiska exemplet kommer från företaget Södra Timber AB (som senare i uppsatsen benämns vid namnet Södra) som har sitt huvudkontor i Växjö. Det praktiska exemplet och intervjuerna är för att få en bredare bild av mitt ämne, arbetsmiljö. Detta för att kunna belysa med de rättsliga regler som finns framtagna i uppsatsen. För att kunna se ur rättssynpunkt hur utfallet blivit i samband med arbetsmiljöolyckor har jag läst ett flertal rättsfall med inriktning på sökorden arbetsmiljö och delegering. Dessa har hämtats från Rättsbanken.

1.3 Avgränsning

Arbetsmiljö är ett viktigt område med många aspekter kring det. Det finns ett flertal lagar som berör arbetsmiljöområdet, men i denna uppsats kommer jag fokusera på arbetsmiljölagen, AML och även vidröra aktiebolagslagen, ABL. Aktiebolagslagen är grundprincipen för hur delegering av arbetsuppgifter får delegeras ut. Min avgränsning är att specifikt studera möjligheten för delegering gällande arbetsmiljö samt se hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs. Min avgränsning blir också inom skogsnäringsverksamheten då jag fått gjort intervjuer och tagit del av skogsföretaget Södra Timber AB.

1.4 Disposition

Denna uppsats är upplagd enligt följande; Det första kapitlet ger bakgrunden till uppsatsen följt av syftet, problemformuleringar, metod och mina avgränsningar. Efter detta, i andra kapitlet, löper de rättsliga reglerna kring och om arbetsmiljö som ska ge en grund för vad arbetsmiljö är och hur det kopplas samman med delegering. I kapitel tre beskrivs det praktiska företaget Södra Timber AB som jag gjorde för att utgå från deras delegering. Därefter i kapitel fyra ges det information om det straffrättsliga ansvar samt vilka påföljder som arbetsmiljöbrott medför. Detta kapitel belyser också hur domstolen dömt i olika rättsfall när det gäller delegering. Varje rättsfall följs av en rättanalys kring det aktuella rättsfallet samt en kommentar. Kapitel fem ger en sammanfattning om Södra Timber AB:s arbetsmiljö och delegering. Det sista och avslutande kapitlet, kapitel sex, ger en analys av det som tagits upp i uppsatsen. Den checklista som finns med i kapitel sju är framtagen för att kunna användas som en mall för att kunna förbättra Södras delegering och arbetsmiljöarbete ytterligare. Denna checklista ska förhoppningsvis, i framtiden, kunna användas som mer konkreta och praktiska verktyg i samband med arbetet kring arbetsmiljön och i delegeringen.

___________________________________________________________________________

S

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Ҝ

___________________________________________________________________________

2. Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen är en ramlag, vilket innebär att den innehåller bestämmelser som ska uppfyllas med grundläggande värderingar och principer istället för konkreta detaljregleringar. Lagens ändamål är enligt kapitel 1:1§ arbetsmiljölagen, AML att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. De åtgärder som krävs för att förebygga ohälsa kan exempelvis vara tydliga instruktioner vid en maskin på arbetsplatsen, vilket minskar risken för arbetsmiljöolyckor. Det som anses vara en god arbetsmiljö varierar utifrån respektive verksamhets organisation och dess förhållanden. Arbetet som utförs ska vara anpassat till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för de anställdas hälsa på arbetsplatsen.Arbetsmiljölagen som är gällande i dag trädde i kraft 1 juli 1978.¹⁹ Lagen bygger sedan 1985 på föreskrifter om arbetsanpassning, rehabiliteringsverksamhet samt företagshälsovård.²⁰

Arbetsmiljölagen har genomgått genomgripande förändringar exempelvis då införandet av EU:s direktiv 89/391/EEG skedde. Direktivet ligger som grund för att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Att kunna vidta alla åtgärder menas bland annat att se över alla risker som finns på varje specifikt område på arbetsplatsen. (se vidare gällande direktiv s16.) I propositionen 2001/02:145 ges det en mer specifik beskrivning för vad som krävs. Exempelvis; att arbetsgivaren inte bara ska ha vetenskap om att arbetstagaren har den utbildning som krävs, för att exempelvis ha tillåtelse att sköta en viss maskin, utan även kontrollera att arbetstagaren får tillräckliga instruktioner vid områden där påtaglig risk för arbetsmiljöolycka finns.²¹ Arbetsmiljölagen har en koppling till medbestämmande lagen, MBL. Detta kan exemplifieras ur rättspraxis AD 1980:63 där ett tungt manuellt arbete övertogs av maskiner. Rätten ansåg under de primära

19 SFS 1977:1160

20 AML

21 Prop. 2001/02:145

förhandlingarna som hölls enligt 11§ MBL att denna förändring hade stor innebörd ur skyddssynpunkt vilket gjorde att fallet också innefattade AML.²²

2.1 Arbetsgivarens roll

Enligt AML kapitel 3:2a§ har arbetsgivaren det yttersta ansvaret vilket innebär skyddsansvar och detta kan medföra ett straffansvar. Den främsta uppgiften när det gäller skyddsansvar är för arbetsgivaren att se till att arbetstagaren skyddas på arbetsplatsen mot olycksfall. Om arbetsgivaren bryter mot detta skyddsansvar kan denne erhålla straffansvar. Arbetsgivaren har aktivitetsplikt, vilket betyder att denne måste följa arbetsmiljöuppgifterna och dess krav enligt arbetsmiljölagen. Dessa arbetsmiljöuppgifter är bland annat att utreda arbetsskador fortlöpande, undersöka risker på arbetsplatsen samt systematiskt planera arbetsmiljöarbetet.²³

Lagen innehåller inga exakta bestämmelser om hur arbetsgivaren konkret ska bedriva arbetsmiljöarbetet vid verksamheten, men arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att arbetsmiljöarbetet ska medföra ett bra utfall. De åtgärder som ska vidtas har som utgångspunkt från varje verksamhet för sig och varierar beroende på arbetsplats, exempelvis att upprätta säkerhetsrutiner och använda skyddsutrusning vid farliga maskiner i verkstad. Det är arbetsgivarens uppgift och ansvar att se till att alla uppgifter gällande arbetsmiljöarbetet fullgörs. För att kunna uppnå en god arbetsmiljö med stor säkerhet för arbetstagarna krävs det ett systematiskt arbetsmiljöarbete.²⁴ (detta förklaras vidare nedan under rubriken ”Det systematiska arbetsmiljöarbetet”)

2.2 Arbetstagarens roll

Det är inte bara arbetsgivaren som sköter arbetsmiljöarbetet på verksamheten utan också arbetstagaren enligt kapitel 3:4§ AML. Tillsammans ska de arbeta för att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Detta är en rättighet för arbetstagaren som tillfördes i arbetsmiljölagen genom SFS 1991:677 men även en skyldighet för de anställda att delta i arbetsmiljöarbetet. Arbetstagaren har inte något straffrättsligt ansvar, men kan dock straffas enligt brottsbalken om denne exempelvis agerar vårdslöst. (vållande till annans död kapitel 3:7§ BrB eller till kroppsskada kapitel 3:8§ BrB)²⁵

22 AD 1980/63

23Kap 3:2a§AML

24Kap3:2§ AML

25 BrB (Angående påföljder se vidare i kapitel fyra)

2.3 Skyddsombud och skyddskommitté

Enligt lag ska det finnas skyddsombud på varje arbetsplats med minst fem anställda.

Skyddsombudet är en facklig förtroendeman i arbetsmiljöfrågor enligt kapitel 6:2§ i AML.

Skyddsombudet har rätt att ta del av de handlingar som berör arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Ombudet har en viktig och central roll och ska arbeta aktivt för att förhindra och förebygga olycksfall. Vid en arbetsplats med minst femtio anställda måste en skyddskommitté tillsättas enligt kapitel 6:8§ i AML. Skyddsombudet har till uppgift att övervaka att skyddet mot ohälsa upprätthålls och att olycksfall inte inträffar.²⁶ Ombudet utses i första hand av den kollektivavtalsbärande fackliga organisationen. Om detta inte finns utses ombudet av arbetstagarna. Det är även skyddsombudets ansvar att se till att arbetsgivaren uppfyller sina krav enligt arbetsmiljölagen. Det är de anställdas rättigheter och skyldigheter att rapportera eventuella olycksrisker eller arbetsskador till skyddsombudet eller arbetsgivaren.²⁷

2.4 Det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM

Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt 10§ AFS 2001:1 leds av arbetsgivaren och det är även denne som har ansvaret för att en grund för arbetsmiljöarbetet läggs upp. AFS 2001:1 har kompletterats med AFS 2003:4 som ger arbetsgivaren ytterligare ansvar om ett systematiskt arbetsmiljöansvar. Detta ansvar omfattar bland annat att se till att samtliga i verksamheten har tillräckliga kunskaper om det arbetsmiljöarbete som bedrivs.²⁸

Arbetsmiljön har en viktig del i verksamheten och påverkas i många beslut som tas. Arbetsgivaren ska lägga upp rutiner, undersöka arbetsmiljön samt utföra och följa upp åtgärder. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska enligt 3§ AFS 2001:1 finnas som en självklar del i verksamheten och vara en inarbetad del i organisationen. Samtliga medarbetare och de skyddsombud som företaget har ska kunna ha möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. ²⁹ Systematiskt arbetsmiljöarbete kan sammanfattas i fyra olika steg:

26 Kap 6:2-8§ AML

27 Kap 6:2-8§AML

28 AFS 2001:1

29 AFS 2001:1

1. Undersök arbetsmiljön 2. Bedöm risker

3. Genomför åtgärder

4. Uppföljning³⁰

Arbetsmiljöarbetet är ett fortlöpande arbete och bör följas åt med de förändringar som sker i verksamheten och på arbetsplatsen. Enligt föreskrifter gällande systematiskt arbetsmiljöarbete, vid minst tio anställda, krävs det skriftlig dokumentation av hur arbetsmiljöarbetet bedrivs på arbetsplatsen. Dokumentationen ska innehålla, arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning samt uppföljning. Enligt 11§ AFS 2001:1 ska arbetsgivaren årligen göra en uppföljning av det systematiska arbetet.³¹

2.5 Arbetsmiljö ur ett genusperspektiv

Som tidigare konstaterat sker det arbetsmiljöolyckor på arbetsplatsen, alltifrån de mindre allvarliga olyckorna till dödsolyckor. Inom skogsindustrin sker det arbetsmiljöolyckor som drabbar fler män än kvinnor. Detta beror mycket på att fler män arbetar inom skogsnäringsverksamheten. Arbetsmiljöverket har fört statistik på hur många anmälda arbetsmiljödödsolyckor det skett, fördelade mellan män och kvinnor, sedan 1955-2007. Av denna statistik framkommer det att allt sedan 1955 har siffran för dödsolyckor varit väldigt hög. Exempelvis året 1955 omkom 414 manliga arbetstagare i arbetsmiljödödsolyckor i jämförelse med elva stycken kvinnliga.³² Det intressanta är inte talen gällande dödsolyckorna utan att jämföra differensen mellan dem. Skillnaden mellan dessa siffror visar på hur ovanligt det var för kvinnor att arbeta inom skogsindustrin.

30 AFS 2001:1, bild från http://www.av.se/teman/sam/ (2009-02-01)

31 AFS 2001:1

32 http://www.av.se/dokument/statistik/dodsfall/2007/dodsfall_kon_arb.tagare_1955-2007.pdf (2009-02-03)

Idag är arbetet inom skogsindustrin inte lika tungt beroende på utvecklingen med modernare teknik när det gäller maskinerna. Året 2007 arbetade 101 200 personer inom skogsbruket skogsindustrin där bland 17 300 kvinnor och resterande män.³³ Den fysiska arbetsmiljön ska utformas så att den tillgodoser både män och kvinnor. De faktorer som förbättrar den fysiska arbetsmiljön varierar från olika verksamheter.³⁴

2.6 Skogsindustrins utveckling vid ett kvinnligt perspektiv

Mellan skogsindustrierna och fackliga parter har Samverkansavtalet som mål att både kvinnor och män ska ha lika möjligheter till anställning, utbildning, befordran och utveckling i arbetet.

Detta mål omfattar även att kvinnor och män ska ha lika villkor i anställningsvillkoren exempelvis i fråga om lika lön för likvärdigt arbete. Det krävs ett fortlöpande arbete för att kunna nå denna jämställdhet. I policyn inom skogsindustrins företag ska det tillämpas specifika insatser för att främja kvinnors progression för att bland annat öka andelen kvinnliga chefer.³⁵

2.7 EU och arbetsmiljö

Inom EU:s socialpolitik är arbetsmiljöfrågorna ett av de områden som är det mest väsentligaste och förbättrade. Dessa arbetsmiljöfrågor har sin rättsliga grund i artikel 137 i EG-fördraget. Arbetet gällande arbetsmiljöfrågor inom EU inleddes redan 1952 inom ramen för kol- och stål unionen. Allt eftersom har man antagit ett flertal lagar för att kunna få en bredare lag mässig grund inom arbetsmiljöområdet. Tillsammans med Europeiska arbetsmiljöbyrån och Europeiska fonden har EU kommissionen utökat sitt verksamhetsområde för att förbättra levnads- och arbetsvillkoren på arbetsplatsen.³⁶

Arbetsmiljöverkets arbete innefattar ett deltagande i kommittéer och grupper med fokus på att utforma EU direktiv samt även information om arbetsmiljörelaterade frågor. Det är arbetsmiljöverkets uppgift att ansvara för den praktiska tillämpningen av EU:s: direktiv.³⁷ Inom EU finns det två typer av direktiv som rör arbetsmiljöområdet. Till den ena kategorin tillhör minidirektiv. Dessa direktiv är arbetsmiljödirektiv som handlar bland annat om att

33 http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=15173&epslanguage=SV (2009-02- 03)

34 Prop. 1978/79:175

35http://www.skogsindustrierna.org/litiuminformation/site/page.asp?

Page=10&IncPage=14257&IncPage2=14180&Destination2=226&Destination=227 (2009-02-03)

36 http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=148&langId=sv (2009-02-03)

37 http://www.av.se/omoss/eu/ (2009-02-03)

organisera arbetsplatsen. Direktiven är baserade på artikel 118 A i EU–fördraget och arbetsmiljömålet formuleras som följande:

”Medlemsstaterna skall särskilt sträva efter att främja förbättringar, främst i fråga om arbetsmiljön, av arbetstagares hälsa och säkerhet, och skall ha som mål att harmonisera förhållanden på detta område, samtidigt som redan gjorda förbättringar bibehålls.”³⁸

Den andra kategorin är inre marknadsdirektiv. Dessa är baserade på artikel 100 A i EU fördraget.³⁹ Direktiven rör bland annat produkter och maskiner. Alla medlemsländer har en egen lagstiftning gällande arbetsmiljö men den kan kompletteras med EU:s regler. Dessa regler är till för att ge ett högre skydd för arbetstagarna men får samtidigt inte utgöra några handelshinder mellan medlemsländerna. Genom vårt medlemskap i EU är vi skyldiga att tillämpa de förordningar och direktiv som framställs inom EG rätten. Direktiv och förordningar bearbetas in i den svenska lagstiftning.⁴⁰ Arbetsmiljödirektiven är minimikrav, vilket betyder att de utgör en lägsta nivå och det finns inget som hindrar att ett land höjer den nivån. Sveriges regelverk gällande arbetsmiljö är god och ligger högre än EU:s minimiregler.

Detta gör att Sverige inte behöver göra särskilt mycket åt minimikraven. Direktiven införlivas i svensk lagstiftning eller i myndigheternas föreskrifter.⁴¹

Ramdirektivet 89/391/EEG som införlivades den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet utgör grunden för EU:s arbetsmiljöregler.⁴² Direktivet kallas ”det andra direktivet” och utgör en grund för de andra arbetsmiljödirektiven. Detta direktiv består av ett tjugotal olika direktiv och har kompletterats genom åren för olika branscher och för särskilda frågor. Reglerna riktas främst gentemot arbetsgivaren och det finns många olika bestämmelser allt ifrån säkerhet vid användning av arbetsutrustning och skyddsutrustning till gränsvärden, kontrollmätningar och andra säkerhetsföreskrifter för asbest, bly, buller, cancerframkallande ämnen med mera.⁴³

38 Ekström, Örjan & Olsson, Jan (1994). Arbetsmiljön i ett EU-perspektiv. 1. uppl. Stockholm:

Arbetarskyddsnämnden s9

39Ekström, Ö & Olsson, J Arbetsmiljön i ett EU-perspektiv s9

40 Ekström, Ö & Olsson, J Arbetsmiljön i ett EU-perspektiv s9

41http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/31D91383E7082595C12572370039D629/$file/Arbetsmiljo,

%20standardisering%20och%20EU.pdf (2009-02-03)

42 Direktiv 89/391/EEG

43 http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Sysselsattning-och-socialpolitik/Arbetsmiljo/ (2009-02-03)

2.8 EU:s framtida mål med arbetsmiljö

Europeiska unionen har som ett framtida mål att minska antal arbetsmiljöolyckor och arbetssjukdomar genom en arbetsmiljöstrategi under åren 2007-2012. De åtgärder som EU ska arbeta för ska främst vara förebyggande. Åtgärderna har bland annat som mål att sänka arbetsmiljöolyckorna med 25 procent till 2012. För att de uppsatta målen ska vara genomförbara krävs det insatser på både EU-nivå och nationell nivå. EU:s insatser är särskilt att främja en god arbetsmiljö i samarbete med två olika organisationer, Internationella arbetsorganisationen (ILO) och Världshälsoorganisationen (WHO) samt länder utanför EU.

Gällande de nationella insatserna måste medlemsländerna upprätthålla en god strategi i varje medlemsstat och att tillämpa EU:s lagstiftning på regelrätt sätt. ⁴⁴

Under Europeiska kommissionen finns en fristående byrå. Den organisationen har som uppgift att sprida ny information som uppkommer emellan medlemsländerna samt tillhandahålla kommissionen med information då lagstiftningen ska utvärderas. EU har ett institut i Dublin som arbetar och forskar kring arbetsmiljö. Det institutet finns till för att kunna utveckla och förbättra levnads- och arbetsvillkoren. ⁴⁵

___________________________________________________________________________

S

___________________________________________________________________________

44 http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Sysselsattning-och-socialpolitik/Arbetsmiljo/ (2009-02-03)

45 http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Sysselsattning-och-socialpolitik/Arbetsmiljo/ (2009-02-03)

_________________________________________________________________________

Ҝ

___________________________________________________________________________

3. Det straffrättsliga ansvaret

3.1 Arbetsmiljöansvar och straffansvar

Det är en skillnad mellan arbetsmiljöansvar (skyddsansvar) och straffansvar. En viktig aspekt mellan dessa är att arbetsmiljöansvaret berör allt förebyggande arbete när det gäller arbetsmiljön. Arbetsgivaren har som syfte att motverka och se till att ingen arbetstagare blir skadad på arbetsplatsen. Straffansvaret blir bara aktuellt om en arbetsmiljöolycka inträffar.

Det är sedan domstolen som dömer vem som blir straffansvarig. Straffet kan bara dömas till fysiska personer och inte juridiska. Det är på en enskild person straffet döms ut och inte på företaget.⁴⁶ Det krävs att arbetstagaren med skyddsansvar har tillräckliga befogenheter, resurser och även kompetens för att ställas till ansvar vid eventuell arbetsmiljöolycka enligt AFS 2001:1 6-7§.⁴⁷

3.2 Arbetsmiljöverket

Regeringen har som uppdrag av riksdagen att utfärda föreskrifter om arbetsmiljön. Vidare utförs arbetet av en statlig myndighet, Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket, som tidigare bestod av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen, har som uppgift att kontrollera att arbetsgivarna uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. Denna kontroll sker genom inspektioner.⁴⁸ Avdelningarna på arbetsmiljöverket är uppdelade i tio stycken förvaltningsområden.

Regeringen utser ett insynsråd i ledning av generaldirektörer som arbetar vid myndigheten.

Tillsammans med arbetsmarknadens parter rådgör arbetsmiljöverket i frågor som angår verkets kärnverksamhet.⁴⁹

Målet för Arbetsmiljöverket när det gäller arbetsmiljön är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet samt förbättra arbetsmiljön ur ett större perspektiv. De har som uppgift att ge föreskrifter i form av krav och skyldigheter som kompletterar lagen. Dessa föreskrifter

46http://www.av.se/inspektion/stegforsteg/straffansvar.aspx (2009-02-03)

47SFS AFS 2001:1 6-7§§

48 http://www.av.se/omoss/ (2009-02-03)

49SFS 2001:1

och även allmänna råd offentliggörs i AFS, Arbetsmiljöverkets författningssamling.⁵⁰ Sverige och arbetsmiljöverkets arbete omfattar deltagande i grupper och kommittéer som arbetar med att utforma EU-direktiv. Det är frågor som berör information om till exempel

arbetsmiljörelaterade frågor ocherfarenhetsutbyte. Arbetsmiljöverket har även hand om Sveriges rapporter när det gäller tillämpningen av EU-direktiv inom arbetsmiljöområdet.⁵¹ För att kunna ha ett bra förhållande till EU och dess medlemskap krävs det att det finns en kommunikation. Arbetsmiljöverket representerar Sveriges regering genom den Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, Advisory Committee on Saftey and Health at Work, ACSH.

Denna kommitté ska stödja Europeiska kommissionen genom att bland annat utvärdera all arbetsmiljöverksamhet. Arbetsmiljöverket deltar även i Yrkesinspektörskommittén, Senior Labour Inspector`s Committee, SLIC, som är en rådgivande kommitté under europeiska kommissionen. Kommittén består av höga chefer från medlemsstaternas arbetsmiljöområde och dess huvudsyfte att behandla frågor om gemenskapslagstiftningen på arbetsmiljöområdet inom EU.⁵²

Arbetsmiljöverket har ett informationssystem om arbetsskador kallat, ISA. Det är ett system som registrerar alla arbetsskador och som för arbetsskadestatistik kring arbetsskadorna.⁵³ Det måste finnas en klar förbindelse mellan den skada som uppkom och arbetet, samt arbetsförhållandet för att det ska räknas som en arbetsskada.⁵⁴ Om en arbetsmiljöolycka inträffar ska detta rapporteras till Arbetsmiljöverket. Dessa skador delas in i:

 Olycksfall i arbetet

 Färdolycksfall

 Arbetssjukdom

 Smitta⁵⁵

50 AFS 2001:1

51 http://www.av.se/omoss/eu/ (2009-02-03)

52 http://www.av.se/omoss/eu/ (2009-02-03)

53http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP1999_11.pdf s 2ff (2009-02-03)

54SFS 1976:380 kap 2:1§

55 http://www.so.sekotomteboda.se/adobe/arbskadeforsakring_broschyr.pdf s4 (2009-02-03)

3.3 Delegering/ Fördelning av arbetsuppgifter

Innebörden av delegering är en uppgiftsfördelning enligt 6§ AFS 2001:1 som ska tillrättalägga vem i företaget som har ansvar för verksamhetens arbetsmiljöfrågor. Dessa arbetsmiljöfrågor sköts av en eller flera personer tillsammans med deras ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna kan vara allt ifrån att själv granska en uppgift eller se till att någon annan utför den.⁵⁶

Ordet delegering står för ett överlämnande av beslutsrätten. Den högsta chefen på företaget kan inte överblicka hela verksamheten samtidigt utan måste då delegera ansvaret. Det är viktigt att dessa ansvarsuppgifter fördelas ut till en anställd på rätt nivå samt anpassas till den aktuella organisationen.⁵⁷ Detta medför att arbetsmiljöarbetet och ansvaret kan skötas på ett produktivt sätt. Även om arbetsmiljöansvaret delegeras till en person i organisationen är det ändå arbetsgivaren som har det högsta ansvaret.Det ansvaret går inte att delegera bort. ⁵⁸ När det gäller delegering ur laglig synpunkt finns det inte lagstadgade formföreskrifter hur delegering ska gå till. Ursprungligen kommer delegering från aktiebolagslagen, ABL som visar på hur arbetsfördelningen kan skötas.⁵⁹ Den kan dock ske på tre olika sätt, skriftligen muntligen eller konkludent handlande, vilket menas att den är underförstådd.⁶⁰

När en delegationsordning ska utarbetas är det viktigt att ta reda på vilka uppgifter som ska utföras. Beskrivningen av dessa uppgifter ska utgå från de skyldigheter som arbetsgivaren har gentemot arbetsmiljölagen. Nästa steg när det gäller delegeringen är att utreda var uppgifterna uträttas bäst.⁶¹ Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift, vid minst tio anställda, krävs det en skriftlig dokumentation gällande delegeringsansvaret och uppgiftsdelningen. Detta är också för att underlätta bevisbördan vid eventuella arbetsolyckor.⁶² I samband med uppgiftsfördelningen bör arbetsgivaren också tydligt gå igenom vad ansvaret av delegeringen innebär. Arbetsgivaren har som ansvar att se till att arbetstagaren får god kännedom om under vilka förhållanden arbetet ska bedrivas.⁶³

56 SFS 2001:1

57 Prop 1979/77:149

58Kap 3:2a AML

59 SFS 2005:551 Kap 8:7§ ABL

60 NJA 2004 s 126

61Skogsindustrierna (2007) Om arbetsplatsolyckor och arbetsmiljöansvar- företagets säkerhetskultur i fokus, Sthlm

62AFS 2001:01 6§ 4st

63 Kap 3:3§ AML

3.4 Delegationens fem förutsättningar

En delegation måste ha gått till på rätt sätt för att den ska anses var fullbordad och korrekt.

Uppgifterna bör vara tydliga och konkreta samt också vara i detaljerad form för att det inte ska förekomma oklarheter. Följande fem förutsättningar måste vara uppfyllda:

 Det ska föreligga ett klart behov av delegering av ansvar

 Den som blir tilldelad delegation ska ha tillräcklig kompetens av arbetet och erfarenhet för att klara av arbetsuppgifterna när det gäller arbetsmiljön

 Den ansvarige efter tilldelad delegation ska ha någorlunda självständig ställning både då beslut ska fattas och gentemot sin arbetsgivare

 Den ansvarige efter tilldelad delegation ska ha tillräckliga beslutsbefogenheter för att självgående fatta beslut och vidta nödvändiga åtgärder

 Det måste tydligt framgå till vem som innehar ansvaret gällande arbetsmiljön enligt delegeringen⁶⁴

3.5 Behov

För att en delegering ska kunna förekomma ska det finnas ett behov för det. Det ska klart och tydligt framgå varför och hur delegerings ska göras. Detta är främst ur en praktisk synvinkel då den högsta chefen inte har möjlighet att överblicka samtliga områden samtidigt. Det kan också finnas behov då den ordinarie ansvarige inte finns tillgänglig på grund av exempelvis sjukdom eller affärsresa.⁶⁵

3.6 Kompetens och erfarenhet

Ordet kompetens är en individs förmåga att praktisera och utföra uppgifter utifrån de kunskaper och färdigheter som personen innehar. Personen som får delegeringsansvar måste vara kompetent att utföra arbetsuppgifter samt vara väl insatt i arbetsmiljöfrågor. Det krävs ett yrkeskunnande men vikten av att vara kunnig inom arbetsmiljöområdet är av stor betydelse. ⁶⁶ Kompetens grundar sig på fyra stycken komponenter som lyder enligt följande.⁶⁷

64 NJA 1993 s 245

65NJA 1993 s 245

66NJA 1993 s 245

67Lundmark, Annika (1998). Utbildning i arbetslivet: utgångspunkter och principer för planering och genomförande av personalutbildning. Lund: Studentlitteratur s35

1. Yrkesteknisk kompetens- Metoder, redskap och principer som har en mening för arbetsuppgifterna.

2. Strategisk kompetens- Individens förmåga att behandla målen för verksamheten

3. Personlig kompetens/förhållningssätt- Utgår från personliga egenskaper gällande etik, motivation, förhållningssätt

4. Social kompetens- Personens förmåga till att samarbeta och anpassa sig till kulturen i verksamheten.

3.7 Självständig ställning

Utifrån sina kunskaper om arbetsmiljöarbetet ska den ansvarige kunna fatta egna beslut och genomföra ett bra och betryggande arbetsmiljöarbete. Det gäller att hela tiden vara uppdaterad samt genom ständiga kontroller och ett aktivt arbete föra detta arbete gällande arbetsmiljön vidare.⁶⁸

3.8 Beslutsbefogenheter

Den person, vanligtvis en anställd med chefsposition, som tar över ett visst ansvar måste ha tillräckliga befogenheter. Befogenheter anses vara den lagliga rätt som individen besitter för att få vidta åtgärder.⁶⁹ Den chefen ska ha kontroll över verksamheten eller den avdelning han arbetar för. Personen i fråga måste kunna ha möjlighet att fullgöra de beslut som ska tas och ha stöd för det. Det stödet är bland annat att det ska finnas ekonomiska resurser exempelvis skyddsutrustning för att ett arbetsmiljöarbete enlig AFS 2001:1 ska kunna genomföras. Om det inte finns tillräckliga underlag för det kan chefen avsäga sig sitt ansvar genom att returnera sitt ansvar. Då återgår ansvaret till högst ansvarig.⁷⁰

3.9 Klartext

Det är viktigt att ha en tydlig uppgiftsfördelning för samtliga parter. Arbetsgivaren måste ge en klar beskrivning över ansvaret till den undre chef som ska överta arbetsmiljöuppgifterna.

Vid eventuella arbetsmiljölyckor underlättar en tydlig uppgiftsfördelning vem som bär ansvaret. Då uppgiftsfördelningen är skriftlig utesluter det eventuella oklarheter vid arbetsmiljöolyckor. Desto längre ner i organisationen som delegeringen sker desto viktigare blir det med tydlighet av arbetsuppgifterna.⁷¹

68 NJA 1993 s 245

69 NJA 1993 s 245

70 NJA 1993 s 245

71 Prop 1976/77:149 s 373 och NJA 2004 s 34 och s 80

3.10 Arbetsmiljöbrott och påföljder

Enligt arbetsmiljölagen kan den som uppsåtligen eller av oaktsamhet (underlåtenhet) åsidosätter vad som åligger lagen dömas till böter eller fängelse i högst ett år.⁷² Arbetsmiljöverket kan även utföra en ekonomisk bestraffning i form av sanktionsavgift.

Avgiften påförs på den juridiska eller fysiska som drev verksamheten då överträdelsen skedde.⁷³ Påföljder vid arbetsmiljöbrott kan även straffas genom brottsbalken.

3.11 Brottsbalken

Brottsbalken är indelad i tre avdelningar, den första är allmänna bestämmelser, den andra är bestämmelser om brotten och den tredje är om påföljder.⁷⁴ Enligt brottsbalken är ansvaret alltid personligt. Arbetsmiljöbrott regleras i kapitel 3:10§ i BrB. I samband med kriminella avseenden talas det om objektiva och subjektiva rekvisit. Det måste finnas ett orsakssamband, kausalitet, vid straffbarhet. Det objektiva är själva effekten om det som inträffat och det subjektiva är det som föranleder det objektiva. För att handlingen ska vara kriminell gällande objektiv krävs det uppsåt (dolus) eller oaktsamhet (culpa) före att handlingen utförts. Enligt brottsbalken krävs det uppsåt för att handlingen ska anses vara straffbar. Vid vållande till annans död är oaktsamhet(casus) tillräckligt för att kunna bli dömd.⁷⁵ Arbetsmiljöbrott delas in i tre ansvarsområden som lyder enligt följande;

3.11.1 Vållande till annans död

Enligt kapitel 3:7 BrB måste det objektiva brottet bestå av att en person orsakat någon annans död. Det subjektiva som föranleder till det objektiva brottet är oaktsamhet eller vårdslöshet.

Arbetsgivaren måste vidta alla nödvändiga åtgärder för ett bra och säkert arbetsmiljöarbete.

Om detta inte görs anses det att arbetsgivaren varit vårdslös och det krävs alltid kausalitet mellan gärningen och brottet. Om brottet rör vållande till en annan persons död kan straffet bli fängelse upp till två år eller om det är grovt ända upp till sex år. Brottet kan också ses som ringa och då blir påföljden böter. För att brottet ska anses som ringa föreligger oaktsamhet från arbetsgivarens sida.⁷⁶

72 Kap 8:1-3§§ AML

73 Kap 8:5§AML

74 BrB

75 Kap 3:8§ BrB

76Kap 3:7§ BrB

3.11.2 Vållande till kroppsskada eller sjukdom

Om någon anses vara vållande till att någon skadats som vilket medfört kroppsskada eller drabbats av sjukdom uppfylls de objektiva rekvisiten. För att det subjektiva rekvisitet ska uppfyllas krävs oaktsamhet. Vid brott mot kapitel 3:8§ BrB blir straffet böter eller fängelse.

Främst döms den tilltalande till böter men i vissa fall 6 månaders fängelse.⁷⁷

3.11.3 Framkallande av fara för annan

Om en person enligt kapitel 3:9§ BrB utsätter någon för grov aktsamhet, livsfara, svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom blir straffet böter eller fängelse i två år. Det objektiva rekvisitet i detta brott blir fara för kroppsskada/sjukdom och det subjektiva är grov oaktsamhet.⁷⁸

3.12 När olyckan är framme - rättsfall

Delegering i samband med arbetsmiljö och arbetsmiljöuppgifter är att bedöma av rättsfallen en mycket viktig fråga. För att kunna minska risken av att arbetsmiljöolyckorna uppstår är det av stor vikt att sköta delegeringen och uppdelningen av arbetsuppgifterna noga. Rättsfallen nedan avser arbetsmiljöolyckor som skett på arbetsplatsen. Dessa rättsfall har tidigare, i uppsatsen, hänvisats till, men här nedan analyseras varje rättsfall. Eftersom delegering inte är lagstadgat får man utgå från rättspraxis. Frågan som domstolen utgår ifrån vid arbetsmiljöolyckor är om det skett oklar delegering av verksamheten och på vem ansvaret ligger på. Det finns inte många rättsfall att ha som utgångspunkt. Domstolen hänvisar i rättsfallen som tidigare praxis när de avgör domen.

NJA 1991 s 247 - Betongarbetare klämd till döds

En arbetstagare, anställd som betongarbetare, avled då han klämdes till döds av en transportvagn.

Olyckan inträffade på grund av att säkerhetsanordningen var ur funktion. Frågan är om arbetsgivaren försummat sitt arbetsmiljöansvar och dess delegering av arbetsuppgift gällande säkerhetsanordningen som vållat betongarbetarens död. Den omkomne arbetaren hade som uppgift att smörja en så kallad mellanbehållare på en plattform när transportvagnen kom emot honom. Den säkerhetsbom som skulle ha funnits på plattformen, där arbetstagaren stod och arbetade, var inte brukbar. Skyddsbygeln som inte fanns tillgänglig på sidan av transportvagnen skulle ha stannat vagnen som då istället körde på arbetstagaren. Platschefen samt en förman stod åtalade om det förekom oaktsamhet. Frågan var om förmannen, till vilken uttrycklig delegering av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar inte har skett, genom att inte kontrollera säkerhetsanordningarna gjort sig skyldig till försummelse som föranlett en anställds död.

Tingsrätten ansåg att den uteblivna skyddsanordningen orsakade arbetstagarens död och att det förelåg en kausalitet mellan subjektiva och objektiva brottet. Ansvaret föll på både

77 Kap 3:8§ BrB

78 Kap 3:9§ BrB

platschefen och förmannen för vållande till annans död. Platschefen som hade det

övergripande ansvaret hade sedan tidigare blivit underrättad att skyddsanordningen saknades.

Platschefens underlåtenhet, då han inte vidtog några åtgärder, och oaktsamhet orsakade arbetstagarens död. Tingsrätten ansåg även att förmannen borde att vidtagit åtgärder för säkerhetsanordningen. Hovrätten menade att platschefen inte kunde undgå straffansvar och fastställde samma dom som Tingsrätten. HD bedömde att platschefen hade ansvaret för olyckan. Detta trots att det förekom en oklar delegering. Om en ofullständig delegering gjorts flyttas ansvaret uppåt i organisationen och delegationsordningen. För att en delegering ska anses vara giltig framgår det av praxis att omfattningen av ansvaret, i samband med delegeringen, ska vara klart och tydligt.

Delegering kan utfärdas på tre olika sätt för att den ska anses vara korrekt. Det var i detta rättsfall som det stadgades att en delegering inte enbart behöver vara skriftlig för att vara giltig utan även en konkludent handlande är godtagbar. Frågan var om förmannen genom sin befattning och ställning haft ansvar för säkerhetsanordningen genom en konkludent

delegering. Även utan en uttrycklig delegering kan en anställds arbetsuppgifter, genom sin befattning, medföra ett ansvar. Enligt vad som framkommit i målet har det inte skett någon tydlig delegering. I en av delegeringens fem förutsättningar måste klart och tydligt framgå vad delegeringen gäller. I detta rättsfall stadgade HD vilka uppgifter som låg inom ramen för en förmans befattning. HD ansåg att förmannen inte kunde ha känt till att säkerhetsanordningen inte var brukbar. Vidare menade HD att förmannen, då han inte fått instruktioner om detta, inte skulle kunna veta att han var tvungen att göra några kontroller angående

säkerhetsanordningen. HD ogillade åtalet mot förmannen.

Detta rättsfall är betydelsefullt genom att HD stadgade vilka uppgifter som en förman ska ha inom sin befattning. En förman ska enligt HD ha uppsyn att leda och fördela arbetet inom sitt arbetslag och att utöva tillsyn över laget. Förmannen i detta rättsfall hade dock inte blivit instruerad att kontrollera säkerhetsanordningarna. Det klarlades även en del frågor som tidigare inte blivit bearbetade. En viktig aspekt som stadgades var att det inte nödvändigtvis behövs skriftlig eller muntlig delegering för att ansvar ska kunna överföras utan en

konkludent delegering anses var lika stark.

Om man utgår från de fem förutsättningarna för att en delegering ska anses vara korrekt fanns det i detta fall ett behov av att delegera ut arbetsuppgifter då avdelningschefen inte själv fanns

på plats. Platschefen hade rätt att fatta beslut och var i besittning av den kunskap som krävdes avseende arbetsmiljöfrågor. Denne ansågs ha en självständig ställning, dock var det

platschefens beslutsbefogenheter som inte var tydliga. På grund av detta ansågs inte delegationen vara fullgjord. Delegationens omfattning var inte heller tydlig.

Avdelningschefen dömdes därför, i Tingsrätten, istället för platschefen eftersom ansvaret går uppåt i organisationen vid en oklar delegering. Dock fastställde HD att avdelningschefen trodde, trots oklar delegering, att platschefen ansvarade för arbetsmiljöfrågorna inom sitt område. HD ansåg då att dessa arbetsmiljöfrågor låg inom platschefens uppgifter och friade därför avdelningschefen. I normala fall hade avdelningschefen blivit ansvarig då ansvaret vid en oklar delegering alltid flyttas uppåt i organisationen.

NJA 1993 s 245 - Arbetstagare föll handlöst

I Göteborg på Gatukontoret skadades en arbetstagare i samband med ett kontrollarbete som genomfördes på övervåningen. Anledningen till olyckan var att ett skyddsräcke saknades. Arbetstagaren föll 2,7 meter från övervåningen till underliggande plan. Denne fick vid fallet en skallskada. Frågan är om avdelningschefen på grund av sin ställning har ett straffrättsligt ansvar för olyckan.

Avdelningschefen stod som högsta ansvarig för säkerheten och arbetsmiljöfrågorna.

Åklagaren ansåg att avdelningschefen agerat oaktsamt på grund av att skyddsräcket inte funnits vid tillfället för olyckan. Chefen menade på att det inte fanns någon möjlighet att ha ett skyddsräcke vid öppningen då det var den enda vägen som det kunde transporteras material. Avdelningschefen hade delegerat över ansvaret till platschefen. Delegeringen var dock varken skriftlig eller muntlig. Det låg inom platschefens befattning att ansvara för arbetsmiljön inom respektive avdelning. Dock fanns det inga dokument på var gränserna och områdets befattning skulle gälla. Det framgick inte heller hur långt platschefens befogenhet omfattade. Tingsrätten dömde avdelningschefen för vållande till kroppsskada enligt kapitel 3:8§ BrB. Hovrätten fastställde Tingsrättens dom.

I HD yrkade avdelningschefen att åtalet skulle ogillas. Han hävdade att ansvaret hade delegerats till platschefen. Därmed ansåg han att han inte varit oaktsam i sin roll gällande säkerheten och arbetsmiljöfrågorna. Vidare menade avdelningschefen att om delegeringen till platschefen inte kunde klargöras borde ansvaret vila på direktören istället för honom själv.

HD ansåg däremot att avdelningschefen fått tydliga instruktioner om dennes ansvar från direktören. Han hade bekräftat dessa uppgifter och instruktioner med sin underskrift på ett dokument. Avdelningschefens ansvarsområde framgick tydligt. Frågan som HD ansåg vara oklar var om delegeringen från avdelningschefen till platschefen ansågs vara korrekt. Trots

bristande tydlighet av delegering ansåg HD att avdelningschefen haft fullt förtroende för att platschefen skulle övervaka arbetsmiljöfrågor på sitt område. Vidare menade HD att dessa uppgifter vanligtvis ligger under en platschefs ansvarsområde. Avdelningschefen hade därför inte varit oaktsam i sin roll som avdelningschef. Delegeringen av arbetsmiljöfrågor hade skett till platschefen med en befriande verkan. HD ogillade åtalet och friade avdelningschefen för vållande till kroppsskada enligt kap 3:8§ BrB.

Detta rättsfall har blivit uppmärksamhet på grund av domen, som anses som ett undantagsfall.

Enligt praxis från NJA 1991 s 247 ska det klart och tydligt framgå vilken omfattning delegeringen medför: Det borde i detta rättsfall ha ställts högre krav på delegeringen. I

propositionen 1976/77:149 s 373 understryks vikten av att det tydligt ska framgå vem som bär ansvaret vid en delegering. Om det brister i någon av de fem förutsättningarna som krävs för en korrekt delegering ska ansvaret flyttas upp till högsta ansvarig. Det har framkommit i detta mål att det inte skett någon uttrycklig delegering av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar till underliggande chef. Eftersom avdelningschefen inte själv kunde närvara vid arbetsplatsen förelåg ett behov av delegering. Platschefen som hade ansvaret för arbetsmiljöfrågorna på den arbetsplatsen hade både kompetens och erfarenhet för dessa frågor. Det förelåg inga tvivel om att arbetsmiljöansvaret låg inom platschefens befattning samt att han hade en självständig ställning. Det hade inte klargjorts i vilken utsträckning platschefens befogenheter sträckte sig.

Det är i detta rättsfall svårt att avgöra när ansvaret för arbetsmiljöfrågorna ska ingå i

befattningen och vilka uppgifter som måste klart och tydligt delegeras. Det är oftast det som avgör om ansvaret ligger högre upp i organisationen eller om det faller på chefen under.

NJA 2004 s 126 - Arbetstagare skadad i limpspridningsmaskin

En arbetstagare, i en fabrik, skadade sin ena hand vid rengöring av en limspridningsmaskin. Frågan var om platschefen som innehar arbetsmiljöansvar gjort sig skyldig till arbetsmiljöbrott. Då en liknande incident inträffat tidigare ansåg åklagaren att arbetsgivaren varit försumlig då inte tydliga instruktioner gällande maskinen utfärdats.

Den första incidenten vid denna limspridningsmaskin ledde till att en arbetstagares tröja fastnat i maskinen, dock utan skador. Vid den andra incidenten skadades arbetstagaren och ådrog sig fraktur- och nervskador. Efter andra olyckan monterades ett nödstopp men utan vidare undersökningar till varför olyckan skett. Fabrikschefens arbetsmiljöansvar är att utreda, ansvara samt vidta åtgärder vid arbetsplatsolyckor, vilket Tingsrätten inte ansåg vara gjort.

Fabrikschefen hävdade att han inte mottagit någon delegering från VD. Tingsrätten ansåg att delegeringen var oklar. Detta medförde att platschefen inte var befriad från sitt ansvar. Det

förelåg kausalitet mellan det subjektiva och objektiva brottet då bristande

säkerhetsanordningar ledde till skador för arbetstagaren. Tingsrätten dömde fabrikschefen för arbetsmiljöbrott enligt kapitel 3:10§ BrB.

Hovrätten ogillade Tingsrättens dom och ansåg att fabrikschefen inte haft ansvaret för

olyckan då ansvaret delegerats över till fabrikens tekniske chef. Vidare menade denne chef att ansvaret ytterligare delegerats vidare till en arbetsledare. Arbetsledaren skulle då vara

ansvarig för limspridningsmaskinen. Fabrikschefen ansågs inte var skyldig då delegeringen skett genom ett konkludent handlande över till den tekniske chefen. Delegeringen mellan den tekniske chefen och arbetsledaren hade däremot varit oklar. Hovrätten ansåg därmed att fabrikschefen inte kunde inneha det straffrättsliga ansvaret. HD ogillade Hovrättens dom och menade att delegationen varit oklar samt att det inte funnits någon skriftlig delegation alls.

HD ansåg att arbetsgivaren främst har det yttersta ansvaret men i detta fall fanns inte VD på samma ort vilket ledde till att fabrikschefen hade ansvaret. Ansvaret låg inom dennes område på arbetsplatsen samt inom hans befattning. HD ansåg att fabrikschefen varit oaktsam då han inte vidtagit några åtgärder efter den första olyckan som inträffade. Fabrikschefen tog inte heller fram några instruktioner för hur säkerheten kring limpspridningsmaskinen skulle förbättras. Då det saknades en tydlig delegationsordning till både den tekniske chefen och arbetsledaren föll ansvaret på fabrikschefen. HD dömde fabrikschefen som ansvarig för arbetsmiljöbrott enligt kapitel 3:10§ BrB.

Det som först och främst klargörs i detta rättfall är, som tidigare berörts i föregående rättsfall, NJA 1991 s 247 och NJA 1993 s 245 att ansvaret vid oklar delegering övergår till högsta chefen. I detta mål har det gjorts flera delegationer och ansvaret har flyttats från VD, från fabrikschef, från teknisk chef till arbetsledare, vilket är många led. Detta kan medföra, som utläses i rättfallet, en oklar delegering. Domstolen ansåg att det inte gjorts någon skriftlig delegering. Det får förekomma delegering genom ett konkludent handlande, men det är då svårare att bevisa arbetsfördelningen. En skriftlig delegeringshandling anses vara det bästa, vilket gör att eventuella oklarheter reds ut. Om en delegering ska överlämnas till någon annan ansvarig är det väldigt viktigt för överlämnaren att se till att det görs ordentligt. Högste chefen innehar alltid det yttersta ansvaret. Om delegeringen inte görs grundligt kan högste chefen inte utgå från att denne blir straffad. I detta fall dömdes fabrikschefen på grund av att han inte gjort en korrekt delegering. VD, högsta chefen, undslapp att bli straffad då delegeringen mellan VD och fabrikschef ansågs vara korrekt. Delegeringen mellan teniske chefen och