”Jag skulle vilja ha en surfplatta här men tror bara de vuxna skulle
använda den och inte låta oss barn göra det”
Barns och pedagogers uttryck om surfplattors användande i förskolan
Children’s and teacher’s thoughts on surf tablets in preschool.
A study about children’s thoughts about surf tablets function in preschool.
Emma Sandberg
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Förskolelärarprogrammet
Examensarbete 15hp
Handledare: Jeanni Flognman Examinator: Gunnar Jonsson 2014-01
Löpnummer
Abstract
The purpose of this study is to investigate children and teachers opinion about surf tablets in pre-school. Qualitative interviews have been performed with children and teachers. A
majority of the children thought what the pre-school should have a surf tablet and a few of the children thought that only the pre-school teachers should have access to the tablet. Some of the children was afraid that the smaller children (ages 1-2 years) might not know how to use the surf tablet, and might destroy it.
Among the teacher one of them said that the surf tablet was useful in the work at pre-school.
The other teacher was afraid that the tablet might take over other activities like books and puzzle.
Keywords: Genus, ICT, Preschool, Surf tablet, Technology
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att undersöka barns och pedagogers uppfattning om surfplattors användning i förskolan. Det har gjorts en kvalitativ intervju i förskolan för att lättare få dem att öppna upp sig och berätta fritt om hur de ser på surfplattors användande i förskolan. Det visade sig att övervägande del av barnen tyckte att förskolan skulle ha en surfplatta på förskolan. I resultatet såg man att få barn tyckte att det endast var pedagogerna som ska ha tillgång till surfplattan. Några av barnen trodde att om det skulle finnas en surfplatta på förskolan så skulle de barn i de lägre åldrarna (1-2år) inte förstå vad den skulle användas till utan kanske förstöra den istället.
I resultatet såg man att en av pedagogerna tyckte att surfplattan var ett bra verktyg i
verksamheten. Den andra pedagogen var nervös över att surfplattan skulle ersätta intresset för böcker och pussel.
Nyckelord: Förskola, Genus, IKT, Surfplatta, Teknik
Innehållsförteckning
1. Inledning 5
1.1 Syfte 5
1.2 Frågeställning 5
2. Litteraturgenomgång 6
2.1 IKT och surfplattan 6
2.2 Genus och IKT 7
2.3 Barns uppfattning om IKT 7
2.4 IKT i läroplanen 7
3. Metod 9
3.1 Urval 9
3.2 Genomförande 9
3.3 Databearbetning 10
3.4 Etiska övervägande 10
4. Resultat 12
5. Diskussion 17
5.1 Metoddiskussion 17
5.2 Resultat diskussion 17
6. Slutsats 21
6.1 Förslag på fortsatt forskning 21
7. Referenslista 22
Bilagor
5 1. Inledning
På förskolorna börjar det bli mer och mer vanligt att man använder sig av en surfplatta som ett komplement i den dagliga verksamheten. Samhället utvecklas ständigt in till ett mer tekniskt beroende samhälle där datorer och surfplattor börjar bli en stor del i alla yrkesområden däribland förskolorna.
I studien kommer det tas upp olika vinklar på hur man använder sig av surfplattorna i
förskolan och hur barn själva skulle vilja att en surfplatta ska användas i förskolan. Även hur på hur pedagogerna i verksamheten ser på användandet av surfplattan.
Appelberg och Erikssons (1999) skriver att pedagogers olika synsätt att se på en dator är något som kan påverka barns eget sätt att se på en dator. Anledningen till detta är att oftast så har inte pedagogerna gått någon kurs på hur man ska kunna få med datorns användning i förskolans miljö. Pedagogerna var rädda att surfplattan skulle ta upp för mycket tid från den vanliga verksamheten.(Ibid.)
1.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka användandet av surfplattan i förskolan.
I läroplanen (Skolverket, 2010) tar man upp att förskolan skafrämja barns utveckling och lärande med hjälp av att använda sig av multimedia och informationsteknik såväl i skapande processer som i tillämpning.
1.2 Frågeställning
Hur uttrycker sig barn kring surfplattor i förskolan?
6 2. Litteraturgenomgång:
2.1 IKT och surfplattan
Ordet IKT betyder Informations- och kommunikations teknik. IKT är ett verktyg som man använder sig av för att kunna kommunicera mellan människor. En surfplatta är en handdator med pekskärm av typen multi touch, som innebär att displayen på surfplattan är tryckkänslig.
Surfplattan är något som har blivit mer uppmärksammat nu då fler förskolor och skolor har börjat använda sig av dem i verksamheten. Gällhagen och Wahlström (2012) skriver att när de själva började använda sig av surfplattan i verksamheten så upptäckte de snabbt vilken
tillgång den var. I kombination med en aktiv pedagog så upptäckte de att surfplattan var ett fantastiskt verktyg som gjorde lärandet lustfyllt. Att ha denna surfplatta med i verksamheten gjorde det lättare för pedagogerna att tillsammans med barnen göra pedagogiska
dokumentationer. Barnen själva kunde lätt använda sig av surfplattan för att t.ex. göra egna kortfilmer med de kort som de tagit.
Om man ska se till de positiva reaktionerna till IKT och surfplattans användning skriver Gällhagen och Wahlström (2012) att en surfplatta i förskolan ska gynna barns lärande, men ska även ses som ett komplement i den dagliga verksamheten. Vidare menar de att surfplattan är ett bra och enkelt verktyg för barnen att använda sig av i vardagen. Det är lätt för
pedagogerna att använda sig av den i verksamheten utan att den tar någon extra tid ifrån verksamhetens vardag. Till skillnad från Lundh, Davidsson och Limberg (2011)som tar upp att pedagogerna anser att när barnen använder sig av datorn så blir deras läs- och
skrivinlärning hämmade på så vis att när de använder en dator så behöver de inte kunna läsa eller skriva utan endast kunna se vilka bokstäver de ska använda sig av. Även Algassinger, Strindholm, Kallin och Rudnik/Nordling (2012) skriver om själva användandet av surfplattan i förskolan. Forskarna märkte under deras observationer att barnen lärde sig att samarbeta och vara aktiva när de jobbade med surfplattor i barngruppernaSurfplattan hjälpte barn som hade språksvårigheter. Barnen tyckte att det var ett roligare sätt att lära sig språk på och kunna utveckla det. (Ibid.)
Det finns många fördelar med att använda sig av en surfplatta i den dagliga verksamheten.
Appelberg och Eriksson (1999) menar att en surfplatta ska finnas till hands redan i tidig förskoleålder så att barnen på ett naturligt sätt ser det som ett hjälpmedel i sin vardag.
Trageton (2005) tar upp ett stort problem som många pedagoger har gällande datorn. De menar på att datorn tar värdefull tid ifrån skapande aktivitet, lek och praktiskt arbete.
Problemet ligger också i att pedagogerna i de lägre åldrarna (1-3år) känner att de inte riktigt har den tekniska kunskapen om hur man ska kunna använda sig av surfplattan för att inte ta tid ifrån all annan verksamheten.
Detta kan man även se i en artikel som Lund m.fl. (2011) skrivit där inställningen gällande användandet av IKT i förskolan hade att göra med vilken bild man har av hur en bra barndom ser ut. Det fanns en rädsla att barnen skulle få brist på fantasi, men även att barnen får ett mindre rikt språk och mindre fysisk aktivitet. Trageton (2005) understryker även att det visats i flera rapporter i USA vilka skador som mindre barn får av överdriven och ensidig
konsumtion av Playstation och internet osv. De upptäckte att barnen längre fram i åldrarna får svårare att koncentrera sig 5-10 sekunder. Detta på grund av att klippfrekvenserna på spel har fördubblats.
7 2.2 Genus och IKT
Det har visats att pojkars och flickors sätt att se på teknik och IKT ser olika ut. Detta beror på enligt Appelberg och Eriksson (1999) att pojkar är mer intresserade av tekniken i sig medan tjejerna ställer ett större krav på nytta och sammanhang i arbetet med teknik. Detta kan bero på vilken familjebakgrund man har och vad man gör på sin fritid. Det märktes väldigt tydligt att pojkarna oftast på sin fritid var intresserade av datorer, teknik lego och fiske. Medan tjejerna oftast var intresserade att läsa, lyssna på musik, ritar eller spelar något instrument.
Hos barn i åldrarna 1-3 år kan man inte se någon skillnad på datoranvändandet, men däremot skiljer det sig på individnivå.
Vidare skriver Appelberg m.fl. (1999) att när barnen börjar närma sig 5 års ålder börjar det märkas tydligare att det är skillnad på pojkar och flickors användande av datorn. Flickorna frågade oftast först innan de vågade klicka sig vidare. Pojkarna däremot var mer vågade och klickade sig fram oavsett om det var rätt eller fel att trycka på de olika knapparna.
2.3 Barns uppfattning om IKT i förskolan
Barns uppfattning om IKT har mycket att göra med vad de har för tidigare erfarenheter när det gäller datorn eller surfplattan i vardagliga situationer. Detta är något som Lund m.fl.
(2011) tar upp i deras artikel om att pedagogerna frågat barn hur de själva får reda på
information. Barnen svarar oftast då att de frågar någon vuxen eller letar i böckerna för att få svar. Pedagogerna var rädda att om barnen skulle få tillgång till en dator att deras
inlärningsförmåga och nyfikenhet skulle minskas. Även intresset för böcker skulle minskas om surfplattor skulle komma in i verksamheten.
2.4 IKT i läroplanen
I den nya läroplanen (Skolverket) har naturkunskap och teknik fått ett större utrymme. Detta är något som Gällhagen m.fl. (2012) skriver att det har blivit tydligare krav på själva lärandet i och med detta blir det viktigare för pedagogerna att på ett sådant strukturerat sätt som möjligt arbeta med läroplanen. På ett enkelt sätt kan man arbeta med läroplanen med hjälp av sin surfplatta, där kan man med hjälp av ett lotusprogram (är en applikation som man kan lägga in i sin surfplatta för att lättare göra planeringar) där man använder sig av ett enkelt rutsystem där man först sätter in huvudämnet och sedan runtomkring kan fylla i med
underrubriker. Med hjälp av detta program kan man få in fler läroplans mål i ett och samma temaarbete och samtidigt dokumentera allt som händer.
Tittar man i Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket) står det följande om teknik och naturkunskap:
”Barnen utvecklar sin förståelse för naturkunskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Barnen utvecklar förmågan att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.
Förskolan ska främja barns utveckling och lärande med hjälp av att använda sig av multimedia och informationsteknik såväl i skapande processer som i tillämpning.
8
Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter olika språk och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet”1
1 Skolverket (1998/2010) Läroplan för förskolan. Stockholm, sid 7 och 10
9 3. Metod
Metoden som användes i denna studie var intervjuer med barn i åldrarna 3-5 samt intervjuer med två pedagoger. Barnen intervjuades enskilt då Doverborg och Pramling/Samuelsson (2000) skriver att det är att föredra att intervjua enskilt om man vill veta hur det enskilda barnet tänker kring ett visst fenomen. Intervjun var i ett enskilt rum där det finns en soffa och ett bord så att barnen som intervjuas inte kommer att störas av andra aktiviteter som kan ske runtomkring på förskolan. Barnen blev inspelade på en mobiltelefon, men fick avsluta intervjun när de själva ville då denna intervju var frivillig. Under själva intervjun fördes det anteckningar för att kunna komplettera det som sades och gjordes under intervjun.
Intervjuerna med pedagogerna gjordes enskilt i deras personalrum för att inte störas av pågående aktiviteter runtomkring. Under själva intervjun så spelades pedagogerna in på en mobiltelefon, men även fördes anteckningar för att lättare kunna komplettera det som sades under intervjun.
3.1 Urval
Ett missivbrev skickades ut till en förskola för mig tidigare känd i Mellansverige där föräldrarna fick godkänna ifall barnen fick delta i en intervju. Det blev totalt åtta barn som deltog i denna intervju då det skickades ut 30st missivbrev till förskolan, men bara 8st kom tillbaka. Barnens ålder varierar mellan 3-5år och det är både pojkar och flickor som deltog.
Det var 3st tjejer i åldrarna 4-5år och sedan 5st pojkar i åldrarna 3-5år. Anledningen till åldrarna 3-5 är att barn i denna ålder har lättare att uttrycka sig verbalt än barn i åldrarna 1-2 år.
Pedagogerna som deltog i intervjun tillfrågades via telefon och de var i åldrarna 34år och 61år. Jag tillfrågade alla pedagoger på förskolan, men det var dessa som kunde tänka sig att ställa upp på intervjun. Samma dag som intervjun var så fick pedagogerna skriva på ett missivbrev där de godkände att jag fick intervjua dem.
3.2 Genomförandet
Intervjun var en kvalitativ intervju där barnen först fick en allmän fråga2 om just surfplattor och dess användningsområde. Sedan fick barnen själva utveckla svaren utifrån deras egna tankar.
Johansson och Svedner (2010) skriver att när man gör en kvalitativ intervju har man några fasta frågeområden, men sedan kommer svaren att vara olika för de olika intervjuade. Syftet med att göra en kvalitativ intervju är att man får ett så uttömmande svar som möjligt. Då den intervjuade svarar på frågorna utifrån vad hen har på hjärtat.
Intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon så att det lättare skulle gå att i efterhand gå tillbaka och lyssna på vad som sades under intervjuerna, men även för att lättare kunna föra en dialog med barnet som intervjuas utan att bli distraherad av att anteckna. Under intervjun fanns det en surfplatta med så att barnen lättare skulle kunna prata om själva
2 Se bilaga 2
10
användningsområdena som finns på en surfplatta och även för att hjälpa till att starta ett samtal mellan barnen och mig. Intervjuerna med barnen varade mellan 20-30 min/barn och intervjuperioden var uppdelad på 3 dagar då det vid vissa tillfällen fanns andra aktiviteter som var schemalagda för barnen. Barnen fick även i slutet av intervjun frågan om de skulle kunna tänka sig att ha en surfplatta i verksamheten som de själva skulle kunna ha fri tillgång till och vad i så fall de själva skulle kunna tänka sig att använda den till.
Intervjuerna gjordes i samband med att de andra barnen var utomhus så att det barn som fick vara kvar inne inte skulle störas av det som pågick utanför.
Intervjuerna med pedagogerna var enskilda och de spelades in med en mobiltelefon.
Anteckningar togs under själva intervjuerna med pedagogerna som sedan kompletterades med vad som blev inspelat på mobiltelefonen. Intervjuerna varade 1 timma sammanlagt och
intervjuperioden var uppdelad på 2 dagar då pedagogerna hade planerade aktiviteter under dagarna.
3.3 Databearbetning
Det material som samlades in under intervjuerna med barnen spelades in i en mobiltelefon för att lättare kunna gå tillbaka och lyssna på det för att kunna kategorisera upp svaren, men antecknade även vad barnen svarade på intervjuerna. Intervjuerna med barnen varade mellan 20 -30 min beroende på vilken ålder barnet hade och vilken förkunskap barnet hade. De kategorier som intervjuerna delades in i var följande:
Positiva till surfplattor i förskolan
Negativa till surfplattor i förskolan
Användning av surfplattan i förskolan
Dessa kategorier blev sedan flera tabeller där man såg tydlig skillnad på vad barnen svarade beroende på vilken ålder barnen hade och även i vissa fall vilket kön barnen hade.
Det material som samlades in under intervjuerna med pedagogerna spelades in på en
mobiltelefon och anteckningar. Intervjuerna med pedagogerna varade i 1 timma sammanlagt.
Efter intervjuerna kategoriserades intervjuerna vartefter vilket svar som gavs under intervjun.
De kategorier som intervjuerna delades in i var följande:
Förkunskap om surfplattans användande i förskolan
Ingen förkunskap om surfplattans användande i förskolan
Surfplattan påverkar barn negativt i förskolan
Surfplattan påverkar barn positivt i förskolan
Dessa kategorier blev sedan flera tabeller där man tydligt såg skillnad på pedagogernas syn på användandet av surfplattor.
3.4 Etiska överväganden
För att skydda de intervjuades integritet och anonymitet så finns det ett individskyddskrav som kan delas upp i fyra huvudkrav som ställs på forskningen. Dessa huvudkrav är
informationskravet som betyder att den intervjuade skall veta syftet med undersökningen som
11
görs. Det andra kravet är samtyckekravet som visar på att den intervjuade själv har valt att medverka och att densamma kan välja att avbryta deltagandet närhelst. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som skall se till att materialet behandlas konfidentiellt och att ingen person kan härledas till undersökningen. Det fjärde kravet är nyttjandekravet som skall säkra att de uppgifter och den information som insamlas endast används för den specifika
undersökningen. (Vetenskapsrådet, 2002).
Barnen som deltog i intervjuerna fick med sig ett missivbrev hem så att föräldrarna kunnat ge sitt medgivande (samtyckeskravet). I missivbrevet stod det tydligt att syftet med intervjuerna var att intervjua barn för att höra om deras uppfattning om surfplattans användning i
förskolan(Informationskravet). Det material som samlades in under intervjuerna var endast jag som fick höra. Materialet kommer efteråt att förstöras när det är behandlat i
undersökningen. Barnen fick veta innan intervjun startade att de fick avbryta när de själva kände att de inte ville vara med längre och ingen kommer att kunna
identifieras(konfidentialitetskravet och nyttjandekravet).
Pedagogerna som deltog i intervjuerna fick ett missivbrev innan intervjun där de fick ge sitt medgivande (Samtyckeskravet). I missivbrevet stod det tydligt att syftet med intervjuerna var att intervjua pedagogerna för att höra om deras uppfattning om surfplattans användning i förskolan(Informationskravet). Det material som samlades in under intervjuerna var endast jag som fick höra. Materialet kommer efteråt att förstöras när det är behandlat i
undersökningen. Pedagogerna fick veta innan intervjun startade att de fick avbryta när de själva kände att de inte ville vara med längre och ingen kommer att kunna
identifieras(konfidentialitetskravet och nyttjandekravet).
12 4. Resultat
Resultatet ifrån intervjuerna kommer att visas i två tabeller, men även några av barnens kommentarer kommer att vara kursiverade. Barnens kommentarer kommer att finnas med, dock kommer deras namn att vara fingrerade.
Resultatet ifrån intervjuerna med pedagogerna kommer att visas i två tabeller, men även några kommentarer ifrån intervjuerna kommer även att finnas med. Pedagogernas namn kommer att vara fingrerade.
Intervjuer med barn Tabell 1 (barn)
Fingrerade namn
Kön Pojke Pojke A Pojke B Pojke C Flicka A
Flicka B
Pojke Flicka
Ålder 3år 4år 4år 4år 4år 4år 5år 5år
Fingerat namn
Kalle Anton Wille Simon Anna Klara Erik Sara
Förskolan där intervjuerna gjordes har nyligen börjat introducera surfplattan i verksamheten och pedagogerna har precis börjat lära sig surfplattans användningsområde. Förskolan
skaffade in en surfplatta till förskolan som skulle delas på alla tre avdelningar för att kunna se vilket intresse det fanns hos både barn och pedagoger. Barnen får under intervjun se en surfplatta och de får själva berätta vad de tror att en surfplatta kan användas till i förskoleverksamheten.
Tabellen visar vilka svar som barnen gav under intervjun och vad de anser om själva användandet av en surfplatta.
13 Tabell 2
Resultat på frågorna från intervjun
Kalle Anton Wille Simon Anna Klara Erik Sara Vill ha en
surfplatta i förskolan
X X X X X X X
Tycker att pedagogerna endast ska ha tillgång till surfplattan
X X
Vill inte alls ha surfplatta i förskolan
X Vill endast
spela X X X X
Vill ta kort, filma och ha den i hela verksamheten
X X X X
Under intervjuerna märktes det att 7stycken barn som ville att det skulle finnas en surfplatta på förskolan. Det barn som inte ville ha en surfplatta i förskolan tyckte att den skulle endast användas till att spela med och var även rädd för att de vuxna endast skulle använda
surfplattan. Vilket gjorde att detta barn kände att det inte var någon mening med att ha en surfplatta på förskolan om barnen själva inte fick ta del av den.
”Jag skulle vilja ha en här men tror bara de vuxna skulle använda den och inte låta oss göra det” Wille 4år
”Jag tror inte att fröknarna vill att vi barn ska ha en sådan för den kan gå sönder” Erik 5år Det märktes också väldigt tydligt hos flera av barnen att de trodde att endast en vuxen skulle kunna hantera en surfplatta. Även märktes det att många av barnen ändå ville ha en surfplatta i förskolan för att kunna lära sig saker.
”Jag skulle vilja leta efter olika djur men även kunna ta med den ut och ta kort med” Klara 4år
”Jag har en sådan hemma och jag brukar kolla på olika traktorer på den. Om jag hade en på mitt dagis så skulle jag kunna leta efter saker.” Simon 4år
Enligt barnen finns det fördelar med att ha en surfplatta på förskolan, men många av barnen är rädda för att de inte ska få använda den själva. Detta märks även när ett av barnen säger
”Min mamma och pappa skulle nog inte vilja ha en Ipad här. När jag spelar hemma får jag göra det på lördagarna en liten stund.” Kalle 3år
I resultatet kan man tydligt se skillnader mellan vad pojkar tyckte om surfplattans
användningsområde är. Vilket för pojkarna var att surfplattan kunde användas till att spela
14
med. Däremot fanns det ett fåtal pojkar som tyckte att man kunde använda sig av surfplattan som ett sätt att dokumentera saker man gjorde i sin vardag.
Tittar man på hur flickorna har svarat så kan man se en tydlig skillnad från vad pojkarna svarade. Det var fler flickor som tyckte att surfplattan skulle användas som en del av
verksamheten och att alla barn skulle få ha tillgång till surfplattan för att kunna dokumentera och göra små kort filmer med. Det fanns även en skillnad på pojkarnas och flickornas svar gällande vad de tyckte om att de yngre barnen (1-2år) i förskolan ska ha tillgång till surfplattan. Det var en del av pojkarna som trodde att de yngre barnen inte riktigt kunde hantera en surfplatta och de var rädda över att surfplattan skulle gå sönder om de fick leka med surfplattan. Flickorna däremot trodde att de yngre barnen (1-2år) skulle kunna använda sig av surfplattan lika lätt som de själva.
Det var både flickor och pojkar som till viss del var överens om att det borde finnas en surfplatta på förskolan, däremot så var det två pojkar som tyckte att det inte borde finnas någon surfplatta i förskolan då de var rädda över att den endast skulle användas av pedagogerna i verksamheten.
När det kom till hur pojkar och flickor såg på hur man använder en surfplatta så kunde man se en viss skillnad. Denna skillnad kan man se när man tittar i tabell 2. Pojkarna ville mest använda en surfplatta till att spela spel med och kanske eventuellt måla lite med. Däremot flickorna såg surfplattan till att vara något mer än just ett verktyg som man använder till att spela spel på. De såg själva surfplattan som något man kunde använda sig av vart som helst och när som helst. Flickorna tyckte att surfplattan var något som kunde användas utomhus också utav alla barnen för att lättare kunna tillsammans med en pedagog söka information om olika växter eller djur som man kan hitta ute under en dag.
Intervjuer med pedagogerna
Pedagogerna som intervjuades fick fingrerade namn, Klara 61år och Anna 34år.
Pedagogerna på denna förskola har nyligen börjat använda sig av surfplattor i verksamheten.
Anna som jobbat som förskollärare i 5år hade förkunskaper om användandet av en surfplatta.
Klara som jobbat som barnskötare i 30 år hade inte några förkunskaper om användandet av en surfplatta. Under intervjuerna med pedagogerna ställdes ett antal frågor (se bilaga 4) som de skulle svara på och sedan utveckla varför de kände som de gjorde.
Det fanns tydliga skillnader mellan Anna och Klaras inställning till surfplattan och dess användning i förskolan. Båda pedagogerna har tillgång till surfplattan i verksamheten, men det är bara Anna som använder sig av surfplattan i verksamheten.
”Jag tror inte att barnen skulle använda sig av böcker eller de andra sakerna som erbjuds i förskolan enbart för att det kommer in en surfplatta i förskolan”. Anna 34år
Klara känner inte att hon har någon speciell koll på hur en surfplatta fungerar och hur man ska kunna introducera den i barngrupperna.
”Jag tror barnen leker med surfplattor redan som det är i vardagen att den inte riktigt behöver komma in i förskolan.” Klara 61 år
15
Alla pedagoger på denna förskola har fått en snabbkurs i hur en surfplatta fungerar och en kurs i vår ska komplettera deras kunskaper ytligare. Klara tycker att surfplattan kan påverka barnen negativt i deras utveckling då de kan tappa deras fantasi och lust att läsa böcker.
Båda pedagogerna var överens om att ifall barnen skulle få fri tillgång till surfplattan skulle barnen spela spel och ta kort. Anna var väldigt positiv till att låta barnen själva få ta kort och göra egna kollage medan Klara tyckte att barn i åldern 1-3år var lite för små för att hantera en surfplatta på egen hand.
”Jag tror att om de barn som är i åldrarna 1-3år skulle få fri tillgång till surfplattan att de skulle ha svårt att sitta stilla med den och risken för att den skulle gå sönder är väldigt stor.”
Klara 61år
”Det skulle vara väldigt roligt att se hur barnen skulle hantera och använda sig av
surfplattan. Speciellt så skulle det vara intressant att se hur våra barn 1-3år skulle göra med surfplattan.” Anna 34år
Det fanns tydliga skillnader mellan pedagogerna vad en surfplatta ska användas till och varför rädslan fanns hos pedagoger över att barn på olika sätt förlorar vissa sociala förmågor om man använder sig för mycket av surfplattor i förskolan.
Klara var mest rädd för att om surfplattor användes dagligen och i större utsträckning så skulle barnen tappa sin sociala förmåga. Som att tappa ögonkontakt mellan varandra, även att barnen inte skulle leka eller utforska lika mycket med vanliga leksakerna utan endast fokusera mer på surfplattan och dess spel.
Anna var mer positiv till att använda sig av surfplattan i verksamheten. Hon såg fördelarna med att barnen själva skulle få använda sig av surfplattan ute så de kunde dokumentera vad de såg och vad som intresserade dem. För att sedan kunna titta igenom vad barnen gjort och tillsammans med dem se om man kan vidareutveckla deras intresse. Tanken hos Anna var att få barnen mer delaktiga i verksamheten och låta dem påverka vad som sker i deras vardag.
Anna hade synen av att barnen alltid har ett syfte med att använda sig av surfplattan. Rädslan av att barnen skulle tappa sin sociala förmåga fanns även lite hos Anna med då hon
uppmärksammat vid användandet av surfplattor kunde barnen kommunicera utan att titta på varandra en enda gång. Hon såg inte detta som något farligt utan mer som något att barnen hade ett tyst språk där de kommunicerade på andra sätt.
Klara själv kom fram till en slutsats varför hon själv skräms så mycket av att modern teknik kommer in i förskolan. Hon själv är väldigt osäker som person när det gäller att använda sig av teknik att detta kan vara något som barnen kan upptäcka och det kan även avspeglas i deras sätt att se på surfplattan och dess användningsområde i förskolan. Klara själv tycker att böcker och pussel som alltid har funnits i förskolans verksamhet kommer att försvinna och ersättas av surfplattor och barnen kommer sluta att lära sig med hjälp av dessa metoder.
Anna tror inte riktigt att surfplattorna kommer att ta över verksamheten och barnens intresse och nyfikenhet att utforska eller ”leka” med pussel eller böcker. Däremot ser hon surfplattan som ett bra komplement i förskolan och är väldigt noga med att informera oroliga föräldrar om detta. Anna tror att om man har ett klart syfte om varför man använder sig av surfplattor så kommer inte föräldrar känna någon oro över att surfplattan finns i den dagliga
verksamheten.
16 Sammanfattning av resultatet
Ska man jämföra barnens svar med pedagogernas svar på frågorna märks det att en del svar som kom från barnen har lite med vad pedagogerna har för syn på användandet av surfplattor.
Pedagogerna var inte riktigt överens om en surfplatta borde finnas i förskoleverksamheten.
Klara tyckte att en surfplatta endast skulle ta tid både för pedagogerna att lära sig så pass bra och att det var lite onödig sak att ha på förskolan då teknik finns i verksamheten utan att en surfplatta kommer till. Anna såg mer möjligheterna till att använda sig av en surfplatta i förskoleverksamheten. Hon ansåg att en surfplatta skulle kunna lära barnen att själva vilja utvecklas och lära sig nya saker. Anna tyckte även att surfplattan i sig var ett bra verktyg även för pedagogerna då man skulle kunna lägga in scheman och närvarolistor på surfplattan. Göra egna pedagogiska dokumentationer skulle bli lättare att utföra och även dokumentera
samtidigt som man utför aktiviteter tillsammans med barnen.
Många av barnen var väldigt positiva till användandet av surfplattor, men var rädda för om de skulle få chansen att använda sig av surfplattan. Barnen såg surfplattan som ett verktyg att kunna dokumentera och lära sig olika saker på.
17 5. Diskussion
5.1 Metoddiskussion
Jag har intervjuat barnen först ett och ett för att sedan intervjua två pedagoger från samma förskola. För att få en bredare uppfattning av vad både pedagoger och barnen har för
uppfattning om surfplattors användningsområden. Även för att se hur svaren skiljer sig från vad barnen tycker om surfplattor och vad pedagogerna tycker om surfplattor.
Den fråga som skulle bli besvarad var hur barn uppfattar användningen av surfplattor i förskolan för detta användes en kvalitativ intervju för att få barnen att öppna upp sig och ge mycket egna svar som möjligt. Detta är som Johansson och Svedner (2010) skriver att när man gör en kvalitativ intervju har man några fasta frågeområden, men sedan kommer svaren vara olika för de olika intervjuade. Barnen intervjuades en och en för att de inte skulle kunna påverka varandras svar vilket var viktigt för att kunna få ett brett perspektiv som möjligt.
Doverborg och Pramling/Samuelsson (2000) skriver att det är att föredra att intervjua enskilt om man vill veta hur det enskilda barnet tänker kring ett visst fenomen
Under själva intervjuerna märktes det tydligt till en början att barnen kände sig lite nervösa över att vara själva. I början av intervjun för att få barnen att öppna upp sig mer fick de berätta lite om vad de tycker om att göra hemma om dagarna och om de gillar att använda sig av surfplattorna. Metoden att intervjua ett barn i taget var ett bra val då barnen lätt började öppna sig och prata fritt om surfplattor. Åldern som valdes bland barnen var en bra ålder, då man lätt kunde diskutera och få ett bredare svar ifrån barnen än om man valt barn i yngre åldrar. Åldrarna på barnen har varit varierande från tre års ålder till fem år.
Pedagogerna intervjuades en och en precis som barnen för att de inte skulle påverka varandra med deras åsikter gällande surfplattors användande i förskolan.
För få en ännu bredare uppfattning om barns uppfattning om surfplattor skulle man ha kunnat intervjua tre olika sorters förskolor där den första inte har någon surfplatta, den andra där de precis börjat använda sig av en surfplatta och en tredje där man arbetar mycket med
surfplattan i förskolan. Hade man gjort på detta sätt är chanserna stora att man hade fått en stor variation av svar ifrån barnen och därifrån kunnat skapa sig en uppfattning av hur barnen i dessa förskolor skulle vilja ha det och om de är nöjda med att ha det som det är eller om det finns något som de skulle vilja ändra på.
5.2 Reslutatdiskussion Barns uppfattning om IKT
Barnen var överens om att surfplattan skulle finnas på förskolan och på vilket sätt den skulle användas. De tyckte att surfplattans mångfacilitet passade förskolan, men de var överens om att det skulle finnas med en pedagog vid varje tillfälle som surfplattan skulle användas. Detta är en intressant tanke, man kan fråga sig varför barnen vill ha en pedagog närvarande vid varje tillfälle som surfplattan ska användas. Är det på grund av osäkerhet hos dem själva av deras egen kunskap och de andra barnens kunskap. Under själva intervjun sa en del av barnen att de trodde att de yngre barnen (1-2år) inte skulle kunna hantera en surfplatta och de var rädda för att den skulle gå sönder om de fick möjligheten att använda den. Även så trodde barnen att de yngre barnen (1-2år) inte skulle kunna använda surfplattan så som att ta kort och göra små filmer som de lite äldre barnen kan. Utan det endast kommer att bli spel för deras
18
del. Oförmågan som de äldre barnen (3-6år) tror att de yngre barnen(1-2år) har när det gäller att kunna hantera en surfplatta har kanske något med hur de själva såg sin egen hantering av saker i yngre ålder.
Det finns många fördelar med att använda sig av en surfplatta i den dagliga verksamheten.
Appelberg och Eriksson (1999) menar att en surfplatta ska finnas till hands redan i tidig förskoleålder så att de på ett naturligt sätt se det som ett hjälpmedel i deras vardag.
Om de yngre barnen (1-2år) får använda sig av en surfplatta redan när de börjar förskolan och ser att den är en naturlig del i verksamheten. Då kommer surfplattan bli ett lätt redskap för alla barn oavsett ålder att använda sig av på olika sätt.
Nästan alla barn som blev intervjuade tyckte att surfplattan var ett bra verktyg att ha i förskolan, då surfplattan är ett bra redskap till att söka information på utomhus när det inte finns någon dator i närheten.
I läroplanen så står följande om teknik i förskolan.
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar”3
IKT och surfplatta i förskolan
Användandet av surfplattan var något som denna förskola precis hade introducerat i
verksamheten. Detta märktes tydligt då barnen hade en uppfattning av att surfplattan inte var något som fanns med i verksamheten utan det var mer något som användes av pedagogerna.
Barnen var väldigt överens om att de ville att det skulle finnas surfplattor i förskolan som de skulle kunna använda på olika sätt så som att filma, ta kort med, dokumentera på olika sätt, spela spel på, men även att söka information på. Det fanns även barn som inte tyckte att det skulle finnas en surfplatta på förskolan då de trodde att surfplattan endast skulle bli något som pedagogerna använde sig av och barnen inte fick ta del av.
Detta menar Gällhagen och Wahlström (2012) att en surfplatta i förskolan ska gynna barns lärande, men ska även ses som ett komplement i den dagliga verksamheten. Vidare menar de att surfplattan är ett bra och enkelt verktyg för barnen att använda sig av i vardagen. Det är lätt för pedagogerna att använda sig av den i verksamheten utan att den tar någon extra tid ifrån verksamhetens vardag.
Pedagogerna upplevde att surfplattan var svår att få med i den dagliga verksamheten på förskolan då det endast fanns en enda surfplatt som delades i huset på tre olika avdelningar, för att se om intresset fanns hos både pedagoger och barnen. Pedagogerna som intervjuades hade väldigt olika uppfattningar om hur en surfplatta skulle kunna fungera i verksamheten.
Anna såg surfplattan som ett bra komplement i verksamheten. Klara tyckte att den var väldigt svår att förstå sig på och tyckte att barnen lika gärna kunde leka med en surfplatta hemma istället för att ha en på förskolan.
Klara kände en stor osäkerhet när det gällde användandet av surfplattan i förskolan och tyckte att det var skrämmande att ta in tekniken i förskolan. Hon var rädd över att saker som riktiga böcker och pussel skulle försvinna mer och mer ifrån förskolan. Även Klaras rädsla över att
3 Skolverket (1998/2010) Läroplan för förskolan. Stockholm, sid. 10
19
surfplattan skulle gå sönder om barnen fick fri tillgång speglar lite vad barnen själva svarade i intervjun. Vissa av barnen sa själva under intervjun att om barn i åldrarna 1-3år skulle få tillgång till en surfplatta skulle den gå sönder.
Anna däremot hade en väldigt positiv attityd till att använda sig av surfplattan i förskolan och pratade mer om hur man skulle kunna få barnen mer delaktiga i verksamheten. Hon ansåg även att surfplattan var ett bra verktyg som kunde hjälpa mer än att göra skada.
Under intervjuerna tog barnen upp att de var rädda för att både föräldrar och pedagoger tyckte att surfplattan skulle ta upp tid i verksamheten som egentligen inte fanns där från början.
Istället för att ha surfplattan som en del i verksamheten där barnen själva skulle kunna använda sig av den när de själva tyckte att något skulle dokumenteras.
Gällhagen och Wahlström (2012) skriver att det finns ett lätt program som kan användas av både pedagogerna och barnen för att lättare kunna formatera bilder, men även göra
dokumentationer på surfplattan. I detta program så kan man lägga till bilder som man har tagit med kameran och sedan göra ramar runtom bilderna men även lägga till text under bilderna.
Barnen kan själva använda detta program för att kunna göra egna dokumentationer, men även göra små kortfilmer med hjälp av endast stillbilder.
Genus och surfplatta
När det gäller att se barnens uppfattning om surfplattan ur ett genus perspektiv märktes en skillnad gällande hur barnen såg på användandet av en surfplatta och hur man såg på barns olika sätt att använda en surfplatta vid olika åldrar.
Man märkte väldigt tydligt att pojkarna som intervjuades var väldigt överens om att barn i åldrar 1-3 inte var lämpliga till att använda sig av en surfplatta då de trodde att barn i denna ålder inte skulle kunna vara försiktiga i användandet av surfplattan. Även tyckte dessa barn att det var svårt för de yngre barnen att just förstå tekniken bakom användandet av surfplattan.
Däremot tyckte flickorna som intervjuades att barn i alla åldrar skulle kunna lära sig att använda en surfplatta och de trodde inte att de yngre barnen skulle vara oförsiktiga vid användandet av surfplattan.
Det finns många fördelar med att använda sig av en surfplatta i den dagliga verksamheten.
Appelberg och Eriksson (1999) menar att en surfplatta ska finnas till hands redan i tidig förskoleålder så att de på ett naturligt sätt se det som ett hjälpmedel i deras vardag.
Detta med att pojkarna och flickorna tänkte annorlunda när det gäller användandet av surfplattor är tydlig och har kanske med att göra hur de själva ser på sitt eget användande av surfplattan.
Apelberg m.fl. (1999) menar på att flickor i de yngre åldrarna är mer försiktiga i sitt användande av datorn medan pojkarna är mer självgående och testar sig fram genom att klicka sig fram.
Pojkarna däremot såg surfplattan som ett roligt komplement i vardagen där de trodde att med hjälp av en pedagog skulle de kunna ladda hem spel som även de yngre barnen skulle tycka om.
Skillnaden mellan hur pojkar och flickor ser på användandet av surfplattor beror på enligt Appelberg och Eriksson (1999) att pojkar är mer intresserade av tekniken i sig medan
flickorna ställer ett större krav på nytta och sammanhang i arbetet med teknik. Detta kan bero
20
på vilken familjebakgrund man har och vad man gör på sin fritid. Det märktes väldigt tydligt att pojkarna oftast på sin fritid var intresserade av datorer, teknik lego och fiske. Medan tjejerna oftast var intresserade att läsa, lyssna på musik, ritar eller spelar något instrument.
Hos de yngre barnens datoranvändande kan man inte se någon skillnad på könen, men däremot skiljer det sig på individnivå.
Det var väldigt lärorikt att se hur tankarna skilde sig mellan pojkar och flickor, men det som fångade uppmärksamheten mest var nog hur deras uppfattning om just användandet av surfplattor hos de barn som var ett till två år såg ut. Den största frågan som kom efteråt var mest varifrån barnen kan ha fått dessa tankar.
21 6. Slutsats
Det jag kom fram till i studien är att barnen gärna ser surfplattan som en del av sin vardagliga verksamhet. De ser surfplattan som ett verktyg som kan hjälpa dem att visa saker ur deras egna perspektiv samtidigt som de tror att surfplattan är något som även kan underlätta pedagogernas jobb i verksamheten. Jag tycker att svaren ifrån intervjuerna tillsammans med barnen både varit kloka, men också väldigt olika.
Pedagogerna på förskolan kändes däremot väldigt oense om de tyckte att surfplattan hörde hemma på förskolan eller inte. Från Klara kände man en stor osäkerhet gällande användandet av själva surfplattan och det var inte riktigt självklart vad den skulle användas till i förskolan.
Däremot Anna verkade väldigt säker på hur hon ville använda sig av surfplattan i förskolan och tillsammans med barnen, men kände att det var väldigt svårt att få med sig några av sina kollegor att känna samma sak som hon själv.
Utifrån båda intervjuerna med barnen och pedagogerna så får man känslan av att barnen uppfattat pedagogernas olika åsikter gällande vad en surfplatta ska användas till och av vem.
6.1 Förslag på fortsatt forskning
Det som man skulle kunna göra som fortsatt forskning gällande just barns uppfattning om surfplattor är hur barn i olika förskolor ser på surfplattors användande. Hur barnen på olika förskolor som har olika utgångspunkt skulle kunna se på att införa surfplattan i förskolan. Det skulle även vara intressant att yttligare se surfplattans användande ur ett genus perspektiv.
22 Referenslista
Aglassinger, U. m.fl. (2012) Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan[Elektronisk] Stockholm: Nacka kommun &
Skolporten. Tillgänglig: http://www.skolporten.se/wp-
content/uplods/2012/04/UL_artikel_3_2012_aglassinger_mfl.pdf [2013.09.11]
Appelberg, L., Eriksson, M. (1999) Barn erövrar datorn- en utmaning för vuxna. Lund:
Studentlitteratur
Doverborg, E & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar – Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB.
Gällhagen, L & Wahlström, E. (2011). Lek och lär med surfplattan i förskolan. Stockholm:
Natur och kultur.
Johansson, B & Svedner, P-O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:
Kunskapsföretaget AB.
Lundh, A., Davidsson, B. & Limberg, L. (2011). Talking about the good childhood: An analysis of educators’ approaches to school children’s use of ICT. HumanIT 11
Patel, R., Davidsson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder- att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (1998/2010) Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes
Trageton, Arne. (2005) Att skriva sig till läsning –IKT i förskoleklass och skola. Stockholm:
Liber.
23 Bilaga 1
Missivbrev skickat till föräldrarna Hej!
Jag går sista terminen på Lärarutbildningen mot yngre åldrar vid Karlstads universitet och skall nu göra examensarbete i Naturkunskap med inriktning på teknik som handlar om hur barn tänker kring surfplattor. Med anledning av examensarbetet kommer jag att behöva intervjua barnen på Förskolan Eken, därför behöver jag ert medgivande för att intervjua ert barn. Deltagandet är frivilligt så vill inte barnen svara så behöver de inte det.
Frågorna jag kommer att ställa kommer att handla om hur barnen tänker kring användandet av surfplattor och hur barnen själva ser på surfplattan som ett verktyg i förskolan.
Jag kommer att följa vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Barnen kommer att vara helt anonyma och inga fotografier kommer att förekomma. Det enda som kommer att stå är barnets kön och ålder.
Med Vänlig Hälsning Emma Sandberg
Jag ger mitt medgivande till att mitt barn _____________________________ får intervjuas barnets namn
Den 12 /11 -2013 ________________________________________
vårdnadshavares underskrift
24 Bilaga 2
Hej!
Jag går sista terminen på Lärarutbildningen mot yngre åldrar vid Karlstads universitet och skall nu göra examensarbete i Naturkunskap med inriktning på teknik som handlar om hur barn och pedagoger tänker kring surfplattor. Med anledning av examensarbetet kommer jag att behöva intervjua pedagoger på Förskolan Eken, därför behöver jag ditt medgivande för att intervjua dig. Deltagandet är frivilligt så vill inte du svara så behöver du inte det.
Frågorna jag kommer att ställ kommer att handla om hur pedagoger tänker kring användandet av surfplattor och hur pedagogerna själva ser på surfplattan som ett verktyg i förskolan.
Jag kommer att följa vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Du kommer att vara helt anonym och inga fotografier kommer att förekomma. Det enda som kommer att stå är fingerat namn och ålder.
Med Vänlig Hälsning Emma Sandberg
Jag ger mitt medgivande
Underskrift
12/11-2013
25 Bilaga 3
Frågor till barnen
Har du sett en sådan förut? (visar upp surfplattan)
Kan du visa mig hur man öppnar den för jag vet inte riktigt?
Vad tror du man kan använda en surfplatta till?
Brukar du använda datorn eller liknande hemma?
Skulle du kunna tänka dig att ha en surfplatta i förskolan?
Om ja till vad?
Om nej varför inte?
Finns det något med en surfplatta som du skulle vilja göra om du hade tillgång till en egen surfplatta?
26 Bilaga 4
Frågor till pedagogerna
Har du tillgång till en surfplatta på din arbetsplats och vad använder du den till?
Vad tror du att surfplattan skulle kunna ha för positivt/negativt effekt på din arbetsplats?
Om barnen skulle få tillgång till en surfplatta vad tror du att de skulle använda den till och varför?
Ser du surfplattan som ett bra komplement i förskolan och varför eller varför inte?
