• No results found

CYKELTRAFIKEN I DEN FYSISKA PLANERINGEN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "CYKELTRAFIKEN I DEN FYSISKA PLANERINGEN"

Copied!
69
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

CYKELTRAFIKEN I DEN KOMMUNALA PLANERINGEN

PERSPEKTIVET FALKENBERG

OSKAR ROUSSAKIS EXAMENSARBETE 15 HP FYSISK PLANERING VT 2012 BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

CYKELTRAFIKEN I DEN FYSISKA PLANERINGEN

PERSPEKTIVET FALKENBERG

OSKAR ROUSSAKIS

KANDIDATARBETE 15 HP

FYSISK PLANERING VT 2012

(2)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

FÖRORD

Detta är ett arbete för en kandidatexamen om 15 hp på programmet för Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola. Arbetet behandlar cykeltrafiken i den fysiska planeringen ur ett Falkenbergsperspektiv.

Jag vill börja med att rikta ett stort tack till min handledare Sven- Allan Bjerkemo som har bidragit med intressanta tips och goda råd under arbetets gång.

Jag vill också rikta ett särskilt tack till Nina Andersson och Jimmy Vänestål på Falkenbergs kommun som har varit till stor hjälp för mig genom att ställa upp med både dyrbar tid och lärorika kunskaper.

Jag vill även tacka Johanna Eriksson som har opponerat på arbetet och bidragit med värdefulla synpunkter och kommentarer.

Dessutom vill jag passa på att tacka mina goda vänner Theodor Andrén och Niklas Tengheden för tänkvärda reflektioner och trevligt sällskap under den här tiden.

Karlskrona, 17 juni 2012.

Oskar Roussakis

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

(3)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING...5

INLEDNING...6

BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING...6

SYFTE...8

MÅLBILD...8

FRÅGESTÄLLNINGAR...8

METOD...9

AVGRÄNSNING...10

KUNSKAPSUNDERLAG...12

OM FALKENBERG...12

PLANERINGSPROCESSEN...14

CYKELFRÄMJANDET...16

SVENSKA CYKELSÄLLSKAPET...16

TRANSPORTPOLITISKA MÅL...17

NATIONELLA CYKELMÅL...17

REGIONALA CYKELMÅL...18

KOMMUNALA CYKELMÅL...18

FORSKNINGSÖVERSIKT...19

KÖPENHAMN...20

GEHL...21

PLANERINGSKRITERIER...21

Tillgänglighet...22

Trygghet...22

Trafiksäkerhet...23

Tydlighet...23

Trivsel ...24

(4)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

PLANERINGEN...25

GENOMFÖRANDET...26

1) FALKAGÅRDSVÄGEN & SANDGATAN...28

2) BROGATAN & HALMSTADVÄGEN...36

3) STRANDVÄGEN NORD...45

RESULTAT...54

SLUTSATS...57

DISKUSSION...58

FRAMTIDA STUDIER...59

METODDISKUSSION...59

REFERENSER...61

SKRIFTLIGA KÄLLOR...61

INTERNETBASERADE KÄLLOR...62

PERSONLIG KOMMUNIKATION...62

Skriftlig intervju via internet...62

DIGITALA KÄLLOR...63

Illustrationer...63

Fotografier...63

ÖVRIGA KÄLLOR...63

BILAGOR...64

BILAGA 1...65

BILAGA 2...66

BILAGA 3...67

BILAGA 4...68

(5)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

SAMMANFATTNING

I det här arbetet studeras cykelplaneringen i den fysiska planeringen utifrån hur förhållandena ser ut i Falkenberg.

Falkenberg är en kommun som vill utvecklas i en mer hållbar riktning, bland annat genom att främja cykeltrafiken. Därför kan det vara av intresse att studera cyklisternas situation i staden samt utifrån denna studie även diskutera hur denna situation kan utvecklas i framtiden.

Arbetet studerar översikligt den kommunala planeringen medan dess huvudfokus har varit att undersöka villkoren för cykeltrafikanterna i den fysiska miljön med en strävan mot att identifiera problem och konflikter utmed de stråk som har studerats. Målet har sedan varit att analysera samt föra en diskussion om problemen för att kunna presentera tänkbara lösningar på dem.

Med utgångspunkt i detta konkretiseras också faktorer som kan vara av vikt vid planeringen för cykeltrafiken. Inom planeringen för transporter i ett framtida Sverige har cykeln och dess

utvecklingsmöjligheter fått ett allt större utrymme. I ett flertal mål på olika nivåer lyfts ambitioner och satsningar fram för att belysa dess potential.

En ökad cykelanvändning kan bland annat innebära miljövinster genom mindre utsläpp av koldioxid och även vinster för

människan genom att den bidrar till att ge oss en bättre livskvalitet. Det finns dock även en del negativa aspekter som är förenade med cykeltrafiken. En sådan aspekt är att risken för en cyklist att skadas eller dödas i trafiken är större än den är för exempelvis en bilist.

Till grund för arbetets struktur har upplägget i den så kallade 5-processen valts, som också presenteras i arbetet utifrån fakta ur Trafik för en attraktiv stad (TRAST). En introduktion av samt användning av denna process kan vara viktig för att öka förståelsen av och medvetenheten för hur planeringen på kommunal nivå kan bedrivas.

Studien av situationen i den fysiska miljön undersöker dåtid, nutid och framtid vilket skapar en bredare kunskapsbas och uppfattning om situationen i Falkenberg. Analysen av nuläget i studien utgår från de fem begreppen tillgänglighet, trygghet, trafiksäkerhet, tydlighet och trivsel.

Resultatet av undersökningen belyser det faktum att det finns brister i den kommunala planeringen i Falkenberg, exempelvis i arbetet med förankring och nulägesbeskrivning. Avseende studien av genomförandet och utformningen i den fysiska miljön visar granskningen att det finns ett antal problem utmed de tre studerade stråken.

Det viktigaste är att trafiksäkerheten är bristfällig, detta tydliggörs av olycksstatistiken som beskriver dödsolyckor och svåra olyckor med cyklister inblandade utmed samtliga studerade stråk. Sikten är också skymd vid de flesta korsningar och utfarter. Vid de flesta busshållplatser kan även konfliketer uppstå mellan cyklister och gående. Avseende tryggheten är den otillräcklig vid exempelvis tunneln och skyltningen är obefintlig utmed samtliga stråk.

Stråken har heller inte utvecklats i någon större utsträckning sedan år 2002 och de åtgärder som har vidtagits har bland annat skapat nya problem för cyklisterna. Med anledning av detta är slutsatsen att det behövs satsas mer på att förbättra planeringen av cykeltrafiken och genomförandet av den i Falkenbergs kommun.

(6)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

INLEDNING

Denna studie fokuserar på cykeltrafiken och hur den behandlas i den fysiska planeringen. Cykeln är ett färdmedel som bör prioriteras i en kommun som vill bli mer hållbar. Därför bör förhållandena för dess användare studeras och förbättras för att öka cykelns attraktivitet.

Det innebär att en studie och problematisering av cykeltrafikens situation i Falkenbergs kommun är av intresse också ur ett planeringsperspektiv. Arbetet kommer därför att undersöka denna situation utifrån förhållandena i Falkenberg samt diskutera möjligheterna till utveckling där.

BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING

Under de senaste åren har cykeln och dess potential att få en ökad betydelse som transportmedel i ett framtida samhälle aktualiserats inom planeringen. I arbetet med att göra transporterna och

resandet mer hållbart kan en ökad användning av cykeln vara ett bra alternativ ur flera synvinklar.

Cykeln är till skillnad från bilen ett fordon som inte drivs av fossila bränslen. Användandet av bilarna bidrar varje år till utsläpp av stora mängder koldioxid vilket är skadligt för både miljön och människan. Enligt Trafikverket (2010) producerar en bil varje år flera ton med växthusgaser där de största utsläppen sker under de första tre kilometrarna av bilfärden.

I Sverige är 35 procent av alla bilresor i städerna kortare än tre kilometer, en sträcka de flesta klarar av att cykla. Cykeln har också andra fördelar i jämförelse med bilen. Ett ökat

användande av cykeln kan exempelvis bidra till en bättre livskvalitet för människorna. Framförallt i städerna leder

bilåkandet till köbildningar, höga bullernivåer samt problem med luftföroreningar (Spolander 2008).

Vid sidan av livskvalitet är en god hälsa viktig för oss människor.

Att färdas med cykel erbjuder fysisk motion samt möjlighet till att träna upp kroppens kondition. En effekt av detta är att människan blir friskare samtidigt som risken av att bli drabbad av bland annat diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar minskar (Trafikverket 2010). En tydligare prioritering av cykeltrafiken inom planeringen kan alltså leda till stora vinster för både miljö och människa.

Cykeln har många fördelar som transportmedel men användandet av den är även förenat med en del negativa aspekter. En sådan aspekt är att cyklisten befinner sig utomhus under sin resa, vilket leder till en ökad känslighet för väder och vind. En annan aspekt är att cykeln har en begränsad stabilitet och komfort, vilket innebär att cyklisten är känslig för hur underhållet av vägarna är.

Dessutom är musklerna cyklistens drivmedel, något som bidrar till att cyklisten är känslig för inbromsningar och omvägar.

Den allvarligaste problematiken med cykeltrafiken är dock att cyklisten är en oskyddad trafikant vilket gör den mer sårbar vid olyckor. Enligt Spolander (2008) skadas varje år ungefär 3 000 cyklister så allvarligt att de måste uppsöka sjukhus för vård.

I jämförelse med bilisten är faran att bli skadad eller dödad i trafiken åtta gånger större för cyklisten och när en cyklist dödas är ett motorfordon inblandat i ungefär 90 procent av fallen (Brandberg m fl 1998). Samtidigt finns det en av Riksdagen fastslagen vision, som strävar mot att ingen skall dö eller skadas allvarligt i trafiken i Sverige. Det går alltså att argumentera för

6

(7)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

att trafiksäkerheten bör bli bättre för landets cyklister. Om cykeln skall få ett större utrymme i ett framtida samhälle bör de problem och brister som existerar i dagens cykelnät därför åtgärdas.

I Sverige finns handboken Trafik för en attraktiv stad (TRAST), som kan vara ett hjälpmedel vid bland annat cykelplanering. Det är dock inte bara Sverige som vill skapa en mer attraktiv livsmiljö i städerna utan även andra länder i Europa, bland annat genom att förbättra villkoren för de som väljer cykeln som färdmedel.

Europeiska Unionen har arbetat fram handlingar som pekar på vikten av att planeringen för cykeln skall integreras med övrig planering samt att uppföljning av de åtgärder som vidtas sker (Spolander 2008).

En kommun som uttalat vill satsa mer på cykeltrafiken genom att förbättra och bygga ut cykelvägnätet är halländska Falkenberg (se karta över Falkenbergs kommun i Hallands län nedan).

Kommunen har med svenska mått mätt goda förutsättningar för cykeltrafik. Falkenberg ligger i södra delen av landet där klimatet är mildare än i norr, staden är förhållandevis platt och avstånden inom kommunens tätorter är relativt små.

I skrivande stund arbetar kommunen med att ta fram en ny översiktsplan. I programmet för den har kommunen valt att använda sig av formuleringen ”Vi växer för en hållbar framtid”

för att beskriva visionen för Falkenbergs utveckling under de kommande 20-25 åren. Budskapet i denna formulering är tydligt och det uttrycker en strävan mot en mer långsiktig planering ur flera perspektiv. Ett sådant perspektiv kan sammanfattas i kommunens uttalade strategi om att stärka rollen för de hållbara persontransporterna (Falkenbergs kommun 2011).

Karta över Hallands Län, Falkenbergs kommun utgörs av den lilamarkerade ytan.

Illustrationskälla: Författaren med kartmaterial från Falkenbergs kommun.

6

(8)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ��������������� SYFTE

Syftet med arbetet är att öka förståelsen för hur den fysiska planeringen av cykeltrafiken bedrivs i Falkenbergs kommun.

Syftet är också att studera den kommunala planeringen med ett speciellt intresse för genomförandet i och utformningen av den fysiska miljön.

MÅLBILD

Ambitionen är att i en första fas genomföra en undersökning som översiktligt studerar den kommunala planeringen av cykeltrafiken i Falkenberg. Den andra fasen av studien skall vara mer ingående och undersöka genomförandet av planeringen. Den kommer därmed att granska utformningen av den fysiska miljön utifrån cyklistens perspektiv på ett antal cykelstråk i staden. Studiens andra fas kommer också att behandla tidsperspektivet genom att studera cykelstråkens dåtid, nutid och framtid, för att ge undersökningen en bredare infallsvinkel.

FRÅGESTÄLLNINGAR

Arbetet kommer att inleda med att behandla följande frågeställning:

Vilka faktorer är viktiga att belysa och fokusera på inom den kommunala planeringen av cykeltrafiken?

Utifrån svaren i den inledande frågeställningen kommer följande frågeställningar att studeras:

Hur tillämpas dessa faktorer i planeringen i Falkenberg?

Hur ser förhållandena ut för cyklisterna i den fysiska miljön i Falkenberg? Vilka eventuella problem och konflikter ställs de inför under sin resa?

Hur har utvecklingen sett ut ur ett historiskt perspektiv och hur upplevs de åtgärder som har vidtagits sedan år 2002, då Gång- och Cykelvägsplanen upprättades?

Vilka lösningar kan tillämpas på cykelstråken i Falkenberg för att i framtiden stärka cykeltrafikens roll samt erbjuda cyklisterna en färd som är säkrare, angenämare och mer tilltalande?

(9)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

arbetet ytterligare bredd och objektivitet. Det bör också beaktas att några källor är publicerade i slutet av 1990-talet vilket kan vara av betydelse för deras aktualitet och trovärdighet. Dessa källor har dock bedömts vara relevanta för studien eftersom de behandlar problem och brister som fortfarande existerar på cykelvägnäten i Sverige.

För att introduceras i samt utveckla kunskaperna om ämnet var studier av litteratur utgångspunkten för undersökningen. Genom att välja litteratur från ett flertal utgivare och företrädare har ambitionen varit att få ett varierat faktaunderlag för arbetet.

Dessutom har Gång- och Cykelvägsplanen från år 2002,

framställd av Falkenbergs kommun studerats för att få en inblick i hur stråkens historik har sett ut.

Litteraturstudierna har sedan också använts för att forma de villkor och förutsättningar som undersökningen utgår från.

Strukturen för arbetet utgår till stor del från innehållet i den så kallade 5-processen i Trafik för en attraktiv stad (TRAST), som också redovisas i delen för kunskapsunderlag. Förståelsen för vilka faktorer som kan vara av vikt för studien ökade också genom ett inledande informationsmöte med två cykelplanerare och

cyklister.

För att skapa en bredare kunskapsbas om de sträckor som undersökningen behandlar samt för att få en djupare insikt i den problematik de är förenade med har en kombination av platsinventeringsmetoder använts. Att kombinera olika metoder kan enligt Denscombe (2009) bidra till att öka undersökningens träffsäkerhet samt till att erbjuda en mer komplett bild av problematiken.

METOD

Valet av metod för undersökningen har varit en fallstudie, där fallet är Falkenberg. Styrkan med en fallstudie är att den inspirerar undersökaren till att använda sig av ett flertal metoder för sin studie. Den ger också undersökaren möjligheten att studera på djupet samt är lämplig vid studier av naturliga miljöer och processer (Denscombe 2009).

Undersökningen har utförts som en kvalitativ studie med ambitionen att studera den kunskap som ord och bilder

förmedlar. Forskningsmetoder som kan tillämpas under en sådan undersökning är enligt (Denscombe 2009) studier av dokument, observationer samt intervjuer.

Vid analys av kvalitativa data är det viktigt att forskaren är medveten om och beaktar innebörden i de fyra vägledande principer som finns. Dessa är: 1) Att resultaten kan kopplas till insamlad information, 2) Att forskaren sätter sig in i ämnet för att kunna tolka resultaten korrekt, 3) Att forskaren inte påverkar analysen med sina egna fördomar, 4) Att arbetsprocessen bedöms utifrån begrepp och generaliseringar (Denscombe 2009).

En stor del av materialet i detta arbete är kopplat till svenska förhållanden och forskning. Litteraturen utgår ofta från svenska källor, bland annat framställda av statliga myndigheter och verk. Anledningen till detta urval av material är dess relevans för planeringen i svenska kommuner. Det bör dock beaktas att material från statliga myndigheter och verk kan stå under ett visst politiskt inflytande.

Ur ett källkritiskt perspektiv hade därför en annan infallsvinkel med studier av mer internationell forskning och litteratur gett

(10)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

För att få en mer uppdaterad bild av hur situationen ser ut på sträckorna idag och upptäcka de brister som finns på dem har vandringar ägt rum. Det som observerats under dessa

vandringar har samtidigt dokumenterats genom fotografering och anteckningar. Utöver detta har författaren tillsammans med en av cykelplanerarna cyklat på och samtalat om de aktuella sträckorna för att öka medvetenheten om stråkens förhållanden.

Syftet med detta var att författaren skulle introduceras i vilka aspekter som kan vara betydelsefulla att belysa vid en platsinventering av ett cykelstråk. Författaren reflekterade efter cykelturen över hur fördomar som cykelplaneraren hade om olika situationer kunde påverka undersökningen. Efter cykelturen gjordes därför en bedömmning att material som inte kunde styrkas med hjälp av litteraturen inte skulle komma att inkluderas i

undersökningen.

Vidare har två skriftliga intervjuer via internet genomförts med två olika cykelplanerare. Den första intervjun användes för att utveckla och komplettera de resonemang som förts under samtalet vid cykelturen samt för att presenteras i de framtida planerna och önskemålen för stråken. Den andra intervjun användes för att introduceras i hur planeringen för cykeltrafiken ser ut i Falkenbergs kommun.

Därefter värderades den insamlade informationen utifrån de kriterier som litteraturen förmedlat. Studier av litteratur har sedan också använts för att få en uppfattning om vilken typ av åtgärd eller lösning som bör appliceras på ett visst problem. De åtgärder och lösningar i den fysiska miljön som kan anses vara relevanta gestaltas därefter med hjälp av bilder, text och kartor. I slutet av arbetet diskuteras tillämpningen av de metoder som har använts och förslag till alternativa metoder för framtida studier lyfts fram.

AVGRÄNSNING

Denna undersökning omfattar ur ett geografiskt perspektiv endast stråk inom Falkenbergs tätort. Stadens cykelvägnät är indelat i ett övergripande nät och ett grannskapsnät där alla de sträckor som har studerats är delar av det övergripande nätet. Det övergripande nätet är till skillnad från grannskapsnätet avsett att användas för förbindelse mellan stadsdelar, grannskapsnätet är däremot avsett att användas för mer lokala behov.

Det är tre längre stråk som har studerats, sammanlagt ungefär 5 700 meter (se karta över Falkenbergs tätort med de studerade stråken nedan). Stråken utgörs av fem olika vägsträckor där varje stråk utgörs av två vägsträckor med undantag för stråk 3. Stråk 3 utgörs istället av en enkel vägsträcka som dock är uppdelad i två etapper på grund av sin längd. Valet av stråk för studien har gjorts utifrån olycksstatistik, roll i cykelvägnätet i tätorten samt att stråkets sammanhängande längd i det övergripande nätet skulle vara minst 1 500 meter. Granskning av fler stråk än de tre som ingår i studien har inte utförts på grund av arbetets omfattning.

De åtgärder som föreslås har inte resulterat i något planförslag utan presenteras genom kartor som har ett mer schematiskt upplägg. Med tanke på arbetets storleksmässiga avgränsning har studien inte granskat vägsträckornas utformning och historik före år 2002. Det är endast cyklistens perspektiv som har studerats i arbetet men en del observationer har skett till fots.

Studien inkluderar inte några ekonomiska förutsättningar eller ekologiska konsekvenser utan endast sociala aspekter. Den tar också endast upp de trafiktekniska åtgärderna i viss mån. Inte heller andra städer inkluderas i undersökningen, dock presenteras forskning som är baserad på studier i Köpenhamn.

(11)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

Karta över Falkenbegs tätort med de studerade stråken.

Illustrationskälla: Författaren med kartmaterial från Falkenbergs kommun.

TECKENFÖRKLARING

STRÅK 1 STRÅK 2 STRÅK 3

(12)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

��������������� ��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

KUNSKAPSUNDERLAG

Det här arbetet skall alltså bidra till att öka förståelsen för hur situationen ser ut för cykeltrafiken i Falkenberg. För att göra en sådan undersökning möjlig krävs det en introduktion i vilka faktorer som kan vara av betydelse vid planering för cykeltrafiken.

Till att börja med presenteras staden Falkenberg genom en kortare beskrivning och ortsanalys. Sedan är en fördjupning i hur planeringsprocessen kan se ut nödvändig för att få en inblick i vilka faktorer som kan vara betydelsefulla att utgå från i arbetet.

Dessutom ger den kunskap i hur en struktur för ett projekt inom cykelplaneringen kan utvecklas.

Efter det följer uppfattningar och åsikter från cykelorganisationer som kan fungera som en vision som planeringen kan sträva mot att uppfylla. Dessa organisationers åsikter och tankar får i detta arbete också ge det dess förankring ur cyklisternas synvinkel.

Vidare konkretiseras de aktuella målbilder som påverkar och formar planeringen för cykeltrafiken. Efter det följer en forskningsöversikt, information om situationen i Köpenhamn samt forskning som är framställd av Jan Gehl. Sedan beskrivs planeringskriterier och begrepp som är av central betydelse vid genomförandet av en nulägesbeskrivning och analys.

Dessa faktorer bildar också utgångspunkterna och villkoren för de aspekter som den efterföljande undersökningen behandlar.

Alternativ och åtgärder som kan vidtas för att lösa problem och brister i den fysiska miljön presenteras i genomförandet.

Uppföljning görs i arbetet genom att utvärdera de åtgärder som gjorts längs med sträckorna sedan år 2002.

OM FALKENBERG

Falkenberg är en mindre halländsk stad utmed kusten vid Kattegatt. Den mest kända sevärdheten i staden är Tullbron som också är ett byggnadsminne från mitten av 1700-talet.

Tullbron är än idag en viktig transportled genom staden och den används bland annat av cykeltrafiken. Stadens centrum ligger vid Stortorget, utmed Storgatan och vid Rådhustorget (Sjöberg 1991).

Viktiga målpunkter är Tågstationen, Busstationen, Falkenbergs idrottsplats, Falkenbergs Ishall, Klitterbadet och Skrea strand är också målpunkter i staden. Andra målpunkter i tätorten är Sjukhuset, Gymnasieskolan, evenemangshallen Falkhallen, grundskolorna samt en större handelsplats. Barriärer är floden Ätran, de gamla järnvägsspåren samt vägen gamla E6 (se karta för ortsanalysen av Falkenbergs tätort nedan).

Tullbron över floden Ätran i Falkenberg.

Bildkälla: Författaren.

(13)

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

�������� ���������������������

�����������

���������������������� ���������

���������������

��� ����� � ������

����������� ������������

�� ���� �� ���������������

10.

8. 9. 7.

5. 6.

4.

17.

12.

15.

14.

13.

16.

11.

SIFFERFÖRKLARING

1. TÅGSTATION 2. TÅNGASKOLAN 3. FALKHALLEN 4. GYMNASIUM 5. SJUKHUS

6. FAJANSSKOLAN 7. TULLBROSKOLAN 8. HANDELSPLATS 9. BUSSTATION

10. VÄSTERHAVSSKOLAN 11. SCHUBERGSTORPSSKOLAN 12. FALKENBERGS IDROTTSPLATS 13. HERTINGSSKOLAN

14. ISHALL

15. KLITTERBADET

16. HJORTSBERGSSKOLAN 17. SKREA STRAND

3.

2.

1.

CENTRUMOMRÅDE INDUSTRIOMRÅDE HAMNOMRÅDE MÅLPUNKTER BARRIÄRER

TECKENFÖRKLARING

Karta över ortsanalysen av Falkenbegs tätort.

Illustrationskälla: Författaren med kartmaterial från Falkenbergs kommun.

References

Related documents

P ersonligt ombud är ett nytt yrke som kom- mit till för att erbjuda stöd till personer med psykiska funktionshinder.. Idag fi nns omkring 300 personliga ombud runtom

Ett samlat resultat kopplat till studiens teorier och modeller visar att medborgarinflytande i den fysiska planeringen i Göteborg kan kopplas och struktureras genom

Historiebruk är en aktiv process, liksom förankring i närmiljön och uppbyggandet av identiteten. Analysen är gjord utifrån begreppen historiebruk, plats och identitet

För att undvika att detta blir något negativt och istället göra det till något positivt är det viktigt att känna till varandras synsätt och kunna kommunicera kring dem och genom

Teori: Studiens teoretiska ram utgår från fenomenologin där förskollärarnas upplevelser kring ett fenomen, i detta fall hur de upplever att övergången mellan förskola

[r]

En lik- nande modell för att hantera översvämningar har givits ut av länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län i publikationen Stigande Vatten – en handbok för

I teorikapitlet beskrevs den sociala hållbarheten inom fysisk planering genom bland annat horisontella mål samt på vilket sätt den sociala hållbarheten är en viktig del i den fysiska