Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Viktor Fransson Marcus Runmalm
Avreglering av alkoholmonopolet
Livsmedelshandlarnas perspektiv
Deregulation of the alcohol monopoly
The perspective of the food retailers
Företagsekonomi C-uppsats
Datum: 2009-01-18 Handledare: Lars Haglund
Sammanfattning
Sverige är idag ett av få länder som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol. När Sverige gick med i EU startade en diskussion kring det monopol som Systembolaget har, vilket än idag är aktuellt i flera avseenden. Författarna blev intresserade av ämnet när det offentliggjordes att apotek samt järnvägsmonopolen i Sverige är på väg att avvecklas. Den fråga som ansågs vara aktuell för den egna uppsatsen, var att undersöka hur de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad ställer sig till en eventuell avreglering av alkoholmonopolet. Vidare valde författarna att undersöka de kringliggande faktorerna som skulle spela in på en eventuell konkurrens situation, vilket i detta fall var den idag ensamma aktörer Systembolaget, samt Karlstad Kommun då de fick agera talesperson för de förordningar och bestämmelser som i dagsläget finns. Frågan är även aktuell då en studie presenterad av folkhälsoinstitutet, genomförd av en internationell forskargrupp, visar att Sverige skulle redovisa 14 000 fler anmälda misshandelsfall och drygt 1500 fler dödsfall om alkoholmonopolet skulle avregleras. Vilket Systembolaget använder som sitt främsta argument gällande berättigandet av deras egen framtid.
Uppsatsens empiriska del är uppbyggd av kvalitativa intervjuer med de tre största livsmedelshandlarna i Karlstad, Systembolaget i Karlstad, samt Karlstad Kommun.
Författarna har samlat in teori från två huvudsakliga källor, den litteratur som är skriven kring konkurrenssituationer samt information från relevanta källor på Internet.
Undersökningarna visar att de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad har goda förutsättningar för att konkurrera med Systembolaget vid en eventuell avreglering, samt att de faktorer som främst spelar in är de bestämmelser som kommer att genomföras inom området i framtiden. Flertalet av de som intervjuats ansåg att vi skulle få se en avreglering av alkoholmonopolet inom en 10‐års period.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ...3
1.1 BAKGRUND...3
1.2 PROBLEMDISKUSSION...3
1.3 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING...4
1.4 AVGRÄNSNING...4
2. REFERENSRAM...5
2.1 HISTORISK BAKGRUND TILL ALKOHOLMONOPOLET I SVERIGE...5
2.2 DISTRIBUTIONSKANALER...6
2.2.1 Traditionella distributionskanaler...7
2.3 LEVERANTÖRER...7
2.4 AKTUELLA BUTIKER...8
2.5 DE GENERELLA STRATEGIERNA...8
2.6 KONKURRENT ANALYS... 10
2.7 BESLUT SAMT DIREKTIV PÅ EU NIVÅ... 11
2.8 BESLUT TAGNA PÅ NATIONELL NIVÅ... 11
2.9 KOMMUNAL NIVÅ... 12
3. METOD... 14
3.1 VAL AV METOD... 14
3.2 ANSATS... 14
3.3 FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 14
3.4 METOD FÖR UNDERSÖKNING... 14
3.5 DATAKÄLLOR... 15
3.6 GENOMFÖRANDE... 15
3.7 URVAL... 15
3.8 TROVÄRDIGHETSDISKUSSION... 15
3.9 KÄLLKRITIK... 16
4. EMPIRI ... 17
4.1 INTERVJU, ICA MAXI... 17
4.2 INTERVJU, KONSUM VÄRMLAND... 18
4.3 INTERVJU, HEMKÖP... 19
4.4 INTERVJU, KARLSTAD KOMMUN... 19
4.4 INTERVJU, SYSTEMBOLAGET KARLSTAD... 20
5. ANALYS ... 21
5.1 POLITISK PÅVERKAN VID EN EVENTUELL AVREGLERING... 21
5.2 SYSTEMBOLAGETS POSITION SAMT MEDVETENHET... 22
5.3 LIVSMEDELSHANDLARNAS ÅSIKTER, MÖJLIGHETER SAMT STRATEGIER... 23
6. SLUTSATS ... 24
6.1 EG, REGERING SAMT KARLSTAD KOMMUN... 24
6.2 SYSTEMBOLAGETS STÅNDPUNKT... 24
6.3 LIVSMEDELSHANDLARNA I KARLSTAD... 25
6.4 SLUTDISKUSSION... 25
7. KÄLLFÖRTECKNING ... 27
Bilaga 1
1. Inledning
Inledningskapitlet ämnar beskriva det valda uppsatsämnet för läsaren, samt ge en bakgrund till den samma. Författarna kommer även presentera uppsatsens syfte samt frågeställning.
1.1 Bakgrund
Sverige har haft ett nationellt alkoholmonopol sedan 1955 (Systembolaget 1, 2008).
Innan dess bestod alkoholförsäljningen av flera fristående butiker. Det första steget till en gemensam nationell försäljning av alkohol startade i och med grundandet av AB Göteborgssystemet år 1856. Sedan Sverige gick med i EU 1995 (Regeringen 1, 2008), har alkoholmonopolet blivit ifrågasatt från flera olika håll inom den Europeiska Unionen.
Sverige är idag ett av fyra länder i Europa som fortfarande har kvar ett alkoholmonopol, något större delen av EU:s övriga länder saknar.
Författarna blev intresserade av ämnet när beslut om avreglering av apotek och järnvägsmonopolet blev känt (Regeringen 2, 2008), (Dagens Industri, 2008). Röster om en avreglering utav alkoholmonopolet har även höjts och alkoholmarknaden har under de senaste årtiondena upplevt en upptrappning av konkurrensen då konsumenterna valt att importera produkterna själva (Trelleborgs Allehanda, 2008).
När marknaden lämnar en form och övergår till en annan innebär det att spelreglerna som har existerat under en längre tid förändras, marknadsandelar samt den tidigare andelen utav kunder blir nollställt och enligt Porter är det strategens huvuduppgift att hantera den konkurrens som då uppstår (Porter, 2008).
1.2 Problemdiskussion
Författarna ämnar undersöka vad företagen som är verksamma inom dagligvaruhandeln har för åsikter i den aktuella frågan, samt om det finns några strategier vid en eventuell avreglering. Sverige är idag ett av få länder som fortfarande har ett fullständigt alkoholmonopol, i Norge samt Finland har invånarna möjlighet att inhandla alkoholhaltiga drycker upp till 4,75 % (Alko, 2008). Eftersom våra grannländer har sänkt priset på alkohol har svenskar på senare år ökat sin import av alkohol från bland annat livsmedelsaffärer i Danmark och Tyskland, vilket har lett till att Sveriges medel för att minska tillgången till alkohol blivit svagare (Regeringen 3, 2008).
Uppsatsen ämnar diskutera vilka aktörer på den svenska marknaden, förutom Systembolaget, som kan vara intresserade av en försäljning av alkoholhaltiga drycker vid en eventuell avreglering av monopolet. Samt undersöka vad deras styrkor och svagheter (Jobber, 2005), gentemot den idag ensamma aktören Systembolaget är
Enligt Systembolaget är orsaken till deras monopol på marknaden:
”Systembolaget finns till av en enda anledning: De alkoholrelaterade problemen blir mindre om alkohol säljs utan vinstintresse.”
(Systembolaget 1, 2008).
Efter att utvärderat det svenska monopolets effekt på alkoholbruket anser en internationell forskargrupp att alkoholkonsumtionen skulle öka med 29 procent om försäljning av alkohol infördes i mataffärer. Studien visar även att effekten av ökningen skulle leda till drygt 1500 fler dödsfall, 16 miljoner fler sjukskrivningsdagar om året och 14 000 fler anmälda misshandelsfall. Forskarna menar även att en sämre ålderskontroll, billigare varor genom lågprisprodukter, fler butiker och mer marknadsföring utav alkohol är några av konsekvenserna som skulle leda till en ökad konsumtion hos unga och storkonsumenter av alkohol. (FHI 1, 2008).
Sveriges regering vill föra en alkoholpolitik som begränsar tillgången och en minskning utav efterfrågan på alkohol. Även en ökad kunskap om konsekvenserna av alkoholdrickande och samtidigt erbjuda bra vård samt behandling. Regeringens övergripande mål är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens olika skadeverkningar. Genom insatser som begränsar tillgången och ökar kunskapen om alkohol, vill Sveriges regering minska den totala konsumtionen och det beteende som det framkallar (Regeringen 3, 2008). Beslut som regeringen tar, angående alkoholpolitik, är i de flesta fall utifrån de direktiv som kommer ifrån EU.
1.3 Syfte och problemformulering
Uppsatsens syfte är att klargöra vilken ståndpunkt samt konkurrensmöjlighet de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad har, i fråga om en eventuell avreglering av alkoholmonopolet.
Författarna avser att besvara följande frågor i uppsatsen:
• Vilken åsikt samt ståndpunkt har ansvariga på Karlstads kommun i den aktuella frågan?
• Vad anser Systembolaget om en eventuell avskaffning, samt hur står de sig en eventuell konkurrens?
• Vad har livsmedelshandlarna i Karlstad för åsikt gällande en eventuell avreglering av alkoholmonopolet, samt vad är deras strategi i det scenariot?
1.4 Avgränsning
Författarna har valt att avgränsa uppsatsens informationsområde till Värmland, med Karlstad som fokusområde för de handlare samt kommunanställda som utfrågats. Detta för att ge uppsatsen en lokal förankring, samt klar avgränsning.
2. Referensram
I uppsatsens referensram kommer författarna beskriva den historiska bakgrunden till Sveriges alkoholmonopol. Det kommer även presenteras teorier kring hur ett företag bör agera i en konkurrenssituation, samt belysa de förordningar och bestämmelser som tagits på EG nivå, nationell nivå samt kommunal nivå.
2.1 Historisk bakgrund till alkoholmonopolet i Sverige
Nedan presenterar författarna i kronologisk ordning viktiga årtal i det svenska alkoholmonopolets historia. Informationen syftar till att ge läsaren en beskrivning av hur utveckling inom området sett ut från 1865 fram tills idag.
1865: Bildas Göteborgssystemet AB.
1905: Blir det bestämt att all brännvinsförsäljning i landet ska skötas av särskilda bolag vilka står under viss statlig kontroll.
1914: Börjar Stockholmssystemet AB sin verksamhet med att införa motbokstvång, vilket var ett häfte med plats för stämplar, samt individuell ransonering.
1917: Bildas Vin & Spritcentralen AB och tar över all partihandel i Sverige.
1955: Slopas motboken. Systembolaget blir istället ett riksbolag. Samtidigtupphävs starkölsförbudet.
1965: Mellanölet klass II B införs och börjar säljas i matvaruaffären 1969: Året då inköpsåldern på Systembolaget sänks från 21 till 20 år.
1993: Meddelar EU‐kommissionen den svenska regeringen att Systembolaget får finnas kvar.
1995: Som ett resultat av EU‐kommissionens beslut avvecklas Vin & Sprits monopol på import, export, tillverkning och partihandel. Samtidigt upphör Systembolagets ensamrätt på försäljning till restauranger. Det enda monopolet som finns kvar är Systembolagets monopol på detaljhandel.
1997: EG‐domstolen slår i det så kallade Franzén‐målet fast att Systembolagets monopol är inte strider mot EG‐rätten.
2004: Införseln av alkohol från EU blir i princip fri för svenska resenärer.
(Systembolaget 1, 2008)
Systembolaget har idag 410 butiker runt om i landet och samtliga har öppet på lördagar.
I de orter som saknar ett Systembolag finns i många fall ett utlämningsställe, ofta i en lanthandel eller annan butik. Totalt har Systembolaget cirka 520 ombud. (Systembolaget 3, 2008) Enligt Systembolaget är deras uppdrag att skapa vad de kallar en ”god dryckeskultur”. Det innebär att de skall försöka inspirera deras kunder till att bli mer intresserade för vad dem inhandlar och dricker. Att fokusera mer på kvalitén på
produkten, snarare än kvantiteten. Enligt Systembolaget blir deras kunder bättre på att hantera alkohol om man har bättre kunskap om produkten (Systembolaget 4, 2008).
2.2 Distributionskanaler
Vid en eventuell utökning av försäljningen gällande alkoholrelaterade produkter, bör livsmedelshandlarna utarbeta en plan över hur försäljningen i butiken skall se ut samt hur distributionen skall utformas. De aktuella handlarna har redan idag leverantörer för de öl produkter de säljer, vilka även kan komma att användas för de nya produkterna.
Stern, et al. (1996) skriver att en distributionskanal innefattar en uppsättning fristående institutioner involverade i uppgiften att flytta allt av värde från den punkt där det är tillverkat, till den punkt där det konsumeras.
Enligt Tufvesson (1996) ses distributionskanaler ofta som något givet, något som alltid finns där. Vidare skriver han att den viktigaste faktorn till uppkomsten av distributionskanaler är de ekonomiska skälen (Tufvesson, 1996).
Tufvesson (1996) skriver att det finns fyra logiskt relaterade steg i den ekonomiska processen gällande uppkomsten av distributionskanaler:
• Reducering av antalet kontakter
o Använda en central marknad för att reducera antalet kontakter avsevärt
• Överbryggande av sortimentsgap genom sorteringsprocesser
o Minska gapet mellan de produkter som tillverkas av fabrikanterna kontra de produkter konsumenterna är ute efter.
• Skapande av rutiner
o Minska kostnaderna för distributionen genom att arbeta fram rutiner för transaktionerna.
• Sökande underlättas
o Genom tillkomsten av distributionskanaler kan den osäkerhet som råder mellan konsumenter och tillverkarna minskas.
(Tufvesson, 1996)
2.2.1 Traditionella distributionskanaler
Traditionella distributionskanaler kännetecknas av att de är mer eller mindre lösa sammanslutningar av olika självständigt ägda företag, där var och en agerar efter sina egna motiv med lite intresse i vad som sker före eller efter dem i distributionskedjan.
Formell strukturering saknas och intresset är främst för den egna organisationen (Tufvesson, 1996). En traditionell distributionskanal kan variera i omfattning gällande antalet led som är inblandade.
Figur ur Tufvesson ,1996
2.3 Leverantörer
På Systembolagets hemsida läggs varje månad offertförfrågningar ut till alla godkända dryckesleverantörer som sedan granskas av inköpare vilka gör ett första urval. De produkter som uppfyller förfrågan och bedöms konkurrenskraftiga begär Systembolaget in varuprover på. Offertförfrågningarna baseras på de lanseringsplaner som grundas på den årliga lanseringsstrategin som skickas till samtliga leverantörer i juni. När proverna har kommit in sker en blindprovning med tre provare och den produkt som får högst medelpoäng köps in (Systembolaget 2, 2008). Systembolaget har idag över 200 leverantörer varav V & S är en. (Vin & Sprit, 2008)
Konsum Värmland vill genom sina leverantörer gynna Värmländska och miljövänliga varor (Konsum Värmland 2, 2008), även ICA skriver på sin hemsida att de ställer höga krav på leverantörerna vad gäller sociala och miljömässiga frågor (ICA, 2008), Hemköp vill att deras sortiment ska kvalitetsmässigt motsvara den marknadsledande produkten inom respektive kategori (Axfood, 2008). Alla tre butiker har leverantörer som även levererar produkter till Systembolaget, tillexempel Åbro och Spendrups. Detta gör att leverantörer för starköl redan finns vid en eventuell avreglering av alkoholmonopolet.
Några leverantörer för vin eller sprit har inte butikerna, dock finns en stor leverantör
som tidigare var svenskägt, vilka tillverkar och importerar sprit och vin, Vin & Sprit, företaget gör det i konkurrens med flera andra företag på den svenska marknaden (Vin
& Sprit, 2008).
2.4 Aktuella butiker
Konsum Värmland bildades 1966 genom sammanslagning av föreningarna i Karlstad, Arvika, Charlottenberg, Sunne, Hagfors, Skoghall och Säffle. Konsum Värmland är en lokal fristående förening som ägs av sina cirka 131 000 medlemmar och bedrivs i ett 80‐
tal försäljningsställen över hela landskapet. Med föreningens cirka 1 700 årsanställda uppgick butiksförsäljningen under 2007 till 3,6 miljarder kronor. Konsum Värmland vill vara till nytta för sina kunder och detta ska ske genom att erbjuda lägsta möjliga pris på rena, oförfalskade varor (Konsum Värmland 1, 2008)
Axfood äger Hemköps butiker och de består av ca 170 butiker. Butikernas lägen i städer och bostadsområden gör att kunderna handlar oftare och för lägre genomsnittsbelopp.
Hemköps nettoomsättning 2007 minskade med 2,7 procent till 5 674 Mkr.
Rörelseresultatet uppgick till 53 Mkr (79) och rörelsemarginalen till 0,9 procent (1,4).
Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj‐ och partihandeln i Sverige och detaljhandeln drivs genom de egenägda kedjorna som exempelvis Hemköp (Axfood, 2008).
Maxi ICA Stormarknad skall finnas på ett ställe till bra priser och butikerna vill erbjuda generösa öppettider och lättillgänglighet för bilburna kunder. Butiken har som affärsidé att vara det ledande detaljhandelsföretaget i Sverige med fokus på mat och måltider.
Antalet butiker uppgick år 2007 till 1 382 och där finns 5107 anställda. ICA Maxi hade en omsättning på cirka 51 miljonerkronor samt ett rörelseresultat som uppgick till cirka 2,3 miljonerkronor. (Maxi Karlstad, 2008)
2.5 De generella strategierna
Enligt Porter (2004) finns det tre generella strategier ett företag kan ta sig an i en konkurrenssituation. De tre punkterna syftar till vilken position ett företag kan välja att ta på marknaden:
• Kostnadsledare
• Differentiera sig från konkurrenter
• Fokusera produkt utbudet
Figur ur Porter, 2004
Porter (2004) skriver att ett företag inte endast behöver hålla sig till en enskild strategi som huvudfokus, dock är det svårt att lyckat genomföra flera strategier. För att på bästa sätt implementera en av dessa strategier, krävs det fullständigt fokus samt stödjande åtgärder från företaget i fråga. Dessa kan bli försvagade om fler strategier väljs. Vidare skriver Porter (2004) att riskerna med att eftersträva en generell strategi framförallt är:
misslyckas med att bibehålla den valda strategin, samt risken att strategin försämras i och med den industriella utvecklingen. Enligt Porter (2004) finns det även specifika risker för var och en av de tre strategierna.
För strategin kostnadsledare gäller: risk för teknologiska förändringar vilka kan leda till att tidigare investeringar tappar sitt värde. Risk för att andra företag följer efter den strategin företaget har valt, men till ett lägre värde. Inflation i kostnaderna vilket leder till minskning av företagets möjligheter till att bibehålla en prisdifferens till sina konkurrenter (Porter, 2004)
Risker med strategin differentiering är: prisgapet mellan de aktörer som erbjuder lågkostnads produkter samt de som differentierar sig på annat vis blir för stort, vilket leder till förluster för de företag som valt ett högre pris för sin tjänst eller produkt. Att andra aktörer härmar de produkter företaget säljer och på så vis gör det svårare för kunderna att se skillnad mellan dem (Porter, 2004)
Gällande fokuseringsstrategin är riskerna: kostnadsskillnaden mellan de företag vilka riktar sig till den breda massan samt de som fokuserar ändras, vilket leder till en eliminering av de kostnadsfördelar som finns med en fokus strategi. Skillnaderna mellan de efterfrågade produkterna eller tjänsterna mellan de strategiska grupperna och marknaden blir begränsade. Konkurrenter finner andra marknader inom samma strategi och tar på så sätt kunder.
Enligt Grant (2008) är differentiering hur ett företag väljer att konkurrera. Med det syftar han på vilka sätt ett företag kan försöka differentiera sig från sina konkurrenter, exempelvis med att vara konsekvent eller innovativ. Segmentering beskrivs som vart ett
företag väljer att konkurrera, inom vilket segment. Då med fokus på vilka kundgrupper ett företag riktar sig till eller vilka produkter företaget väljer att sälja. (Grant, 2008)
2.6 Konkurrent analys
När ett företag bestämmer sig för att gå in på en för dem okänd marknad, är det viktigt att veta vart konkurrenterna inom det segmentet står. Porter (2004) skriver om möjligheten till att genomföra en konkurrans analys. För att ett företag skall kunna föra en konkurrensmässig strategi är det viktigt att positionera sig på bästa sätt för att maximera de färdigheter företaget har, och som särskiljer dem från dess konkurrenter.
(Porter, 2004) Målet med en konkurrent analys är att skapa en profil av de konkurrenter företaget har att positionera sig mot, för att på bästa sätt kunna förutspå de olika drag de kan tänkas göra. (Porter, 2004)
Enligt Grant (2008) existerar ett monopol när ett enskilt företag är skyddat av höga inträdesbarriärer. På motsatt sida av en monopolsituation finns perfekt konkurrens, vilket kännetecknas av att det finns en mängd olika företag som tillhandahåller kunderna en identisk produkt med inga inträdes eller utträdes barriärer (Grant, 2008).
Jobber (2005) skriver om möjligheten för ett företag att genomföra en ”SWOT” analys.
”SWOT” är en förkortning där de olika bokstäverna står för:
• Strengths Styrkor
• Weaknesses Svagheter
• Opportunities Möjligheter
• Threats Hot
Enligt Jobber (2005) är en SWOT analys ett strukturerat sätt att utvärdera ett företags strategiska position. Vid utvärdering av ett företags styrkor, svagheter, möjligheter och hot bör endast de tillgångar samt förmågor som är viktiga för kunden tas upp (Jobber, 2005). Exempel på detta är att företaget är en stor leverantör eller är väl etablerat på den aktuella marknaden. Enligt Kotler (2003) tillhör möjligheter samt hot den externa omgivningen för ett företag, och styrkor samt svagheter den interna (Kotler, 2003).
Ett företag kan utvärdera nya marknadsmöjligheter genom att använda sig av en omgivningsanalys. Analysen fokuserar då på de två faktorer som ingår i den externa omgivningen, det vill säga möjligheter och hot. Möjligheter kan finnas i flera olika former på en marknad kan de stundtals vara svåra att upptäcka, därför anser Kotler (2003) att den undersökande parten bör vara mycket uppmärksam vid sökandet efter nya möjligheter. Då marknader, produkter samt tjänster ständigt utvecklas måste ett företag som vill konkurrera på ett för dem nytt område vara lyhörd för vad kunderna är ute efter (Kotler, 2003). Ett företag har även möjlighet att genomföra en intern omgivningsanalys, då ligger fokus på styrkor samt svagheter. Syftet med en intern analys är för att företaget skall kunna bestämma om de skall agera inom en marknad där de redan vet att de är starka, eller om de snarare skall söka marknader där möjligheter finns om företaget väljer att förbättra sig (Kotler, 2003).
2.7 Beslut samt direktiv på EU nivå
EG‐domstolen klargjorde i Franzéndomen att Sverige får föra vilken politik de önskar, så länge det inte leder till diskriminering av produkter från utländska leverantörer. Efter att varit öppen för den svenska alkoholpolitiken verkar det som att EG‐domstolen inte längre visar någon som helst sympati för ordningen som råder. Den svenska regeringen önskade innan inträdet i EU att anpassa monopollagstiftningen på alkoholområdet. Det gick huvudsakligen ut på att slå vakt om detaljhandelsmonopolet och samtidigt avskaffa import‐, export‐, partihandels‐ och tillverkningsmonopolen. Den anpassade politiken sattes på prov omedelbart Sverige blev medlemmar i EU. Detta skedde i det så kallade Franzénmålet där Harry Franzén åtalades vid Landskronas tingsrätt för att den 1 januari 1995, dagen då Sverige inträdde i EU, ha sålt vin i sin egen ICA‐butik som han antingen köpt på Systembolaget eller tagit in från Danmark. (Hettne, 2007)
Den danske generaladvokaten Elmer ansåg att det var överdrivet att kräva att annat medlemslands leverantör skulle ha en svensk mellanhand eller svensk partihandelstillstånd och underkasta den svenska alkoholinspektionens tillsyn, samt betala de avgifter som var förbundna därmed. EG‐domstolen gjorde däremot en helt annan bedömning än Elmer, som var deras generaladvokat. (Hettne, 2007) Domstolen valde att inte analysera det svenska systemet i sin helhet utan i två separata delar. Om upprätthållandet av Systembolaget överensstämde med proportionalitetsprincipen, som säger att myndigheterna inte får använda mer ingripande åtgärder än som krävs med hänsyn till ändamålet (Nationalencyklopedin, 2008), prövades inte överhuvudtaget utav EG‐domstolen.
Deras nuvarande resonemang stämmer överens med tidigare mål gällande fri rörlighet för varor. Resonemanget är också i överensstämmelse med utgångspunkterna i Franzéndomen. Det kan däremot ifrågasättas om det är rimligt att prövningen enligt artikel 28 och 31 EG skall se olika ut. Proportionalitetsprincipen brukar allmänt tillämpas i rättsprincip och skall vara tillämplig i all EG‐rättslig tillämpning.
Proportionalitetsprincipen är också tillämplig i alla andra undantagssituationer. Inte bara när det gäller det allmänna undantaget för fri rörlighet för varor, utan också vid tillämpningen av undantagen för den fria rörligheten för tjänster, personer och kapital.
(Hettne, 2007)
2.8 Beslut tagna på nationell nivå
Den sittande regeringen år 2005 lämnade in en regeringsproposition benämnd
”Nationella alkohol‐ och narkotikaplaner” (FHI 2, 2008). Det huvudsakliga innehållet i propositionen gällande alkohol är syftet att förebygga alkoholskador. Åren som avses i propositionen är 2006‐2010.
Det övergripande mål som föreslås i propositionen är att främja den svenska folkhälsan genom att minska de medicinska och sociala skadeverkningar som alkoholen har. För att nå målet skall insatser genomföras för att minska den totala alkoholkonsumtionen.
Prioritering ligger särskilt på att ingen alkohol skall förekomma under uppväxten, i samband med trafiken eller arbetslivet, utveckla fler alkoholfria miljöer samt att bekämpa den illegala alkoholhanteringen (FHI 2, 2008).
Alkohol‐ och läkemedelssortimentsnämnden har till uppgift att garantera att Systembolagets försäljningsmonopol inte är diskriminerande eller strider mot gällande EG‐rätt. Systembolagets handelsmarginal ska sättas efter objektiva kriterier som är lika för alla produkter. Beslut som Systembolaget har fattat angående leverantörers sortiment vad gäller avvisande eller godkännande, är nämndens uppgift att granska.
Systembolaget får inte utan regeringens medgivande förvärva aktier eller annan delaktighet i annat företag eller i annan näringsverksamhet. Grunden till det är att Systembolaget skall drivas utan vinstintresse (Systembolaget 4, 2008). Systembolaget får endast vara medlem i bostadsrättsförening eller delägare i fastighet eller fastighetsbolags lokaler som verksamheten bedrivs i (Systembolaget 5, 2008). Det är en övergripande målsättning att kommunen och polismyndighet skall ge sitt godkännande om Systembolaget vill flytta, lägga ner butik eller öppna en ny butik (Kammarkollegiet, 2008).
Det är författarnas, till artikeln, bestämda uppfattning att tillflödet av nya aktörer till detaljhandelsmarknaden för alkoholdrycker skulle medföra ett större tryck på att reducera alla restriktioner på alkoholmarknaden. Om alkohollagstiftningen i Sverige ändrades så att det blev möjligt att licensiera specialiserade alkoholbutiker, skulle det även bli svårt att kontrollera antalet licenser och tätheten av försäljningsställen genom att sätta höga priser på licenserna. Det skulle bli svårt att få ett godkännande för en EU‐
medlemsstat eftersom licensavgifter som överstiger kostnaderna för att kontrollera försäljningen kan tolkas som handelshinder. Baserad på en översikt av den internationella forskningslitteraturen om alkoholrelaterade skador, särskilt för unga, storkonsumenter och de försiktiga antaganden som gjorts är det författarnas, till artikeln, bedömning att konsekvenserna av att införa ett system med alkoholförsäljning i licenserade privata butiker skulle vara till nackdel för folkhälsa och säkerhet i Sverige.
(FHI 3, 2008)
Författarna till artikeln tror att försäljningen av öl och vin skulle flyttas från Systembolaget till dagligvaruhandeln om regeringen skulle släppa monopolet. Eftersom tätheten av försäljningsställen skulle öka och försäljningstiderna bli längre skulle den totala försäljningen av öl och vin öka och ersätta en del av spritförsäljningen.
Systembolagets försäljning skulle sannolikt sjunka dramatiskt och man skulle tvingas stänga eller minska öppettiderna i många butiker och hos många ombud, vilket skulle minska spritdryckernas tillgänglighet. (FHI 3, 2008)
2.9 Kommunal Nivå
I regeringens proposition (FHI 2, 2008) nämner de riktlinjer för hur kommunerna i Sverige skall agera för att följa de riktlinjer som satts upp i propositionen. Kommunerna skall förbättra sin information i skolorna samt utöka kontrollen i de miljöer där de dricks alkohol. Tillsynen av åldersgränser skall bli skärpt, med avseende på servering.
Föreningar skall även ges möjligheten att få ekonomiska bidrag, det samma gäller barn med missbrukande föräldrar (FHI 2, 2008).
Karlstad kommun arbetar med olika projekt och arbetsmetoder för att minska konsumtionen av alkohol och skadorna som alkoholen skapar. Rikspolisstyrelsen driver i Karlstad ett projekt för att förbättra samverkan kring brottsförebyggande arbete. I projektet ska polis och enskilda kommuner samverka kring olika områden och exempel
på de som prioriteras är; insatser mot användning av droger – fokus på ungdomar, våld i offentlig miljö – fokus på ungdomar och alkohol samt ytterligare områden vilka inte är relevanta för uppsatsens syfte. (Karlstad, 2008)
Karlstads kommun har tagit fram en drogpolitisk policy där syftet är att visa på den politiska viljan att förebygga alkohol‐ och drogmissbruk. Det anger även ett gemensamt förhållningssätt till drogfrågorna i kommunen och strukturera verksamheten för det drogförebyggande arbetet. Förändringarna inom alkoholpolitiken och de utmaningar Karlstads kommun står inför innebär att det behövs en tydlig viljeinriktning och tydlig riktlinje för det långsiktiga drogpolitiska arbetet i kommunen. Policyn utgår ifrån ett folkhälsoperspektiv och vänder sig till alla invånare i Karlstads kommun med särskilt fokus på barn och unga. (FHI 4, 2008)
Nollvisionen är ett annat samarbete som Karlstads kommun har med näringslivet där en arbetsmetod för att stävja försäljningen av alkohol‐ och tobaks varor till underåriga har arbetats fram. Visionen innebär bland annat en ständig dialog med näringslivet för att de skall skapa förändringarna tillsammans, men utan att gå in och styra och bestämma över annat än sitt ansvarsområde (FHI 4, 2008).
3. Metod
Metoddelen av uppsatsen syftar till att beskriva de förhållningssätt samt metoder författarna genomgående använt i uppsatsen. Vidare kommer en trovärdighetsdiskussion samt källkritik att presenteras.
3.1 Val av metod
Uppsatsens empiriska insamling består av intervjuer, författarna har därför valt att genomföra en kvalitativ studie. Enligt Patel & Davidson (2003) syftar den kvalitativa undersökningen till att skaffa en djupare kunskap än den fragmentiserade kunskap som erhålls vid användandet av en kvantitativ metod. Kvalitativt upplägg är även avsett att visa hur människor tolkar och förstår en given situation (Jacobsen, 2007).
3.2 Ansats
I denna uppsats har författarna valt att använda sig av en deduktiv ansats vid insamlandet av information. Enligt Jacobsen (2007) är en deduktiv ansats när författaren väljer att börja i teorin för att sedan gå till empirin (Jacobsen, 2007). Det deduktiva arbetssättet kännetecknas av att utifrån allmänna principer samt befintliga teorier drar slutsatser om enskilda händelser (Patel & Davidson, 2003). Vidare beskriver Jacobsen (2007) den deduktiva ansatsen genom att författaren först skaffar sig förväntningar om hur världen kan komma att se ut, och därefter samlar in empiri för att se om dessa antaganden stämmer överens med verkligheten (Jacobsen, 2007).
3.3 Förhållningssätt
Författarna ämnar tolka samt förstå det valda området och uppsatsen förhåller således till det hermeneutiska förhållningssättet (Patel & Davidson, 2003). En hermeneutiker anser att den mänskliga verkligheten är av språklig natur och att man genom språket skaffar sig kunskap om det som är genuint mänskligt (Patel & Davidson, 2003). Vid ett hermeneutiskt synsätt ligger forskarens egna kunskaper och erfarenheter till grund för att försöka att förstå samt tyda verkligheten (Lundahl & Skärvad, 1999).
3.4 Metod för undersökning
För att få ut bästa möjliga information i intervjuerna, har författarna valt att använda sig av öppna semi strukturerade intervjuer. Öppna i den formen att intervjuobjektet gavs möjlighet att tillföra egna tankar utanför den bestämda frågeställningen, samt semi strukturerad i den meningen av de förutbestämda frågorna låg till grund för intervjuns upplägg (Jacobsen, 2007). Enligt Bell (2006) erhålls då en uppsättning svar vilka är lätta att analysera och sammanfatta. Grunden till att intervjun är strukturerad är att en ansats utan någon form av strukturering leder till att informationen som samlas in blir så komplex att den blir oerhört resurskrävande att analysera (Jacobsen, 2007).
3.5 Datakällor
I denna uppsats används främst primärdata i form av de intervjuer författarna genomfört med de utvalda respondenterna. Enligt Patel & Davidson (2003) är primärkällor förstahandsrapporteringar och ögonvittnesskildringar. Författarna har även använt sig utav sekundärdata i form av beslut, information samt direktiv från de inblandade företagen samt regering. Enligt Jacobsen (2007) är det kvalitativa sekundärdata när de samlas in under beteckningen texter, med det menas existerande historier och berättelser som sedan tolkas utan författaren.
3.6 Genomförande
Uppsatsens empiri består av intervjuer. Dessa intervjuer har utförts genom att författarna givit de svarande möjlighet att besvara på det sätt som passar dem bäst. De alternativ som gavs var: telefonintervju, möte ute hos den svarande, eller svar via e‐post.
Den första kontakten med de svarande var via telefon, då författarna presenterade ämnet samt erbjöd den svarande att ta del av frågorna innan intervjun. För att ge en enhetlig bild har författarna valt att sammanställa intervjuerna i en likartad form oavsett intervjutyp, vilka presenteras i uppsatsens empiridel. De intervjuer som genomfördes via telefon spelades in i den mån det godkändes av intervjuobjektet. Enligt Bell (2006) bidrar inspelningen av en intervju till att full uppmärksamhet kan ges till respondent och det som sägs, något författarna önskade uppnå under intervjuerna.
3.7 Urval
Som grund till urvalet har de tre största livsmedelshandlarna i Karlstad valts ut, baserat på butiksstorlek. Företagen blir intressanta då dagligvarubutiker tillhandahåller alkoholprodukter i de länder där monopol inte existerar.
Vidare har Systembolaget samt kommunen valts ut, som orsak till detta ligger Systembolagets monopol på alkohol, samt kommunens insikt i de fördrag och bestämmelser som idag behandlas. Vid en eventuell avreglering av alkoholmonopolet påverkas marknaden i stort, inte enbart för enskilda livsmedelshandlare i Karlstad.
Författarna har valt att studera butikerna i Karlstad för att ge uppsatsen en lokal förankring i. Beslut gällande en eventuell alkoholförsäljning tas i det flesta fall inte inom de utvalda butikerna, utan på ledningsnivå inom respektive koncern. Det övergripande beslutet blir alltså nationellt, men påverkar även regionalt.
3.8 Trovärdighetsdiskussion
Enligt Bell (2006) bör all insamlad information kritiskt granskas gällande dess tillförlitlighet och giltighet oavsett metod för insamling. I beaktning bör även tas att den aktuella respondenten som tillfrågats i intervjun kan vara påverkad av händelser som styr dess åsikt, exempelvis läst i en dagstidning om den aktuella frågan (Bell, 2006).
Patel & Davidson (2003) skriver att validitet i kvalitativa studier kännetecknas av att rätt företeelse studeras. I en kvalitativ studie är ambitionen att upptäcka företeelser samt tolka och förstå innebörden, något författarna strävat efter i uppsatsarbetet. Vidare
skriver Patel & Davidson (2003) att en mer eller mindre medveten påverkan av det insamlade materialet sker när intervjuer skrivs ner. För att försöka minimera denna risk har författarna valt att spela in de intervjuer som var möjliga, samt bifoga de svar som erhölls i intervjuerna.
3.9 Källkritik
Då den tryckta litteraturen inom det valde ämnet har varit begränsat, har författarna valt att till stor del använda sig av information som finns tillgänglig på Internet. Detta i form av information från de berörda företagens egna hemsidor, men även artiklar från olika dagstidningar. Risken med att använda en elektronisk källa är att trovärdigheten kan ifrågasättas, då läsaren inte vet i vilken utsträckning materialet granskats innan det publicerat. Nackdelen med den tryckta litteraturen är att den i många fall kan vara ålderdomlig och på så sätt inte vara aktuell för det valda ämnet. Uppsatsens empiri del består av fem stycken intervjuer. Vid analys av materialet bör författaren alltid ta i beaktning att respondenten kan komma att vinkla det som sägs till fördel för de företag personen i fråga är anställds hos. Detta har författarna haft i åtanke vid analysdelen och på ett korrekt sätt försökt att kritiskt granskat det som sagts, samt även ställt de svar som erhållits mot annan relevant information.
4. Empiri
Uppsatsens empiri del består av de intervjuer författarna genomfört med de lokala livsmedelshandlarna i Karlstad, Karlstad kommun, samt Systembolaget i Karlstad. De frågor som ställdes till livsmedelshandlarna, ICA Maxi, Konsum Värmland samt Hemköp redovisas nedan. Författarna har valt att sammanfoga fråga samt svar i respektive intervju för att ge läsaren en enhetlig bild samt översikt.
4.1 Intervju, ICA Maxi
Författarna genomförde en telefonintervju med ICA‐handlare Christer Johansson1. Under intervjun ställdes åtta stycken frågor, vilka syftade till att klarföra ICA Maxi i Karlstads position i de frågor som var aktuella.
Enligt Christer Johansson ställer sig ICA Maxi Karlstad positiva till en avreglering av alkoholmonopolet, men tror att avregleringen inte kommer ske inom den närmsta framtiden. Butiken väljer att prioritera de mål som ligger dem närmast i tiden, exempelvis avregleringen av Apotekets monopol samt deras försäljning av den typen av varor. Butiken har ännu inte utarbetat en direkt plan till hur deras försäljning kan komma att se ut. De tankegångar som finns idag är att de som matbutik endast är intresserade av att sälja dryck till den mat de säljer. Christer Johansson beskriver att butiken eftersträvar att sälja vad de kallar för ”Den kompletta måltiden”.
Vidare beskriver Christer Johansson ICA Maxis styrkor och svagheter kontra Systembolaget. Bland styrkor ansåg han att deras höga servicegrad och de generösa öppettiderna, 08‐22, vara bland deras främsta. Butikens svagheter är att det inte finns någon kunskap inom det nya området som skulle uppstå vid en eventuell avreglering.
Systembolaget har en stor kunskap om deras produkter, något ICA Maxi saknar och de måste troligtvis köpa in den aktuella kompetensen.
Vid frågan om ICA Maxis fördelar samt nackdelar som kommer med en avreglering av alkoholmonopolet anser Christer Johansson att fördelarna främst är att det blir en öppen marknad med fler aktörer, vilket förhoppningsvis gynnar kunden både produktmässigt samt kvalitetsmässigt. Nackdelar som beskrivs är att det kommer bli svårt för ICA Maxi som butik att veta om deras kunskap kommer vara tillräckligt för att klara av en försäljning av detta slag, med avseende på ålderskontroll samt kvalitén på de alkoholrelaterade produkterna. Christer Johansson tror inte det kommer innebära några större problem att rubba systembolagets position på marknaden. Om produkterna släpps fria på marknaden kommer det bli en stor mängd försäljningsställen, vilket kommer tvinga systembolaget att antingen starta fler butiker eller konkurrera på annat sätt. Exempelvis genom att sälja mer exklusiva varor än vad andra aktörer säljer. Vidare tror Christer Johansson att de flesta butiker kommer välja att ta med produkterna i sitt sortiment. Enligt Christer Johansson har ICA Maxi Karlstad inga direkta planer kring vilket sortiment butiken själva skall ha. Tankar som finns är just kring dryck till den mat som säljs, samt att importera lite nya viner. Exempelvis viner som serveras på restauranger och inte säljs på Systemet. Han poängterar dock att han tycker att Systembolaget idag är väldigt duktiga på att ta in bra produkter.
1 Christer Johansson, Handlare ICA Maxi Karlstad. 2008‐12‐11
Enligt Christer Johansson är varken snatteri eller ålderskontroller något problem på ICA Maxi Karlstad. Butiken genomför kontinuerligt egna kontroller och samarbetar även med kommunen i något som kallas för ”Nollvisionen”, vars mål är att klass II Öl inte skall säljas till minderåriga. Deras eget kassasystem säger även till kassören att kontrollera legitimation när alkoholhaltiga drycker säljs. Vidare berättar Christer Johansson att han anser att branschen har en resa att göra inom detta område eftersom många nya situationer kommer uppstå samt att mänskliga misstag kommer att göras.
4.2 Intervju, Konsum Värmland
Författarna genomförde intervjun med Klas Olsson2 på Konsum Värmland via telefon.
Enligt Klas Olssontar inte Konsum Värmland någon ställning till ett eventuellt avreglerande av alkoholmonopolet, detta på grund av de stadgar Konsum Värmland har.
Han säger att företaget istället avvaktar på vilka beslut som tas och anpassar sig sedan efter vad marknaden säger utan att ha en egen åsikt i frågan. Därför har Konsum Värmland följaktligen ingen direkt plan till hur deras försäljning kan komma att se ut, utan låter det bero på i vilken form en eventuell avreglering blir gällande starksprit, vin eller starköl. Däremot säger Klas Olsson eftersom att bygga butiker är något föreningen är bra på och har erfarenhet utav finns en beredskap, inför en eventuell försäljning av alkohol, inom organisationen.
Bland de styrkor som Konsum Värmland har gentemot Systembolaget nämner Klas Olsson bland annat deras tillgänglighet och öppettider. Deras svagheter kan vara att systembolaget har ett sortiment som föreningen inte har och säkerhetsaspekterna som spelar in då det handlar om hantering av alkohol. Vid frågan om vilka fördelar och nackdelar Konsum Värmland ser med en avreglering av alkoholmonopolet anser Klas Olsson att en fördel är tillgängligheten för konsumenterna till alkohol. Detta är även risken eller nackdelen enligt Klas Olsson, att skadorna från alkohol ökar, något han anser man vet sedan tidigare.
Gällande Konsum Värmlands möjlighet till att rubba Systembolagets marknadsposition anser Klas Olsson att Systembolaget är duktiga på sitt sortiment och att sälja det samt att sortimentet är brett. Sen är frågan huruvida deras fördel med tillgängligheten kan spela in. Vidare har Konsum Värmland ingen direkt strategi kring vilket sortiment eller placering som varorna kommer att finnas vid en eventuell avreglering. Föreningen skall se vad som släpps fritt gällande sortiment och efter det se hur anpassningen kommer att ske vad gäller sig själva samt utrymmet. Leverantörer är något de har och det är inget orosmoment för Konsum Värmland. Angående om några problem med snatteri eller ålderskontroller vid tidigare alkoholförsäljning säger Klas Olsson att det har förekommit problem vid kontroll av legitimation, men att föreningen är väldigt noggranna med åldergränser gällande alkohol och tobak. Vidare berättar han att Konsum Värmland arbetat fram flera olika tekniska lösningar för kontroller, bland annat att bandet stannar vid köp av alkohol. Gällande snatterier är inte alkoholvaror mer representerade än någon annan del av sortimentet.
2 Klas Olsson, Informationsansvarig Konsum Värmland, 2008‐12‐15
4.3 Intervju, Hemköp
Intervjun med Roger Eriksson3, som är KC på Hemköps butik genomfördes via e‐post.
Enligt Roger Eriksson ställer sig Hemköp positiva till en avreglering av alkoholmonopolet. Hemköp har även utarbetat en plan, eller ”skiss” som Roger själv beskriver det, till hur arbetet skall gå till vid en eventuell försäljning av alkoholvaror.
Styrkor som Hemköp har gentemot Systembolaget vid försäljning är att butikerna kan sambandsexponera varorna, exempelvis mat och vin tillsammans.
Bland fördelarna samt nackdelarna som finns vid en avreglering av alkoholmonopolet nämner Roger Eriksson som fördel att Hemköp kommer att få en merförsäljning av varor. Som nackdel säger han att större och ökat problem med att snatterier samt oönskade kunder inne i butiken. Vidare tror Roger Eriksson att det kommer bli svårt för Hemköp att rubba den starka position som systembolaget idag har. Det varusortiment som kan tänkas säljas är vin samt öl, men inga direkta funderingar kring vilka leverantörer som skall användas existerar. Problem kring snatterier eller ålderkontroller finns enligt Roger Eriksson inte i något större omfattning hos Hemköp i Karlstad.
4.4 Intervju, Karlstad Kommun
Författarna har valt att delvis anpassa frågorna efter den svarande för att dessa skall vara så aktuella som möjligt. Nedan redovisas svar som erhölls vid telefonintervjun med Torbjörn Tetzlaf4, Alkoholinspektör Karlstad Kommun via telefon.
Enligt Torbjörn Tetzlaf kommer vi få se en avreglering av alkoholmonopolet men inte inom en snar framtid, utan snarare inom en 10 års period. EU vill avskaffa det regeringsmonopol som idag finns och ersätta det med ett företagsmonopol, men vid en senare tidpunkt. Vid frågan vad det skulle innebära för försäljningen av alkoholhaltiga drycker i Karlstad om alkoholmonopolet avregleras säger Torbjörn Tetzlaf att vi troligtvis kommer få se en ökad försäljning samt konsumtion. Troligtvis kommer det även leda till en sämre kvalité på de produkter som säljs eftersom han tror att människor väljer produkter efter sin egen ekonomi. I förlängningen kommer detta även leda till att människor inte vill betala lika mycket för alkohol på restauranger, eftersom prisskillnaden kommer bli större än vad den är idag.
Gällande fördelar samt nackdelar som finns med en avreglering av alkoholmonopolet nämner Torbjörn Tetzlaf bland nackdelarna att kvalitén kommer att bli sämre då stora lager kommer inhandlas utav livsmedelbutikerna. Den ökade försäljningen kommer även leda till fler olyckor och brott. Fördelar som finns är att en avreglering skulle kunna vara den bredd av produkter som olika livsmedelsbutiker och Systembolag skulle kunna erbjuda.
Gällande om det kommer bli svårt för konkurrenter att rubba systembolagets position tror Torbjörn Tetzlaf att det snarare är en ekonomisk fråga. Han anser att människor kommer att välja pris före kvalité eftersom möjligheten att handla ett sämre vin för 20
3 Roger Eriksson, TC Hemköp Karlstad, 2008‐12‐15
4 Torbjörn Tetzlaf, Alkoholinspektör Karlstad Kommun, 2008‐12‐10
kronor i butiken istället för att välja det lite bättre vinet på Systembolaget för 40 kronor kommer att finnas. Vid frågan om kommunen har utarbetat någon plan för hur de skall möta en eventuell avreglering säger Torbjörn Tetzlaf att det sköts centralt utav det statliga folkhälsoinstitutet (FHI). Gällande samarbete mellan polis, näringsliv samt kommun finns redan ett sådant och detta skulle bara anpassas om frågan blir aktuell.
4.4 Intervju, Systembolaget Karlstad
Nedan de följer svar vi erhöll från vår e‐post intervju med butikschefen för Systembolagets butik i centrala Karlstad, Ylva Eriksson5.
Enligt Ylva Eriksson kommer vi inte se en avreglering av alkoholmonopolet inom en snar framtid då opinionsindex just nu ligger högre än på länge. Systembolaget har däremot inte utarbetat någon plan på hur deras försäljning kan förändras vid en eventuell avreglering. Vid frågan gällande styrkor respektive svagheter säger Ylva Eriksson att deras styrkor är den kunskap företaget besitter inom området, samt att försäljning bedrivs utan något vinstintresse med det sociala ansvaret som deras viktigaste uppgift. Som svaghet nämner hon deras begränsade öppethållande.
Gällande fördelar och nackdelar som finns med en avreglering av alkoholmonopolet anser Ylva Eriksson att det bara finns nackdelar. Bland dessa nämner hon ett större alkoholmissbruk, fler unga som får problem, mer misshandel och enorma kostnader för företag eftersom sjukskrivningar ökar. Ylva Eriksson tror att det kommer bli svårt för konkurrenter att rubba deras position, men säger även att Systembolaget bara kommer finnas kvar på marknaden så länge svenska folket vill ha dem kvar. Inga planer kring förändringar i sortimentet eller leverantörer vid en avreglering samt ökad konkurrens finns utarbetad.
Angående problem vid snatteri eller ålderskontroller säger Ylva Eriksson att just ålderskontrollen är deras viktigaste uppdrag, men hon erkänner att det inte alltid är så lätt att bedöma. Systembolaget lägger därför stora resurser på att utbilda personalen i just dessa frågor. Snatteri är enligt Ylva Eriksson något som tyvärr förekommer inom all handel och även hos dem.
5 Ylva Eriksson, Butikschef Systembolaget Karlstad, 2008‐12‐05
5. Analys
I uppsatsens analysdel kommer författarna att behandla den teori samt empiri som tagits upp, detta för att analysera samt besvara de frågeställningar som valts ut.
5.1 Politisk påverkan vid en eventuell avreglering
Enligt alkoholinspektören vid Karlstad kommun, Torbjörn Tetzlaf, kommer en avreglering ske inom en 10 års period. EG:s danska generaladvokat Elmer anser att det svenska alkoholmonopolet borde avregleras bland annat på grund av de överdrivna kraven på andra medlemsländers leverantörer skall ha en svensk mellanhand eller svensk partihandelstillstånd. (Hettne, 2007) Om avreglering skulle ske tror Torbjörn Tetzlaf att vi skulle se en ökad tillgängighet av alkohol samt en ökad försäljning, det i sin tur skulle leda till fler olyckor samt fler brott. I en undersökning gjord av folkhälsoinstitutet skulle en avreglering leda till att tätheten av alkoholförsäljning ökar och även försäljningstiderna bli längre och det i sin tur skulle leda till en ökad försäljning av främst öl och vin. (FHI 1, 2008) Författarna, till artikeln gjord av folkhälsoinstitutet, har uppfattningen att tillflödet av nya aktörer till detaljhandelsmarknaden för alkoholdrycker skulle vara en nackdel för folkhälsa och säkerhet i Sverige (FHI 1, 2008) I linje med Torbjörn Tetzlafs åsikt anser propositionen att åtgärder gällande främjandet av den svenska folkhälsan bör genomföras för att minska den totala alkoholkonsumtionen. Detta för att minska de sociala samt medicinska skadeverkningar alkohol har (FHI 1, 2008).
Regering vill föra en alkoholpolitik som begränsar tillgången av alkohol och minskar konsumtionen av den (Regeringen 3, 2008). Därför fanns det, innan inträdet i EU, en önskning att anpassa monopollagstiftningen på alkoholområdet just för att uppnå de mål som ämnar att främjad folkhälsa genom en minskad tillgänglighet av alkohol och dess olika skadeverkningar. Den anpassade politiken sattes genast på prov genom det så kallade Franzénmålet, där Harry Franzén åtalades efter att han sålt vin i sin egen ICA‐
butik. Regeringen fick igenom sitt önskemål på villkoret att Systembolagets försäljningsmonopol inte skulle vara diskriminerande eller strida mot gällande EG‐rätt.
Systembolagets handelsmarginal ska därför sättas efter objektiva kriterier som är lika för alla produkter och beslut som Systembolaget har fattat. Det är alkohol‐ och läkemedelssortimentsnämndens uppgift att granska att det efterlevs. Beslutet har gjort att varje månad läggs offertförfrågningar ut på Systembolagets hemsida. Där kan godkända leverantörer göra sina förfrågningar som senare granskas baserat på de lanseringsplaner gjorda på deras årliga lanseringsstrategi. (Kammarkollegiet, 2008).
Om en avreglering skulle ske anser Torbjörn Tetzlaf att nackdelarna skulle bli en försämrad kvalité och en ökade försäljningen, som i sin tur skulle leda till fler olyckor och brott. Kommunen har utarbetat en plan för hur de skulle möta en eventuell avreglering där samarbete mellan polis, näringsliv samt kommun skulle anpassas efter restriktionerna. Ett samarbete som redan finns är Nollvisionen som Karlstads kommun har med näringslivet där en arbetsmetod för att stävja försäljningen av alkohol‐ och tobaksvaror till underåriga. (FHI 4, 2008). Regeringen vill att kommunerna skall förbättra sin information i skolorna samt utöka kontrollen i de miljöer där de dricks alkohol (FHI 4, 2008).
5.2 Systembolagets position samt medvetenhet
Enligt Ylva Eriksson kommer Systembolaget finnas kvar så länge deras tjänster efterfrågas av kunderna. Hon tror däremot inte på en avreglering, då opinionsindex är högre än på länge. Detta går tvärt emot vad de kontaktade personerna på ICA Maxi, Hemköp, Konsum Värmland samt Karlstad kommun anser. Samtliga tror på en avreglering inom en 10 års period. Sett till Jobbers (2005) ”SWOT” analys anser samtliga tillfrågade livsmedelshandlare att Systembolaget styrkor idag är att de har en stark position, brett sortiment samt god kunskap inom området. Ylva Eriksson delar deras åsikter gällande den kunskap Systembolagets besitter, och nämner även att deras försäljning bedrivs utan vinstintresse. Deras svaghet är enligt henne att de har begränsade öppettider, vilket är en svaghet gentemot de öppettider livsmedelshandlarna har.
Bland de nackdelar som en avreglering skulle medföra talar Ylva Eriksson om det ökade alkoholmissbruket bland unga och företagens ökade kostnader vid sjukfrånvaro. Hennes tankar delas med den sittande regeringen som vill föra en alkoholpolitik vilken begränsar tillgången och efterfrågan på alkohol. Insatserna som regeringen vill genomföra skall resultera i ett minskat missbruk och ett uppskjutande av alkoholdebuten. (Regeringen 3, 2008)
Sett till de distributionsvägar Systembolaget använder sig finns det Enligt Ylva Eriksson idag inga planer på förändringar. Idag använder sig Systembolaget av en urvalsprocess där samtliga godkända dryckesleverantörer tas i beaktning (Systembolaget 2, 2008). I dagsläget använder sig Systembolaget av över 200 leverantörer, varav V&S är en av dem (Vin & Sprit, 2008).
Folkhälsoinstitutet visar upp en studie som redovisar att en ökning utav försäljningsställen av alkoholhaltiga drycker skulle leda till en ökning av bland annat 16 miljoner sjukskrivningsdagar per år (FHI 1, 2008). Butiksansvarig på Systembolaget i Karlstad, Ylva Eriksson, tror att en nackdel av en avreglering skulle leda till enorma kostnader för företagen då sjukskrivningarna skulle öka.
En konkurrensfördel för Systembolaget är att de drivs utan vinstintresse. Detta ger dem möjligheten att konkurrera prismässigt på andra villkor än butiker och kedjor vilka måste visa upp en vinst (Porter, 2004). Som tidigare nämnts i uppsatsen är Systembolagets egen åsikt till varför de idag är ensam aktör på marknaden:
”Systembolaget finns till av en enda anledning: De alkoholrelaterade problemen blir mindre om alkohol säljs utan vinstintresse.”
(Systembolaget 1, 2008)
