• No results found

Riktlinjer för att fullgöra skolplikten på annat sätt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Riktlinjer för att fullgöra skolplikten på annat sätt"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Dokumenttyp

Riktlinje Fastställd av

Barn- och utbildningsnämnden Beslutsdatum

2019-12-12, § 133 Giltig till Tills vidare Dokumentansvarig

Barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för

Barn- och utbildningsnämnden Granskad/ reviderad Diarienr.

2019-162 611 Sida 1(3)

Riktlinjer för att fullgöra skolplikten på annat sätt

1. Bestämmelser

På begäran av vårdnadshavare kan barn- och utbildningsnämnden bevilja att en elev får fullgöra skolplikten på annat sätt än vad

skollagen i övrigt anger. Bestämmelserna finns i skollagen (2010:800) 24 kap. 23–25 §§.

Medgivande kan lämnas för som mest ett år i taget, och för att

ansökan ska kunna beviljas måste följande tre punkter vara uppfyllda:

• verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,

• behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och

• det finns synnerliga skäl.

Skolplikt gäller för barn som är bosatta i Sverige. Den gäller inte för barn, som trots att de är folkbokförda i Sverige, varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola (7 kap. 2 § skollagen).

Riktlinjerna gäller grundskolan. För gymnasieskolan finns särskilda regler vid studier utomlands.

2. Bedömning och beslut

Verksamhetschef fattar beslut i ärendet på barn- och utbildningsnämndens delegation.

För att en verksamhet ska kunna bedömas som ett fullgott alternativ till den ordinarie verksamheten måste den i huvudsak motsvara grundskolans krav och mål, även om det finns ett visst

bedömningsutrymme. Insynen i verksamheten ska kunna tillgodoses.

Att det ska finnas synnerliga skäl innebär att ett beviljande sker med stor restriktivitet. Bedömningen utgår från elevens intresse och kräver mycket starka skäl. För att avgöra om synnerliga skäl föreligger görs en helhetsbedömning av elevens situation.

I det fall eleven är utomlands längre än sex månader kan det bli aktuellt att pröva om utlandsvistelsen är att bedöma som varaktig.

Eleven är då inte skolpliktig och ansökan prövas inte i sak.

3. Uppföljning

Rektor vid elevens hemskola ansvarar för att elevens resultat och hur verksamheten i övrigt fungerar följts upp. Vårdnadshavare ansvarar för att dessa uppgifter finns rektor tillhanda. I det fall det alternativa sättet att fullgöra skolplikten på inte fungerar eller i det fall det inte ges möjlighet till insyn ska beviljandet återkallas.

(2)

Sida 2(3)

4. Finansiering

I det fall ansökan om att fullgöra skolplikten på annat sätt beviljas utgår ingen ersättningen från Marks kommun. I vissa fall är det möjligt för utlandsskolor att begära statsbidrag för elever. Mer information om detta finns på skolverkets hemsida,

www.skolverket.se.

5. Ansökan

Ansökan skickas till:

Marks kommun

Barn- och utbildningsförvaltningen 511 80 Kinna

Förutom personuppgifter för vårdnadshavare och elev behöver ansökan innehålla:

− Tidsperiod som ansökan avser

− De särskilda skäl eleven har för att fullgöra skolplikten på annat sätt

− Vid vilken skola skolplikten ska fullgöras

− Information om skolverksamheten där skolplikten ska göras, och på vilket sätt den är ett fullgott alternativ till ordinarie skolverksamhet

− Vilka möjligheter det finns för insyn i den tänkta skolverksamheten

Handläggningstiden är ungefär en månad, varför ansökan måste göras i god tid före avresa.

(3)

Sida 3(3)

Utdrag ur skollagen (2010:800)

7 kap. 2 §

Barn som är bosatta i Sverige har skolplikt enligt föreskrifterna i detta kapitel.

Skolplikt gäller dock inte barn som varaktigt vistas utomlands eller vars förhållanden är sådana att det uppenbarligen inte kan begäras att barnet ska gå i skola.

Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap. 2 § andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn.

24 kap. 23 §

Ett skolpliktigt barn får medges rätt att fullgöra skolplikten på annat sätt än som anges i denna lag.

Medgivande ska lämnas om

1. verksamheten framstår som ett fullgott alternativ till den utbildning som annars står barnet till buds enligt föreskrifter i denna lag,

2. behovet av insyn i verksamheten kan tillgodoses, och 3. det finns synnerliga skäl.

24 kap. 24 §

Medgivande enligt 23 § får lämnas för upp till ett år i sänder. Under dess giltighetstid ska det prövas hur verksamheten utfaller. Medgivandet ska återkallas, om det kan antas att förutsättningarna enligt 23 § inte längre finns.

Ett beslut om återkallelse av ett medgivande gäller omedelbart, om inte annat beslutas.

24 kap. 25 §

Frågor enligt 23 och 24 §§ prövas av barnets hemkommun eller, om barnet har sådan funktionsnedsättning som enligt 7 kap. 6 § kan vara grund för att fullgöra skolplikten i specialskolan, av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

References

Related documents

Medan byråkraten argumenterar för skolplikten vs det demokratiska fostransuppdraget i förhållande till klimatfrågans relevans argumenterar demokraten snarare för

Ange orsak till utlandsvistelse Kultur- och utbildningsförvaltningen Läroverksgatan 17, 335 32, Gnosjö. Blankett för ansökan om upphörande

Studier eller forskning för vilka det lämnas studiemedel, stipendier eller lön Om ja, ange vilken institution/lärosäte:. Kulturarbete på vilket vederbörandes huvudsakliga

Vi i HRF ska värna barnens rätt till en bra start i livet genom att arbeta för att landstingets habilitering tar en aktiv roll för att ge alla hörselskadade barn och ungdomar

For instance, the French shipping company CMA CGM, which is based in Marseille and is the world’s third largest transporter of seaborne freight, has openly welcomed the ‘Belt

Om Katrineholms kommun bedömer att barnet vistas varaktigt i utlandet och därför inte omfattas av svensk skolplikt, har hemkommunen ett ansvar för barnet så länge som barnet

• Personalen har ansvar för att hålla anläggningen trygg och säker och har därmed också rätten att upprätthålla ordningen i anläggningen samt agera mot besökare som

Ovannämnda principer belyser olika faktorer som bidrar till en praktikgemenskap och i studien har dessa principer använts som analysverktyg för att skapa förståelse och kunskap