GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK lag il
14000 000238712
Läroplan för gymnasieskolan
S K O L Ö V E R S T Y R E L S E N
b e r U t b i l d n i n g s f ö r l a g e t S t o c k h o l m Supplement 121
Fastställt 1984-06-12 Dnr 5040-84:1287
Tvåårig träteknisk linje
Åk1 Gemensamt
Separata exemplar kan beställas genom Liber
Kundtjänst Utbildning 162 89 STOCKHOLM Tel. 08 739 91 00
Läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70) består av en allmän del (del I), som är gemensam för samtliga linjer, samt av supp
lement (del II) för skilda linjer o c h specialkurser.
Den allmänna delen (del I) innehåller av Kungl M a j : t fastställda mål och riktlinjer för gymnasieskolan, tim- o c h kursplaner (mål och huvudmoment i enskilda ämnen) för gymnasieskolans lin
jer samt av SÖ utfärdade allmänna anvisningar för gymnasie
skolans verksamhet.
Supplementdelen (del II) återger tim- o c h kursplaner (mål o c h huvudmoment) fogar till dessa i förekommande fall delmo
ment och årskursfördelningar samt ger allmänna riktlinjer för undervisningens bedrivande i de olika ämnena.
Föreliggande supplement ersätter sidorna 7 — 52 i supplemen
tet 2 årig Träteknisk linje s o m u t k o m 1970.
Med tanke på den fortlöpande läroplansöversynen är det an
geläget att erfarenheter av läroplanens tillämpning som görs på skolorna delges SÖ.
Stockholm i december 1984
Skolöverstyrelsen
® 1984 Skolöverstyrelsen och Liber Utbildningsförlaget
ISBN 91-40-71322-9 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
L i b e r T r y c k S t o c k h o l m 1 9 8 4 3 4 9 4 3 1
INNEHÅLL
T I M P L A N 6
M Å L 8
H U V U D M O M E N T 8
S v e n s k a 8
A r b e t s l i v s o r i e n t e r i n g 9 I d r o t t 1 0
K O M M E N T A R E R T I L L K U R S P L A N 1 1
Delmoment 11
1. A l l m ä n m a s k i n k u n s k a p 1 4
2 . G r u n d l ä g g a n d e m a t e r i a l k u n s k a p 2 0 3 . R i t n i n g a r 2 4
4 . M a s k i n a r b e t e 2 6
5 . L i m n i n g o c h f a n e r i n g 3 5 6 . S a m m a n s ä t t n i n g 4 0 7 . Y t b e h a n d l i n g 4 3
8 . S k ö t s e l a v m a s k i n e r o c h v e r k t y g 4 6 9 . P n e u m a t i k 4 8
1 0 . K o n s t r u k t i o n o c h p l a n e r i n g 5 1
Tvåårig träteknisk linje (Tr
Antal veckotimmar Ämne
Svenska
Arbetslivsorientering Träteknik
1)
Idrott
Timme till förfogande Engelska
B- eller C-språk Religionskunskap Psykologi
Samhällskunskap Konsumentkunskap Matematik
Bild eller musik
Årskurs 1
4 1 30-27
2 1
Årskurs 2 Gren Vs, Mo, Bb
3
1 32
2
Summa 38 38
1
) Träteknik innefattar arbetsteknik och fackteori enligt följande (tidsangivelsen för fackteori är riktpunkt i den mån fackteorin icke enligt SÖ:s anvisningar helt eller delvis integreras med ar
betsteknik) .
Arbetsteknik 24-21
Fackteori 6
26 6
Vs = verkstadssnickare Mo = modellsnickare Bb = båtbyggare
2) Inom ramen av tre veckotimmar kan en elev välja ett av dessa ämnen en
ligt timplanen och kursplanen för ämnet på tvåårig ekonomisk, social eller teknisk linje.
Klass som är sammansatt av elever från
två årskurser får delas i årskursgrupper
under högst fyra veckotimmar i fackteori
Träteknisk linje
G e m e n s a m t
G r e n f ö r v e r k s t a d s s n i c k a r e G e m e n s a m t G r e n f ö r m o d e l l s n i c k a r e G e m e n s a m t
G r e n f ö r b å t b y g g a r e
T e r m i n 1 T e r m i n 2 T e r m i n 3 T e r m i n 4
TPATKKNISK LINJE
MAL Eleven skal 1 genom unde: v : i*, ningen i t rå t ek ru k
mhamta kunskaper om rad.'k :_n<-r , verktyg och material samt om lamp] iga bearbetnings- och t:, ] iverkrii ngsitvtoder
skaf fa sig grundläggande l'ai d ig het er .1 maskinell och ma i a; • e!l beai be tn i ng ,
utveckla förmågan H l i n hämta .informat ioner och data i s 11 u k 11 o n e r , r i t: n i n g a r , t a b e 1 i e r o d y 1,
förvärva insikt oro säkerhetsföreskrifter av olika sias -ch deras til lampning,
utveckla förmågan att rakt ta och analysera sociala for - hållanden på arbetsplatsen samt
förvarva insikt om yrkes och arbetsförhållandens föränd - e r1lghet.
HUVUDMOMENT ^Maskiner och handverktyg.
'---'Materia 1 a v o 11 k a s 1 a g . [ I
L - J Konstruktionspnnci per .
r —
'—'Maskinell och manuell bearbetning.
D Montering.
P L - J Arbetsplatsens ir.i 1 jof rågor .
Svenska
.MÅL Undervisningen i svenska skall ge eleverna vidgade kun
skaper om språket och litteraturen och utveckla deras för
måga att använda språket. Detta skall ske i sådana former och med sådant undervisningsstoff att elevernas personliga utveckling främjas och att de forbereds för såväl fort satta studier som k o m m a n d e samhälls - och yrkesliv.
Eleverna skall alltmer självständigt och i meningsfulla sammanhang arbeta med olika språkliga uttrycksformer for att lära kanna, bedöma ocb bruka spåket och litteraturen som medel för information, påverkan, kontakt ocn konstnär
ligt skapande Det t,i innebar
att eleverna genera a 11 själva pröva och använda skilda ut
t rycks forner i tal och skritt får sådana kunskaper och far -
digheler att de med säkerhet och ti 11 tro till egen förmåga
kan redovisa sakförhållanden och uttrycka tankar, åsikter
och känslor,
olika löneformer och deras effekter på arbetets utförande riskerna i arbetet och medinflytande,
innebörden i och tillämpningen av lagar och avtal som reg
lerar förhållandena i arbetslivet samt stimuelras att en
gagera sig i frågor som gäller arbetets villkor i övrigt, arbetsförmedlingens uppgifter och hur man söker anställ
ning samt
olika anställningsformer.
HUVUDMOMENT •
• •
• •
• •
•
Arbetet.
Arbetsmiljön.
Arbetsplatsens organisation Ekonomi.
Arbetsmarknaden.
Samhällsfrågor.
Samhällsaspekter på datoranvändningen.
Anställningen.
Idrott
MÅL Eleven skall genom undervisningen i idrott
skaffa sig rekreation, god kondition och allsidig träning av rörelseapparaten,
inhämta kunskap om och färdighet i arbetsteknik,
förvärva förståelse och intresse för fysisk aktivitet samt uppöva samarbetsvilja och organisationsförmåga.
HUVUDMOMENT Gymnastik.
Dans.
• •
O Bollspel.
C-Ipri idrott.
O Orientering.
• Skridskoåkning
• •
• •
Simning.
Arbetsteknik.
Funktionär- och ledarskap, organistionskunskap.
Teori.
11
^ K O L u V F R S T Y R F L S F N I'sy
S u p p 1 tanunL
T R Ä T 1'- K X 1 K , a r s k u r s 1
D e l m o m e n t
()
7 8
9
1 0
R i k t t i d e r
A l l m ä n m a s k i n k u n s k a p 4 0
G r u n d 1 ä g g a n d e m a t e r i a 1 -
k u n s k a p 3 0
R i t n i n g a r 7 5
M a s k i n a r b e t e 6 4 5
L i m n i n g o c h f a n e r i n g 5 5
S a m m a n s ä t t n i n g 9 0
Y t b e h a n d l i n g 3 0
S k ö t s e l i v m a s k i n e r o c h
v e r k t y g 5 0
P n e u m a t i k 1 5
K o n s t r u k t i o n o c h p l a n e r i n g 5 0
I n n e h å l l e t i ä m n e t h a r s t r u k t u r e r a t s s å a t t å r s k u r s 1 u t g ö r t ö r s t a e t a p p e n i e n t v å å r i g g r u n d l ä g g a n d e u t b i l d n i n g .
H u v u d m o m e n t e n g e r ö v e r s i k t ö v e r o c h o r i e n t e r i n g o m ä m n e t s t o t a l a o m f a t t n i n g i n o m l i n j e n . 1 d e l m o m e n t e n u t v e c k l a s f ö r v a r j e å r s k u r s ä m n e s i n n e h å l l e t m e r a i d e t a l j .
F ö r d e l m o m e n t e n a n g e s r i k t t i d e r f ö r u n d e r v i s n i n g e n . D e s s a m o t s v a r a r b r u t t o l e k t i o n s a n t a l e t f ö r ä m n e t e n l i g t t i m p l a n e n , ( b e r ä k n a t e n l i g t d e t l ä g r e v e c k o t i m t a l e t - 2 7 ) . V i d p l a n e r i n g m å s t e t i d s b o r t f a l l f ö r h e l g e r , l o v d a g a r o d b e a k t a s .
V i s s o m f ö r d e l n i n g a v a n g i v e n r i k t t i d m e l l a n o c h i n o m d e o l i k a d e l m o m e n t e n k a n e r f o r d r a s v i d d e t p r a k t i s k a g e n o m f ö r a n d e t , b l a b e r o e n d e p å e l e v e r n a s v a r i e r a n d e f ö r k u n s k a p e r , m a t e r i e l - t i l l g å n g o c h a n d r a l o k a l a f ö r h å l l a n d e n .
U n d e r v i s n i n g e n f å r i d e n u t s t r ä c k n i n g s o m d e t b e d ö m s l ä m p l i g t
f ö r l ä g g a s t i l l a r b e t s s t ä l l e u t a n f ö r g y m n a s i e s k o l a n . 1 v i s s a
s a m m a n h a n g k a n ä v e n s t u d i e b e s ö k g e e n b e t y d e l s e f u l l i n b l i c k
o c h b a k g r u n d f ö r u n d e r v i s n i n g e n i ä m n e t . H u r s t o r o m f a t t n i n g
d e s s a i n s l a g b ö r f å b e r o r b l a p å i v i l k e n u t s t r ä c k n i n g l ä m p
l i g a s t u d i e t i l l f ä l l e n k a n e r h å l l a s . O m u n d e r v i s n i n g e n a n o r d
n a s s o m i n b y g g d u t b i l d n i n g m i n s k a r e l l e r b o r t f a l l e r h e l t b e
h o v e t a v d e s s a i n s l a g .
D a k l a s s e n ä r s a m m a n s a t t a v e l e v e r f r å n t v å å r s k u r s e r s a m t v i d i n b y g g d u t b i l d n i n g o c h d a d e t i ö v r i g t k r ä v s f ö r a t t e r - h ä l l a e t t o p t i m a l t u t n y t t j a n d e a v r e s u r s e r n a o e . h e n t i l l f r e d s s t ä l l a n d e u n d e r v i s n i n g s s i t u a t i o n , f a r ä m n e t d e l / i s i a r b e t s - t e k n i k o c h f a c k t e o r i i h ö g s t d e t a n t a l v e c k o t i m m a r s o m f r a m g å r / i v t i m p l a n e n .
V i d u n d e r v i s n i n g e n s k a l l s t o r v i k t 1 ä g g a s v i d i n ö v a n d e t a v r i k t i g a a r b e t s s t ä l l n i n g a r o c h r ä t t .'.it t n i n g a v a r b e t s s t y e . k e n , e f t e r s o m d e t t a u n d e r l ä t t a r a r b e t e t o c h m i n s k a r d e r i s k e r f ö r y r k e s s k a d o r s o m ä r s p e c i e l l t ö v e r h ä n g a n d e v i d a r b e t e i m a s k i n e r d ä r m a t n i n g e n s k e r f ö r h a n d .
A n v i s a d e s k v d d s a n o r d n i n g å r s k a l l o v i 1 1 k o r 1 i g e n a n v ä n d a s .
F ö r a t t e l e v e r n a s k a l l f å u p p l e v a d e r o l l e r s o m d e s e n a r e k o m m e r i k o n t a k t m e d i a r b e t s l i v e r , b ö r d e i v i s s t u r o r d n i n g t i l l d e l a s u p p g i f t e r a t t e x e m p l e v i s v a r a " s k v d d s o m b u d " o c h v a r a d e l a n s v a r i g a f ö r v e r k t y g o c h a n d r a h j ä l p m e d e l , b e l y s n i n g o c h s t ä d n i n g . U p p g i f t e r n a m å s t e n a t u r l i g t v i s t i l l d e l a s m e d u r s k i l l n i n g o c h ö v e r v a k a s . F r å g a n o m s o l i d a r i t e t o c h j ä m l i k h e t m å s t e s ä r s k i l t b e a k t a s .
S k y d d s - o c h m i l j ö f r å g o r s a m t f r å g a n o m e n e r g i h u s h å l l n i n g b e h a n d l a s s ä r s k i l t i n o m f l e r a d e l m o m e n t . U t b i l d n i n g e n s k a r a k t ä r o c h i n n e h a l l k r ä v e r d o c k a t t f r å g o r n a b e a k t a s i / i l l a s a m m a n h a n g d ä r d e h a r a k t u a l i t e t o c h a n k n y t n i n g .
F ö r u t b i l d n i n g i a r b e t s t e k n i k , d e l m o m e n t e n 4 - 7 m a s k i n a r b e t e , l i m n i n g o c h f a n e r i n g / s a m m a n s ä t t n i n g s a m t y t b e h a n d l i n g k r ä v s a n s k a f f n i n g a v l ä m p l i g a ö v n i n g s a r b e t e n . D e s s a ö v n i n g s a r b e t e n k a n u t g ö r a s a v l e g o a r b e t e n t i l l i n d u s t r i e r e l l e r a v e g e n t i l l v e r k n i n g f ö r f ö r s ä l j n i n g . K n s i d i g a t i l l v e r k n i n g a r i
s e r i e r f å r i n t e f ö r e k o m m a . O b j e k t e n m å s t e v ä l j a s m e d u t g å n g s p u n k t f r å n v a d s o m k a n e n g a g e r a o c h s t i m u l e r a t i l l p r o b l e m l ö s n i n g a r o c h e n s u c c e s s i v k u n s k a p s - o c h f ä r d i g h e t s u t v e c k l i n g .
U t b i l d n i n g e n i d e l m o m e n t e n 4 - 7 s k a 1 1 b e s t å a v
g r u n d l ä g g a n d e ö v n i n g a r ( i b l a n d p ä ö v n i n g s b i t a r ) s a m t
t i l l v e r k n i n g a v e n k l a r e m a s s i v a o c h f a n e r a d e m ö b l e r , i n r e d n i n g a r , o c h s n i c k e r i e r . Ö v n i n g s u p p g i f t e r n a s k a 1 1 s ä m y c k e l s o m m ö j 1 i g t u t f ö r a s i m a s k i n .
V i s s a i g r u n d u t b i l d n i n g e n i n g å e n d e a v s n i t t , s å s o m s å g n i n g ,
r i k L h y v l i n g o c h p u t s n i n g k r ä v e r g a n s k a o m f a t L a n d e t i l l ä m p
n i n g s ö v n i n g a r f ö r i n l ä r a n d e t a v d e n m a n u e l l a f ä r d i g h e t s o m
e r f o r d r a s . I n ö v a n d e t a v d e s s a f ä r d i g h e t e r b o r l i g g a i b ö r j a n
a v f ö r s t a t e r m i n e n o c h i n t e s p r i d a s ö v e r e n l ä n g r e t i d s r v m d ,
e f t e r s o m d e n f o r t s a t t a u t b i l d n i n g e n b y g g e r p ä a t t d e s s a f ä r
d i g h e t e r b e h ä r s k a s p å e L t t i l l f r e d s s t ä l l a n d e s ä t t . D e t ä r
d ä r f ö r l ä m p l i g t a t t r e d / m i b ö r j a n a v f ö r s t a t e r m i n e n l ä g g a
i n f ö r d e n n a t r ä n i n g l ä m p l i g a o b j e k t .
DELMOMENT RIKTTIDER
1 Allmän maskinkunskap
1.1 Ordning på arbetsplatsen 2
1.2 Allmänt om risker vid ma-
skinarbete
1 . 3 Yrkeshygien 1
1 .4 Brandrisker 1
1.5 Varselmarkering 1
1.6 Den elektriska faran 1
1.7 Personlig skyddsutrustning 1
1.8 Åtgärder vid olycksfall 1
1.9 Verktygsmaterial 3
1.10 Spånskärande bearbetning 5
1.11 Maskinelement 4
1 . !2 Elektriska motorer 1
1.13 Maskiner och maskinverktyg 15
1.14 Handmaskiner 2
Syfte och innehåll Kommentarer
1 Allmän maskinku;;s]:ap
Eleven skall genom sina studier
skaffa sig grundläggande kunskap om maskinelement, elmotorer och elutrust
n i n g , samt maskiners och maskinverk
tygs konstruktion och funktion, även
som om de vanligast förekommande hand
maskinerna och handverktygen,
inhämta kännedom o m mera allmänt före
kommande risker och faromoment som kan ge upphov till yrkesskador samt
skaffa sig kunskap om skyddsanordningar
o c h deras rätta användning.
15
S y f t e och innehåll Kommentarer
Ordning på arbetsplatsen
Arbetsplatsens ordnande Lokala ordningsfrågor Trivse 1 f rågor
Lagarbe te
Orientera eleverna om vad som bör iakttas ifråga om arbetsplatsens ordnande för att rätt arbetsställning skall erhållas. Gå också översiktligt igenom vilka anordningar som kan underlätta arbetet.
Betona ordningens betydelse för den allmänna trivseln.
Ge en orientering o m lokala ordnings- och skyddsföreskrifter avseende arbetslokalen, tvätt- och omklädningsrum samt övriga all
männa utrymmen.
Gå igenom grundreglerna för lagarbete, instruktion för hjälpare etc.
1.2 Allmänt o m risker vid Eleverna skall vid studiernas början ges
maskinarbete grundläggande kunskaper om olycksfalls
riskerna vid snickerimaskiner.
Gå noggrant igenom följande tre faktorer som vanligen är yttersta orsaken till olycks fa 11:
1 hög skärhastighet
2 handmatning
3 heterogent material i arbetsstyckena
Redogör överskådligt och lättfattligt för hur man i allmänhet kan eliminera dessa ri sker.
Inskärp hos eleverna att risker i samband med hög skärhastighet kan förebyggas genom användande av skyddshuvar och sprängskydd, genom kontinuerliga kontroller av verktyg och fastsättningsanordningar och genom an
vändande av verktyg med godsfasta skär.
Verktyg får aldrig användas för högre varv
tal än det tillåtna.
Visa att handmatning ofta kan ersättas med matningsanordningar av olika slag.
Om handmatning förekommer är det viktigt
att eleverna får lära sig att använda på-
skjutare, tillhållare och styranordningar
av olika slag. Dessa anordningar underlättar
arbetet och fingrarna behöver inte komm >. : °
nära bearbetningsstället.
S y f t e o c h i n n e h a l l
S p r i c k o r o c h a n d r a f e l a k t i g h e t e r k a n m e d f ö r a a t t a r b e t s s t y c k e t v i d b e a r b e t n i n g e n b e t e r s i g p å e t t s ä t t s o m i n t e ä r f ö r u t s e t t , I n s t r u e r a e l e v e r n a a t t b e s i k t a a r b e t s • s t v e k e n a o c h b o r t s o r t e r a s å d a n a s o m k a n m e d f ö r a f a r a .
K o m m e n t a r e r
1 . 3 Y r k e s h v g i e n
B e t o n a h u r v i k t i g e n r i k t i g a r b e t s s t ä l l n o c h r ä t t f a t t n i n g a v a r b e t s s t y c k e t ä r d a i g ä l l e r a t t f ö r h i n d r a y r k e s s k a d o r .
F ö r g i f t n i i i g s r i s k e r L u f t f ö r o r e n i n g a r B u 1 1 e r
G e e l e v e r n a k u n s k a p o m d e m a t e r i a l f r ä m s t : f ö r l i m n i n g o c h y t b e h a n d l i n g , s o m k a n g e u p p h o v t i l l a l l e r g i e r o c h h u d s j u k d o m a r o c h o m h u r m a n s k a l l h a n d s k a s m e d d e s s a m a t e r i a l
IX' material och arbetsprocesser som kan ge u p p h o v t i l l f ö r g i f t n i n g a r e l l e r a n d r a o b e h a , s k a l l ä g n a s s ä r s k i l d u p p m ä r k s a m h e t .
K l e v e r n a s k a l l r e d a n v i d b ö r j a n a v s t u d i e r n . u p p m ä r k s a m m a s p ä r i s k e r n a f ö r b u l l e r s k a d o r o c h \ ä n j a s v i d a t t a n v ä n d a h ö r s e l s k y d d .
4 B r a n d r i s k e r
, l d f a r l i g a v ä t s k o r i 1 d s 1 ä c k n i n g m a t e r i a 1.
K l e v e r n a s k a l l g e s k ä n n e d o m o m d e i n o m l o k a l e n a n v ä n d a e l d f a r l i g a v ä t s k o r n a h v e t a u n d e r v i l k a v i l l k o r d e s s a f å r a n v ä n d a s o c h s k a l l f ö r v a r a s . V a r j e e l e v m å s t e o c k s å k ä n n a t i l l e l d s l ä c k n i n g s m a t e r i a l e n s p l a c e
r i n g o c h a n v ä n d n i n g . V a r s e l m a r k e r i n g
S k y d d s å t g ä r d e r S v m b o l e r
K l e v e r n a s k a l l i b ö r j a n a v s t u d i e r n a l ä r a s i g a t t t y d a s k y d d s f ä r g e r o c h s y m b o l e r f ö r v a r s e 1 m ä r k e r i n g .
1 . 6 D e n e l e k t r i s k a f a r a n
S t r ö m m e n s i n v e r k a n p å m ä n n i s k o k r o p p e n V a r j e e l e v m å s t e f å k ä n n e d o m o m v i l k a r i s k e r N å g o t o m g ä l L a n d e b e s t ä m m e l s e r f ö r s k a d o r g e n o m e l e k t r i s k s t r ö m s o m n o r m a l t H a n d m a s k i n e r o c h s k a r v d o n k a n f ö r e l i g g a p å a r b e t s p l a t s e n .
V a r j e e l e v s k a l l o c k s å k ä n n a t i l l h u r m a n
r ä t t h a n d h a r o c h v å r d a r e 1 - h a n d m a s k i n e r ,
h a n d l a m p o r s k a r v d o n o c h d y l i g t s a m t a t t i n
s t a l l a t i o n e r o c h r e p a r a t i o n e r a v e l - a n l ä g g
n i n g a r e n d a s t f å r u t f ö r a s a v b e h ö r i g f a c k
m a n .
17
Svit. e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
lin o r i e n t e r i n g s k a l l o c k s å g e s o m h u r m a n s k a l l t a h a n d o m d e n s o m s k a d a t s g e n o m e l e k t r i s k s t r ö m .
I . 7 P e r s o n l i g s k y d d s u t r u s t n i n g
:
\ l ä d s e 1
S k v d d s k 1 ä d e r i.jgons k y d d H ö r s e l s k y d d A n d n i n g s r n a s k e r S k v d d s a 1 v o r
E l e v e r n a s k a l l o r i e n t e r a s o m v i k t e n a v a t t a n v ä n d a l ä m p l i g a o e h ä n d a m å l s e n l i g a a r b e t s k l ä d e r . D e s k a l l o e k s ä k ä n n a t i l l v i l k a s i t u a t i o n e r s o m k r ä v e r a n v ä n d a n d e t a v p e r s o n l i g s k y d d s u t r u s t n i n g , v i l k a s l a g a v s å d a n u t r u s t n i n g s o m s k a l l f i n n a s t i l l g ä n g l i g o c h h u r d e n a n v ä n d s .
! . H Å t g ä r d e r v i d o l y c k s f a l l
1 .
1) V e r k t v g s m a t e r i a 1
E l e v e r n a s k a l l r e d a n f r å n b ö r j a n g e s k ä n n e d o m o m d e n l o k a l a o l y c k s f a l l s b e r e d s k a p e n .
V e r k t v g s s t å l L e g e r i n g a r
O r i e n L e r i n g o m h ä r d m e t a l l
E l e v e r n a b ö r k ä n n a t i l l e g e n s k a p e r n a b e t r ä f f a n d e s k ä r p a o c h h å l l b a r h e t h o s d e s t å l - k v a l i t é e r s o m a n v ä n d s t i l l v e r k t y g . D e b ö r o c k s å v e t a v i l k a s l a g a v v e r k t y g d e o l i k a k v a 1 i 1 6 e r n a ä r 1 ä m p 1 i g a t i l l .
1 . 1 0 S p ä n s k ä r a n d e b e a r b e t n i n g
S k ä r v e r k t . v g s v i n k 1 a r
V e r k t y g s f o r m f ö r b e a r b e t n i n g l ä n g s m e d f i b r e r n a , t v ä r s ö v e r f i b r e r n a o c h i ä n d t r ä
S k ä r h a s t i g h e t
N
!a t n i n gs ha s t i ghe t M e a - o c h m o t m a t n i n g S p a n b r y t n i n g
V a r j e e l e v m å s t e h a g r u n d l ä g g a n d e k u n s k a p e r o m a l l m ä n t g i l t i g a p r i n c i p e r f ö r s p å n s k ä r - a n d e b e a r b e t n i n g .
F ö l j a n d e s k ä r v e r k t y g s v i n k l a r s k a l l g e n o m g å s : s p å n v i n k e l , e g g v i n k e l s a m t t a n g e n t i e l l o c h r a d i e 1.1 s l ä p p n i n g s v i n k e 1 .
V e r k t y g s v i n k l a r n a s s t o r l e k s a m t s k ä r e n s u t f o r m n i n g f ö r b e a r b e t n i n g l ä n g s m e d f i b r e r n a , t v ä r s ö v e r f i b r e r n a o c h i ä n d t r ä s k a l l n o g a g e n o m g å s .
R e d o g ö r f ö r v a d s o m m e n a s m e d s k ä r h a s t i g h e t o c h v i l k a s k ä r h a s t i g h e t e r s o m n o r m a l t f ö r e k o m m e r v i d o l i k a s l a g a v b e a r b e t n i n g .
F a k t o r e r n a f ö r v a l a v r ä t t m a t n i n g s h a s t i g h e t
g e n o m g å s l i k s o m p r i n c i p e r n a f ö r m e d - o c h m o t -
m a t n i n g , s p å n b i l d n i n g o c h s p å n b r y t n i n g .
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
1.11 M a s k i n e l e m e n t
S k r u v f ö r b a n d A x l a r o c h l a g e r
D e v a n l i g a s t e m a s k i n e l e m e n t e n g å s i g e n o m , v a r v i d s ä r s k i l d v i k t l ä g g s v i d s k r u v a r s o c h s k r u v i ö r ban(i s hallfasthet" o c h d e r a s a n v ä n d n i n g f ö r f a s t s ä t t n i n g a v v e r k t y g e f t e r s o m d e t t a ä r a v s t o r b e t y d e l s e f ö r s ä k e r h e t e n .
12 E l e k t r i s k a m o t o r e r
V i d g e n o m g å n g e n a v m a s k i n e l e m e n t i n g å e n d e i t r a n s m i s s i o n e r o c h d y l i g t s k a l l u n d e r v i s n i n g e n i n n e f a t t a ä v e n ö v n i n g a r i b e r ä k n i n g a v u t v ä x 1 i n g s f ö r h å 1 l a n d e n .
O l i k a t y p e r a v m o t o r e r F r e k v e n s o m f o r m a r e
S t a r t a p p a r a t e r , m o t o r s k y d d o c h s ä k r i n g a r
E l e v e r n a s k a l l v i d s t u d i e r n a s b ö r j a n g e s e n g r u n d l ä g g a n d e ö v e r s i k t o m d e n e l - u t r u s t n i n g s o m f i n n s i v e r k s t a d e n .
G å ö v e r s i k t l i g t i g e n o m d e o l i k a m o t o r e r n a s o c h s t a r t a p p a r a t e r n a s k o n s t r u k t i o n o c h funk
t i o n .
1 . 1 3 M a s k i n e r o c h m a s k i n v e r k t y g
K o n s t r u k t i o n o c h f u n k t i o n i f r å g a o m f ö l j a n d e m a s k i n e r m e d t i l l h ö r a n d e v e r k t y g o c h a n n a n u t r u s t n i n g :
K a p s å g K l v v s å g J u s t e r s å g
B a n d s å g R i k t h y v e 1 P l a n h y v e 1
L å n g h å 1 s b o r r m a s k i n S t ä m m a s k i n
F r ä s m a s k i n T a p p m a s k i n
l a p p f r ä s m a s k i n B a n d p u t sina s k i n B r e d b a n d p u t s m a s k i n V e r t i k a l p u t s m a s k i n P r o f i l p u t s m a s k i n C e n t r u m t a p p b o r r m a s k i n F a n e r p r e s s
B o r r m a s k i n S 1 i p m a s k i n S k å p p r e s s L i m t r i a n g e 1 R a m p r e s s F a n e r k 1 i p p
F a n e r k 1 i s t r i n g s m a s k i n
U n d e r v i s n i n g e n i d e t t a a v s n i t t s k a l l s a m o r d n a s m e d u n d e r v i s n i n g e n i a r b e t s t e k n i k ( d e l m o m e n t 4 m a s k i n a r b e t e ) .
T y n g d p u n k t e n l ä g g s p å d e m a s k i n e r s o m i n g å r i s k o l a n s u t r u s t n i n g . Ö v r i g a i n o m y r k e t a n v ä n d a m a s k i n e r s k a l l p å d e t t a s t a d i u m e n d a s t b e r ö r a s i o r i e n t e r a n d e f o r m .
U n d e r v i s n i n g e n s k a l l o m f a t t a r e s p e k t i v e m a s k i n e r s k o n s t r u k t i o n o c h f u n k t i o n s a m t d e t i l l m a s k i n e n a n v ä n d a v e r k t y g e n o c h h j ä l p a n - o r d n i n g a r n a . D e n f ö r m a s k i n e n s p e c i e l l a a r - b e t s t e k n i k e n , n o g g r a n n h e t s g r a d e n o c h p r o d u k t i o n s k a p a c i t e t e n , g e n o m g å s ä v e n .
I b l a n d k a n d e t v a r a l ä m p l i g t a t t m e d t e x d i a b i l d e r o c h p l a n s c h e r v i s a k o n s t r u k t i o n s d e t a l j e r s o m ä r d o l d a e l l e r s v å r å t k o m l i g a f ö r i n s y n , i ö v r i g t b ö r d e n e g n a m a s k i n - o c h v e r k t y g s u t r u s t n i n g e n a n v ä n d a s s o m å s k å d n i n g s - m a t e r i e 1 .
G e e x e m p e l p ä e n e r g i å t g å n g o c h k o s t n a d e r n a
f ö r e n e r g i . F r a m h å l l v i k t e n a v b e s p a r i n g .
19
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
l. I 4 H a n d m a s k i n e r
F 1 - o c h l u f t d r i v n a h a n d m a s k i n e r f ö r s å g n i n g , b o r r n i n g , p u t s n i n g o c h skruvdragni n g
F ö r - o c h n a c k d e l a r m e d e l - r e s p e k t i v e l u f t - d r i v n a m a s k i n e r skall b e l y s a s , t e x d e r a s e g e n s k a p e r v a d g ä l l e r v r i d m o m e n t o c h v a r v t a l samt d e r a s s t o r l e k i f ö r h å l l a n d e t i l l e f f e k t etc .
F l e v e r n a s k a l l k ä n n a till d e e l - o c h luft- d r i v n a h a n d m a s k i n e r n a s k o n s t r u k t i o n o c h f u n k t i o n samt v e t a u n d e r v i l k a f ö r u t s ä t t n i n g a r d e ä r l ä m p l i g a att a n v ä n d a .
C å noggrant i g e n o m v i l k a risker s o m f ö r e
ligger v i d a n v ä n d a n d e t av h a n d m a s k i n e r .
D K L M O M E N T
2 G r u n d l ä g g a n d e m a t e r i a l k u n s k a p
2 . 1 T r ä e t s b y g g n a d
2 . 2 T r ä e t s f e l a k t i g h e t e r
2 . 3 T r ä e t s m e k a n i s k a e g e n s k a p e r
2 . 4 O l i k a t r ä s l a g
2 . 5 F a n e r
2 . 6 P l v w o o d
2 . 7 L a m e 1 1 t r ä
2 . 8 S p å n s k i v o r
2 . 9 B o a r d
R I K T T I D E R
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
2 G r u n d l ä g g a n d e m a t e r i a l k u n s k a p
E l e v e n s k a l l g e n o m s i n a s t u d i e r
s k a f f a s i g k u n s k a p o m d e v a n l i g a s t f ö r e k o m m a n d e t r ä s l a g e n s e g e n s k a p e r , b e a r b e t b a r h e t , a n v ä n d n i n g o c h f ö r e - korns t ,
s k a f f a s i g k u n s k a p o m v a n l i g e n f ö r e k o m m a n d e h a l v f a b r i k a t a v t r ä s å s o m f a n e r , p l v w o o d , l a m e l l t r ä , s p å n s k i v o r . b o a r d s a m t
u t v e c k l a s i n f ö r m å g a a t t v ä l j a r ä t t v i r k e s k v a l i t é f r å n t e k n i s k o c h e s t e t i s k s y n p u n k t
2 . 1 T r ä e t s b y g g n a d
S t a m m e n s u p p b y g g n a d V e d e n s u p p b y g g n a d G e I l e n s u p p b y g g n a d
T r ä v ä v n a d e n s k e m i s k a b y g g n a d T r ä e t s f u k t m e k a n i k
L ä g g s t o r v i k t v i d s j ä l v a s t a m m e n s u p p b y g g n a d a v s e e n d e å r s r i n g a r , t e x t u r e t c s o m ä r a v b e t y d e l s e f r å n e s t e t i s k o c h t e k n i s k s y n p u n k t , u t a n a t t d ä r f ö r t r ä n g a f ö r d j u p t i c e l l e n s u p p b y g g n a d .
B e h a n d l a ö v e r s i k t l i g t t r ä e t s b y g g n a d s å
a t t e l e v e r n a f ö r s t å r e x e m p e l v i s v a r f ö r
v i s s a t r ä s l a g k r y m p e r m e r ä n a n d r a , v a r
f ö r v i s s t v i r k e k r ö k e r s i g e l l e r b l i r
s k e v t v i d t o r k n i n g o c h v a d s o m k a n h ä n d a ,
m e d e n f ä r d i g p r o d u k t s o m t i l l v e r k a t s a v
v i r k e s o m h a f t f e l f u k t k v o t e l l e r v a r i t
o j ä m n t t o r k a t .
21
Syfte och innehåll Kommentarer
;reppen kärn- och ytvecl samt olika för- sågningsmetoders inverkan på träets textur och tekniska egenskaper behandlas.
2.2 Träets felaktigheter Snedf ibri ghet
Övervallningar och ärr Vindbräckor
Kvi star
Fel beroende på krympning och sväll- ning
Svampar och svampangrepp Insekter och insektsangrepp Bearbetningsfe1
2.3 Träets mekaniska egenskaper Tryckhål1 fasthet
DraghålIfasthet Böj hållfasthet KlyvhålIfasthet
Hållfasthet vid nötning Hårdhet
Seghe t Elasticitet
Olika förändringar i träet bör visas så långt möjligt med hjälp av praktiska försök och demonstrationer.
Gå igenom definitioner och provningsme
toder vad gäller hållfasthotsegenskaper hos trä.
I utbildningen bör ingå enkla laborationer som visar dels hur olika träslags egen
skaper varierar i förhållande till varandra och dels att variationerna inom ett och samma träslag kan vara ganska stora, be
roende bl a på fiber- och årsringsriktning samt på träets ålder.
Försök bör också göras som visar hur olika fuktkvot och temperatur påverkar egenskap
erna främst seghet och elasticitet.
2.4 Olika träslag
Inom träindustrin vanligast an
vända svenska och utländska träslag
Varje elev bör lära sig känna igen de van
ligast förekommande träslagen och varia
tionerna i struktur och textur inom olika delar av stammen.
Eleverna bör också känna till väsentliga och för respektive träslag speciellt viktiga egenskaper såsom bearbetbarhet vid maskinar- bete eller handarbete och vid ytbehandling.
Praktiskt belyses detta med åskådningsma
terial samt försök och laborationer som ut
förs av eleverna.
Gå också igenom de lämpliga användnings
områdena för respektive träslag med
hänsyn tagen till egenskaper, bearbetbarhet,
utseende och pris.
Syfte och innehåll Kommentarer
2.5 Faner
2.7 Lamellträ
Översiktligt orienteras också om trädens utseende, växtformer och växtplatser.
Ti 11verkningsmetoder Spärrfaner
Ytfaner
2.6 Plywood
Ti 11verkningsmetoder Användning
Kvalitetsbestämmelser Händelsformer
Orientera om olika tillverkningsme
toder för framställning av svarvat och knivskuret faner, och om lämpliga trä
slag för spärrfaner och kvalitetskrav, händelsformer etc.
Skillnader i utseende mellan svarvat och knivskuret faner och vilka faktorer i övrigt som kan påverka fanerets utseende bör ele
verna känna till likaså vilka felaktigheter hos faner såsom sprickbildning, missfärg- ning och bearbetsningsfe1 som kan förekomma Orientera om metoderna för lagring av faner
Plywoods uppbyggnad, egenskaper och till
verkning belyses.
Plywoods lämplighet som konstruktionsma
terial vid tillverkning av snickerier, in
redningar och möbler diskuteras.
Gå igenom gällande kvalitetsbestämmelser.
Orientera om hände 1sformer, format och tjocklekar, likaså om lagring av ply
wood, torkning och acklimatisering.
Olika slag av lamellträ Uppbyggnad
Tillverkning Användning
Kvalitetsbest ämme1 ser Händelsformer
Orientera om olika system för upp
byggnad av lamellträ och om olika tillverk
ningsmetoder såsom storproduktion och egen tillverkning.
Eleverna bör känna till lämpliga träslag för kärna och faner.
Lamellträ som konstruktionsmaterial vid tillverkning av olika slag av inredningar och möbler behandlas.
Gå igenom vilka kvalitetsbestämmelser och märkningssystem som gäller.
Orientera om händelsformer, tormat
och tjocklekar, likaså om lagring av lamell
trä, torkning och acklimatisering.
23
Syfte och innehåll Kommentarer
2.8 Spånskivor T i 1 lverkning Egenskaper Användn ing Händelsformer
Orientera om tillverkning av spånskivor.
Eleverna bör känna till spånskivornas egen
skaper, främst då böjhållfasthet , hårdhet, vikt, svällning och krympning samt fuktbe
ständighet. Dessa egenskaper belyses bäst genom jämförande försök med andra material.
Även skruv- och limförbands hål Ilas t het be
handlas .
Spånskivor som konstruktionsmaterial vid tillverkning av olika slag av inredningar och möbler behandlas.
2.9 Board
Orientera om handelsformer, format och tjocklekar, och om lagring av spån
skivor, torkning och acklimatisering.
Olika slag av board
Uppbyggnad och tillverkning Egenskaper
Användning Händelsformer
Orientera om de vanligast förekommande typerna om kvaliteterna av board (träfiber
skivor) , deras uppbyggnad, tillverkning och egenskaper, såsom hållfasthet, hårdhet, svällning och krympning. Fuktbeständighet hos board behandlas i relation till andra material som kan ha samma användning.
Orientera om handelsformer, format och
tjocklekar, och om lagring av board,
torkning och acklimatisering.
DELMOMENT RIKTTIDER 3 Ritningar
3.1 Ritmaterielens användning 8
3.2 Ritningsregler 10
3.3 Arbetsritningar 50
3.4 Frihandsteckning 7
Syfte och innehåll Kommentarer
3 Ritningar
Eleven skall genom sina studier skaffa sig grundläggande kunskap om projektionsläran och om för yrket gällande ritningsregler samt utveckla sin förmåga att läsa och förstå arbetsritningar samt att upprätta enkla ritningar och skisser 3.1 Ritmaterielens användning Ritmaterie1
Ritningsformat
Förvaring av ritningar
Konstruktion av för yrket grund
läggande geometriska figurer
3.2 Ritningsregler Projektions1 ärans grunder Skalor
Textning med blyerts Måttsättning
Snittmarkeringar och snitt Symboler
3.3 Arbetsritningar
Undervisningens huvudsakliga uppgift är att lära eleverna läsa ritningar.
Genom prov som inledning till delmomentet bör läraren skaffa sig kännedom om elevernrs förkunskaper. Om dessa varierar mycket, bör undervisningen bedrivas individuellt så att alla elever finner motivering för vad de skall lära in.
Vid undervisningen skall Sveriges Mekanför- bunds standardcentrals (SMS) ritningsrrgler tillämpas.
Tillämpningsövningarna bör redan från början utgöras av enkla detaljer och konstruktioner som har direkt anknytning till yrket.
Detalj- och sammanställningsritningar Grunderna för upprättande sammanställningsritningar gående.
av detalj- behandlas
och
in-
25
S y f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
T i l l ä m p n i n g s ö v n i n g a r i s y f t e a t t lära e l e v e r n a läsa r i t n i n g a r a n o r d n a s i e r f o r d e r l i g o m f a t t n i n g . Ö k a e f t e r hand s v å r i g h e t s g r a d e n o c h låt e l e v e r n a bl a l ö s a e n k l a k o n s t r u k t i o n s u p p g i f t e r .
3.4 F r i h a n d s t e c k n i n g
S k i s s r i t n i n g P e r s p e k t i v r i t n i n g D e t a 1 j r i t n i n g
E n k l a ö v n i n g a r a n o r d n a s i u p p r i t n i n g av
d e t a l j e r , k o n s t r u k t i o n e r o c h i d é s k i s s e r i
o l i k a p r o j e k t i o n e r s a m t p e r s p e k t i v .
DELMOMENT RIKTTIDER 4 Maskinarbete
4.1 Sågning i kapsåg 12
4.2 Sågnirig i klyvsåg 40
4.3 Sågning i justersåg 60
4.4 Sågning i bandsåg 20
4.5 Skärning av faner i fanerklipp 15 4.6 Fogklistring av faner i maskin 20
4.7 Hyvling i rikthyvel 35
4.8 Hyvling i planhyvel 20
4.9 Fräsning i fräsmaskin 130 4.10 Skärning av tapp och slits i ^
tappmaskin
4.11 Tappfräsning i tappfrasmaskin 35 4.12 Borrning i borrmaskin 12 4.13 Stämning i stämmaskin 20 4.14 Borrning i långhålsborrmaskin 20 4.15 Flerhålsborrning i centrumtapp- ^
borrmaskin
4.16 Putsning i bandputsmaskin 30 4.17 Putsning i vertikal bandputs-
maskin
4.18 Slipning i bredbandputsmaskin 40
4.19 Mallar och fixturer 11
4.20 Påritningsmallar 5
Syfte och innehåll Kommentarer
4 Maskinarbete
Eleven skall genom sina studier skaffa sig grundläggande kunskap om principer för användning och tillverk
ning av mallar och fixturer,
27
Syfte och innehåll Kommentarer
inhämta kännedom om hjälpanordningar för matning, fastspänning och tran
sport av arbetsstycken,
skaffa sig grundläggande färdighet i användning av skilda maskintyper och med olika förutsättningar som grund ut
veckla sin förmåga att välja lämpliga maskiner, verktyg och metoder för olika arbetsuppgifter samt
skaffa sig färdighet att Inta riktiga arbetsställningar och att så använda skyddsanordningar och hjälpmedel att uppkomsten av yrkesskador förhindras 4.1 Sågning i kapsåg
Gå igenom maskinens konstruktion och användningsområde.
Redogör för maskinens speciella faromoment och skyddsanordningar.
Lägg stor vikt vid att lära eleverna be
tydelsen av val av virke som tillgodoser önskade krav på ekonomiskt utbyte och kv a 1 i t e t .
Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Kapsågning
Insättning av så
:»klinga Orientering om sågklingor Bearbetningsmetode r
4.2 Sågning i klyvsåg Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Klyvsågning Breddj ustering Bearbetningsmetoder
Gå igenom maskinens konstruktion och användningsområde.
Redogör för maskinens speciella faromoment och skyddsanordningar.
Redogör för och visa hur man i olika situa
tioner använder sig av hjälpanhåll, på- skjutare och stödbock.
Klargör hur man med utgångspunkt från virkets dimension och bearbetbarhet väljer rätt sågklinga.
Eleverna måste lära sig anpassa bearbet
ningsmetoden till virkets beskaffenhet och till kraven på kvalitet och ekonomiskt utbyte. Hur bearbetningsfel kan uppkomma och avhjälpas berörs också i detta samman
hang.
Syfte och innehåll Kommentarer
4.3 Sågning i justersåg Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Kant rensågning Breddjustering Längdjuster ing
Kapning av korta bitar ur långt arbetsstycke
Utsågning av kilformigt arbetsstycke Insättning av sågklinga
Orientering om sågklingor Bearbetningsmetoder
4.4 Sågning i bandsåg Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Klyvning mot anhåll Kontursågning
Uppsättning av bandsågblad Orientering om bandsågblad Bearbetningsmetoder
Gå igenom maskinens konstrukti vändningsområde.
Redogör för maskinens speciell och skyddsanordningar.
Redogör för och visa hur man i tioner använder hjälpanhåll oc Klargör hur man med utgångspun betsstyckets dimension, bearbe krav på ytnoggrannhet väljer r Olika bearbetningsmetoder som las är
sågning längs med fibrerna sågning tvärs över fibrerna
sågning av fanerade arbetsstycken
sågning av spånskivor, plastlaminat och liknande.
Vikten av att arbetet utförs med stor måttnoggrannhet och ytfinhet skall särskilt framhållas och eleverna skall läras att ut
föra inställningar och kontrollmätningar med tolkar och skjutmått.
Redogör för maskinens speciella faromoment och skyddsanordningar.
Redogör för och visa hur man i olika situa
tioner använder hjälpanhåll, påskjutare och stödbock.
Gå igenom hur man med hänsyn till arbetets art väljer rätt sågblad.
Klargör orsakerna till uppkomsten av bear
betningsfel och metoderna för deras av- hj ä1parde.
Eleverna skall känna till hur otillåtna måttavvike1 ser påverkar efterföljande be
arbetning.
Gå igenom maskinens konstruktion och an
vändningsområde .
on och an-
a faromoment
olika situa- h påskjutare.
kt från ar- tbarhet och ätt sågklinga.
skall behand-
Klargör orsakerna till uppkomsten betningsfel och metoderna att avh d em.
av bear-
j äl pa
29
Syfte och innehåll Kommentarer
Eleverna skall känna till maskinens och bearbetningsmetodernas begränsning vad det gäller mattnoggrannhet och ytfinhet.
4.5 Skärning av faner i fanerklipp Orientering om maskinen
Skyddsåtgärder Skärning av faner Bearbetningsmetoder
Gå igenom maskinens konstruktion och an
vändningsområde .
Påvisa riskerna för kläm- och skärskador och informera om åtgärder för att undvika dem.
Vid skärning av faner skall tekniken kring fanerens hopläggning, handhavande och för
varing efter bearbetningen särskilt fram
hållas . 4.6 Fogklistring av faner i maskin
Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Fogklistring av faner
Gå igenom hur man med hänsyn till arbetets art väljer rätt metod och material, klister- remsor eller tråd, för undersida respekt- tive översida.
4.7 Hyvling i rikthyvel Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Hyvling av plansida Hyvling mot anhåll Bearbe tningsmetoder
Maskinens konstruktion och användningsom
råde genomgås.
Eleverna skall känna till maskinens speciel
la faromoment och veta hur man undviker dem genom att arbeta på rätt sätt och rätt an
vända skyddsanordningarna.
Inövandet av rätt arbetsställning och rätt teknik vid själva matningsförfarandet skall ägnas särskild uppmärksamhet.
Övningarna i hyvling bör läggas in på ett tidigt stadium av utbildningen.
Vid träning av manuella färdigheter bör övningspassen inte göras för korta och inte heller spridas över för lång tidsrymd Visa hur skärdjup och matningshastighet in
verkar på ytfinheten.
Syfte och innehåll Kommentarer
4.8 Hyvling i planhyvel Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Planhyvling
Bearbetningsmetoder
Gå igenom maskinens konstruktion och an
vändningsområde .
Redogör för vilka faromoment som kan före
komma och påvisa hur de kan förhindras.
Olika bearbetningsmetoder för hyvling av plan- och kantsida övas, varvid skärdjupets och matningshastighetens inverkan på ytfin- heten beaktas.
4.9 Fräsning i fräsmaskin Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Fräsning mot anhåll med fräs på ringspinde1
Fräsning mot anhåll med kutter på ringspinde1
Fräsning mot anhåll med notfräs på ringspinde1
Fräsning mot anhåll med stål på ringspinde 1
Uppsättning av matarverk Orientering om lösspindlar Orientering om fräsverktyg Orientering om anhåll Bearbetningsme toder
Orsakerna till de vanligaste bearbetnings- felens uppkomst och metoderna för deras av
hjälpande behandlas.
Påpeka särskilt hur viktigt det är med måttnoggrannhet och hur arbetets utförande påverkar efterföljande bearbetning.
Maskinens konstruktion och användningsom
råde genomgås.
Eleverna skall känna till maskinens speciel
la faromoment och veta hur man undviker dem genom att arbeta på rätt sätt och rätt an
vända skyddsanordningarna. Inövandet av rätt arbetsställning och rätt teknik vid själva matningsförfarandet skall ägnas särskild uppmärksamhet.
Övningsobjekten bör väljas så, att eleverna på ett naturligt sätt får stifta bekantskan med olika skydds- och hjälpanordningar.
Eleverna skall lära sig sambandet
mellan varvtal, skärhastighet och matning och med utgångspunkt från detta samt gäll
a n d e s ä k e r h e t s f ö r e s k r i f t e r l ä r a s i g v ä l j a varvtal och matningshastighet. Behandla med- och motmatning.
Inställningar och kontrollmätningar skall
företrädesvis utföras med skjutmått och
tolkar.
31
Syfte och innehåll Kommentarer
4.10 Skärning av tapp och slits i tappma skin
Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Skärning av rak tapp Skärning av slits Orientering om verktyg
Fastsättning av verktyg på spindel- för längning
Bea rbe tningsmetode r
Maskinens konstruktion och användningsom
råde genomgås.
Eleverna skall känna till maskinens speciel
la faromoment och veta hur man undviker deu genom att arbeta på rätt sätt och genom att skyddsanordningarna används.
Låt eleverna framförallt öva inställning.
Begränsa i övrigt övningsuppgifterna till att omfatta skärning av raka tappar och slitsar.
Arbetsuppgifterna i tappmaskinen måste oftast utföras med ganska små toleranser.
Därför är det viktigt att arbetsmetoderna redan från början anpassas därefter.
Operationerna skall företrädesvis utföras efter toleransmåttsatta ritningar.
4.11 Tappfräsning i tappfräsmaskin Orientering om maskinen
Skyddsåtgärder
Orientering om verktyg Tappfräsning
Bearbetni ngsinetoder
Maskinens konstruktion och användningsom
råde genomgås.
Visa faromomenten i maskinen samt redogör för de skyddsåtgärder som skall vidtas.
Eleverna skall lära sig att utföra enklare tappfräsning efter toleranssatta mått utan att ha tillgång till tapphål för att pröva om passningen är den rätta.
4.12 Borrning i borrmaskin Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Borrning
Orientering om verktyg Bearbetningsmetoder
Gå igenom maskinens och verktygens konstruk
tion och användning.
I övningsuppgifterna skall läggas stor vikt vid olika metoder för arbetsstyckets fixe
ring.
Framhåll riskmomenten och behovet av skydds
åtgärder.
Syfte och innehåll Kommentarer
4.13 Stämning i stämmaskin Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Stämning av hål Bearbetnin gsmetoder
Gå igenom maskinens och verktygens konstruk
tion och användning.
Arbetsuppgifterna skall domineras av in
ställningsövningarna . 4.14 Borrning i långhålsborrmaskin
Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Långhålsborrning Bearbetningsmetoder
Gå igenom maskinens och verktygens konstruk
tion och användning.
Visa faromomenten i maskinen och hur man undviker dem.
4.15 Flerhålsborrning i centrum- tappborrmaskin
Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Orientering om verktyg Flerhålsborrning
Bearbetni ngsmetoder
Lär eleverna den rätta tekniken vid lång- hålsborrning av hål i varierande storlek och i träslag av olika hårdhetsgrad.
Gå igenom maskinens konstruktion och an
vändningsområde .
När faromomenten belyses, bör risken för klämskador framhållas.
4.16 Putsning i bandputsmaskin Orientering om maskinen
Skyddsåtgärder
Orientering om slipband Byte av slipband
Bearbetningsmetoder
Undervisningen skall domineras av inställ
nings övn ingarna.
Maskinens konstruktion och användningsom
råde genomgås.
Ge eleverna kännedom om faromomenten och visa hur man undviker skador genom att utföra arbetet på rätt sätt och genom att rätt använda skyddsanordningarna.
Visa den rätta tekniken vid putsning av plana ytor, massiva och fanerade.
För nybörjaren är putsning i bandputs en ganska svår uppgift varför det kan vara be
fogat att till att börja med öva upp färdi;
heten på övningsbitar, t ex spillbitar av spånskivor av lämplig storlek.
L ä r e l e v e r n a a t t v ä l j a r ä t t s l i p b a n d m e d
u t g å n g s p u n k t f r å n t r ä s l a g e t s b e a r b e t b a r h e t
o c h ö n s k a d y t f i n h e t .
33
Svfte och innehåll Kommentarer
Framhåll putsningens stora betydelse från kvalitetssynpunkt samt den avgörande in
verkan som putsningen har på efterföljande bearbetning, t ex ytbehandling.
4.17 Putsning i vertikal bandputs- maskin
Orientering om maskinen Skyddsåtgärder
Put sn ing
Byte av slipband Bearbetningsmetoder
4.18 Slipning i bredbandsputsmaskin Orientering om maskinen
Skyddsåtgärder Ytputsning Egaliser ing Byte av slipband
Orientering om slipband Bearbetningsmetoder
Gå igenom maskinens konstruktion och an
vändningsområde .
Redogör för de faromoment som finns och visa hur de undviks.
Lär eleverna tekniken vid putsning av plana och enkelkrökta ytor.
Redogör för hur faktorer som materialets beskaffenhet och önskad ytfinhet påverkar valet av slipband.
Till de grundläggande övningarna kan med fördel spillbitar av spån- och lamellskivor användas.
Övningarna bör leda till att eleverna lär sig maskinens konstruktion och användnings
område så att de kan välja rätt slipband till varje situation, byta slipband och ställa in maskinen för egalisering och yt
putsning .
I slipövningarna bör inläggas moment där slipning till toleranssatta mått ingår.
Framhåll betydelsen av noggrann egalise
ring före fanering för att genomslipning av faneret vid ytputsning efter fanering skall kunna undvikas.
Fäst elevernas uppmärksamhet på sambandet mellan ytputsning och den därpå följande ytbehandlingen samt på maskinens begräns
ning när det ställs högre krav på ytfinhet
Syfte och innehåll Kommentarer
4.19 Mallar och fixturer Klargör för eleverna vad som menas med mallar respektive fixturer.
Lägg vikt vid hur man med hjälp av mallar och fixturer rent allmänt kan förenkla ar
betet och hur dessa hjälpmedel inverkar pä arbetet kvantitativt och kvalitativt. För
sök att åskådliggöra detta förhållande med hjälp av åskådningsmaterial och genom prak
tiska försök.
Gå noga igenom vilka krav man rent allmänt måste ställa på mallarna och fixturerna samt deras fastspänningsanordningars stabi
litet för att i olika situationer kunna er
hålla ett bra arbetsresultat.
4.20 Påri tningsmallar Material till mallar Utslag efter ritning Tillägg för arbetsman Påritning efter mall
Visa exempel på hur man vid maskinbearbet
ning av små arbetsstycken av säkerhetsskäl kan använda sig av mallar och fixturer.
Klargör för eleverna i vilka vanliga situa
tioner påritningsmallar kan komma till an
vändning .
Lägg in enklare praktiska övningar i utslag- ning från ritningar med olika skalor.
Lär redan från början eleverna att med ut
gångspunkt från olika förutsättningar välja lämpliga tillägg för arbetsmån.visa hur så
väl för litet som för stort tillägg alltid är försvårande för den efterföljande bear
betningen .
35
DELMOMENT RIKTTIDER
5 Limning och fanering
5.1 Allmänt om lim och limning 4
5.2 Fog limning 2
5.3 Limning av kantlist 1
5.4 Spärrfanering 2
5.5 Ytfanering 2
5.b Limning av plastlaminat 1
5.7 Kantfanering 1
5.8 Hopiogning av tanor ^2
5.9 Pressning i hydraulisk varm- ^ press
5.10 Limning i limtriangel 10
5.11 Limning i skåppress 10
Syfte och innehåll Kommentarer
5 Limning och fanering Eleven skall genom sina studier skaffa sig grundläggande kunskap om lim av olika slag,
utveckla sin förmåga att välja trä och bygga upp limförband med iakt
tagande av träets olika egenskaper, skaffa sig kunskap om olika metoder för foglimning och kantlistning, skaffa sig grundläggande kunskap om val av faner för spärr- och ytfane
ring och om metoderna för hop lägg
ning och hopskärning av faner vid enklare sammansättningar samt skaffa sig grundläggande färdighet i användande av maskiner för lim
ning och fanering
Syfte och innehåll Kommentarer
5.1 Allmänt om lim och limning Skyddsåtgärder
Lim
Limspridning Presstryck Hållfasthet
Missfärgning och limgenomslag
Fäst redan från början elevernas uppmärk
samhet på att vissa limtyper kan orsaka hudbesvär hos känsliga personer. Påvisa hur man skyddar sig genom att iaktta ren
lighet, använda skyddskrämer och sörja för god luftväxling.
Undervisningen om lim bör på detta stadium begränsas till att avse vinyl- och karba- midlim och deras egenskaper och användnings
område .
Undervisningen om metoder och teknik vid limning bör ges relativt stort utrymme.
Olika sätt att sprida lim, enkelspridning och dubbelspridning, inverkan av detta på hållfastheten, presstryck, presstemperatur , presstid, orsakerna till missfärning och limgenomslag samt åtgärder för att undvika dessa fel.
Lim och limförbands hållfasthet belyses genom enkla laborationer. Genom dessa la- borationer går det att visa hur till
exempel för lite lim, ojämn spridning, fel
aktigt presstryck etc påverkar förbandets hållfasthet.
Före studierna av detta avsnitt skall hit
hörande delar av grundläggande material
kunskap (delmoment 2) vara genomgångna.
5.2 Foglimning
Hopläggning av trä till fog Framhåll vikten av att de i fogen ingående Limning av fog delarna läggs ihop på ett sådant sätt att
minsta möjliga spänning, kastning och skev- ning uppstår. Eleverna skall vidare lära sig att välja rätt lim för foglimning samt metoderna att limma skevnings- och spän- ningsfria fogar med hjälp av limknektar och limtriange1.
På ytor som är synliga skall estetiska syn
punkter läggas och hänsyn tas till träets textur, felaktigheter etc.
Då trä är relativt dyrbart material, bör
ekonomiska synpunkter ingå i undervisningen
som en naturlig del.
37
S v f t e o c h i n n e h å l l K o m m e n t a r e r
3 . 3 L i m n i n g a v k a n t l i s t
L i m n i n g a v k a n t l i s t p å r a k a k a n t e r k a n t l i s t n i n g f ö r e o c h e f t e r y t - f a n e r i n g
B e t o n a a t t k a n t l i s t e n ä r e n v i k t i g d e l i d e n f ä r d i g a p r o d u k t e n o c h a t t f ö r t u n n a k a n t l i s t e r g e r f ö r d å l i g h å l l f a s t h e t m e d a n å a n d r a s i d a n f ö r t j o c k a l i s t e r e n b a r t f ö r s ä m r a r o c h f ö r d y r a r p r o d u k t e n .
tja igenom tekniken vid limning „v kantlister a v v a r i e r a n d e d i m e n s i o n e r p å r a k a k a n t e r s a m t v a l a v l i m o c h m e t o d e r f ö r a n b r i n g a n d e
3 . 4 S p ä r r f a n e r i n g
G å o c k s å i g e n o m g r u n d e r n a f ö r h ö r n f o g n i n g i r ä t v i n k e l o c h o l i k a m e t o d e r f ö r k a n t l i s t e r s b e a r b e t n i n g f ö r f a n e r i n g .
G ö r k l a r t f ö r e l e v e r n a s p ä r r f a n e r i n g e n s s t o r a b e t y d e l s e f ö r a t t u n d v i k a a t t t r ä e t k r y m p e r o c h s v ä l l e r .
r
