• No results found

I FLYKTINGKRISENS SPÅR En paneldata-analys över andel utrikes födda, flyktingar och dess effekt på löner

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "I FLYKTINGKRISENS SPÅR En paneldata-analys över andel utrikes födda, flyktingar och dess effekt på löner"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

I FLYKTINGKRISENS SPÅR

En paneldata-analys över andel utrikes födda, flyktingar och dess effekt på löner

Hanna Lindén Viktor Rönnquist

Ämne: Nationalekonomi Nivå: C

Poäng: 15hp

Ventilerad: HT 2017

Handledare: Mikael Lindahl

Handelshögskolan vid Göteborg Universitet Institutionen för Nationalekonomi med Statistik

(2)

Tacksägelse

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Mikael Lindahl för värdefull rådgivning, feedback och stöttning under författandet av denna uppsats.

(3)

2

Abstract

In this essay, we examine if the share of foreign born citizens’ effects average income of different occupations in a region. Further we examine if those effects are due to the number of refugees that the region has received. The essay stretches over the period between 2005-2016 and examines average wages of three high income occupations and four low income

occupations. In general, the statistically significant results of our regressions show positive effects from the share of foreign born citizens on the average wages of high income

occupations while the effect on low income occupations is negative or less positive.

When running the regressions with the share of refugees as the variable of interest we found largely the same pattern as we did for foreign share. Although, the lack of statistical

significance for most occupations makes it difficult to draw any general conclusions. Sweden has the second largest occupation gap between natives and foreign born in Europe and it takes in average 9 years for a refugee to get employment in Sweden (Ekonomifakta, 2017a).

Because of this, we might not yet have seen the possible effect of the increased refugee immigration on wages. Future research should aim to replicate this or similar studies in 10-15 years’ time to better be able to estimate the effects of the unusually high refugee influx in Sweden during 2014-2016.

(4)

Sammanfattning

I den här uppsatsen undersöker vi om andel utrikes födda i en region påverkar

genomsnittslöner för olika yrken inom regionen. Vidare undersöks huruvida den effekten går att härleda till andel flyktingar som regionen tagit emot. Undersökningen omfattar perioden 2005–2016 för tre höginkomsttagaryrken och fyra låginkomsttagaryrken. De statistiskt signifikanta resultaten från regressionerna visar positiva effekter på genomsnittslöner utav andel utrikes födda för höginkomsttagaryrken och negativa eller mindre positiva effekter för låginkomsttagaryrken.

När vi kör regressionerna med andel flyktingar så ser vi ungefär samma mönster som vi fick för andel utrikes födda. Dock innebär bristen på statistisk signifikans för flera av

yrkesgrupperna att det är svårt att dra några generella slutsatser. Sverige har näst störst sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda i Europa och det tar i genomsnitt 9 år för en person som fått uppehållstillstånd att få jobb (Ekonomifakta, 2017a). På grund av detta har vi sannolikt inte sett en eventuell effekt utav den ökade flyktinginvandringen mellan 2014–

2016. För att urskilja effekterna på arbetsmarknaden bör liknande forskning som denna bedrivas om 10–15 år.

(5)

4

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 5

1.1SYFTE ... 6

1.2STRUKTUR ... 6

2. BAKGRUND ... 8

2.1INVANDRING, FÖRDELNING & UTBILDNINGSNIVÅ ... 8

2.2INTEGRATION & SVENSK ARBETSMARKNAD ... 10

3. LITTERATURÖVERSIKT ... 12

4. TEORETISK REFERENSRAM ... 16

4.1UTBUD & EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSMARKNADEN ... 16

4.2LÖNESÄTTNING &ARBETSLÖSHET ... 17

4.3IMMIGRATION & PRODUKTION ... 18

5. DATA & METOD ... 21

5.1INSAMLING & HANTERING AV DATA ... 23

5.2BESKRIVANDE STATISTIK ... 23

5.3BEGRÄNSNINGAR ... 24

6. EKONOMETRISK METOD ... 25

6.1OLS&PANELDATA ... 25

6.2REGRESSIONER ... 27

7. RESULTAT... 29

7.1REGRESSIONER ANDEL UTRIKES FÖDDA ... 29

7.1.1ANDEL UTRIKES FÖDDA TIDSSPECIFIKA EFFEKTER ... 29

7.1.2ANDEL UTRIKES FÖDDA TIDS- OCH REGIONSPECIFIKA EFFEKTER ... 30

7.1.3ANDEL UTRIKES FÖDDA TIDSPECIFIKA EFFEKTER MED KONTROLLVARIABLER ... 31

7.1.4ANDEL UTRIKES FÖDDA TIDS- OCH REGIONSPECIFIKA EFFEKTER MED KONTROLLVARIABLER ... 31

7.2REGRESSIONER FLYKTINGANDEL ... 32

7.2.1ANDEL FLYKTINGAR TIDSPECIFIKA EFFEKTER ... 32

7.2.2ANDEL FLYKTINGAR TIDS- OCH REGIONSPECIFIKA EFFEKTER ... 33

7.2.3ANDEL FLYKTINGAR TIDSPECIFIKA EFFEKTER MED KONTROLLVARIABLER ... 33

7.2.4ANDEL FLYKTINGAR TIDS- OCH REGIONSPECIFIKA EFFEKTER MED KONTROLLVARIABLER ... 34

8. ANALYS ... 35

8.1UTRIKES FÖDDA ... 35

8.2ANDEL FLYKTINGAR ... 36

8.3AVSLUTANDE REFLEKTIONER ... 37

9. SLUTSATSER ... 39

REFERENSER ... 40 APPENDIX

FIGURFÖRTECKNING TABELLFÖRTECKNING

YRKESKODER SSYK96(2005–2013)

ÖVERSÄTTNINGSNYCKLAR MELLAN YRKESKLASSIFICERING SSYK96SSYK2012 VARIABELDEFINITIONER

BRUESH-PAGAN /COOK-WEISBERG TEST MULTIKOLLINEARITET

BESKRIVANDE STATISTIK VARIABLER

(6)

1. Inledning

Få politiska frågor har de senaste åren varit så debatterade och polariserande som den om integration och invandring. Frågan aktualiserades under 2015 och den så kallade

flyktingkrisen då fler än 162 tusen personer sökte asyl i Sverige och har stått högt på den politiska dagordningen sedan dess. (Migrationsverket, 2016) Följaktligen visar

opinionsundersökningar att svenska väljare ofta uppger integration och invandring som den viktigaste politiska frågan och Sifos senaste undersökning i september 2017 visar inget undantag (Jareteg, 2017, 12 september). Debatterna i frågan innefattar bland annat vilka effekter invandring har på statsfinanserna, kulturella skiljelinjer och hur invandring påverkar arbetslöshet och lönerna på den svenska arbetsmarknaden.

De invandrare som kommit till Sverige under de senaste åren möter en tuff arbetsmarknad.

Trots att Sverige har en av världens högsta sysselsättningsgrader1 har det visat sig vara en stor utmaning att integrera utrikes födda i allmänhet och flyktingar2 i synnerhet på

arbetsmarknaden. Detta återspeglas i att det i genomsnitt tar nio år för en person som kommer som flykting att få ett arbete, vilket bidragit till att Sverige är det land med näst störst

sysselsättningsgap mellan utrikes och inrikes födda inom EU (Ekonomifakta, 2017c). Som skäl till den långa etableringstiden på den svenska arbetsmarknaden anges ofta höga ingångslöner, låg lönespridning, bristen på enkla jobb och låg utbildningsnivå på de som beviljats uppehållstillstånd (Arbetsmarknadsekonomiska rådet, 2017). För att göra den nytillkomna arbetskraften mer anpassad för den svenska arbetsmarknaden har förslag för att utveckla matchningen mellan arbetstagare och arbetsgivare samt utbildningsåtgärder lyfts fram som vägar till förbättrad integration (Socialdemokraterna, 2017).

Befintlig forskning inom immigration och dess effekter på arbetsmarknader är omfattande.

Beroende på vilka metoder som tillämpats, vilka antaganden som gjorts och i vilken kontext forskningen bedrivits skiljer sig resultaten åt, vilket blir tydligt i avsnittet för

litteraturöversikt. Huruvida den utrikes födda arbetskraften fungerar som komplement eller substitut för den inrikes arbetskraften påverkar utfallet, likaså rörligheten för kapital.

1 Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen inom en viss åldersgrupp som är sysselsatt.

Sysselsättning avser personer i jobb, personer i vissa arbetsmarknadsprogram och studenter. (Ekonomifakta, 2017b)

2Flykting definieras av Migrationsverket (2015) som följer ” Utlänning som har ansökt om asyl och fått uppehållstillstånd i Sverige av flyktingskäl”

(7)

6 Vi undersöker i denna uppsats hur antalet utrikes födda påverkar genomsnittslöner för olika yrkesgrupper på kort sikt. Vi fördjupar sedan undersökningen genom att se om en eventuell effekt av utrikes födda kan härledas till flyktingmottagande. Liknande undersökningar har gjorts tidigare, exempelvis Durán & Ollila (2017) men utan att undersöka effekten av de senaste tre årens historiskt höga nivåer av flyktingmottagande.

Datan som används är andel utrikes födda samt andel beviljade uppehållstillstånd i Sveriges regioner mellan år 2005–20163. För att se om ökat utbud av lågutbildad arbetskraft som flyktingmottagande innebär påverkar olika yrkesgrupper olika mycket har vi valt att titta på sju yrkesgrupper med olika utbildningskrav och genomsnittslöner.

1.1 Syfte

Uppsatsen syfte är att undersöka om andelen utrikes födda påverkar genomsnittslöner för olika yrkesgrupper och i så fall hur. Vidare undersöks om en sådan effekt förklaras utav flyktingmottagande.

1.2 Struktur

Uppsatsen inleds med ett bakgrundsavsnitt. I detta redogör vi övergripande för ämnen som invandring, fördelning av flyktingar mellan län samt generell utbildningsnivå för utrikes födda och flyktingar. Avsnittet avslutas med en överblick av integrationen i Sverige och tillhörande mått och begrepp.

Under avsnittet för litteraturöversikt redogör vi för befintlig forskning inom området.

Forskningen som beskrivs har bedrivits i flera olika länder, med flera olika

lönebildningsmodeller och under flera olika tidsperioder. Det efterföljande avsnittet är den teoretiska referensramen inom vilken vi redovisar grundläggande teorier kring lönesättning, arbetslöshet och jämvikt på arbetsmarknaden. Den teoretiska referensramen avslutas med teorier om hur olika grupper på arbetsmarknaden fungerar som komplement eller substitut till varandra och hur det påverkar effekten som ökat arbetskraftsutbud ger.

3 För regionindelningen har SCBs NUTS-2 indelning tillämpats. Se appendix för vilka län som ingår i vilka regioner.

(8)

Under data och metod redogör vi för hur vi behandlat datan som ligger till grund för

regressionerna. I avsnittet för resultat redovisas resultaten av regressionerna kortfattat för att sedan diskuteras mer djupgående i den efterföljande analysen. Uppsatsen avslutas med slutsatser och förslag till vidare forskning.

(9)

8

2. Bakgrund

I syfte att skapa en förståelse för ämnet redogör vi i detta kapitel väldigt övergripande för hur invandring sett ut i Sverige under 1900-talet fram tills idag. Vidare beskrivs kortfattat hur flyktingar fördelas mellan län för att slutligen ge en bild av den generella utbildningsnivån i de länder som Sverige tagit emot flest flyktingar ifrån de senaste åren. Avsnittet avslutas med en redogörelse för integration på svensk arbetsmarknad.

2.1 Invandring, fördelning & utbildningsnivå

Sverige har historiskt sett främst varit ett utvandringsland, med bland annat stor utvandring under delar av 1800-talet och början 1900-talet. Sedan 1930-talet har Sverige i princip varje år haft en större invandring än utvandring. (Migrationsverket, 2016)

I samband med andra världskrigets slut tog Sverige emot flyktingar från Tyskland, Finland, Jugoslavien med fler. En stor andel flyktingar återvände tids nog till sina hemländer och det var främst personer med baltiskt ursprung som blev kvar. Under sena 60-talet infördes den reglerade invandringen i Sverige vilket fick till följd att den utomnordiska

arbetskraftsinvandringen minskade och den nordiska arbetskraftsinvandringen ökade. Kraven på arbetskraftsinvandrare var att de innan flytt till Sverige skulle ha ett arbetserbjudande och på förhand ordnat boende.

(Migrationsverket, 2016)

Skiftet från arbetskraftsinvandring till asylinvandring tog sin början under 1980-talet.

Härkomsten på de som sökte asyl i Sverige var främst Iran, Irak, Libanon, Syrien och

Somalia. I samband med Sovjetunionens fall under sena 80-talet ökade antalet flyktingar från före detta kommunistländer. Flera av de konflikter som under 80-talet gav upphov till

flyktingströmmar började på 90-talet se lösningar vilket ledde till att antalet flyktingar från Libanon, Iran, Irak och Eritrea minskade. Samtidigt eskalerade konflikten i Jugoslavien med etnisk rensning som följd och Sverige beviljade över 100,000 uppehållstillstånd för flyktingar från forna jugoslavstater. De mest asylintensiva åren från Jugoslavien-kriget var 1993 samt 1994, vilket illustreras i diagrammet på nästa sida. Andra viktiga händelser under 90-talet ur invandringssynpunkt är Sveriges inträde i EU 1995 samt att Sverige lagstadgade om tuffare regler för anhöriginvandring under 1997. Resterande del av 1990-talet och första halvan av 2000-talet beviljades ett relativt lågt antal asyl. Till följd av EU-medlemskapet och inträdet i

(10)

Schengensamarbetet under 2001 ökade antalet arbetande EU-medborgare i Sverige under tidigt 2000-tal. (Migrationsverket, 2016)

Under 2006 ökade antalet ensamkommande flyktingbarn till Sverige från ett hundratal till flera tusen. År 2013 beslutar riksdagen att migrationsverket ska utfärda permanenta

uppehållstillstånd till alla syrier och statslösa. I samband med att kriget i Syrien eskalerade alltmer ökade antalet asylsökande från Syrien. Under vad som brukar benämnas

flyktingkrisen år 2015 sökte 162 877 personer asyl i Sverige, varav Syrien var det vanligaste ursprungslandet. Andra länder med stor asylinvandring till Sverige under perioden 2012–2016 var Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak. (Migrationsverket, 2016)

Ovannämnda orsaker och flöden har inneburit att andelen utrikes födda i Sverige mellan 2000–2016 har ökat från 11,3% till 17,9%. Under perioden 1970–2000 var den ökningen 4,6 procentenheter, från 6,7% till 11,3% på en trettioårsperiod. En del av dessa siffror förklaras som sagt utav de senaste årens flyktinginvandring.

Det är migrationsverkets uppgift att fördela de som beviljats uppehållstillstånd till landets olika län. Hur många flyktingar varje kommun ska ta emot bestäms av länen utifrån bland annat följande faktorer; (Migrationsverket, 2017a)

• Kommunens storlek

• Det sammanlagda mottagandet av nyanlända och ensamkommande flyktingbarn

• Arbetsmarknadsläge

• Antal befintliga asylsökande i kommunen

En person som blivit anvisad boende i en viss kommun kan avstå från att flytta dit, men avsäger sig då samtidigt rätten till bistånd och logi från Migrationsverket (Migrationsverket, 2017a). De hårda reglerna och det faktum att fördelningen i praktiken inte är slumpmässig är viktigt att uppmärksamma av anledningar vi kommer redogöra för i avsnittet för ekonometrisk metod.

Även om sammansättningen av invandring varierar över tid är utbildningsnivån för de mest framträdande länderna lägre än den för inrikes födda svenskar. För gruppen utrikes födda är det ungefär dubbelt så vanligt som för inrikes födda att ha grundskoleutbildning som högsta utbildning. Gymnasial utbildning som högsta utbildning är vanligare bland inrikes födda

(11)

10 medan eftergymnasiala utbildningar är ungefär lika vanligt förekommande för inrikes- och utrikes födda (SCB, 2015). Däremot har de personer som asylinvandrat till Sverige generellt betydligt lägre utbildning än inrikes födda. (SCB, 2016) I tabellen nedan redovisas

utbildningsnivån för inrikes födda och för de fyra mest framträdande länderna under perioden 2014–2016. Gemensamt för samtliga av de mest förekommande länderna är som synes en märkbart lägre utbildningsnivå än genomsnittet för inrikes födda.

Figur 1, utbildningsnivå efter etnicitet. Sammanställning utifrån SCB (2016)

2.2 Integration & svensk arbetsmarknad

Sverige har idag en högre sysselsättningsgrad än de flesta länder, och inom EU är

sysselsättningsgraden högst utav alla länder (Ekonomifakta, 2017b). På pappret kan detta tyckas spegla att Sverige har en lyckad integration där många får arbete och snabbt blir sysselsatta, vilket dessvärre inte tycks vara fallet vid närmare granskning. Det tar idag nio år innan cirka 50% av de flyktinginvandrare som kommit till Sverige är i arbete (Ekonomifakta, 2017a), vilket är en förklarande faktor till varför Sverige ligger på en andra plats bland de länder i Europa som har störst sysselsättningsgap mellan utrikes och inrikes födda

(Ekonomifakta, 2017c).

Rikard Forslind (2015), professor i nationalekonomi på Stockholms Universitet, skriver om problematiken Sverige möter med den stora ökningen av asylmottagande som skett de senaste åren där utbildningsnivån generellt är låg. Forslind menar på att det kommer krävas

förändringar av arbetsmarknadens uppbyggnad för att kunna sysselsätta ökningen av lågutbildad arbetskraft som mottagits.

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Sverige Syrien Eritrea Somalia Afghanistan

Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning <3 år Eftergymnasial utbildning >3 år Uppgift saknas

(12)

Det finns andra relevanta mått att använda i frågan om hur väl Sveriges arbetsmarknad har utrymme för den nyanlända arbetskraften. Till exempel är Sveriges lönespridning mycket låg i jämförelse med andra länder, vilket innebär att skillnaden mellan de som tjänar minst och dem som tjänar mest inte är stor (Ekonomifakta, 2017d). Sett till länderna inom EU har Sverige även lägst andel jobb som inte har några krav på tidigare utbildning eller erfarenhet, så kallade enklare jobb (Ekonomifakta, 2017e). Ovan nämnd statistik indikerar att brist på bredd i de tjänster som erbjuds arbetsmarknaden med stor sannolikhet är ett förhållande som försvårar integrationen på den svenska arbetsmarknaden.

I forskning vi kommer redogöra för mer grundligt i litteraturöversikten menar Ottaviano &

Peri (2012) att nyanlända och inrikes födda inte är substitut. Om utrymme finns för de nyanlända att kunna agera komplement till den inrikes födda arbetskraften skulle detta kunna leda till ett mindre sysselsättningsgap. Forslind (2015) menar att branscher som idag anlitar en stor del lågutbildad arbetskraft behöver växa jämfört med branscher där denna typ av arbetskraft inte används, alternativt bör kostnaden för att anställa arbetskraft som saknar utbildning och erfarenhet sjunka. Med lägre kostnader för att anställa ökar efterfrågan och därmed sysselsättningen. (Forslind, 2015)

Det finns ingen lagstadgad minimilön i Sverige utan lönenivåerna skiljer sig åt. Det

lönebildningssystem som tillämpas är avtalsrörelser med kollektivavtal som fungerar som en lönemall över lägsta löner. Frågan kring sänkta lägsta löner som redskap för att förbättra integrationen har varit mycket omdebatterad den senaste tiden. I november 2017 träffade Svenskt Näringsliv, Unionen och LO, en överenskommelse gällande en ny anställningsform för att få ut invandrare i arbete i större utsträckning och på kortare tid. I den nya

överenskommelsen betalar arbetsgivaren ut hälften av motsvarande lägsta lön och får

resterande del betald av staten. Detta med ett löfte från arbetsgivare om att denna nya form av anställning övergår i en tillsvidare anställning efter, som mest, två års tid. Förslaget förväntas beslutas om i riksdagen under 2018. (Nandorf, 2017, 10 november)

(13)

12

3. Litteraturöversikt

Tidigare forskning inom migration och dess effekter på ett lands ekonomi är omfattande. I detta avsnitt kommer emellertid fokus ligga på den forskning som berör

arbetsmarknadsekonomi och migration i allmänhet och hur en ökning av arbetskraft påverkar genomsnittslöner i synnerhet.

Bratsberg & Raums (2012) undersöker effekten av att fler utrikes födda får jobb inom Norges byggsektor och hur detta påverkar löneutvecklingen i branschen. Vad de finner är att om andelen utrikes födda inom en viss gren, exempelvis målare eller svetsare, av byggbranschen ökar med 10% minskar lönen för de inrikes födda byggarbetarna med 0.6% inom samma gren. Vidare finner forskarna att i takt med att antalet utrikes födda inom byggbranschen ökar tenderar främst de lågutbildade inrikes födda arbetarna lämna branschen. Således, menar man på, är sannolikt effekten av ett ökat antal utrikes födda större än de faktiska resultat man redovisar eftersom bortträngningseffekten är stor.

Bratsberg & Raums (2012) finner även att de grupper inom byggbranschen som drabbas hårdast av en ökad andel utrikes födda är de med lägst betalt. Detta indikerar också att inrikes och utrikes födda är substitut för de lågavlönade arbetarna inom byggbranschen. Slutligen kan sägas att en ökning av 10% utrikes födda inom en viss gren av byggbranschen har en negativ påverkan på konsumentpriser inom den aktuella grenen av branschen med 0,4–1,1%, vilket innebär billigare tjänster och ökat konsumentöverskott. Norges lönebildning är i mångt och mycket lik den svenska lönebildningen, med förhandlingar arbetsmarknadens parter emellan.

Det är därför föga förvånande att Engdahl (2013) finner liknande resultat på den svenska arbetsmarknaden. Engdahl undersöker effekten av Sveriges EU-medlemskap och hur den fria rörligheten påverkat olika branschers löneutveckling och finner att de branscher som

sysselsatt störst andel EU-medborgare också är de branscher som haft lägst löneutveckling under perioden.

Att de med lägst utbildning och lägst lön är de som förlorar mest på ökat antal utrikes födda på marknaden, är en slutsats som även Ottaviano & Peri (2012) kommit fram till. De

undersöker utbyteselasticiteten mellan inrikes och utrikes födda på den amerikanska

arbetsmarknaden. De finner att invandring har en positiv effekt på genomsnittslöner på såväl kort som lång sikt och att utrikes- och inrikes födda inte är substitut. De grupper som

(14)

trots allt minskar i lön jämfört med marknaden i stort är lågutbildade inrikes födda samt personer som invandrat nyligen men som är i arbete. Den huvudsakliga slutsatsen de drar är att det är svårt att påvisa att det är invandring som orsakat ökad lönespridning på den amerikanska arbetsmarknaden.

Även Dustman, Frattini & Preston (2013) kommer fram till liknande slutsatser. De finner att en ökning av utrikes födda i branscher som redan sysselsätter en stor andel utrikes födda orsakar lägre löner för dessa yrken. Likt Ottaviano & Peri (2012) redovisar de att en ökning av utrikes födda på arbetsmarknaden ökar lönerna för branscher som sysselsätter en stor andel inrikes födda och därmed att inrikes och utrikes födda inte är substitut. Ur ett

makroekonomiskt perspektiv finner Dustman et al. (2013) en marginell positiv korrelation mellan invandring och genomsnittslön.

Edo & Rapoport (2017) undersöker hur lagstadgade minimilöner påverkar effekten utav en ökad andel utrikes födda på arbetsmarknaden. Deras studie visar att de delstater i USA med lägst lagstadgade minimilöner är de delstater där de inrikes födda arbetarna drabbas hårdast av ökat arbetskraftsutbud genom invandring. Det innebär att höga lagstadgade minimilöner tycks skydda de inrikes födda arbetarna och effekten från invandringen blir mindre. Som ett andra led i sin studie använder Edo & Rapoport (2017) en difference-in-difference metod för att se hur en förändring av lagstadgade minimilöner påverkar effekten av invandring inom regionerna. Behandlingsgrupper blir således stater som påverkas av lagförändringen och kontrollgrupper blir stater som redan haft en minimilön i linje med den nya lagstadgade minimilönen eller högre. Resultaten är att en lagstadgad ökning av minimilönen skyddar inrikes födda arbetarna från negativa effekter på löneutvecklingen till följd av invandring.

Card (1990) undersöker hur flyktinginvandring till Miami under 1980, då fler än 125 000 kubaner anlände, påverkar lönerna för låginkomsttagare. Arbetskraftutbudet ökade därmed stort och många av de som kom var relativt sett lågutbildade. I sin studie, där han använder en difference-in-difference metod, finner han i princip ingen effekt på lönerna utav

utbudsökningen för låginkomsttagargrupper, vilket förklaras med att Miami genom tidigare flyktingvågor lärt sig snabbt integrera flyktingar på arbetsmarknaden. Card belägger

slutsatsen kring integration med att man inte heller kunde se en effekt på arbetslösheten till följd av flyktinginvandringen varken för inrikes födda amerikaner eller för andra minoriteter

(15)

14 såsom svarta eller andra kubaner.

Studien kritiseras emellertid av Borjas (2003) som visar hur olika yrkesgrupper i samhället påverkas av ökad invandring, men finner större effekter än många av de tidigare studierna gör. Borjas tittar på perioden 1960–1990 varunder en ökning på 10% manliga arbetare skedde inom vissa kluster i bland annat Los Angeles, däribland Miami där Card (1990) gjorde sin studie. Borjas (2003) finner då att genomsnittslönen minskade med 3,2% som en följd av invandring. Det ökade utbudet på arbetskraft orsakade en lönesänkning på 8,9% bland de som hoppat av high school, 4,9% bland de som har en collegeexamen, 2,6% för de som gått ut high school och knappt någon förändring alls för de som läst på college utan att ta examen.

Vidare anger Borjas (2003) några förklaringar till varför storleken i resultaten i hans studie skiljer sig avsevärt från till exempel Card (1990). Bakgrunden är att många studier använder andelen utrikes födda inom en viss region som behandlingsgrupp och jämför det med andra regioner, som i sin tur blir kontrollgrupper. Problemet med detta, menar Borjas (2003), är att det förutsätter att de utrikes födda slumpmässigt hamnar i de regioner som de gör, vilket inte nödvändigtvis är fallet. Det kan vara så att utrikes födda väljer region utefter ekonomisk tillväxt, vilket skulle innebära att man skulle hitta en positiv korrelation mellan andelen utrikes födda och löneutveckling. Argumentet är värt att notera lite extra eftersom arbetsmarknadsekonomi inom en region är en faktor som migrationsverket använder vid utplacering av flyktingar, som således, inte är slumpmässig.

Borjas (2003) framför också argumentet att den lönepåverkan som en ökning av andelen utrikes födda har på lokal arbetsmarknad kan få inrikes födda att börja arbeta eller investera i någon annan region. På stor skala skulle denna omförflyttning av resurser ge en ny jämvikt menar Borjas (2003). Det skulle innebära att man inte skulle se någon effekt av invandring, eftersom den skulle ha effekt på alla regioner, inte bara de som faktiskt tagit emot invandrare.

De hittills nämnda studierna har i någon större utsträckning inte delat upp gruppen utrikes födda mer specifikt, till exempel i icke-européer och flyktingar. Borjas & Monras (2017) undersöker hur flyktingmottagande påverkar arbetsmarknaden i de mottagande länderna genom att titta på fyra exempel från historien. Bland annat undersöks flödet av judiska flyktingar till Israel efter Sovjetunionens fall och flyktingströmmarna som balkankriget gav upphov till och dess effekt på de mottagande europeiska länderna.

(16)

Borjas & Monras (2017) slutsatser är i linje med de som tidigare redovisats i detta avsnittet. I de fall där flyktingarna övervägande är lågutbildade är det de lågutbildade inrikes födda som påverkas negativt. I de fall då flyktingar har hög utbildningsnivå är det de inrikes födda med hög utbildning och ofta hög lön som drabbas. Vidare redovisar forskarna att

flyktingmottagande har en positiv effekt på den inhemska arbetskraften när det fungerar som komplement. Exempelvis kan högutbildade flyktingar från Sovjetunionen ha haft en positiv effekt på lönerna för den generellt sett lågutbildade arbetskraften i Israel. (Borjas & Monras, 2017)

Det finns emellertid de som menar att Borjas forskning är vinklad på ett sådant sätt att man genom metodval och tolkningar förutbestämt vad man vill komma fram till. En av forskarna som kritiserar Borjas forskning på den punkten är tidigare nämnd, Card (2016). Card menar att Borjas i sin bok ”Immigration Economics” väljer ut vilka fallstudier och vilken

beskrivande statistik som presenteras och att detta urval sker på grundantagandet att immigration är dyrt för värdlandet. I en annan artikel beskriver Card (2005) hur antalet invandrare korrelerar med antalet ”high school dropouts”, det vill säga de som avbryter sina high school studier.

Vidare beskriver Card (2005) hur relativlönerna för inrikes födda ”high school dropouts” är okorrelerade med det totala utbudet utav lågutbildad arbetskraft, alltså tvärtommot vad Borjas (2003) kom fram till. Card landar i slutsatsen att påståendet där immigration är skadligt för den lågutbildade inrikes födda befolkningen är felaktigt. Därav, även om immigration har stor effekt på det relativa utbudet av olika yrkesgrupper, får denna skillnaden knappt någon effekt på den lokala arbetsmarknaden, argumenterar Card (2005). Slutsatsen belägger Card (2005) ytterligare med att andra generationens invandrare generellt har högre genomsnittsutbildning än inrikes födda och att genomsnittslönen för dessa är högre än genomsnittslönen för inrikes födda.

(17)

16

4. Teoretisk referensram

För att skapa en grundläggande förståelse för hur andelen utrikes födda och andelen flyktingar skulle kunna påverka arbetsmarknaden och genomsnittslöner kommer vi i detta avsnitt gå igenom ekonomisk teori rörande lönesättning, jämvikt på arbetsmarknaden samt hur ökat arbetskraftsutbud påverkar den jämvikten. Avsnittet avslutas med en diskussion kring huruvida inrikes- och utrikes födda är perfekta substitut eller komplement på den svenska arbetsmarknaden och hur svaret på den frågan påverkar det teoretiska utfallet i ekonomin.

4.1 Utbud & efterfrågan på arbetsmarknaden

Ett företags efterfrågan på arbetskraft bestämts utifrån relationen mellan kostnaden för en till arbetad timme, det vill säga lönen och det ytterligare produktionsvärde man får utav den timmen (VMPL). På kort sikt kommer företag vinstmaximera genom att efterfråga arbetskraft till dess att marginalproduktens värde är lika med kostnaden för en ytterligare arbetad timme.

När lönen (w) överstiger produktionsvärdet för den arbetade timmen kommer företaget inte längre att anställa. (Borjas, 2016) Ovanstående resonemang översätts i följande formel;

𝑉𝑀𝑃$ = 𝑀𝑉 ∗ 𝑀𝑃$ = 𝑤

Vidare kommer företaget efterfråga kapital till dess att den marginella nyttan av en ytterligare enhet kapital är detsamma som priset för kapital, det vill säga räntan. Om lönenivån ökar kommer efterfrågan på arbetskraft minska eftersom en bibehållen nivå av arbetskraft trots löneökning skulle innebära ett avsteg från vinstmaximeringsprincipen eftersom

marginalproduktens värde då skulle understiga lönen. (Borjas, 2016)

Utbudskurvan för arbetskraft ges utav individers marginella substitutionskvot (MRS) mellan inkomst och fritid vilket är detsamma som den marginella transformationskvoten (MRT). En högre lön kan antingen öka eller minska arbetskraftsutbudet, beroende på hur högt individer värderar lön. När lönen blivit tillräckligt hög brukar fritid värderas högre än en ytterligare löneökning, medan motsatt förhållande råder vid låga eller obefintliga löner. Det aggregerade arbetskraftsutbudet är summan av alla individuella nyttomaximeringar. (Borjas, 2016)

(18)

4.2 Lönesättning & arbetslöshet

Jämvikt på arbetsmarknaden uppnås i skärningspunkten mellan den utbjudna och den efterfrågade arbetskraften. På en fri marknad med perfekt konkurrens kommer, enligt teorin, jämvikt uppnås och full sysselsättning råda eftersom även den minst produktiva personen i samhället kan ersättas med väldigt låg lön. I de flesta länder, inklusive Sverige, tillämpas dock någon form av reglering av minimilöner och tillsammans med andra störningar såsom konjunktur på marknaden orsakar det att full sysselsättning inte uppnås. När alla företag på marknaden vinstmaximerat genom att anställa till dess att värdet på marginalprodukten av den sista anställningen är densamma som lönen uppstår den naturliga arbetslösheten. (Borjas, 2016) Resonemanget kan illustreras i en graf där w* är den lön som skulle inneburit full sysselsättning, w1 den avtalade minimilönen, E1 är antalet anställda och N den totala arbetskraften vilket innebär att avståndet mellan E1 och N motsvarar den naturliga arbetslösheten som uppstår till följd av de tidigare nämnda störningarna; (Borjas, 2016)

Med högre avtalade minimilöner följer således att andelen av den totala arbetskraften som kan uppnå det marginella produktionsvärde som motsvarar lönen minskar, vilket gör att

arbetslösheten ökar. Olika individer kan vara olika produktiva till följd av personliga attribut och eftersom lönen hänger ihop med värdet av den marginella produktiveten hos en individ kommer några ha en lön som överstiger den avtalade minimilönen, åtminstone på marknader med individuell lönesättning. Vidare är det möjligt att olika grupper av individer är olika produktiva. Det är emellertid så att arbetslöshet och sysselsättning inte nödvändigtvis är en konsekvens utav en avtalad minimilön, utan tvärtom, att minimilönen är en konsekvens av läget på arbetsmarknaden. När arbetslösheten är hög behöver företag inte oroa sig nämnvärt över att förlora sin arbetskraft eftersom utbudet på arbetskraft är stort och tvärtom när

Figur 2, Jämvikt på arbetsmarknaden (Gottfries, 2016)

(19)

18 arbetslösheten är låg. I tider av låg arbetslöshet kan fler företag tänka sig att betala en högre lön för att minska risken för att personal ska sluta eftersom det är svårt att hitta lämplig personal att ersätta den befintliga med. (Gottfries, 2013) Å andra sidan finns en påverkan på lönesättningar från arbetstagarhåll också. I perioder med hög arbetslöshet minskar

fackföreningarnas förhandlingsstyrka och de kan då kompromissa genom att acceptera lägre löneökningar för att fler ska få anställning. Motsatt gäller, då arbetslösheten är låg kommer fackföreningarna driva löneökningar före minskad arbetslöshet (LO, 2016).

Ovanstående resonemang är viktigt för våran studie eftersom vi ställer upp en modell där genomsnittslöner i en viss bransch är ett utfall beroende på bland annat kontrollvariabeln arbetslöshet. Om arbetslöshet hade varit en variabel av intresse hade mer fokus behövt läggas på att undersöka huruvida det som kallas ”simultaneity bias” eller omvänd kausalitet

föreligger. Simultaneity bias innebär att den oberoende variabeln påverkas av den beroende variabeln, som i sin tur påverkas av den beroende variabeln, medan omvänd kausalitet innebär att den beroende variabeln påverkar den oberoende variabeln och inte tvärtom. (Hill, Griffiths

& Lim, 2012) Men, eftersom arbetslöshet enbart används som en kontrollvariabel dyker vi inte djupare in i problamtiken nämnd ovan.

4.3 Immigration & produktion

Om en individ eller grupp är substitut till en annan grupp innebär det att de har exakt lika hög marginalproduktivitet och lönen de efterfrågar är densamma. Om det däremot är så att en grupp är mer produktiv än en annan grupp kommer den förstnämnda att tjäna mer, vilket indikerar att grupperna kompletterar varandra. (Borjas, 2016)

De enklaste modellerna för immigration och dess effekt på arbetsmarknaden antar att inrikes födda och utrikes födda är substitut. Antagandet innebär att de inrikes födda och de som invandrat anses tävla om samma jobb och att de har likvärdig utbildnings- och

kvalifikationsnivå. Så, om ett stort antal högutbildade personer invandrar till ett land med hög utbildningsnivå i arbetskraften kommer, enligt teorin, den utrikes födda arbetskraften fungera som substitut till den inrikes födda. (Borjas, 2016)

Effekten på kort sikt av invandring som utgör substitut till inrikes födda illustreras i figur 3. I takt med att utrikes födda blir en del av arbetskraften ökar utbudet av arbetskraft vilket skiftar utbudskurvan S utåt till S2. Detta innebär också att genomsnittslönerna sjunker från W* till W1

(20)

samtidigt som sysselsättningen ökar. I svensk kontext, där minimilöner regleras genom kollektivavtal, innebär skiftet från W* till W1 inte nödvändigtvis lägre nominella minimilöner utan snarare att fler personer jobbar för löner närmre minimilönen eller på arbetsplatser som inte omsluts av kollektivavtal. (Borjas, 2016)

Om den utrikes födda arbetskraften är komplement till den inrikes födda så kommer det innebära ökad produktivitet hos den inrikes födda arbetskraften. Till exempel, om den inrikes födda arbetskraften är högutbildad och den utrikes födda arbetskraften är lågutbildad kan den utrikes födda arbetskraften utföra enklare administrativa arbeten.

Det gör att den högutbildade delen av arbetskraften kan ägna större del av sin tid åt arbete som är mer produktivt och mindre till rutinuppgifter. Eftersom produktiviteten ökar så ökar också efterfrågan på arbetskraft, vilket får efterfrågekurvan D att skifta utåt till D2 i figur 4.

Till följd av detta stiger lönerna från W* till W1 och sysselsättningen ökar från E* till E1. (Borjas, 2016)

Figur 3, kortsiktig effekt utav invandring när invandrare och inrikes födda är perfekta substitut på arbetsmarknaden.

(21)

20 På lång sikt ser däremot förhållanden annorlunda ut. Om vi utgår från det första scenariot, där utrikes födda är substitut till inrikes födda, så innebär de lägre lönerna att avkastningen på kapital ökar. Avkastningen ökar eftersom det är billigare att anställa vilket i sin tur gör det mer lönsamt att driva verksamhet. Således kommer tids nog efterfrågan på arbetskraft öka till dess att lönerna återigen på samma jämviktsnivå som tidigare, vilket illustreras i figur 5. I fallet där utrikes född arbetskraft fungerar som komplement till den inrikes födda minskar istället avkastningen på kapital eftersom det blivit dyrare att anställa, vilket gör det mindre attraktivt att driva verksamhet. Således minskar tids nog efterfrågan på arbetskraft till dess att lönen återgått till den nivån som var innan chocken. Oavsett vilket av scenarierna kommer arbetsmarknaden över tid anpassa sig till det utökade arbetskraftsutbudet och genom ökat eller minskat kapitalinflöde återgå till den jämvikt som rådde innan. (Borjas, 2016)

Figur 4, Kortsiktig effekt utav invandring när invandrare är komplement till inrikes födda på arbetsmarknaden.

Figur 5, Kortsiktig effekt utav invandring när invandrare är komplement till inrikes födda på arbetsmarknaden.

(22)

5. Data & Metod

I det här avsnittet redovisar vi datan som samlats in och hur vi behandlat den.

5.1 Insamling & hantering av data

Vi har valt att analysera effekten av andel utrikesfödda och andel flyktingar på

genomsnittslöner mellan regioner och yrkesgrupper, i Sverige. Varför vi valt att samla in vår data på regionnivå är på grund av att den lönestatistik som är nödvändig för genomförandet av vår studie inte finns tillgänglig på djupare nivå. Därav fanns inte möjligheten att undersöka effekten på t.ex. kommunnivå. Dock fann vi statistik för våra andra variabler på bl.a. länsnivå och har då utgått från Eurostats NUTS2-indlening för att omvandla denna data till regionnivå.

Vår insamling av data är baserad på sekundärdata som är hämtad från de svenska institutionerna Migrationsverket och Statistiska central byrån (SCB).

NUTS indelningen av Sverige är följande (SCB, 2008);

NUTS 2 Län

SE11 Stockholm

SE12 Östra Mellansverige

Stockholm

Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Västmanlands

SE21 Småland med öarna SE22 Sydsverige

Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotlands Blekinge, Skåne

SE23 Västsverige

SE31 Norra Mellansverige

Hallands, Västra Götalands

Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs SE32 Mellersta Norrland Västernorrlands, Jämtlands SE33 Övre Norrland Västerbottens, Norrbottens Figur 6, Nuts2 - länöversättning

För att mäta effekten på genomsnittslöner under åren 2005–2016 har vi valt ut sju olika yrkesgrupper att studera.

1) Ingenjörer & tekniker

2) Civilingenjörer, arkitekter m.fl.

3) Datatekniker & dataoperatörer 4) Fordonsförare

5) Städare m.fl.

6) Vård- & omsorgspersonal 7) Köks- & restaurangbiträden

(23)

22 Som uppställningen visar har vi valt grupp 1–3 då dessa motsvarar tre höglönegrupper, och grupp 4–7 som representerar fyra låglönegrupper. Ett antagande vi gör är att

höginkomsttagartjänster generellt kräver en högre utbildningsnivå än låginkomsttagartjänster.

Därav bör andel utrikesfödda och/eller andel flyktingar ha olika effekt på yrken med olika lönebilder och kvalifikationskrav, vilket också är anledningen till att vi undersöker olika typer av yrkesgrupper. Vi har utgått från lönestrukturstatistik för hela ekonomin vilket innebär att datan är baserad på genomsnittslöner för samtliga sektorer i landet. En utmaning med

insamlandet av denna data grundar sig i ett tidsseriebrott i statistiken som sker år 2014, då en ny yrkesindelning träder i kraft. Detta betyder att de yrkeskoder som gällt för tidigare år inte stämmer överens med den nya fördelningen.4 För åren 2005–2013 har genomsnittslöner sammanställts baserat på yrkeindelningen SSYK 96. För de senaste åren, 2014–2016, har separat data behövts ta fram genom att använda översättningsnycklar från den äldre

yrkesindelningen, SSYK 96, till den nya, SSYK 2012. Då dessa översättningsnycklar inte är kompletta leder det till bristfällig data över de tre senaste årens genomsnittslöner. Detta är också anledningen till att vi begränsar vår studie till att analysera just dessa sju yrkesgrupper där datan vi funnit visar på en rimlig övergång mellan år 2013 och 2014.

Från SCB har vi sammanställt datan till vår första oberoende variabel, andel utrikesfödda. Här har vi både samlat in befolkningsstatistik för antal invånare och antal utrikesfödda per region och år. Genom att vikta dessa värden mot varandra får vi fram andelen utrikesfödda per 100 invånare. Datan vi samlat in är över befolkning i åldrarna 15–64 år.

Utifrån statistik från Migrationsverket (2017) har vi sammanställt data över beviljade uppehållstillstånd på regionnivå, över tid, som är vår andra oberoende variabel. Här har vi begränsat datan till att endast inkludera uppehållstillstånd för åldrarna 18–64 år. För att få fram denna siffra som en andel av befolkningen i en region har vi också samlat in

befolkningsstatistik, i åldrarna 18–64 år, per region och år (SCB 2017). Genom att vikta dessa vädren mot varandra har vi fått fram antal beviljade uppehållstillstånd per tio tusen invånare, regionvis och årsvis.

4 I appendix finns ett utdrag från SCB för kompletta översättningsnycklar för de yrkesgrupper vi studerar.

(24)

I vår analys har vi valt att inkludera ytterligare två variabler, BRP/capita och arbetslöshet per region. Dessa två används som kontrollvariabler. BRP sammanställer värdet av alla tjänster och varor som producerats i en region under ett visst år. BRP/capita är alltså detta mått utslaget per invånare i regionen under det året. Varför vi valt att inkludera BRP/capita är för att det ger en bild av ekonomiska olikheter mellan regioner och för att kunna utläsa och kontrollera för tillväxtens påverkan på löneutvecklingen i en viss region. (Ekonomifakta 2007) Arbetslöshet per region är, som ovan nämnt, vår andra kontrollvariabel. Datan över arbetslöshet som vi använt var på länsnivå, för åldrarna 15–74 år. För att ge en rättvis bild av den årsvisa arbetslösheten för regioner gjorde vi beräkningar för arbetslöshet per län och total arbetskraft per län. Genom att omvandla detta till NUTS-indelning kunde vi sammanställa antal arbetslösa per tusen invånare i arbetskraften, regionvis och årsvis.

5.2 Beskrivande statistik

Längst bak i appendix återfinns en sammanställning över den data som legat till grund för regressionerna. Det är tydligt att lönespridningen mellan regioner är större bland

höglöneyrken än bland låglöneyrken. Bland låglöneyrken uppgår ofta lönen i regionen med lägst betalt ett visst år till ca 95–96% utav lönen i regionen med högst betalt. För

höglöneyrken är motsvarade siffra vanligtvis till 70–80%. Löneskillnaden är således betydligt lägre än skillnader i flyktingmottagande, arbetslöshet och BRP regioner emellan. Skillnaderna åskådliggörs också när vi beräknar standardavvikelse för de olika yrkesgrupperna för ett givet år. Det skall dock tilläggas att eftersom vi använt oss av löpande priser ökar

standardavvikelser med tid på grund av inflation, varför standardavvikelser inom yrkesgrupper i vår data blir något missvisande om man jämför en period med en annan.

Nedan redovisas 2016 års löneskillnader mellan regioner och yrken samt medelvärden och standardavvikelser.

Figur 7,2016 års löneskillnader mellan regioner och yrken samt medelvärden och standardavvikelser

Yrke SE11 SE12 SE21 SE22 SE23 SE31 SE32 SE33 Medel STDV

W1 37309 36663 34900 35727 36018 35145 36378 34154 35787 959 W2 43560 40622 37437 41711 40770 40366 41375 40740 40823 1593 W3 39225 34000 32975 33825 34275 33675 32033 31867 33984 2150 W4 27167 26567 27000 25833 26433 25767 26667 27367 26600 546 W5 26383 25814 26210 25769 26315 26092 25490 25672 25968 305 W6 23000 23100 22600 22900 22800 22900 23100 23400 22975 222 W7 22300 22300 23600 22700 23100 22500 20300 22700 22438 904

(25)

24 En tänkbar förklaring till att lönespridningen är mindre bland låglöneyrkena är för att fler personer jobbar för löner som tangerar eller ligger nära den avtalade minimilönen, medan minimilöner spelar en mindre roll för lönesättningen för höginkomsttagaryrken eftersom värdet av deras produktivitet är högre än minimilönen. Den låga lönespridningen för

låginkomsttagaryrken mellan regioner för ett givet år är något problematisk eftersom en större spridning hade inneburit större chanser till signifikanta resultat.

5.3 Begränsningar

De yrken vi valt att undersöka har tillsynes olika karaktär i form av genomsnittslöner och utbildningskrav. Man bör dock iakttaga försiktighet om man låter dessa yrken representera låglöneyrken eller höglöneyrken generellt, då så inte nödvändigtvis är fallet.

Eftersom SCB gjorde ett tidsseriebrott för deras yrkesindelningar år 2014 har data samlats in med två olika underlag. Även om SCB publicerat en översättningsnyckel anges i den att man bör vara försiktig när man jämför yrken mellan de två perioderna.

(26)

6. Ekonometrisk metod

I det här avsnittet beskriver vi hur gått tillväga ekonometriskt samt hur vi ställt upp våra regressioner.

6.1 OLS & Paneldata

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida andel utrikes födda inom en region påverkar genomsnittslöner för olika yrkesgrupper i regionen. Vidare avser vi undersöka huruvida en eventuell effekt går att härleda till andelen beviljade uppehållstillstånd i regionen. Eftersom vi har data över Sveriges samtliga regioner gällande andel utrikes födda och antal beviljade uppehållstillstånd samt genomsnittslöner för olika yrkesgrupper över en tolv års period har vi valt att använda paneldata för vår analys.

Paneldata innebär att man sammanställer observationer för flera yrkesgrupper och regioner (r) över tid (t). Det finns flera fördelar med att använda paneldata som metod. En fördel som ofta anges är att paneldata generellt genererar högt antal observationer vilket ökar precisionen i resultaten. Värt att notera är att panel datan vi använt är balanserad, vilket innebär att det inte fattas några observationer för våra variabler. Hade samma undersökning försökt göras på kommunnivå eller ännu lägre så hade datan behövt vara obalanserad, vilket varit uppsidan med vårt val att göra undersökningen på regional nivå. Nackdelen är att vi trots metodvalet har förhållandevis få observationer. (Hill, Griffiths & Lim, 2012)

Eftersom vissa variabler är svåra att mäta, till exempel kulturell bakgrund eller värdet utav en viss arbetslivserfarenhet, exkluderas dessa. Variabler kan också exkluderas eftersom man antar att de inte påverkar den beroende variabeln. Men bara för att de exkluderas från modellen innebär det inte att de inte påverkar den beroende och de oberoende variablerna genom feltermen. Genom att kontrollera för både tids- och regionspecifika effekter försöker vi minska påverkan från de utelämnade variablerna på modellen. Antagandet är att om en utelämnad variabel påverkar modellen i år 1 på ett visst sätt, kommer samma utelämnade variabel ha samma påverkan år 2. (Hill, Griffiths & Lim, 2012) Eftersom fördelningen inte är slumpmässig innebär det att antagandet förmodligen är för starkt då sammansättningen av de olika variablerna i feltermen kommer variera på icke slumpmässigt vis.

(27)

26 Eftersom vi endast inkluderat en oberoende variabel och två kontrollvariabler i våra modeller innebär det att många av de faktorer som sannolikt påverkar löner för vissa yrkesgrupper är utelämnade ur modellerna och återfinns i feltermen. Vidare innebär det att några av de variabler som är utelämnade påverkar värdet på de oberoende variablerna. När vi inte inkluderar arbetslöshet som en kontrollvariabel återfinns denna i feltermen och eftersom migrationsverket använder det som en fördelningsnyckel kommer regioner med låg arbetslöshet ta emot fler flyktingar, således påverkar feltermen den oberoende variabeln ln(utrikes). Andra tänkbara exkluderade variabler som sannolikt har en påverkan på såväl de oberoende som den beroende variabeln är arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och

utbildningsnivå.

Det är ett problem för vår undersökning inte bara genom risken för omitted variable bias utan också eftersom det ökar risken för att antagandet om exogena variabler inte håller, med autokorrelation som följd. (Hill, Griffiths & Lim, 2012)

För att resultaten ska vara riktiga får ingen förändring hos de oberoende variablerna påverka feltermen och vice versa, vilket benämns strikt exogenitet. Det innebär vidare att man inte ska kunna utläsa någonting ur feltermen genom att studera värdet på de oberoende variablerna.

Här skulle ett tänkbart scenario vara att kunna dra slutsatser kring variablerna BRP och arbetslöshet när dessa återfinns i feltermen genom att titta på andelen flyktingar regionen blivit tilldelad. Har regionen tilldelats en hög andel flyktingar är det rimligt att anta hög BRP och/eller låg arbetslöshet, eftersom dessa två variabler tillhör migrationsverkets underlag för utplacering av flyktingar. Autokorrelation uppstår när antagandet om exogena variabler inte håller, vilket innebär att en eller flera av de oberoende variablerna är korrelerade med

feltermen i period 1, som påverkar resultaten i period 2. (Hill, Griffiths & Lim, 2012) Således kommer man kunna se korrelation mellan feltermerna över perioder, det vill säga;

𝐶𝑂𝑉 𝜀,, 𝜀,./ ≠ 0

I syfte att hantera autokorrelationsproblematiken nämnd ovan testade vi att att köra våra regressioner med klustrade regioner, istället för robusta standardfel, men detta förändrade inte standardavvikelserna.

För att de OLS-skattningar som gjorts ska vara effektiva behöver Gauss-Markovs antaganden

(28)

om homoskedacticitet, normalfördelning och multinkollinearitet vara uppfyllda.

Heteroskedacticitet innebär att variansen i feltermen är olika för olika värden på de oberoende variablerna, vilket medför att de skattade standardfelen för variablerna blir skeva.

Homoskedacticitet innebär att feltermen har konstant varians för varje observation och vi har testat för heteroskedacticitet genom ett Breusch-Pagan/Cook-Weisberg i Stata5.

Multikollinearitet innebär att två eller fler oberoende variabler korrelerar, vilket ökar risken för felskattningar. I de två inledande regressionerna använder vi bara andelen utrikes födda som oberoende variabel, vilket innebär att risk för multikollinearitet inte föreligger. (Hill, Griffiths & Lim, 2012)

R2, också kallad förklaringsgraden eller determinationskoefficienten, är ett mått som anger hur stor del de oberoende variablernas variationer förklarar den beroende variabelns variation.

Deteminationskoefficienten antar ett värde mellan 0 och 1, där 0 innebär att det inte finns något linjärt samband mellan den beroende och de oberoende variablerna. Om R2 är 1 innebär det att det finns ett perfekt linjärt samband mellan den beroende och de oberoende

variablerna. R2 räknas fram genom att ta kvadratsummorna för modellen dividerat med den totala kvadratsumman. I vårt resultat där 𝑅3 redovisas, används 𝑅3-within. Dock skall R2 tolkas med stor försiktighet inom ramen för denna uppsats på grund av problematiken kring autokorrelation och missvisande standardfel vilket beskrivs mer i tidigare stycken. (Hill, Griffiths & Lim, 2012)

6.2 Regressioner

Vi har i samtliga åtta regressioner tillämpat tidsspecifika effekter. Regression 1–4 avser utrikes födda och regression 5–8 avser flyktingar. I modell 1,2,5 och 6 används bara tidsspecifika effekter och de resterande fyra regressionerna tillämpas tidspecifika- och regionspecifika effekter. Regionspecifika effekter innebär att vi kontrollerar för alla faktorer inom en region som är konstanta över tid men som skiljer sig regioner emellan. Exempel på sådana är regionens geografiska läge och demografi. De tidspecifika effekterna är faktorer som har samma påverkan på alla regioner men som skiljer sig över tid, som till exempel tillväxt i ekonomin eller tillämpandet av en ny lag. Vi skattar separata ekvationer för sju olika yrken.

(29)

28

(R1)

(R2) (R3)

(R4)

(R5)

(R7) (R8) (R6)

𝑙𝑛(𝑙ö𝑛)9, = 𝛼 + 𝛽/ln (𝑢𝑡𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠)9,+ δ𝑡𝑖𝑑,+ 𝜀9,

𝐥𝐧 (𝒍ö𝒏)𝒓𝒕 är vår beroende variabel, det vill säga genomsnittslönen för yrke ett visst yrke i region r för år t. Konstanten (𝛼) har inte alltid en given tolkning men ska i teorin utgöra det förväntade värdet på den beroende variabeln när den oberoende variabeln är 0. 𝜷𝟏är effekten som den oberoende variabeln har på den beroende variabeln, eller för att uttrycka det

annorlunda, om den oberoende variabeln ökar med en enhet så kommer den beroende variabeln ändras med 𝜷𝟏. I vår kontext innebär det att om andelen flyktingar ökar med 1% i region r så påverkas genomsnittslönen i en yrkesgrupp under år t med 𝜷𝟏% i regionen.

𝜹𝑡𝑖𝑑 är koefficienten för tidsspecifika effekter och 𝜸𝑟𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛 för regionspecifika effekter. 𝜺𝒓𝒕 är vår felterm vari alla tänkbara oberoende variabler som inte är med i modellen återfinns.

Genom att använda den naturliga logaritmen kan vi tolka våra resultat som procentuella förändringar. Vi har valt att göra detta då det ger en enklare tolkning över andelen utrikesfödda och flyktingars påverkan på genomsnittslönerna för olika yrkesgrupper. De efterföljande sju regressioner ser ut som följer;

𝑙𝑛(𝑙ö𝑛)9,= 𝛼 + 𝛽/ln (𝑢𝑡𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠)9,+ δ𝑡𝑖𝑑,+ γ𝑟𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛9+ 𝜀V9,

𝑙𝑛(𝑙ö𝑛)9,= 𝛼 + 𝛽/ln (𝑢𝑡𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠)9,+ 𝛽3ln (𝑏𝑟𝑝)9,+ 𝛽Yln (𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙𝑜𝑠ℎ𝑒𝑡)9,+ δ𝑡𝑖𝑑,+ 𝜀9, ln 𝑙ö𝑛 9,= 𝛼 + 𝛽/ln (𝑢𝑡𝑟𝑖𝑘𝑒𝑠)9,+ 𝛽3ln (𝑏𝑟𝑝)9,+ 𝛽Yln (𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙𝑜𝑠ℎ𝑒𝑡)9,+ δ𝑡𝑖𝑑,+ γ𝑟𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛9+ 𝜀9,

𝑙𝑛(𝑙ö𝑛)9,= 𝛼 + 𝛽/ln (𝑓𝑙𝑦𝑘𝑡𝑖𝑛𝑔)9,+ δ𝑡𝑖𝑑,+ 𝜀9, 𝑙𝑛(𝑙ö𝑛)9, = 𝛼 + 𝛽/ln (𝑓𝑙𝑦𝑘𝑡𝑖𝑛𝑔)9,+ δ𝑡𝑖𝑑,+ γ𝑟𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛9+ 𝜀9,

𝑙𝑛(𝑙ö𝑛)9,= 𝛼 + 𝛽/ln (𝑓𝑙𝑦𝑘𝑡𝑖𝑛𝑔)9,+ 𝛽3ln (𝑏𝑟𝑝)9,+ 𝛽Yln (𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙𝑜𝑠ℎ𝑒𝑡)9,+ δ𝑡𝑖𝑑,+ 𝜀9, ln 𝑙ö𝑛 9, = 𝛼 + 𝛽/ln 𝑓𝑙𝑦𝑘𝑡𝑖𝑛𝑔 9,+ 𝛽3ln 𝑏𝑟𝑝 9,+ 𝛽Yln 𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑙𝑜𝑠ℎ𝑒𝑡 9,+ δ𝑡𝑖𝑑,+ γ𝑟𝑒𝑔𝑖𝑜𝑛9+ 𝜀9,

Således undersöker de första två regressionerna effekten av andel utrikes födda för ett visst yrke med olika specifika effekter. I de efterföljande två regressionerna använder vi även kontrollvariabler. Upplägget är detsamma för de sista fyra regressionerna förutom att vi ersatt den oberoende variabeln av intresse med ln(flykting).

(30)

7. Resultat

I följande två avsnitt presenteras resultat från samtliga regressioner som beskrivits i avsnittet om metod. Första avsnittet redogör för andelen utrikesföddas påverkan på

genomsnittslönerna för våra sju utvalda yrkesgrupper. Den andra delen redogör istället för andelen flyktingars påverkan på samma yrkesgrupper. Strukturen för våra regressioner ser likadan ut för bägge avsnitt. Vi börjar med att endast inkludera vår oberoende variabel där vi kontrollerar för tidsspecifika effekter för att i steg två addera regionspecifika effekter. Steg tre kör vi genom att inkludera våra kontrollvariabler samt kontrollera för tidsspecifika effekter vilket byggs på ytterligare i steg fyra, där vi också kontrollerar för regionspecifika effekter.

Alla regressioner har körts med robusta standardavvikelser för att kontrollera för heteroskedasticitet. För att förtydliga tolkningen av resultatet definierar vi här de sju yrkesgrupper som studeras. Grupp 1–3 representerar tre höglöneyrken, och grupp 4–7 fyra låglöneyrken.

1) Ingenjörer & tekniker

2) Civilingenjörer, arkitekter m.fl.

3) Datatekniker & dataoperatörer 4) Fordonsförare

5) Städare m.fl.

6) Vård- & omsorgspersonal 7) Köks- & restaurangbiträden

7.1 Regressioner andel utrikes födda

7.1.1 Andel utrikes födda tidsspecifika effekter

I vår första regression mäter vi effekten av andelen utrikesfödda på yrkesgrupp 1–7 där vi också kontrollerar för tidsspecifika effekter. Resultaten visar positiva värden för lönegrupp 1–

4 samt grupp 6. Statistiskt signifikanta resultat ser vi hos grupp 1, 2 och 3 på signifikansnivån 1%. Den svaga positiva effekt som påvisas på grupp 4 och 6, dvs två av våra låglöneyrken, går emot vår hypotes men är dock inte signifikanta. Detta gör att vi inte kan dra några slutsatser kring andelen utrikesföddas effekt på lönegrupp 4 och 6 utifrån detta resultat.

Resterande grupper, 5 och7, som också är låglöneyrken, visar på negativa värden. Störst

References

Related documents

Inget resonemang om huruvida T-S befann sig i myndighetsutövning eller ej fördes utan HD slog fast att personer som omfattas av lagen om skydd för tjänsteutövning har

Variabeln gör inte skillnad på vem som innehar den eftergymnasiala utbildningen – utrikes eller inrikes född – men det är troligt att en generellt högre utbildningsgrad i kommunen

Några patienter beskrev att vetskapen för att det skulle vara en hjärtinfarkt fanns där från början, men att acceptansen inte gjorde det och att rädslan var för stark.. När

Syftet med denna artikel är att genom en genomgång av teorier och tidigare empiriska studier visa på att inte bara känslor utan också känslohanteringsstrategier är en viktig del

Gällande kvinnor erhåller utrikes födda i åldersgruppen 65-66 lägre inkomstnivåer från offentlig pension än motsvarande inrikes födda tvillingar, i resterande

Enligt LNU 91undersökningen är löneskillnaden mellan utrikes födda och inrikes födda inte signifikant för de två grupper som kom till Sverige när de var under 16 år,

Det går därtill inte att utesluta att resultatet orsakas av diskriminering, då tidigare studier visar att utomnordiska invandrare i högre grad utsätts för diskriminering jämfört

Sammanfattningsvis har den här undersökningen påvisat att oförväntade förändringar av reporäntan påverkar starkt vissa svenska branschindex, där vissa är mer räntekänsliga än