Utbildningsgång SFI/grundläggande vuxenutbildning och annat ämne

(1)

=

2009-10-13 =

=

Lärarutbildningskansliet FÖREDRAGNINGSLISTA

Ulla Hammarstrand

Kanslichef LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

DAG: Tisdag 20 oktober 2009 TID: Kl 09.00 -12.00 PLATS: Kungsstenen, Aula Magna

ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT

1 Protokolljusterare

2 Dagordning och närvarorätt 3 Information

4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde 2009-08-26

5 Anmälan av ordförandebeslut. Bilaga bifogas

6 Anmälan av beslut av kursplaneutskottets ordförande. Bilaga bifogas

7 Internat för Lärarutbildningsnämnden vårterminen 2010

Beslutas att Lärarutbildningsnämnden har internat från lunch 16/2 t.o.m lunch 17/2.

Ordinarie nämndsammanträde äger rum den 17/2 kl 9-12.

9 Hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen. Bilaga bifogas

Beslutas enligt förslag

10 a) b)

Självständigt arbete inom AUO Ändring i utbildningsplanen. Bilaga utsänds senare.

Redovisning av uppdrag att utveckla kursplaner för självständigt arbete inom AUO. Bilaga bifogas

(2)

11 Förslag till kursplaner för

handledarutbildning. Bilaga bifogas

12 Reviderad utbildningsplan för special pedagogik. Bilaga bifogas

13 Reviderad studiegång för

Samhällsorienterande ämnen med didaktisk inriktning, F-6. Bilaga bifogas

14 Fastställa studiegång för Geografi, 7-9 och gymnasiet. Bilaga bifogas

15 Ny studiegång för SFI/grundlägande vuxenutbildning. Bilaga bifogas

Beslutas inrätta ny studiegång enligt förslag

16 Ny studiegång KPU-vård, hälsa, omsorg.

Bilaga bifogas

Beslutas inrätta ny studiegång enligt förslag

17 Revidering av utbildningsplanen för kombinationsutbildningen. Bilaga bifogas

18 Tillfällen för antagning till studiegångar inom lärarprogrammet. Bilaga bifogas.

19 Förslag från LUNs

kommunikationsgrupp. Bilaga bifogas

20 Fråga om antagningsbegränsning. Bilaga bifogas.

21 Övrigt

(3)

=

abibd^qflkp_bpirq=OMMV==

=

Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i®ê~êìíÄáäÇåáåÖëJ=

å®ãåÇÉå=íáää=çêÇÑ∏ê~åÇÉLîáÅÉ=çêÇÑ∏ê~åÇÉK=

=

ûêÉåÇÉ= üíÖ®êÇ=

=

PPK=c∏êíóÇäáÖ~åÇÉ=~î=å~ãå=é™=íî™=ëíìÇáÉJ Ö™åÖ~ê=áåçã=éêçÑáäê™Ç=QK=irk=ÄÉëäìí~ÇÉ=

OMMVJMSJNN=~íí=êÉîáÇÉê~=Ää=~=ëíìÇáÉÖ™åÖÉå=

_áäÇ=Ñ∏ê=ëâçä™ê=cJS=ë~ãí=jìëáâ=Ñ∏ê=ëâçä™ê==

cJSK=cê™Ö~å=çã=~íí=®îÉå=®åÇê~=å~ãåÉå=é™=

ÇÉëë~=ëíìÇáÉÖ™åÖ~ê=âçã=ìééI=ãÉå=áåÖÉí=

ÄÉëäìí=Ñ~íí~ÇÉëK=

=

OMMVJMVJOU=

_Éëäìí~ë=~íí=Ö∏ê~=íáää®ÖÖÉí=ÒÓ=ÉëíÉíáëâ=éêçÑáäÒ=á=

å~ãåÉå=Ñ∏ê=~íí=íóÇäáÖÖ∏ê~=îáäâÉå=éêçÑáä=

ëíìÇáÉÖ™åÖ~êå~=Ü~êK=aÉ=åó~=å~ãåÉåW=

_áäÇ=Ó=ÉëíÉíáëâ=éêçÑáä=Ñ∏ê=ëâçä™ê=cJS=ë~ãí=

jìëáâ=Ó=ÉëíÉíáëâ=éêçÑáä=Ñ∏ê=ëâçä™ê=cJS=

=

PQK=sáÅÉ=çêÇÑ∏ê~åÇÉ=Ñ∏ê=éêçÑáäê™Ç=cêáíáÇ=Ó=

áÇêçíí=Ó=ÉëíÉíáëâ~I=íÉâåáëâ~=ä®êéêçÅÉëëÉêK=

båäáÖí=ÇÉäÉÖ~íáçåëÄÉëäìí=OMMUJNNJNU=ëâ~=

ìééÇê~ÖÉí=~äíÉêåÉê~=ãÉää~å=Ñ~ÅâÜ∏Öëâçäçêå~=

çÅÜ=~îëÉ=Éíí=ä®ë™ê=á=í~ÖÉíK=

=

OMMVJMVJOU=

_Éëäìí~ë=~íí=ìíëÉ=mÉíê~=cê~åâI=a~åëÜ∏ÖJ ëâçä~å=íáää=îáÅÉ=çêÇÑ∏ê~åÇÉ=Ñ∏ê=ä®ë™êÉí=MVLNMK=

=

PRK=ríëÉÉåÇÉ=~î=åó=êÉéêÉëÉåí~åí=á=éêçÑáäê™ÇÉí=

cêáíáÇ=J=áÇêçíí=J=ÉëíÉíáëâ~I=íÉâåáëâ~=

ä®êéêçÅÉëëÉê=ÉÑíÉê=hêáëíáå~=qÜçêã~åK=

=

OMMVJMVJOU=

_Éëäìí~ë=~íí=ìíëÉ=^åå~JiÉå~=_çêÖëíê∏ãI=

fåëíáíìíáçåÉå=Ñ∏ê=ìíÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~é=ãÉÇ=

áåêáâíåáåÖ=ãçí=íÉâåáëâ~I=ÉëíÉíáëâ~=çÅÜ=

éê~âíáëâ~=âìåëâ~éëíê~ÇáíáçåÉêK=

=

PSK=aáëéÉåë=Ñ∏ê=åáç=ëíìÇÉåíÉê=Ñê™å=å®êî~êç=

îáÇ=ÇÉå=Ñ∏êëí~=çÄäáÖ~íçêáëâ~=Ä~ëÖêìééëÇ~ÖÉå=

OMMVJMVJOVK=re=

OMMVJMVJOV=

aáëéÉåë=ÄÉîáäà~ë=ÉåäáÖí=Äáä~Ö~K=lêë~â=íáää=

ÇáëéÉåëÉå=®ê=~íí=ëíìÇÉåíÉêå~=áåíÉ=á=íáÇ=âìåå~í=

ÄÉêÉÇ~ë=éä~íë=á=é~êíåÉêçãê™ÇÉK=

=

PTK=_Éëäìí=~åÖ™ÉåÇÉ=íáää®ãéåáåÖ=~î=

çãê™ÇÉëÄÉÜ∏êáÖÜÉí=Ñ∏ê=áåÖ™åÖ=íáää=

ä®ê~êéêçÖê~ããÉí=ãÉÇ=áåêáâíåáåÖ=ãçí=

ìåÇÉêîáëåáåÖ=á=óêâÉë®ãåÉå=NUM=ÜéK=i_=

=

OMMVJNMJMR=

_Éëäìí~ë=~íí=çãê™ÇÉëÄÉÜ∏êáÖÜÉí=S=ãÉÇ=

ìåÇ~åí~Ö=~î=âê~îÉí=é™=båÖÉäëâ~=_=ëâ~=Ö®ää~=

Ñ∏ê=ä®ê~êéêçÖê~ããÉí=ãÉÇ=áåêáâíåáåÖ=ãçí=

ìåÇÉêîáëåáåÖ=á=óêâÉë®ãåÉå=NUM=ÜéK=

aÉëëìíçã=âê®îë=êÉäÉî~åí=óêâÉëJ=çÅÜLÉääÉê=

®ãåÉëìíÄáäÇåáåÖ=á=Öóãå~ëáÉëâçä~å=ë~ãí=Ñóê~=

1

(4)

™êë=~ääëáÇáÖ=çÅÜ=êÉäÉî~åí=óêâÉëÉêÑ~êÉåÜÉí=

ãçíëî~ê~åÇÉ=ÜÉäíáÇK=

=

PUK=c∏êÇÉäåáåÖ=~î=ãÉÇÉä=Ñê™å=s^iJéêçàÉâíÉí=

ã~êëJàìåá=OMMVK=

=

OMMVJNMJMS=

bêë®ííåáåÖÉå=Ñ∏ê=áåëíáíìíáçåÉêå~ë=áåë~íëÉê=

Ñ∏êÇÉä~ë=ÉåäáÖí=ÇÉí=~îí~ä=ëçã=Ñáååë=ãÉÇ=

áåëíáíìíáçåÉêå~=Ñ∏ê=s^iJéêçàÉâíÉíW=

=

ríÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~éLÜìã=çÅÜ=ë~ã=Ó=

NPO=MMM=âê=

=

ríÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~éLëéê™â=çÅÜ=

ëéê™âìíîÉÅâäáåÖ=J=NMR=SMM=âê=

=

mÉÇ~ÖçÖáëâ~=áåëíáíìíáçåÉå=J=NR=UQM=âê=

=

ríÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~éLã~íÉã~íáâ=çÅÜ=ks=Ó=

OS=QMM=âê=

=

ríÄáäÇåáåÖëîÉíÉåëâ~éLqÉâåKbëí=çÅÜ=éê~âíáëâ=

âìåëâ~é=J=NUT=QQM=âê=

=

prjj^=QST=OUM=âê=

=

2

(5)

1

=

abibd^qflkp_bpirq=OMMV==

=

Ñ~íí~ÇÉ=ÉåäáÖí=ÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ=~î=i®ê~êìíÄáäÇåáåÖëJ=

å®ãåÇÉå=íáää=âìêëéä~åÉìíëâçííÉíë=çêÇÑ∏ê~åÇÉLîáÅÉ=çêÇÑ∏ê~åÇÉK=

=

8. Beslut angående kurser som kan ingå i lärarexamen. (AR)

2009-09-28

Beslutas godkänna att följande kurser kan ingå i lärarexamen:

Lärande i vård, hälsa och omsorg, AN, 15hp, UE7021

Lärande i naturvetenskap för grundskolans senare år och gymnasiet, GN, 7,5hp, UM3006 Undervisning i naturvetenskap för grundskolans senare år och gymnasiet, GN, 7,5hp, UM3007 Självständigt arbete, AN, 15 hp, UH41AL (Bilaga 8) (Per-Olof Mattsson)

(6)

Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20

Bilaga punkt 9

1 (1)

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 38 59 Universitetsvägen 10 A plan 5 Telefax:

Lärarutbildningskansliet

106 91 STOCKHOLM www.su.se/lararutbildningar E-post: anna.riddarstrom@luk.su.se

Ulla Hammarstrand Lärarutbildningskansliet

Förslag om hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen

KPU-rådet har inkommit till LUN med förslag om att Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap (UHS) ska utses till hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen (se bilaga).

I skrivelsen från rådet påpekas att hemvistansvaret för KPU är speciellt i två avseenden:

- det krävs samordning mellan institutionerna av en annan karaktär än för exempelvis ett profilområde

- utbildningsgången följs av betydligt fler studenter än vad som är antagna till utbildningen KPU-allmänna ämnen.

Ordförande fattade 2008-09-29 beslut om ersättning till UHS för samordning av

kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) att utgå med totalt 10% av lönen för den lärare som utses för samordning av andra och tredje terminen.

Lärarutbildningsnämnden föreslås besluta:

- att utse UHS till hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen och därmed ansvarig för de uppgifter som en hemvistinstitution har enligt tidigare LUN-beslut.

- att besluta att UHS tills vidare även ansvarar för samordningen mellan de institutioner som deltar i KPU-allmänna ämnen,

-att ersätta Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap med 10% av lönen för den lärare som utses att samordna KPU.

(7)

Lärarutbildningsnämnden

2009-10-20 Bilaga punkt 9 Till Lärarutbildningsnämnden

Ang. hemvistinstitution för KPU- allmänna ämnen Inledning

KPU-rådet beslutade vid sitt senaste möte att föreslå LUN att fatta beslut om att UHS skall vara hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen och att även samordningen av utbildningen skall förläggas till UHS. Rådet vill samtidigt passa på att redogöra för processen och några omständigheter kring frågan om hemvistinstitution och samordning av den kompletterande pedagogiska utbildningen som vi tycker att LUN bör känna till och ta i beaktande.

Två specifika omständigheter

Den kompletterande pedagogiska utbildningen, också känd som ”korta programmet”, inkluderar samtliga utbildningsvetenskapliga institutioner och har en egen utbildningsgång med delvis specialutformade delkurser. Det gör att en viss samordning mellan de olika institutionerna är nödvändig. Efter att rådet påtalat detta beslutade LUN att tills vidare ersätta pedagogiska institutionen för samordning av termin 1, samt UHS för samordning av termin 2, vilket i praktiken också kommit att innebära termin 3.

Rådet gick vidare i frågan genom att kalla till ett prefektmöte för att föreslå en lösning där de olika institutionerna kom överens om en ersättningsmodell där samtliga institutioner bidrog till att betala för att en av institutionerna tog på sig samordningsansvaret.

Efter vissa rekognoseringar uppdagades att ett problem för att utforma en sådan modell är att andelen studenter som är antagna till KPU är relativt litet i förhållande till det totala antalet studenter som följer utbildningsgången eller delar av utbildningsgången. Som exempel kan tas vt 08 då 157 studenter följde undervisningen på termin 2, varav 49 var antagna till KPU.

Övriga studenter var antagna till Kombinationsprogrammet (63), FLÄRP (31) samt ULV (14).

Rådet beslutade därför vid sitt senaste möte att i samband med vårt förslag till LUN påpeka att hemvistansvaret för KPU i dessa två avseenden är speciellt: (1) att det krävs samordning mellan institutionerna av en annan karaktär än för exempelvis ett profilområde, (2) att utbildningsgången följs av betydligt fler studenter än de som är antagna till utbildningen.

Rådet avser att fortsätta diskutera om och hur samordningen av KPU kan förbättras/förenklas och hur arbetet med samordning bör finansieras mot bakgrund av dessa omständigheter.

Motivering av förslaget till hemvistinstitution

Vid prefektmötet och i rådets diskussioner har två institutioner erbjudit sig att fungera som hemvist: UHS samt Pedagogiska institutionen. Vid det sammanträde där rådet fattade beslut om att föreslå UHS bör noteras att Jonas Gustavsson från pedagogiska institutionen inte var närvarande. De närvarande ledamöterna var eniga i beslutet. Rådet når inte längre vad gäller enighet i detta ärende och hänskjuter därför till LUN att fatta beslut.

KPU-rådets majoritet har två huvudsakliga argument för att föreslå att UHS skall vara den institution som är hemvistinsitution för KPU. För det första fungerar idag UHS i praktiken som hemvistinstitution, beslutet är således en kodifiering av en redan fungerande praxis. För

(8)

det andra samordnar UHS redan idag termin 2 och i praktiken även termin 3 där huvudsaklig VFU och ämnesdidaktik är placerad. Det är framför allt i frågor om VFU som studenternas behov av information och vägledning är stort. Det finns därmed såväl ett praktiskt som ett effektivitetsargument för att låta UHS bli hemvistinstitution. Rådet menar också att det är viktigt att samordningen av institutionerna är samlad till ett ställe, särskilt i ljuset av den utbildningsgång som börjat gälla denna termin, där VFU återfinns redan termin 1.

Prefekten vid UHS, Nils Edling, är vidtalad och har bekräftat att institutionen är beredd att anta det ansvar som det innebär att vara hemvistinstitution, samt att låta institutionens

samordningsansvar omfatta även termin 1, under förutsättning att den ersättning som nu utgår för samordning utgår även framledes.

KPU-rådet föreslår mot ovanstående bakgrund:

att utse UHS till hemvistinstitution för KPU-allmänna ämnen och därmed ansvarig för de uppgifter som en hemvistinstitution har enligt tidigare LUN-beslut.

att besluta att UHS tills vidare även ansvarar för samordningen mellan de institutioner som deltar i KPU-allmänna ämnen, under förutsättning att den ersättning som idag utgår för samordning av KPU (termin 2 och 3) till UHS utgår även framledes.

att notera de ovan beskrivna specifika förhållandena för KPU-allmänna ämnen.

2009-10-09 För KPU-rådet

Maria Jansson, ordförande

(9)

2009-10-20 Bilaga punkt 10 Lärarutbildningskansliet

Kerstin Stenberg Utbildningsledare

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon:

Telefax:

106 91 Stockholm www.su.se E-post:

Kursplaneförslag för Självständigt arbete inom AUO

Bakgrund:

LUN beslutade vid augustimötet att AUO-rådet skulle skapa en eller flera

arbetsgrupper för utveckling av kursplaner för självständigt arbete inom AUO, föreslå betygskriterier för de båda kurserna samt föreslå principer för organisering och

samordning av examensarbete inom AUO.

Eftersom kursen självständigt arbete inom AUO skall genomföras första gången V2010 är det bråttom att färdigställa kursplanerna. Arbetsgruppen vill därför redovisa förslaget och möjliggöra en diskussion i nämnden innan kursplanerna går vidare i beslutsprocessen. Betygskriterier samt uppdraget att ta fram förslag på organisering och samordning av självständiga arbeten kommer att redovisas vid novembermötet Inger Eriksson DoPa, som ingår i arbetsgruppen för utveckling av kursplanerna på GN och AN samt betygskriterier, kommer att delta vid LUN- mötet den 20 oktober för att tillsammans med LUN diskutera och besvara ev. frågor kring bifogade kursplaner.

(10)

FÖRSLAG

Kursplan

för kurs på grundnivå

Självständigt arbete inom AUO

15 högskolepoäng 15 ECTS credits

Kurskod:

Gäller från: VT 2010 Fastställd: xx-xx-xx Institution:

Ämne: Utbildningsvetenskap

Beslut

Kursplanen fastställd av: xx xx

Kursen ingår i lärarprogrammet i det allmänna utbildningsområdet inom ämnesområdet utbildningsvetenskap. Kursen kan även räknas som en kurs i pedagogik, didaktik, barn- och ungdomsvetenskap eller specialpedagogik. Kursansvarig institution är xx xx vid Stockholms universitet.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

För tillträde till kursen gäller att studenten ska vara godkänd på minst 90 hp inom studiegången, inklusive kurser inom AUO1 och 2, dvs. Did 1, Ped 1, BUV och Spec. För vissa studiegångar även Did 2 och Ped 2, vilket beslutas i studiegången.

Kursens uppläggning

Provkod Namn Högskolepoäng

DK 11 Självständigt arbete/examensarbete, GN 15hp

Kursens innehåll

I kursen ingår att självständigt, med av ansvarig institution godkänd handledare, genomföra en mindre studie/projekt med anknytning till lärarprofessionen. Problemställningen ska vara knuten till forsknings- och utvecklingsarbeten inom det utbildningsvetenskapliga området, gärna med koppling till verksamhetsbaserade frågeställningar och/eller projekt i

partnerområdet. Arbetet skall presenteras och försvaras vid seminarium. I kursen ingår även att kritiskt granska annan students arbete.

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs självständigt kunna

• identifiera en problemställning och formulera ett syfte för studien/projektet med relevans för professionen

• genomföra en mindre studie/projekt som präglas av metodisk koherens och systematik med beaktande av forskningsetiska principer

• diskutera för- och nackdelar med olika metodiska tillvägagångssätt

• analysera resultatet och diskutera hur det kan relateras till pedagogisk verksamhet

• med kommunikativ klarhet skriftligt och muntligt presentera och försvara det självständiga arbetet

(11)

• granska innehåll, systematik och relevans i annan students självständiga arbete och ge konstruktiva kommentarer.

Undervisning

Det självständiga arbetet innebär att studenten under handledning planerar, genomför och rapporterar en mindre studie/projekt muntligt och skriftligt, granskar annat arbete samt deltar i seminarier under vilka olika arbeten ventileras. Handledning ges i grupp och enskilt,

seminarier erbjuds som stöd för olika aspekter av arbetet. Arbetet kan organiseras i relation till pågående projekt i partnerområdet eller på institutionen.

Kunskapskontroll och examination

a. Kursen examineras genom:

• skriftlig uppsats/rapport/ artikel/motsvarande

• muntlig presentation samt försvar av det egna arbetet vid seminarium

• muntlig och skriftlig granskning av annan students arbete b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala:

A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra

D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt

För godkänt på kursen krävs lägst betyget E på kursen.

c. Kursens betygskriterier meddelas vid kursstart.

d. Regler för omexamination anges i kursbeskrivningen.

e. För att få slutbetyg på kursen krävs användning av samt aktivt deltagande vid minst fyra ventileringsseminarier

Begränsningar

Kursen ersätter tidigare examensarbeteskurser: fylls i

Övrigt

Kursen ingår i Lärarprogrammet, i det allmänna utbildningsområdet inom utbildningsvetenskap. Kursen ges i liknande utformning vid flera institutioner.

Övergångsbestämmelser

När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod begära att få examineras enligt denna kursplan. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen.

Kurslitteratur

Studenten väljer utifrån institutionens anvisningar i kursbeskrivningen, i samråd med handledaren, forskningsmetodisk och innehållslig litteratur, med utgångspunkt i studiens/projektets frågeställningar och forskningsansats.

(12)

FÖRSLAG Kursplan

för kurs på avancerad nivå

Självständigt arbete inom AUO

15 högskolepoäng 15 ECTS credits

Kurskod:

Gäller från: HT 2010 Fastställd: xx-xx-xx Institution:

Ämne: Utbildningsvetenskap

Beslut

Kursplanen fastställd av: xx xx

Kursen ingår i lärarprogrammet i det allmänna utbildningsområdet inom ämnesområdet utbildningsvetenskap. Kursen kan även räknas som en kurs i pedagogik, didaktik, barn- och ungdomsvetenskap eller specialpedagogik. Kursansvarig institution är xx xx vid Stockholms universitet.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen

För tillträde till kursen gäller att studenten skall vara godkänd på kursen Självständigt arbete/

examensarbete på GN samt på samtliga sex kurser inom generell AUO, dvs. Did 1, Ped 1, BUV, Spec, Did 2 och Ped 2. Beslut i övrigt fattas inom studiegången.

Kursens uppläggning

Provkod Namn Högskolepoäng

DK 11 Självständigt arbete/examensarbete, AN 15hp

Kursens innehåll

I kursen ingår att självständigt, med av ansvarig institution godkänd handledare genomföra en studie/projekt med anknytning till lärarprofessionen. Problemställningen ska vara knuten till forsknings- och utvecklingsarbeten inom det utbildningsvetenskapliga området, gärna med koppling till verksamhetsbaserade frågeställningar och/ eller projekt i partnerområdet.

Arbetet skall försvaras vid ett seminarium med utsedd opponent. I kursen ingår även att vara opponent på annan students arbete.

Förväntade studieresultat

Studenten ska efter avslutad kurs självständigt och enskilt kunna

• identifiera en problemställning och med stöd i forskning/ teoretiskt perspektiv formulera ett syfte för studien med relevans för professionen

• genomföra en studie/projekt där forskningsmetod och analysverktyg är valda och motiverade utifrån studiens/projektets syfte med beaktande av forskningsetiska principer

• analysera och argumentera för rimliga slutsatser och diskutera hur dessa kan relateras till pedagogisk verksamhet

• med kommunikativ klarhet samt logisk och sammanhängande struktur skriftligt rapportera och muntligt försvara arbetet

• kritiskt granska och opponera på en annan students självständiga arbete

(13)

Undervisning

Det självständiga arbetet innebär att studenten under handledning planerar, genomför och rapporterar en studie/projekt, opponerar på ett annat arbete samt deltar i seminarier under vilka olika arbeten ventileras. Handledning ges i grupp och enskilt. Arbetet kan organiseras i relation till pågående projekt i partnerområdet eller på institutionen.

Kunskapskontroll och examination

a. Kursen examineras genom:

• skriftlig uppsats/motsvarande

• muntligt försvar av det egna arbetet vid ett seminarium

• muntlig och skriftlig granskning av annan students arbete b. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala:

A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra

D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt

För godkänt på kursen krävs lägst betyget E på kursen.

c. Kursens betygskriterier meddelas vid kursstart.

d. Regler för omexamination anges i kursbeskrivningen.

e. För att få slutbetyg på kursen krävs aktivt deltagande vid ventileringsseminarier.

Begränsningar

Kursen ersätter tidigare examensarbeteskurser: fylls i

Övrigt

Kursen ingår i Lärarprogrammet, i det allmänna utbildningsområdet inom utbildningsvetenskap. Kursen ges i liknande utformning vid flera institutioner.

Övergångsbestämmelser

När en kurs inte längre ges eller kursinnehållet väsentligen ändrats har studenten rätt att en gång per termin under en treterminsperiod begära att få examineras enligt denna kursplan. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen.

Kurslitteratur

Studenten väljer utifrån institutionens anvisningar i kursbeskrivningen, i samråd med handledaren, forskningsmetodisk och innehållslig litteratur, med utgångspunkt i studiens/projektets frågeställningar och forskningsansats.

(14)

2009-10-20 Bilaga punkt 11

Lärarutbildningskansliet Kerstin Stenberg Ylva Ståhle

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon:

Telefax:

106 91 Stockholm www.su.se E-post:

Redovisning av handledarkurser samt reviderade förkunskapskrav för handledarutbildning för VFU- lärare

Bakgrund:

Lärarutbildningsnämnden fattade beslut i juni om att rekommendera utbildningsvetenskapliga institutioner att utveckla kurser för basgruppsledare och VFU- lärare. I uppdraget fanns även en rekommendation till DoPa att revidera kursplanen ”Att leda professionsfördjupning i VFU”

AN 4+4 hp till en kurs om 7,5 hp och överväga ett namnbyte till ”Att handleda professionsutveckling i VFU” Uppdraget skulle redovisas till nämnden oktober 2009.

Inkomna kursplaner

Alla institutioner utom USOS har till dags datum inkommit med begärda kursplaner. USOS har dock meddelat att kursplanen för språkprofilen är färdig inom kort.

Institutioner (UHS,Ped, Spec och DOPA) som fick uppdrag att utveckla en gemensam basgruppsledarkurs har presenterat tre olika kurser. Eftersom uppdraget var att i första hand inkomma med en kursplan diskuterades frågan vid ett möte med institutionsrepresentanter, nämndordförande, ordförande i VFU- utskottet samt kommunrepresentanter. Vid mötet beslutades att UHS:s kursplan skulle ligga till grund för utbildningen men med stöd i genomförandet från Specialpedagogiska institutionen och Pedagogiska institutionen.

I underlaget finns även en bilaga med sammanställning av de förväntade studieresultat som finns i inkomna kurser vilket kan tjäna som underlag för en ev. diskussion i nämnden innan kursplanerna går vidare för beslut på institutioner och fakulteter.

Ändring av beslut ang. förkunskapskrav för profilkurserna

Nedanstående beslut tog LUN i juni avseende utveckling av handledningskurser inom profilerna:

- att rekommendera institutionerna att kursen Att leda professionsutveckling i VFU, ska ligga till grund vid planering av kurserna och utgöra förkunskapskrav för

profilkurserna. Gemensamma lärandemål skrivs fram men med inriktning mot olika profilområden. Fokus ligger på ämnes-didaktiska frågor i samband med handledning i VFU för att stödja studentens utveckling till lärare. I kursen studeras

handledningsstrategier relaterade till ämnesdidaktik och aktuell ämnesdidaktisk

(15)

2(5)

forskning. Kunskap om handledningsprocessen fördjupas genom analys och reflektion av undervisning och lärprocesser i relation till kursdeltagarnas egna yrkesteorier;

Alla profilkurser har i sina förslag ett förkunskapskrav att man, förutom lärarexamen, skall ha genomfört kursen ”Att leda professionsutveckling i VFU” 7,5 hp, innan man antas till

handledarkursen inom profilen, alltså helt enligt LUN:s rekommendationer.

Till AU har framkommit att basgruppsledare som nu genomför ”Att leda

professionsfördjupning i VFU, AN, 4+4 hp, reagerat på att man som basgruppsledare inte enligt LUN:s beslut kan gå direkt från basgruppsledarkursen till profilkurserna.

När AU diskuterade frågan insåg man att det kanske blev för ”snäv” ingång till profilkurserna och en ”flaskhals”om alla först måste passera ”Att leda professionsutveckling i VFU” och därför har i efterhand två olika ändringsförslag diskuterats. Tidigare beslut om att kursen ”Att handleda professionsfördjupning i VFU” skulle utgöra förkunskapskrav berodde på att kursen skulle anpassas till LUN;s beslut i bedömningsfrågan men även behandla handledarrollen och därför var ett viktigt förkunskapskrav. Under handläggningen av ärendet har följande

ändringsförslag diskuterats:

1) att man har samma förkunskapskrav för alla kurser(lärarexamen) och sedan är VFU-läraren fri att söka den kurs man anser passar bäst utifrån sina behov. Informationsmaterialet får då innehålla en kort presentation av kurserna så att den sökande kan uppfatta olikheterna. Samtidigt får vi uppmärksamma profilkurserna om borttagande av förkunskapskravet (DoPas kurs) och kanske be dem att även fokusera på den formativa delen av bedömningen och inte enbart utgå ifrån den summativa.

2) Att tillåta att både ”Att leda professionsutveckling inom VFU” och basgruppsledarkursen som ingångar till profilkurserna och föreslå att basgruppsledarkursen även fokuserar summativ bedömning ur ett övergripande perspektiv ( bedömning ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv behandlas i profilkursen).

Efter samtal med ordförande i nämnden så föreslår vi som handläggare att förslag nummer 1 är utgångspunkt för ett nytt beslut om förkunskapskrav och kompletterande uppdrag till de utbildningsvetenskapliga institutionerna (se förslag till beslut).

Förslag till beslut

Lärarutbildningsnämnden rekommenderar

- att endast lärarexamen utgör förkunskapskrav för basgruppsledarkursen, handledarutbildningarna inom profilerna samt kursen ”Att handleda professionsutveckling inom VFU”

- att vid genomförande av handledningskurserna inom profilerna även fokusera formativ bedömning i relation till studentens professionsutveckling

(16)

3(5)

Bilaga

Förväntade studieresultat för inkomna handledarkurser

Att leda professionsutveckling i verksamhetsförlagd utbildning. 7.5 hp. AN (DOPA) Förväntade studieresultat

Efter att ha genomgått moment ett förväntas kursdeltagarna kunna i relation till en analys av läraruppdraget

- beskriva och kritiskt diskutera handledaruppdraget som lokal lärarutbildare/

VFU‐lärare

- i samverkan med studenter tolka lärandemål i utbildningens styrdokument och utifrån detta planera ett konkret innehåll och organisering av VFU relaterat till förväntade studieresultat, lärarstudentens specifika behov samt lokala pedagogiska villkor

- genomföra reflekterande handledningssamtal med lärarstudenter kring planering av och genomförda moment i VFU

Efter att ha genomgått moment två förväntas kursdeltagarna kunna

- bedöma och analysera yrkeskunnande/yrkesutveckling i verksamhetsförlagd utbildning med stöd av bedömningsanvisningar samt kunna formulera bedömningsunderlag för examination av VFU

- genomföra reflekterande handledningssamtal med fokus på formativ och summativ bedömning av de förmågor studenten ska ha förvärvat och

utvecklat under VFU samt kunna hantera beslutade handläggningsrutiner för eventuellt underkännande av VFU

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i gestaltande ämnen. 7.5 hp. AN (UTEP)

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska läraren ha förmåga att

- handleda studentens ämnesdidaktiska lärprocesser

(17)

4(5)

- utveckla och bedöma lärarstudentens ämnesdidaktiska yrkeskunnande - genomföra självständiga samtal med vuxna

- utveckla studentens analys‐ och reflektionsförmåga

- tillämpa praktiska, teoretiska och etiska perspektiv på undervisning och kunskapstraditioner inom det egna verksamhetsområdet.

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i SO‐ämnen. 7.5 hp. AN (UHS)

Kursen syftar till att kursdeltagaren ska utveckla förmågan att handleda lärarstudenter inom VFU.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

- handleda, utveckla och bedöma lärarstudenters praktiska yrkeskunnande - kommunicera och reflektera över egna föreställningar samt teorier om

undervisning och lärande inom ämnesområdet

- utveckla och stödja studenters analys‐ och reflektionsförmåga

- tillämpa praktiska, teoretiska och etiska perspektiv på kunskaps‐ och undervisningstraditioner inom respektive ämne.

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i matematik och naturvetenskapliga ämnen. 7.5 hp. AN. (MND)

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- handleda, utveckla och bedöma lärarstudenters ämnesdidaktiska yrkeskunnande

- kommunicera och reflektera över egna föreställningar samt teorier om undervisning och lärande i matematik och/eller naturvetenskapliga ämnen - utveckla och stödja lärarstudenters reflektion kring och analys av

undervisning och lärande i matematik och/eller naturvetenskapliga ämnen - tillämpa praktiska, teoretiska och etiska perspektiv på kunskaps‐ och

undervisningstraditioner inom matematik och/eller naturvetenskapliga ämnen.

Att handleda verksamhetsutveckling och yrkeskunnande i förskolan. 7.5 hp. AN.

(DOPA)

Kursen vänder sig till pedagogiska ledare med ansvar

(18)

5(5)

för verksamhetsutveckling, förskollärare med handledande funktioner i förhållande till kollegor, samt VFU‐handledare inom förskollärarutbildning som vill fördjupa sin handledarkompetens. Förskoledidaktiska frågeställningar och utvecklingsområden utifrån kursdeltagarnas yrkesverksamhet, erfarenheter och egna

handledningsuppdrag utgör grund för hur frågor kring handledningsprocesser och handledningssamtal bearbetas.

Basgruppen som arena för professionsutveckling. 7.5 hp. AN (UHS, Ped, Spec)

Syftet med kursen är att utveckla kunskaper och grundläggande färdigheter i grupphandledning samt att utveckla förmåga att:

- handleda studenter i grupp utifrån gruppdeltagarnas frågeställningar och lärarprofessionens utmaningar

- leda reflekterande och analyserande samtal om frågor med relevans för läraryrket och lärarblivande

- skapa ett handledningsklimat där gruppdeltagarna blir en resurs för varandra - stimulera och följa lärarstudenters professionsutveckling via

grupphandledningssamtal

- kunna nyttja olika verktyg, perspektiv och frågor med syfte att stödja studenternas utvecklingsprocess över gjorda erfarenheter.

(19)

Stockholms universitet Lärarutbildningsnämnden

Lärarutbildningskansliet 2009-10-20 Bilaga punkt 12 Kerstin Stenberg

Utbildningsledare

Reviderade förkunskapskrav för speciallärar- och specialpedagogprogrammen

Bakgrund

Specialpedagogiska institutionen har inkommit med en begäran om att LUN beslutar om revidering och förtydliganden av förkunskapskrav för speciallärar- och specialpedagogiska utbildningen som kan gälla fr.o.m. H2010.

Orsaken att institutionen vill förtydliga förkunskapskravet för speciallärar- och

specialpedagogprogrammen är att kunna anta studenter som med sin bakgrund överensstämmer med den målgrupp som förordningen avser men som också bättre överensstämmer med utbildningsplanes intentioner och innehållet i kurserna.

Förkunskapskrav för Speciallärarprogrammet:

Ett av ny gällande förkunskapskrav för speciallärarutbildningen vid SU är formulerat sålunda:

”- Lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk- skriv- och läsutveckling (gäller program inriktning svenska), eller matematikutveckling (gäller program inriktning matematik), eller annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik, eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.”

Det sistnämnda förkunskapskravet ..”eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper.” kan tolkas som att alla som antas till utbildningen ska ha minst 60 hp inom språk- skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling . Utgångspunkten vid antagning av studenter kan bli att begreppet ”inriktning” är lika med nuvarande benämning i lärarprogrammet (utb. fr o m H 2001) alltså att en ”inriktning” är lika med 60hp inom ett ämne/kunskapsområde.

Förordningstexten lyder:

”Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling, annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper (UFB, 2008/09, s.151).”

Alla övriga utbildningsorter med examensrätt för speciallärarutbildningen har tolkat förordningen som att ” annan avlagd lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk- skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling” gäller lärarexamina som t.ex. lågstadielärarexamen,

mellanstadielärarexamen, 1-7 med inriktning mot språkområdet eller matematikområdet samt inriktning mot språkutveckling eller matematikutveckling i nuvarande utbildning (start fr o m ht 2001).

Skrivningen ” annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik” tolkas som om det avser 4-9- utbildningar eller examen från nuvarande utbildning där man har en inriktning mot svenska eller matematik och formuleringen ” eller annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper” tolkas som om det gäller studenter som i sin grundexamen haft en annan inriktning än inom språk - eller matematikområdet och därför måste komplettera dessa områden för att kunna antas.

Viktigt i sammanhanget är att förordningstexten initialt faktiskt beskrev ”en inriktning om 60 hp” men en ändring kom Lärarutbildningarna tillhanda senare, eftersom man vid ett möte på departementet fick påpekandet från utbildningsorterna att vid den aktuella tidpunkten (v08) kunde endast 4-7-lärare och

1

(20)

gymnasielärare inom svenska eller matematik antas till speciallärarutbildningen. Detta medförde en ändring av förordningstexten och en tydlig signal till utbildningsorterna att man ur ett politiskt

perspektiv tänkt sig ”duktiga” lågstadielärare” eller 1-7-lärare som en viktig rekryteringsbas för de nya speciallärarna.

När man granskar äldre utbildningars kursplaner/ utbildningsplaner kan man se att 22.5 hp utkristalliserar sig som specificerade ämnespoäng inom t.ex. språkområdet. I dessa poäng finns emellertid inte den praktik och didaktik som alltid ingick och som hade fokus på det område som man valt att utbilda sig för. Jämför man en ”inriktning mot yngre åldrar ” i dagens utbildning ingår

ämneskunskaper, ämnesdidaktik och VFU i de 60hp. Man kan därför ställa frågan om inte 22,5 högskolepoäng tillsammans med didaktik och praktik samt ett kompletterande självständigt arbete om 15hp och forskningsmetod – vetenskapsteori om 7,5 hp inom språk - eller matematikområdet plus erfarenheter inom området, ska kunna jämföras med en inriktning i dagens lärarutbildning.

När Specialpedagogiska institutionen tillsammans med nordiska språk, litteraturvetenskap, UMN m.fl.under 2007 utvecklade kurserna för speciallärarutbildningen hade man som utgångspunkt att det var studenter med äldre utbildning och stor erfarenhet av undervisning inom områdena språk eller matematik som var de presumtiva studenterna, alltså lågstadielärare, mellanstadielärare, 1-7- lärare med särskild inriktning mot språk- eller matematik alt. 4-8 med inriktning mot svenska eller

matematik., som vid den aktuella tidpunkten (v.08) hade minst tre års arbete efter sin examen vilket är ett annat särskilt krav. Ingen student från den nya utbildningen kunde vid starten H08 söka

utbildningen eftersom tre års yrkesarbete efter examen då inte kunde uppfyllas.

Ett ytterligare förkunskapskrav vid SU är ”Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit en uppsats om minst 15 hp inom relevant kunskaps/ämnesområde på grundnivå och har 7,5 hp forskningsmetodik - vetenskapsteori”.

De flesta studenter med äldre examen uppfyller inte detta krav i sin lärarexamen utan måste, före antagning till speciallärarutbildningen, komplettera sina tidigare studier med ett självständigt arbete vilket ska genomföras inom relevant ämnesområde för den inriktning man vill söka inom

speciallärarprogrammet. Det innebär att studenter med en äldre examen inte skrivit en uppsats/ett examensarbete om 15 hp i sin tidigare utbildning och därför söker kompletterande kurser. När de sedan söker speciallärarutbildningen blir det svårt att förstå att man som lärare mot yngre åldrar inte uppfyller kraven eftersom man har ” annan avlagd lärarexamen med inriktning mot kunskapsområdet språk-, skriv- och läsutveckling eller matematikutveckling” enligt förordningen.

Begreppet ”inriktning” har alltid funnit med i beskrivningen av utbildningarna men har under olika epoker haft olika betydelser vilket försvårar tolkningen av förordningen och förkunskapskraven vid antagning. SU måste därför förtydliga sina förkunskapskrav med utgångspunkt från förordningen men också i förhållande till vad som krävs av studenterna för att genomföra vår pågående

speciallärarutbildning.

Alltså, den utbildning som idag genomförs inom speciallärarutbildningen är anpassad till lärare med en äldre examen inom områdena språk-, skriv- och läs- eller matematikutveckling, eller en 4-9-examen med inriktning mot äldre åldrar inom områdena svenska eller matematik men man ser inte heller några som helst problem att nuvarande speciallärarutbildning även kommer att passa lärare med den nya utbildningen (start efter 2001) när de framöver söker utbildningen. Specialpedagogiska institutionen vill därför att LUN förtydligar förkunskapskraven enligt nedanstående förslag.

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till speciallärarprogrammet

Utöver grundläggande behörighet till högskolestudier krävs följande särskilda behörighet:

- Avlagd lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling, t ex lågstadielärarexamen, mellanstadielärarexamen, 1-7 SvSo-lärarexamen, 1-7 MaNo-lärarexamen,

2

(21)

lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för tidiga åldrar. Annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik, t ex ämneslärarexamen i svenska eller matematik, gymnasielärarexamen i svenska eller matematik, 4-9 lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för senare åldrar. Alternativt annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper inom språk- eller matematikområdet

- Minst tre års yrkeserfarenhet på minst halvtid av undervisning/pedagogiskt arbete inom undervisningsämnena/områdena svenska, svenska som andraspråk, svenska som andraspråk för döva/teckenspråk eller matematik efter lärarexamen

- Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete

(examensarbete) eller en uppsats om minst 15 hp på grundnivå inom relevant kunskaps/ämnesområde.

Förkunskapskrav för Specialpedagogutbildningen

Specialpedagogiska institutionen begär att LUN även fastställer reviderade förkunskapskrav för specialpedagogprogrammet fr.o.m. H2010. Revideringen beror på att strecksats tre i nuvarande förkunskapskrav anger att det självständiga arbetet om 15 hp ska ske på C- nivå. Detta bör ändras till

”grundnivå”.

De reviderade förkunskapskraven i den nya utbildningsplanen för

specialpedagogprogrammet föreslås därför lyda enligt nedanstående förslag:

Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet:

- Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen) - Minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen ;

- Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete (examensarbete)/en uppsats om minst15 hp på grundnivå inom relevant kunskapsområde.

3

(22)

4 Förslag till beslut

Lärarutbildningsnämnden beslutar att följande förkunskapskrav från och med H 2010 skall gälla för speciallärarprogrammet

- Avlagd lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling, t ex lågstadielärarexamen, mellanstadielärarexamen, 1-7 SvSo-lärarexamen, 1-7 MaNo-

lärarexamen, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för tidiga åldrar.

Annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik, t ex ämneslärarexamen i svenska eller matematik, gymnasielärarexamen i svenska eller matematik, 4-9 lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik, lärarexamen med inriktning mot svenska eller matematik för senare åldrar. Alternativt annan avlagd lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper inom språk- eller matematikområdet

- Minst tre års yrkeserfarenhet på minst halvtid av undervisning/pedagogiskt arbete inom - undervisningsämnena/områdena svenska, svenska som andraspråk, svenska som

andraspråk för döva/teckenspråk eller matematik efter lärarexamen

- Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete (examensarbete) eller en uppsats om minst 15 hp på grundnivå inom relevant

kunskaps/ämnesområde.

Lärarutbildningsnämnden beslutar att följande förkunskapskrav, från och med H2010,skall gälla för specialpedagogprogrammet:

- Lärarexamen (lärar-, förskollärar- eller fritidspedagogexamen)

- Minst tre års yrkeserfarenhet som lärare på minst halvtid efter examen;

- Att studenten i sin lärarexamen eller efter sin lärarexamen skrivit ett självständigt arbete (examensarbete)/ en uppsats om minst15 hp på grundnivå inom relevant kunskapsområde.

(23)

Stockholms universitet

Lärarutbildningskansliet Bilaga punkt 13

L-E Olofsson

Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20

Ärende 13

Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6 Bakgrund

Profilrådet för profilområdet Samhälle, kultur och lärande har av Lärarutbildningsnämnden, LUN, fått i uppdrag att ändra studiegångarna så att examensarbete på grundnivå, placerat inom AUO kommer efter kurserna Barn- och ungdomsvetenskap och Specialpedagogik.

Dessa kurser är placerade termin 4 i de flesta studiegångar.

Studiegången mot tidigare år, Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6, förändras nu så att examensarbetet på grundnivå placeras den senare delen av termin 4. Specialiseringskurserna har flyttats till termin 5 så att studenterna har möjlighet att välja en specialisering om 30 hp eller två om 15 hp vardera. Kurserna läs- och skrivinlärning samt matematikinlärning kan då läsas i följd med en tydlig progression. Antalet VFU-poäng har ökats i kursen Samhälle, kultur och lärande II (profilrelaterat AUO) för att få till stånd en tydlig progression inom VFU och därmed för möjligheten att införa förväntade studieresultat för VFU i början, i mitten och i slutet av utbildningen (termin 2, termin 3 och termin 7).

I bilaga beskrivs den reviderade studiegången.

Profilrådet är enigt kring denna studiegångsförändring.

Förslag till beslut:

Lärarutbildningsnämnden beslutar

att revidera studiegången Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6 enligt bilaga

(24)

Fastställd 2008-06-18, revideringsförslag till LUN 2009-10-20 Studiegång Samhällsorienterande ämnen för skolår F-6 (240 hp)

Termin Generellt AUO, Kurs*

Hp Profilrelevant AUO Kursrubrik,

innehåll**

Hp Ämnesteori

Kursrubrik, innehåll**

Hp didaktik varav x hp ämnes- VFU Hp

Nivå Grun d (G) eller avanc.

(A)

Summa hp termin

T1

AUO I Didaktik I Pedagogik I

2:a hälften av

terminen 15

Samhälle, kultur och lärande I

15 3 G

30

T2 Ämnesteori och ämnesdidaktik 30 7,5 4,5 G 30

T3 Ämnesteori och ämnesdidaktik ³⁰ 4,5 10,5 G

G

30

T4 AUO II BUV Spec Examensar bete AUO

15

G G

30

1

(25)

2 T5

Specialisering Specialisering,

15

G G

30

T6 Läs-, skriv- och matematikinlärning i

profilområdet

Läs-, skriv-, och matematikinlärning Specialisering

15

G G

30

T 7

Profilrelaterat AUO Samhälle, kultur och lärande II, III

15

Fördjupning av läs-, skriv- och matematikinlärning specialisering

15

7,5

A A

30

T 8 ^{AUO III} (Did 2 och Ped 2)

Examensar bete, AN

15

A

30

T9

30 12 25,5

(26)

Lärarutbildningskansliet Bilaga punkt 14 L-E Olofsson

Lärarutbildningsnämnden 2009-10-20

Ärende 14

Uppläggningen av studiegången Geografi för skolår 7-9 och gymnasieskolan

Bakgrund

Några av de ämnen som finns inom de studiegångar som erbjuds vis Stockholms universitet rekryterar enbart ett fåtal studenter varje gång och det är ekonomiskt omöjligt att göra egna grupper och ha en egen ”läraranpassad” uppläggning av ämnesstudierna. Under en längre tid har det diskuterats hur man bäst kan lägga upp studierna för de studenter som är berörda. För flertalet av de berörda ämnena har man enats om att första terminen bör vara en ”lärartermin”

och att studierna i undervisningsämnet börjar termin 2. I några fall, t ex företagsekonomi, har man kommit överens om att ämnet endast erbjuds som en andra inriktning.

För ämnet geografi anser dock institutionen att den bästa uppläggningen innebär att de tre inledande terminerna inte innehåller någon generell AUO och att ”introduktionen” till läraryrket delvis sköts inom ramen för den profilrelaterade AUO:n som har 3 högskolepoäng till sitt förfogande de inledande två terminerna.

I bilaga beskrivs den föreslagna uppläggningen av studiegången.

Profilrådet är nu enigt kring förslaget till uppläggningen av studiegången ”Geografi för skolår 7-9 och gymnasieskolan”.

Förslag till beslut:

Lärarutbildningsnämnden beslutar

att fastställa uppläggningen av studiegången ”Geografi för skolår 7-9 och gymnasieskolan”

enligt bilaga

(27)

Förslag till uppläggning av studiegång, LUN 091020 Studiegång Geografi för skolår 7-9 och gymnasieskolan

Termin Generellt AUO, Kurs*

Hp Profilrelevant AUO Kursrubrik,

innehåll**

Hp Ämnesteori

Kursrubrik, innehåll**

Hp didaktik varav x hp ämnes- VFU Hp

Nivå Grun d (G) eller avanc.

(A)

Summa hp termin

T1

1,5 Geografi inklusive 1,5 hp profilrelaterat AUO

30 2,5 1,5

G

30

T2 1,5 Geografi inklusive 1,5 hp profilrelaterat

AUO

22, 5

2,5 7,5 G 30

T3 4,5 Geografi inklusive examensarbete 15 hp

och profilrelaterat AUO 4,5 hp

30 2,5 1,5 G 30

T4 ^{AUO I}

Didaktik 1 och pedagogik 1

15

Samhälle, kultur och lärande

15 3

G G

30

T5 AUO II BUV och Spec.Ped

15

Samhälle, kultur och lärande 2 och 3

15 7,5 (4,5 hp från

inriktningen)

G 30

1

(28)

2

T6 Ämne 2 30

T 7 Ämne 2 . VFU och ämnesdidaktik

om 15 hp ingår

30

T 8 Ämne 2 A 30

T9 AUO III

Examensar bete

15 15

A A

30

30 7,5 21

(29)

1

Lärarutbildningskansliet Lärarutbildningsnämnden

Ampe Meyerhöffer 2009-10-20 Bilaga punkt 15

Lars-Erik Olofsson

Utbildningsgång SFI/grundläggande vuxenutbildning och annat ämne

Bakgrund

Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk och språkutveckling/USOS har inkommit med en ansökan om inrättande av en ny studiegång i lärarprogrammet.

Studiegången är inriktad mot Svenska för invandrare/SFI och grundläggande vuxenutbildning /grundvux och omfattar 120 hp.

Studiegången är i institutionens förslag kombinerad med samhällskunskap (90 hp) som andra ämne. Utbildningen skulle då ge en lärarexamen mot SFI, som är en egen skolform, och mot samhällskunskap i grundskolans senare år. Utbildningsgången skulle bli bunden, utan kursval för studenterna.

Förslaget stod på LUN:s dagordning 2009-09-23 som ett diskussionsärende. Nämnden gav inga riktlinjer för ärendets vidare beredning.

Vid samma nämndsammanträde remitterades förslaget till de två berörda profilråden 2 och 3 (Samhälle, kultur och lärande samt Svenska, språkutveckling och lärande samt moderna språk och lärande). Remisstiden sattes till 2009-09-25 – 2009-10-09. Båda profilråden har svarat på remissen. Nämnden beslutade att behandla detta ärende vid sitt sammanträde 2009-10-20.

Se även handling till nämndens sammanträde 2009-09-23.

Profilrådens remissvar

Profilråd 2 stödjer USOS förslag i sin helhet. Stödet ges enbart som ”hel utbildningsgång med svenska/svenska som andraspråk och samhällskunskap”. Skälet till detta ställningstagande är att ett val av andra ämne kan ge en alltför liten undervisningsgrupp i samhällskunskap med ett

”sfi-anpassat” innehåll.

Profilråd 3 anser det viktigt att inrätta den föreslagna studiegången. Rådet föreslår att titeln ändras till Svenska som andraspråk med inriktning mot SFI och grundläggande

vuxenutbildning. Rådet anser inte att utbildningen ska ge behörighet för ungdomsskolan.

Utbildningsgången bör vara bunden med begränsad valmöjlighet av ämne två, t ex

samhällskunskap eller matematik. Rådet anser sig inte kunna bedöma studiegångens innehåll i dagsläget. Rådet föreslår USOS som kursansvarig institution och anser att denna institution ska avgöra vilka institutioner som ska dela på undervisningsansvaret.

(30)

2

KOMMENTARER Ämne 2

Båda profilråden ställer sig positiva till att inrätta studiegången SFI/grundvux. Båda råden vill ha en bunden utbildningsgång med förutbestämt ämne/förutbestämda ämnen. Profilråd 2 stöder förslaget enbart med samhällskunskap som ämne två, profilråd 3 anser att det bör vara

”begränsad valmöjlighet av ämne två”.

De ämnen som funnits mest frekvent i diskussionen om vilket/vilka ämnen som ska/ska kunna kombineras med SFI/grundvux har varit: samhällskunskap, moderna språk och svenska.

Ämnet svenska kräver omarbetning av nuvarande kursplaner, vilket USOS f n inte ser som sin högsta prioritet.

Stockholms stad vill ”tydliggöra att SFI är en språkutbildning”. SFI är enligt

förordningen/kursplanen en ”utbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som modersmål.

Ställningstagandet från profilråd 2 utesluter en valmöjlighet för studenterna mellan t ex ett modernt språk och samhällskunskap.

Inget av de båda råden har specifikt följt de av nämnden beslutade kriterierna för inrättande av en studiegång.

Samhällskunskap och svenska omfattar 90 hp i en 270 hp-utbildning (enligt högskoleförord- ningen), moderna språk omfattar 60 hp med möjlighet till fördjupning i ämnet alternativt breddning med ytterligare ett ämne.

Utbildningens innehåll

I USOS förslag till innehåll i studiegångens 120 hp finns rubriker för olika delar/moment som överensstämmer med kursplanen för SFI. Moment med alfabetisering och litteracitet ingår i förslaget. De är dock inte poängsatta. I studiegången ingår ett självständigt arbete om 15 hp. I diskussioner med representanter för USOS, centrum för tvåspråkighetsforskning och

institutionen för nordiska språk har också framkommit att innehållet inte är helt genomarbetat och att progressionen skulle behöva tydliggöras på vissa punkter.

Nämnden föreslås tillstyrka förslaget om en 120 hp-sfi/grundvuxstudiegång, men bordlägga frågan om ett specificerat innehåll vad gäller såväl SFI som grundvux och förtydligande av progressionen till i början av vårterminen 2010. Studiegången bör innehålla moment i vuxenpedagogik. Frågor kring litteraturvetenskap, studentens egna muntliga och skriftliga färdighet mm bör betänkas. USOS ombeds då också ange vilka institutioner som bedöms lämpliga/ha bäst kompetens för att genomföra de olika momenten.

Vad gäller samhällskunskap som andra ämne, har statsvetenskapliga institutionen skickat in ett utkast till ett anpassat innehåll för de tre terminerna. I denna beskrivning ingår 7,5 hp ämnesdidaktik och 15 hp VFU. Innehållet är något anpassat till undervisning i grundskolans senare år genom att 15 hp makroekonomi, som ingår i kurserna i gymnasieskolan men inte i

(31)

3

grundskolans senare del, har tagits bort. Innehållet har vinklats mer mot studier om kommun och förvaltning samt frågor om etnicitet, rasism etc.

Vad gäller ett modernt språk som andra ämne ingår i lärarexamen idag engelska, franska, tyska och spanska. Det finns idag för många engelsklärare men få studenter (ungefär ett par per termin) väljer att ha tyska eller franska i sin examen. Spanska väljs av något fler studenter än tyska och franska, men blir oftast ett s. k. ”småämne” med så få studenter att egna

lärarstudentgrupper inte kan bildas.

Den bästa lösningen vad gäller ämne 2 är kanske att ge studenterna möjlighet att välja mellan samhällskunskap (”sfi-varianten”) och ett modernt språk Inom samhällskunskapen har ett utvecklingsarbete påbörjats och inom språkområdet finns utvecklingsmöjligheter, dessutom finns då möjligheten för studenten att välja ytterligare 30 hp i ett annat ämne, exempelvis samhällskunskap eller specialpedagogik.

Om nämnden väljer att följa profilrådens ställningstaganden finns inte denna möjlighet.

Förslaget till nämnden vad gäller ämne 2 innebär att valmöjligheterna begränsas till antingen samhällskunskap, 90 hp, eller ett modernt språk, 60 hp, med möjlighet att fördjupa detta eller välja till ytterligare 30 hp inom ett annat ämnesområde.

Studiegångens/utbildningsgångens benämning

Benämningen ”Svenska för invandrare(SFI) och grundläggande vuxenutbildning” förordas med argumenten att denna benämning är tydligare än andra föreslagna samt att en

hopblandning med andra studiegångar och kurser undviks.

Tidsplanering

Studiegången startar höstterminen 2010. Vid nämndens sammanträde 2010-02-17 preciseras innehållet i studiegången och ämne två. Kursplaner godkänns termin för termin, som inom andra studiegångar, i enlighet med kursplaneutskottets planering.

Förslag till beslut LUN beslutar

- att inrätta studiegången ”Svenska för invandrare (sfi) och grundläggande vuxenutbildning”

- att studiegången/utbildningsgången annonseras i utbildningskatalogen för 2010/2011 och startar höstterminen 2010

- att utbildningsgången omfattar 270 hp och utbildningen leder till en examen för SFI, kärnämnet svenska inom grundläggande vuxenutbildning och samhällskunskap inom grundskolans senare år eller ett modernt språk inom grundskolans senare år

- att be institutionen för utbildningsvetenskap mot språk och språkutveckling och

institutionen för statsvetenskap att inför LUN:s sammanträde 2010-02-17 precisera innehållet i utbildningsgången

- att USOS är kursansvarig institution och hemvistinstitution för studiegångens studenter.

(32)

1(1)

LUN 2009-10-20 Bilaga punkt 16

Lena Borgström

Förslag rörande KPU – vård, hälsa, omsorg 90 hp Bakgrund

KPU vård, hälsa, omsorg är en kompletterande pedagogisk utbildning om 90 hp som ger studenter med full ämnesteoretisk kompetens inom vård, hälsa och omsorg de delar av lärarprogrammet som inte är ämnesteori. Idag är kravet på behörighet 120 hp inom ämnesområdet vård, hälsa eller omsorg samt två års yrkeserfarenhet inom området. Utbildningen leder till en lärarexamen på grundnivå. De studenter som har 180 hp (eller mer) kan välja att läsa sista terminen på avancerad nivå och därmed få en magisterexamen i utbildningsvetenskap med inriktning mot vård.

I början av 1990-talet förlängdes vårdutbildningarna till 120 p (180 hp) vilket gör att de medellånga vårdutbildningarna numera leder till kandidatexamen. Flertalet som vid SU genomgår KPU till vårdlärare har idag en kandidatexamen.

Mot denna bakgrund har UTEPs institutionsstyrelse vid sitt sammanträde 2009-10-08 beslutat föreslå LUN att vårdlärarexamen på läggs på avancerad nivå. Detta medför också att utbildningen till vårdlärare hamnar på samma nivå som övriga

vidareutbildningar inom vård, hälsa och omsorg. Som särskild behörighet gäller kandidatexamen inom ämnesområdet vård, hälsa eller omsorg samt minst två års yrkeserfarenhet inom området vård, hälsa eller omsorg.

Rådet med inriktning mot yrkespedagogik samt vård- och hälsopedagogik har vid möten 2009-09- 14 samt 2009-10-12 diskuterat och tillstyrkt detta förslag.

Förslag till beslut

Lärarutbildningsnämnden beslutar att

• lärarexamen för vårdlärare (KPU 90 hp) placeras på avancerad nivå

• som särskild behörighet för KPU 90 hp,vårdlärare, gäller kandidatexamen inom ämnesområdet vård, hälsa eller omsorg samt minst två års

yrkeserfarenhet inom området vård, hälsa eller omsorg.