Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder, metoder och resultat metoder och resultat

(1)

Kognitiv psykologi

Vetenskapliga grunder, metoder och resultat metoder och resultat

Anders Jansson

teknol ogi

Vad är psykologi?

“The scientific study of behavior and the mind”

Informa ti ons t

Institutionen för informationsteknologi |www.it.uu.se

Observerbara handlingar och reaktioner

Icke observerbara handlingar och reaktioner

S ? R S ? R

teknol ogi

Vetenskaplig status



”Kognitiv psykologi är vetenskaplig grund för samhällsvetenskaperna, på samma sätt som fysik är vetenskaplig grund för naturvetenskaperna”

Informa ti ons t grund för naturvetenskaperna

(John R. Anderson, 2009)

De grundläggande mekanismer som genomsyrar allt mänskligt tänkande är viktiga att förstå om man vill kunna förklara och påverka beteenden i olika sammanhang och situationer

 Klinisk psykologi

 Socialpsykologi

 Statsvetenskap

 Ekonomi

 Sociologi

 Lingvistik

 Filosofi, moral och etik

 Människa-datorinteraktion, informatik

(2)

teknol ogi

Psykologi som vetenskap

 Grundforskning

Kunskap om beteenden och mentala processer för kunskapens egen skull

 Tillämpad forskning

Kunskap om beteenden i specifika situationer

En strävan efter att lö kti k bl

Informa ti ons t

skull

En strävan efter att finna generella lagar om beteenden

Mål:

• Att beskriva

• Att förstå orsaker

• Att förutsäga

• Att påverka

lösa praktiska problem i olika sammanhang

Mål:

• Att tillämpa kunskap från grundforskning

teknol ogi

Psykologins tidiga historia

R

? S ? R S ? R

Strukturalism

1879 – ca 1920 (Wilhelm Wundt)

Funktionalism

1890 – ca 1930 (William James)

Psykoanalys

1910 – ca 1950 (Sigmund Freud)

S

Informa ti ons t

Studier av de grundläggande elementen i de mentala processerna Introspektion Kontrollerade experiment

Studier av hur medvetandets funktioner och processer är anpassade till omgivningen Kontrollerade experiment

Studier av hur omedvetna och interna krafter styr och påverkar beteendet Psykodynamik Kliniska fallstudier

teknol ogi

Psykologi: senare perspektiv

R

? Behaviorism

1913 – ca 1980 (Ivan Pavlov, John Watson, B.F. Skinner)

Humanismen

1950 - (Abraham Maslow)

Sociokulturellt perspektiv

1935 -

(Margaret Mead, Mamie Clark, Kenneth Clark)

S

Informa ti ons t

_R_?

S ? R

Studier av hur omgivningen kan styra beteendet genom inlärning Betingning Kontrollerade experiment

Studier av hur människans liv kan bli positivt genom fokus på hennes fördelaktiga sidor Behovshierarkier Självförverkligande

Studier av hur den sociala omgivningen och kulturell inlärning påverkar beteendet Socialisering Normöverföring

S

(3)

teknol ogi

Två perspektiv med koppling till människa-datorinteraktion

R

? S ? R

Kognition

1956 -

(Jean Piaget, Allen Newell, Herbert Simon, Noam Chomsky)

Neuropsykologi

1950 -

(Karl Lashley, Donald Hebb)

S

Informa ti ons t

R

? S ? R

Studier av hur människor uppfattar, organiserar och lagrar information i form av kognitiva processer, ofta nedbrutna i funktioner som perception, minne, bedömningar, inlärning, tänkande och problemlösning

Modeller av tankefunktioner Kontrollerade experiment

Studier av hur processer i hjärnan och andra fysiologiska funktioner kan förklara tankar, beteenden och känslor Ärftliga faktorer Naturliga urvalet Neurala nätverk simulerar aktiviteter i hjärnan

S

teknol ogi

Två skolor inom det kognitiva perspektivet



Informations- processparadigmet

Simon, Newell

M t d



Ekologisk psykologi

Gibson, Brunswik Miljö h t

Informa ti ons t

Man studerar människans kognitiva processer och funktioner, ofta utan koppling till omgivningen

Miljön har stor betydelse i studier av människans kognition

• Art – miljö

• Individ – miljö

S ? R

teknol ogi

Sammanfattning I

Psykologi är en empirisk vetenskap!

• Hellre direkt observation än introspektion

Objektiva studier av beteendet!

• Men människors upplevelser är subjektiva

Beteendet bestäms av flera faktorer!

Informa ti ons t

• Att härleda rätt orsak är inte helt lätt

Såväl arv som miljö påverkar oss!

• Ömsesidig påverkan

Evolutionen är en viktig utgångspunkt!

• Våra förmågor är resultatet av anpassning

Våra beteenden påverkas och utvecklas av sociala och kulturella miljöer

(4)

teknol ogi

Två sätt att förklara beteenden och känslor



Efterhands- konstruktioner

Detta är lekmanna- perspektivet på



Genom prediktion, kontroll och teorier

Detta är det vetenskapliga

Informa ti ons t

perspektivet på beteenden

Tolkningar i efterhand gör det svårt att skilja mellan olika förklaringar

vetenskapliga perspektivet

Genom á priori- hypoteser som baseras på teorier kan man utesluta olika förklaringar

teknol ogi

Vad är vetenskap?



Vetenskap är inget annat än organiserat sunt förnuft?



Vetenskap är samma sak som att

Informa ti ons t

ete s ap ä sa a sa so att samla fakta?



Vetenskap handlar om att bevisa?



Genom logiskt tänkande – deduktion?



Genom erfarenhetsbaserade slutsatser – induktion?

teknol ogi

Logiskt tänkande - deduktion



Slutsatser från hypotetiska resonemang



Rationalismen



Syllogismer

Informa ti ons t

Antagande + Observation = Deduktion

Om antagandet och observationen är korrekta, då måste deduktionen vara sann, den är bevisad!

Resonemang från allmänna antaganden till specifika situationer och händelser

Problem!

Tautologi – cirkeldefinitioner av begrepp

Oändlig regression – allt bygger på ett axiom

(5)

teknol ogi

Empiriskt tänkande - induktion



Slutsatser om orsak och verkan baserade på erfarenhet



Empirismen



Induktioner

Si i t k Fl h d i i t k

Informa ti ons t

Sinnesintryck + Flera och andra sinnesintryck = Generaliseringar

Om våra sinnesintryck är korrekta, då har vi verkliga bevis, sann kunskap

Från det enskilda fallet till vad som kan anses vara generellt

Problem!

Sinnesintrycken kan missleda oss

Hur många specifika fall måste man ha innan man har nått full insikt?

teknol ogi

Vad är vetenskap?

^(forts.)



Vetenskap handlar om att motbevisa (teori, modell eller observation)!



Att falsifiera teorier eller observationer är mycket enklare än att bevisa dem

Informa ti ons t

y



Endast en observation räcker för att falsifiera en hel teori!



Vetenskapliga teorier måste vara öppna för falsifiering, annars är de inte

möjliga att motbevisa = icke vetenskapliga

teknol ogi

Behov av teorier



Människans kognitiva processer är inte tillgängliga för direkt inspektion



Slutsatser om kognitiva processer

Informa ti ons t S utsatse o og t a p ocesse

bygger på indirekta observationer



Teorier och modeller som grund



Slutsatser om samband mellan

teorier och mätvärden

(6)

teknol ogi

Den vetenskapliga processen

Modeller Teorier

Högre status

Ök d d Ökad

Informa ti ons t

Modeller Hypoteser Observationer Teorier

Lagar Fakta

Ökad grad av förklaring Ökad

falsifierbarhet

Från Huxham & Summer (2000)

teknol ogi

Kognitiv teori: nivåer



Andersons * fyra analysnivåer inom kognitiv teori

- Omgivande miljö

Informa ti ons t

 Rationell nivå(Approximation av beteendenivån)

 Algoritmnivå(Verklig, beteendenivå)

 Implementeringsnivå(Approximation av neurala nivån)

 Biologisk nivå(Verklig, neural nivå)

* John Anderson: The adaptive character of thought (1990)

teknol ogi

Experimentell metodik 1



Oberoende variabler



Faktorer man undersöker genom systematisk variation/manipulation

B d i bl

Informa ti ons t



Beroende variabler



En eller fler mätvariabler som fungerar som operationalisering av ett tillstånd



Ovidkommande variabler



Faktorer som man vill kontrollera och

konstanthålla så att de inte påverkar

resultat och slutsatser

(7)

teknol ogi

Experimentell metodik 2



Experimentgrupp



Den grupp av försökspersoner som utsätts för en viss behandling

Informa ti ons t



Kontrollgrupp



Används som jämförelse med experimentgruppen



Slumpmässig eller balanserad fördelning av personer till grupperna

teknol ogi

Experimentell metodik 3



Experimentell design



Mellanpersonsdesign

När man använder olika personer i olika

Informa ti ons t

betingelser



Inompersonsdesign

När man använder samma personer i olika betingelser



Upprepad mätning

När man mäter samma sak två gånger eller mer på samma person

teknol ogi

Utvärdering av experimentet

Intern validitet (inom experimentet)

Beror effekten på verkliga skillnader mellan de olika betingelserna i den oberoende variabeln? Eller beror den på något annat? Är den beroendevariabel vi har använt ett relevant mått för att fånga skillnader?

Extern validitet (från experiment till kli h t)

Informa ti ons t

verklighet)

Kan resultatet från experimentet generaliseras till de tilltänkta mål-miljöerna? Eller är det en konsekvens av den lab-miljö vi använder?

Reliabilitet

Om experimentet upprepas en gång till – kommer det då att ge samma resultat? Om vi använder samma utrustning? Om vi använder en liknande utrustning?

(8)

teknol ogi

Kognitiva systemet



Ett huvudsakligen välfungerande system, men med vissa brister



En kognitiv balansräkning

Informa ti ons t

Kognitiv ekonomi

Prestation



Felhandlingar är av ett begränsat antal typer och former



Felhandlingar kan variera, men även vara relativt konstanta

teknol ogi

Kognitiva systemet forts.



Kognitiv psykologi

Läran om människans kunskapsprocesser:

hur människan inhämtar, representerar, behandlar och använder information

Informa ti ons t

behandlar och använder information



Sagt om kognitiv psykologi

”Kognitiv psykologi är vetenskaplig grund för samhällsvetenskaperna, på samma sätt som fysik är vetenskaplig grund för naturvetenskaperna”

(John R. Anderson, 2009)

teknol ogi

Perception

Synintrycket registreras upp och ner på näthinnan

Storleken på synintrycket ger en synvinkel

Synvinkeln mäts i synvinkelgrader (bågminuter)

Om synvinkeln är tillräckligt stor för att vi ska

Informa ti ons t

_Om synvinkeln är tillräckligt stor för att vi ska

uppfatta ett objekt = Synskärpa

Synvinkeln ensam räcker ej för att avgöra storlek på, samt distans till, ett objekt

Ändå uppfattar vi samma objekt, på olika avstånd, som lika stort i båda fallen = Lagen om storlekskonstans

(9)

teknol ogi

Storlekskonstans



Synvinkelgrader räcker ej



Annan information kompletterar



Olika perceptionsteorier ger olika

Informa ti ons t

p p g

tolkningar och förklaringar



”Top-down processing”

Konstruktivister förklarar vår perception med hjälp av ”cues”



”Bottom-up processing”

Ekologiska perceptionsteorier förklarar vår perception med hjälp av “invariants”

teknol ogi

Perceptionsteorier



Konstruktivism

Aktiv process som tillvaratar tidigare kunskap



Ekologisk perception

Aktiv process som betonar upptäckt av information i ljuset

Informa ti ons t

Betonar perception som en del av vår kognition

Representativiteten är dålig hos de uppgifter som används i experimenten

Betonar perception som en del av vår biologi

Teoretiska begrepp som är svåra att använda i praktiken

teknol ogi

Mönsterigenkänning



Vi utnyttjar mönster och spatiala relationer för att orientera oss, identifiera objekt, tolka

information m m

Informa ti ons t information m.m.



Gestaltlagarna….



Närhet, likhet, symmetri, slutenhet,

kontinuitet, rörelse, …

(10)

teknol ogi

Mönsterigenkänning

Informa ti ons t

teknol ogi Informa ti ons t

teknol ogi

Kontrast - läsbarhet

Our research concerns analysis and design of computerized work environments. A goal is to ensure usability (satisfaction, efficiency and effectiveness) and reduce complexity for Our research concerns analysis and design of computerized work environments. A goal is to ensure usability (satisfaction, efficiency and effectiveness) and reduce complexity for

O h l i d d i f t i d

Informa ti ons t

Our research concerns analysis and design of computerized

work environments. A goal is to ensure usability (satisfaction, efficiency and effectiveness) and reduce complexity for Our research concerns analysis and design of computerized work environments. A goal is to ensure usability (satisfaction, efficiency and effectiveness) and reduce complexity for Our research concerns analysis and design of computerized work environments. A goal is to ensure usability (satisfaction, efficiency and effectiveness) and reduce complexity for

(11)

teknol ogi

Tre kategorier av minne



Människan har tre olika typer av minnen som följer den sekventiella indelningen:

Informa ti ons t



Sinnesbuffertar



Arbetsminne



Långtidsminne

teknol ogi

Sinnesbuffertar



Skyddar oss från alltför många intryck



Stöd för att fokusera uppmärksamheten



Räckvidd: Mellan 100 msek. och 3 sek.

Informa ti ons t



Alla sinnesbuffertar har egenskapen att de kontinuerligt töms



Olika typer av buffertar för olika sinnen:

”Iconic memory” – Visuellt

”Echoic memory” – Auditivt

”Haptic memory” – Haptiskt/Taktilt

teknol ogi

Interaktionsdesign 1



Uppmärksamheten ”spiller över”

från sinnesbuffertarna till arbetsminnet:

Informa ti ons t

 Användare i datormiljöer, som ofrivilligt måste ägna sig åt hur ett datorprogram fungerar istället för att ägna sig åt den arbetsprocess han eller hon är satt att sköta, drabbas ofta av detta problem.

Stress och omotivation kan vara resultat av en sådan arbetssituation

(12)

teknol ogi

Arbetsminnet



Arbetsminnet kan beskrivas som en mental arbetsrymd med olika delar:



En central processenhet

Informa ti ons t

p



Två slavsystem för tillfällig lagring:

Fonologisk loop: Språk- och hörselbaserad mental arbetsrymd

Visuospatialt skissblock: Visuellt baserat mentalt anteckningsblock

teknol ogi

Arbetsminnet forts.



Volym på 7

⁺

2 enheter



Avklingningstiden för objekt och enheter är ca. 15 sek.

Informa ti ons t

e ete ä ca 5 se



Mycket störningskänsligt



En enhet kallas en ”chunk”



En ”chunk" kan innehålla olika mycket information beroende på hur innehållet organiseras

teknol ogi

Arbetsminnet forts.



Den begränsade kapaciteten leder till en omedveten önskan hos oss att skapa ”chunks” för att optimera

Informa ti ons t

användningen av arbetsminnet



Att framgångsrikt skapa en ”chunk”

för ett helt arbetsmoment innebär effektiv användning av arbetsminnet

(jmf. med Gestaltlagen: Closure)

(13)

teknol ogi

Interaktionsdesign 2



”Chunking” och ”closure” är två begrepp som har stor betydelse för interaktionsdesign

Informa ti ons t

Ett exempel är de tidiga bankautomaterna där användaren fick pengarna innan kortet lämnades tillbaka. Efter att alltför många glömt sitt kort i automaten gjordes interaktionsprinciperna om.

teknol ogi

Interaktionsdesign 3



En bra princip är att se till att användaren alltid har all information



Användaren ska kunna koncentrera sig på innehållet i arbetsprocessen

Informa ti ons t

har all information som behövs för att slutföra ett arbets- moment

arbetsprocessen, inte på hur dator- verktygen fungerar

teknol ogi

.30

07. 07.

.30

.20 .40

10 .50

06.00.00 fred ag 29

novem ber K n U

S ä y E b y M y n M r N o l a R s S k b y N v k H g v S o l H e l

U p v K m y U d l S o K e C s t

R

-10

-1

-6

780 7 7 80 6 790 7 7 90 6 780 9 7 80 8 790 9

2 20 4

4 30 5 60

1 61 02 1 61 04 2 6

2 60 9

7 80 7 7 90 7 7 809

2 70 7

2 70 5 2 209

2 60 7

-1 2 70 9 2 68 3

2 70 4 -2

-8

-2

220 4 270 6 260 8 270 8

7 90 6 7 90 8

7 80 8

5 60 9 56

8 20

-525 32

7 80 9

-2

2 28 1 2 28 3

9 1

7 80 7 7 90 7 7 90 9

2 60 9 2 68 3

2 70 9

Informa ti ons t

130 100 2 20 9-3

130 3.9 132 26 +21 6102

06.00.00 06.

.10

40.470 m RST1 RC6-9 -5 -3 -0 SS 40 70 130

6.560 m 480 ton

RST1 RC6-4 -3 -2 -0 SS 40 70 130 43 0

78 07 -1

2 31 0 4

7 90 5 2 70 5

2 20 9 1 61 02

1 61 02

161 04 2 704 260 7

2 60 7

7 90 5 270 5

2 310 1 61 02

2 70 4 161 04

2 20 9 7 90 5

2 70 7 220 4

7 80 6 4 30

2 60 7 2 70 7 7 80 7

K n U

S ä y E b y M y n M r N o l a R s S k b y N v k H g v S o l H e l

U p v K m y U d l S o K e C s t

R

4 30

2 3 -1

-1

4 30

7 80 7 -4

2

7 905

2 70 5 2 209

1 61 04 2 704

2 607

2 70 7

2 60 7

2 31 0 +21 61 02 1 61 04

2 704

270 5

7 905 -1

2 31 0 06.02 06.10

.34 5

5 6

4 7 1

3 3 3 3

4 5 7 4

0

2

1 1

2 3

4 1

2 3

4 1

2 3

4 1

4 1 2

1 2

1 2 2

3 2 3

4 1

2 1

.40 1886 ton

679m

06.08 06.44-10

.34 .40 m 356

-3 2 20 9 7905

2704 S o l

2704 H g v

1 2 3

(14)

teknol ogi

Långtidsminnet



Två olika typer av

minne

^

Tre olika

inkodningsnivåer

Informa ti ons t

Deklarativa minnet

Procedurella minnet

Strukturell inkodning

Fonologisk inkodning

Semantisk inkodning

teknol ogi

Typer av långtidsminnen



Deklarativa minnet

Episodiska minnet

Händelse och tidsstyrt minne



Procedurella minnet

Sensomotoriska och kognitiva färdigheter

Inlärd skicklighet

Informa ti ons t

styrt minne

Semantiska minnet

Kunskapsminne

Inlärd skicklighet inom olika områden

Klassisk betingning

Inlärning genom omedveten och automatisk association

teknol ogi

Deklarativa minnet



Episodiska minnet

Händelsestyrt. En serie av händelser före/efter



Semantiska minnet

Semantiska nätverk

Associationer mellan objekt och händelser

Informa ti ons t

_före/efter

Tidsstyrt. Abstrakta modeller av tid påverkar vårt sätt att minnas

objekt och händelser

Ofta använda minnen förstärks

Rekonstruktivt, dvs.

det återskapar förståeliga helheter, dock ej alltid korrekt

(15)

teknol ogi

”Heuristics” - tumregler



Två grundläggande kognitiva tumregler (heuristiker)



Representativitet: likhetsmatchning

Informa ti ons t

p g

”Den här situationen liknar……..”

När vi har tillgång till många relevanta cues



Tillgänglighet: frekvensspel

”Den här situationen inträffar ofta…..”

När cues är tvetydiga och domänkunskapen låg

teknol ogi

Felaktiga beslut



Det kognitiva systemet tenderar att, i situationer av underspecificering, reagera med kognitiva operationer i form av tumregler som tidigare visat

Informa ti ons t

form av tumregler som tidigare visat sig vara användbara



Detta ger upphov till en rad olika former av fel, och dessa fel uppstår på alla kognitiva nivåer

teknol ogi

Mentala bilder



Minnesstöd



Vilken stad ligger längst norrut

Rom eller New York?

Informa ti ons t

London eller Amsterdam?



Vilken stad ligger längst österut?

Prag eller Stockholm?

(16)

teknol ogi

Ett filosofiskt problem….

 ”the problem of mental representation might be the most difficult problem to

Informa ti ons t

solve in all of the sciences” (Paivio, 1986)

teknol ogi

Olika mentala modeller

 Deskriptiv kunskap

Ger en bra översikt

Är lätt att delge

Ger en bra helhet

 Procedurell kunskap

Ger en bra operativ förmåga

Är svår att förmedla å

Informa ti ons t

Kräver strategier på hög nivå

 Strukturella mentala modeller

Ger många detaljer

Kräver strategier på låg nivå

 Funktionella mentala modeller

teknol ogi

Mentala modeller forts.



Strukturell modell

T.ex. en mental karta över tunnelbanan eller h bil t ä



Funktionell modell

T.ex. kunskap om hur man åker tunnelbana, eller

ä d bil

Informa ti ons t

hur en bilmotor är

uppbyggd

+ Behövs för helheten - Omfattande och

ibland överflödig information

använder en bil + Snabb, effektiv och

praktisk - Inte tillräcklig vid

större förändringar

(17)

teknol ogi

Mentala modeller forts.



Strukturell modell

Dessa modeller är ofta oberoende av kontext och har dä d fö d l tt



Funktionell modell

Dessa modeller är kontextberoende och har därmed fö d l tt

Informa ti ons t

därmed fördelen att de kan användas i fler sammanhang genom att de integreras med annan kunskap

fördelen att man snabbt och enkelt lär sig en viss situation

teknol ogi

Interaktionsdesign 4



Systemutvecklarens uppgift är att ge användaren ett verktyg som stödjer användningen av den

Informa ti ons t

mentala modell som användaren behöver för att utföra sin

arbetsuppgift



Varning : se upp för felaktiga mentala modeller!

teknol ogi

Funktionella modeller



Många av de modeller vi använder är bristfälliga eller felaktiga



Särskilt förståelse av fysiska lagar,

Informa ti ons t y g ,

ekologiska samband samt biologiska och kemiska processer är svåra att helt korrekt uppfatta

Intuitiva uppfattningar om krafter, rörelser, strömmar mm.

(18)

teknol ogi

Tänkande



Människan använder tre olika former av tänkande



Induktion

Vi konfirmerar hellre än falsifierar tidigare kunskap

Informa ti ons t

kunskap



Deduktion

Vi drar rimliga men inte alltid rationella slutsatser



Abduktion

Vi konstruerar troliga orsaker baserat på tidigare vetskap

teknol ogi

Induktion



Erfarenhetsbaserade resonemang



Instans 1 + Instans 2 = Kunskap



Leder till generaliseringar

Informa ti ons t



Leder till generaliseringar



Går ut på att resonera från det enskilda fallet till alla fall

teknol ogi

Deduktion



Hypotetiska resonemang



Premiss 1 + Premiss 2 = Slutsats



Leder till konklusioner

Informa ti ons t

_

Leder till konklusioner



Går ut på att resonera från givna

premisser (utsagor) till det enskilda

fallet

(19)

teknol ogi

Abduktion



Orsakssökande resonemang



Händelse X - Händelse X-1 osv.



Leder till förklaringar

Informa ti ons t



Leder till förklaringar



Går ut på att resonera baklänges från verkan till orsak

teknol ogi

Interaktionsdesign 5



För att underlätta användning av naturlig induktion och deduktion bör man vara mycket konsekvent vid

Informa ti ons t

utformning av symboler, menyer, funktionsknappar, mappar mm.

teknol ogi

Rimliga deduktioner



Människan resonerar ofta rimligt, men inte alltid rationellt och logiskt



Logik och sanning är inte samma sak

Informa ti ons t



Rationalitet och rimlighet är inte samma sak



Rationalitet och logik kräver tunga

beräkningar. Vårt psyke klarar inte

alltid dessa procedurer. Vi använder

istället tumregler (heuristiker)

(20)

teknol ogi

Exempel på tänkande

E K 4 7

å å

Informa ti ons t

På varje kort finns det en bokstav på ena sidan och en siffra på andra sidan. Vilka kort måste man vända på för att ta reda på om följande regel är sann eller ej:

Om det är en vokal på ena sidan av kortet, då är det ett jämnt nummer på andra sidan av kortet.

teknol ogi

Rimliga induktioner



Induktion är den vanligaste formen av resonemang



Bygger på principen ”hellre bekräfta

Informa ti ons t

ygge på p c pe e e be ä ta än kritisera”



Induktiva resonemang stärker vår uppfattning och medför att vi slipper den kritiska analysen

teknol ogi

Dominansstrukturering



En speciell form av induktion



Rekonstruktion av motiv i efterhand för att rationalisera beteenden och

Informa ti ons t ö att at o a se a betee de oc

beslut



Positiva aspekter förstärks



Negativa aspekter förträngs

(21)

teknol ogi

Abduktion



Används ofta vid analyser av olyckor och tillbud



Sökning bakåt i orsakskedjan för att

Informa ti ons t

Sökning bakåt i orsakskedjan för att hitta den utlösande faktorn



Vanlig form av analys för att identifiera ”den mänskliga faktorn”

teknol ogi

Kognitiv kontroll



Medvetna processer

Begränsad kapacitet



Automatiserade processer

I princip obegränsade

Informa ti ons t

kapacitet

Långsamma

Ansträngande

Sekventiella

Utförliga

Nödvändiga i vissa situationer

obegränsade

Snabba

Vältrimmade

Parallella

Tysta

Hanterar rutiner och regelbundenheter

teknol ogi

Medveten process



Använder arbetsminnet i hög utsträckning



Informationsinnehållet i medvetna

Informa ti ons t o at o s e å et ed et a

tankeprocesser är lätta att uttrycka



Ger upphov till felhandlingar som följer planen, men planen är fel



Vi upplever medvetna processer

som pålitliga, men de är instabila

(22)

teknol ogi

Automatiserad process



Sedan länge invanda rutiner



Består av tyst kunskap som oftast inte går att förklara

Informa ti ons t

inte går att förklara



Ger upphov till fel som är uppenbara i samma stund som de realiseras



Vi är ofta osäkra på om vi kan lita på dem, och underskattar därför deras reliabilitet

teknol ogi

Kognitiva beslutsnivåer



Tre nivåer av problemlösning och tänkande hos användare och operatörer

Informa ti ons t

Kunskapsnivån Medveten nivå

Regelnivån

Skicklighetsnivån Automatiserad nivå

teknol ogi

Kognitiva nivåer

Hög, medveten

kognitiv nivå En sak åt gången

Informa ti ons t

Låg, automatiserad

kognitiv nivå Hög parallellkapacitet