Kallelse Föredragningslista Kultur och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden

(1)

Kallelse

Föredragningslista

Kultur och fritidsnämnden

1(2)

2018-01-10

Sammanträde Kultur och fritidsnämnden

Plats och tid Sammanträdesrum Hedegärde kl. 9.00, torsdagen den 18 januari 2018

Ordförande Annelie Högberg

Sekreterare Anna-Helena Wiechel

Föredragningslista Föredragande

1. Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering Dnr KFN 267051

2. Information: Utredning om förutsättningar för utveckling av spontana aktiva mötesplatser

Dnr KFN 2018/00001

3. Information: De kommunala badplatserna Dnr KFN 272279

4. Återrapportering: Utreda möjligheterna att starta cirkusskola i Uddevalla

Dnr KFN 2018/00003

5. Remiss revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog Dnr KFN 2017/00127

6. Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av Drottninggatan

Dnr KFN 2018/00002

7. Förvaltningschefen informerar Dnr KFN 267055

8. Ordförande informerar Dnr KFN 267054

9. Redovisning av delegationsbeslut 2018 Dnr KFN 2018/00008

(2)

Kallelse

Föredragningslista

Kultur och fritidsnämnden

2(2)

2018-01-10

Föredragningslista Föredragande

10. Redovisning av anmälningsärenden 2018 Dnr KFN 2018/00009

Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare.

Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar.

Undvik även citrus och nötter.

(3)

Återrapportering, cirkusskola 1 (3)

2017-12-07 ^Dnr:

Handläggare

Avdelningschef Anna Svensson

Telefon +46522695194 anna.svensson@uddevalla.se

Kultur och fritid

Kulturavdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx)

45181 UDDEVALLA Kultur och fritid Varvsvägen 1 0522-69 60 00

www.uddevalla.se E-post kulturfritid@uddevalla.se

Återrapportering: utreda möjligheten att starta cirkusskola i Uddevalla

Bakgrund

I september 2010 inkom en motion angående att starta en cirkusskola i Uddevalla kommun. Ärendet skickades på remiss till Kultur- och fritidsförvaltningen för vidare utredning. Förvaltningen ställde sig positiv till cirkusskola och Kultur- och

fritidsnämnden fattar 2011-01-27 beslutet

”att stödja förslaget att utreda möjligheten att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt kommunen kan bidra till detta.”

Beslutet går vidare till Kommunstyrelsen och sedan till Kommunfullmäktige som 2011- 04-13 fattar beslut om att bifalla motionen.

Frågan har återigen aktualiserats då Kultur- och fritidsförvaltningen inte genomförde någon utredning och då cirkusskola inte har startats.

Utredning kring förutsättningar för cirkusskola

Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterade i sitt svar till motionen att Uddevalla har en lång tradition av cirkusskola för barn under skollov. Denna tradition har också fortsatt och kommunen har även idag cirkusskola på lov, både februarilovet, höstlovet och sommarlovet. För dessa tillfälliga satsningar, även om de sker regelbundet, har vi möjlighet att använda både regionens arrangörsstöd samt de s.k sommarlovspengarna.

Det medför att vi för de arrangerade cirkusskolorna själva endast bekostar 1/3 av kostnaden, i reda pengar ca 30 tkr/år.

Enda realistiska möjligheten att bedriva cirkusskola året runt är att Kultur- och

fritidsförvaltningen skapar en kurs i cirkuskonst genom Kulturskolan. Det kanske inte uppfyller motionärernas tanke om en permanent cirkusskola (motionen 2010) men skulle vara genomförbar rent praktiskt. Det upplägget skulle innebära kurs i cirkus dit barn och unga får anmäla sig på sedvanligt sätt inom Kulturskolan.

4.

(4)

2017-12-07 ^Dnr:

Ett räkneexempel på det skulle kunna se ut på följande sätt:

Kurs 1 för yngre barn Intäkt 1300 kr/barn och år 13 tkr/år 1 tillfälle/vecka (baserat på ord avgift)

Ca 10 deltagare

Kurs 2 för ungdomar Intäkt 1300 kr/barn och år 13 tkr/år 1 tillfälle/vecka (baserat på ord avgift)

Ca 10 deltagare

Den sammanlagda intäkten för Kulturskolan skulle i exemplet bli 26 tkr per år. För att bedriva cirkuskurserna två kvällar/vecka med förberedelsetid och efterarbete skulle det behöva anställas 1 pedagog ca 8 timmar/vecka, dvs 20% tjänstgöring. Som anställd med medellön för yrket skulle kostnaden bli ca 100 tkr/år (inkl arbetsgivaravg etc). Till detta tillkommer kostnader för hyra av Rimnershallen då det är den enda lokal i kommunen som kan tillhandahålla ändamålsenligt utrymme med hoppgrop och liknande. Det ska också sägas att 1 kurs för vardera åldersgrupp med så få deltagare i varje grupp egentligen är för lite.

Differensen i ovanstående realistiska räkneexempel visar ett underskott för Kulturskolan med ca 74 tkr/år (plus hyran). Verksamheten har idag ingen budget för denna kostnad.

Det är självklart att om man startar en ny kursform så ökar kostnaderna och de pengarna måste då tas från någon annan kurs. Idag har Kulturskolan ca 500 barn i kö, främst kö till piano och gitarr, där barn kan få vänta upp till två år innan man får en plats. Det finns idag några kurser utan kö och det är bild och drama. De kurserna är dock så små så vi kan inte minska personalbudgeten ytterligare där.

Ytterligare en viktig aspekt är att jämföra med att starta musikskola, vilket egentligen är samma sak. När blir det ”musikskola”? Räcker det med undervisning i ett instrument, eller bör det finnas fler? Samma frågor kan ställas om cirkus, men inom cirkus heter det inte instrument utan discipliner. En cirkusartist är vanligen specialist på en eller två discipliner (akrobatik, parakrobatik, luftakrobatik, jonglering, lindans, clown). Om vi skulle starta en cirkusskola i Uddevalla så behöver vi först tänka till kring vilken sorts cirkusdiscipliner vi vill utbilda i. Det ger sedan svar på vilka lokaler som behövs, vilken sorts utrustning vi behöver och vilken kompetens som personalen som ska undervisa ska ha. Man kan starta en allmän kurs, som ett slags introduktion, men hur ska sedan utvecklingen se ut med tanke på att vi vill ha en kulturskola som är relevant och ger unga verktyg för eget skapande, egen gestaltning och egna individuella uttryck.

Relevant för bedömningen av frågan är också att Kulturskolan nu har påbörjat en

satsning för att nå barn i Uddevallas socioekonomiskt utsatta områden. GIS-mätning har visat ett mycket lågt deltagande i Kulturskolans verksamheter från de områdena och verksamheten har fått medel från Kulturrådet. Detta arbete ställer höga krav på

(5)

2017-12-07 ^Dnr:

nuvarande organisation, med flertalet visstidsanställda i nya arbetsformer.

Slutsats

Slutsatsen av ovanstående resonemang är att det inte är lämpligt att starta cirkus i kursform inom Kulturskolan i dagsläget. Behovet måste ställas mot ett behov av att behålla de kurser som erbjuds idag samt behov av att fortsätta utveckla arbetet med att nå nya grupper av barn. Genom vissa verksamhetsförändringar på längre sikt kan eventuellt medel frigöras som då i första hand bör läggas på ämnena piano och gitarr.

Anna Svensson Avdelningschef Bilaga

1. Motion från Socialdemokraterna i Uddevalla 2010-09-13 2. Protokoll KFN 11-01-27 § 16

3. Protokoll KF 11-04-13 § 90 4. Protokoll KS 2011-03-30 § 75

(6)

UDDEVALLA KOMMUN

KOMMUNFULLMÄKTIGE

Utdrag

PROTOKOLL

1 (1) 2011-04-13

Utdragsbestyrkande

§ 75

Motion från Louise Persson (S) och Jan Gunnarsson (S) om att starta cirkusskola i Uddevalla (KS/2010:530)

Sammanfattning

Motionärerna föreslår att man utreder möjligheten till att starta en

cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt kommunen kan bidra till detta.

Kommunfullmäktige remitterade förslaget till kultur och fritidsnämnden den 13 oktober 2010.

Kultur och fritidsnämnden beslutade den 27 januari 2010 att stödja

förslaget att utreda möjligheten att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt kommunen kan bidra till detta.

Beslutsunderlag

Kommunstyrelsens protokoll den 30 mars 2011 § 90.

Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 14 mars 2011.

Kultur och fritidsnämndens protokoll den 27 januari 2011 § 16.

Motion inkommen den 12 oktober 2010.

Yrkanden

Jan Gunnarsson (S): bifall till kommunstyrelsens förslag.

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar att bifalla motionen.

Vid protokollet Timo Rahkonen Justerat 2011-04-18

Ralph Steen, Berit af geijerstam, Per-Arne Andersson

Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2011-04-18 intygar Timo Rahkonen

Expedierat 2011-04-19 Jan Gunnarsson (S) Louise Persson (S) Kultur och fritidsnämnden

(7)

WAgËt=+ë

ñÃ[;il

lsä{såt

tr'1"*l

UDDEVAL; ^KOMMUN

KOMMUNSTYRELSEN

PROTOKOLL

2011-03-30

se0

Motion fràn Louise Persson (S) och Jan Gunnarsson (S) om att starta cirkusskola i Uddevalla (KS/2010:530)

Sammanfattning

Motionärerna för'eslfu ^a1tman ulreder rnöjligheten till att stal'ta en cirkusskola i lJcldevalla och på vilhet sätt kommunen kan bidla 1ill detLa.

I(ornmunfulhnäk1ige ^len,itterade förslaget till ltultur och fì'itidsnämnden den 13 oktober' 20I ^0.

I(ultul ^ocl.rlì'iticlsnämnden beslutade den ²⁷jar.ruari 2010 att s1ödja

fòr'slagel att ^r-rtledamöiligheten att starta en cirltusskola i Uddevalla och på vilhet sätt komrnur.relr kan biclra till detta.

Beslutsunderlag

I(ommunleclniugskol'ìtorets tjänsteskrivelse den 14 n'rals 201 L I(ultul och lì'itidsnämndens protokoll den 27 januari ₂₀₁₁$ ¹^6.

Motion inkolrneu den ¹2 ohtober 201 0.

Beslut

Kommunstylelsen föreslår kourmunlillmäktigc beslula att bilàlla molionen.

.lnstelandes gþuatur

.

..ì"

' ;/ l,

_.w,_(.

LIlcìr'agstrestylkancl e

(8)

Hffi

ffi

UDDEVALLA KOMMUN

KUTTUR OCH FRITIDSNÄMND

Utdrag

¹

^(l)

PROTOKOLL

2011-01-27

,2t,lt-:,Õ3c:

s16

Motion från Louise Persson och Jan Gunnarsson ^(S)om att starta cirkusskola i Uddevalla. Remiss t¡ll KFN. (KFN12010t212)

Sammanfattning

Motionärelna Jan Gunnalsson och Louise Persson för'eslår.. att man utledet' möjligheteri till att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt l<olnrnuncn kan biclra till dettc.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänstesklivelse ²⁰¹^1-01-1¹

Uddevalla kommturs kultulpolitiska niål, 2001-1 1-13

I(ultur ^ochfiitidsnär.nudens styrkort

Beslut

I(ultur och fì itidsnärlnclen beslutar

att stöclja för'slaget att utreda möjligheten att stalta en cirkusskola i

Uddevalla och på vilkel sátt ltommutten kau bidra till detta.

Vid protoi(oliet Ilelena Öhrvall

Justerat 201 I -02-02

Johan Wiktolsson, Cösta Dahlbelg

Justelingen tillkäunagivel på anslagstavlau 201 1-02-02 iutygar IJele¡a Öhlvall

Expediefal20I l -02-03 I(ornmunftrllmäktige

Utdragsbestylkancle

(9)

TJÄNSTESKRIVELSE

2011-01-11

1 (2)

or¡n I(FN/2010:212

HANDTÄGGARE

l(ultursekreterare Stellan Hedendahl

TELEToN 0522-69 65 33

stellan. hedendahl@uddevalla. ^se

Motion från Louise Persson och Jan Gunnarsson

(S)

om att starta cirkusskola i Uddevalla

Sammanfattning

Motionärerna .Ian Gumrarssou och Louise ^Pet'ssonlöteslår att nal'L u1redel' rnöjligheten tilt att staÍta en citkusskola i Uddevalla och på villçet sä1t

l<omlnunen kan bidra till detta.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteskrivelse 201 1-01-1 1

Uddevalla kommuns hulturpolitiska rnål, 2001-1 1- 13

Kultur och fritidsnämndens styrkort

Förslag till beslut

Kultur och fì'itidsnämndeu beslutar

rtt

stödja förslaget att uheda möjligheten att starta en cirkusskola i Udde- valla och på vilket sätt komtnunen kan bidra till ^cletta.

Be red ⁿin gschec klista

Omr'âde D att särsl(ilt beY¡ìl{a ,la Nei lli âkf

Påverkar ärendet Barn/unsdomar enlist bâlnkollvelÌtlolreì]

2 Påverkâr är'eÍìdet Människols lika villkor X

Påvcrl(ar' àrendet utl¡ärkelsen lrll säl(al ocll UY-tlg KA!ìl!!l!ll ^X 4 Pâverl(ar ârendet Miliönål eplþt bcdömriufslìrall i miliö- x

5 Påverl(ar ärendct OversiktDlanen x

6 IJal disl(ussion föl ls med ber'örda sluoÞer ^X

1 Mcdför ärendet el(onorrrisl<a honsekvelset x

8 Fìrns nråì koDþlade till ärerdel

(10)

UDDEVALLA KOMMUN

KLI IIIR OCU FRtTtt)

TJANSTESKRIVELSE

2011-01-11

) ()\

DNR l(FN/2010:212

Ärendebeskrivning

Cirkus är en uttlycksforn sorn idag utvecklas åt flela håll, dels den tradi- tionella cirkusfolnen ^n'r.er1också i form av "uycirkus" med framttäclande grupper sorn Cilque du soleil och Cilkus cirkör'. Cirkus utvecklas också som varité. Intresset att ^seoch uppleva cirkus i olika fotner

ä

stort och clel växer'.

Uddevalla har en lång traclition av cirkusskola. I(ulturavdelningen hal sedan c:a 15 år tillbaka arranget at cirkusskola på sportlov och sommarlov.

Dessa gmpper har alltid valit fulltecknade av cirkussugna batn. Under se- nale år har vi anlitat Cilhusexpressen, ^mecibl. a. Johama Ablahatnsson sorn för lindansaren Reinos tladition och ku.rnancle vidare.

Idag frnns det bala några fa platser som hat en åtet runt cirkusskola, bl. a.

Öste::sund och Malmö satnt en skola lör nycirktts i Nor..sborg. Att skapa en cir'husskola i Uddevalla skulle vala unikt. Det skulle blì en fantaslisk möi- lighet för barn i kornmunen och kanske också föt' urgdotnat och vuxna att lrära och att upptäcka glädjen i att utföra cirkuskonster'.

En cirkusskola har många positiva effekter. Det ger nya albetstillftillen i konrnunen. Det är något sonì ^nìar1i regiouen pratat orrl sorn kreativa när- ingar'. En cirkusshola kan också bli ^endel av turistsatsuingen ooh locka l'ler' att besök till korntnunen.

En cirkusshola i l<onllnruren stämmer väl med de kulfurpolitiska rnålen (antagna av komrnunlìlhnäktige 2001-11-13) och kommunens övergripande styrkort.

Colu.ry Ang

I(ultur och fi itidschef

Stellan ^IIedendahl I(ultursekreterare

(11)

SOCIALDEMOKRATERNA

I UDDEVALLA

2010-09-13

Motion

Än så länge är cirkusen en oreflekterad konstform. Cirkuskonsten söker sitt språk. Trots att den har sin historia och sitt ursprung lika långt tillbaka i tiden som övriga konstarter är det först nu den på allvar försöker formulera sin egenart och därmed också finna sin integritet som konst.

I Uddevalla har vi en lång tradition av cirkuskonst och vi har en världsartist inom Cirkus som gjort nummer på slak lina som ingen annan någonsin kunnat återskapa. Reino har inte bara turnerat runt i hela världen med sina nummer. Han har även fört sina kunskaper vidare till andra och hans engagemang har inspirerat många unga. Flera av hans adepter är nu kulturbärare för nästa generation. Men i Uddevalla har vi inte lyckats fånga upp den kompetens och de engagemang som skulle kunna berika kommunen..

Vi anser att Uddevalla nu är redo att skapa en permanent cirkusskola och det bör utredas på vilket sätt Uddevalla kommun kan medverka till detta.

Vi föreslår att:

Att man utreder möjligheten till att starta en cirkusskola i Uddevalla och på vilket sätt kommunen kan bidra till detta.

Louise Persson och Jan Gunnarsson Socialdemokraterna

(12)

Tjänsteskrivelse

1(4)

2017-12-27 Dnr KFN 2017/00127

Handläggare

Utvecklare Sofie Ludvigsson

Telefon 0522-69 60 00

sofie.ludvigsson@uddevalla.se

Remiss revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog

Sammanfattning

Kommunstyrelsen beslutade 2017-10-25 att skicka förslaget på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog på remiss till bland annat nämnderna. Sista svarsdag är den 30 januari. Kultur och fritidsförvaltningen har lämnat synpunkter kring förslaget utifrån ställda remissfrågor.

Beslutsunderlag

Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-12-27 Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2017-10-25 § 263 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-09-19 Systematiskt arbetssätt med medborardialog, rev förslag Förslag till beslut

Kultur och fritidsnämnden sänder kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse som svar på remissen angående revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog

Ärendebeskrivning

Kommunstyrelsen har fattat beslut att skicka förslaget på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog till bland annat nämnderna. I förslaget står det att revideringen av det systematiska arbetssättet med medborgardialog främst består av:

- Särskiljning på medborgardialog och brukardialog, med tydliggörande om vad som omfattas av begreppet medborgardialog.

- Mindre ändringar i syftet med medborgardialog, större fokus på att främja delaktighet och stärka känsla av ansvar och samhörighet.

-Stärkt fokus på den demokratiska jämlikheten och strävan efter att nå grupper som har svårt att göra sin röst hörd.

- Tydliggörande kring när dialog lämpar sig och avväganden för genomförande av medborgardialog.

- Jämställdhetsperspektivet som tydligt pekats ut i arbetssättet har breddats till att omfatta ett jämlikhetsperspektiv utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.

- Styrning mot att utvärdering är obligatoriskt att genomföra tillsammans med de som deltagit.

- Styrning mot att återkoppling alltid ska ske till deltagarna och till allmänheten på kommunens hemsida.

- Övriga redaktionella ändringar

I remissvaren önskades reflektioner och synpunkter på ett antal frågor som följer nedan.

5.

(13)

2(4)

2017-12-27 ^DnrKFN 2017/00127

Är förslaget på reviderat arbetssätt med medborgardialog genomförbart och hanterbart inom nämndernas ansvarsområde?

Inledande kommentarer angående begreppsanvändningen

I förslaget till reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog används en del olika begrepp, så som skattebetalare, kommuninvånare, medborgare och brukare.

Medborgardialogen ska i första hand rikta sig mot kommuninvånare, som definieras som skattebetalare enligt förslaget. Att tillhöra gruppen kommuninvånare behöver emellertid inte per definition betyda att man är skattebetalare i kommunen. Det finns en relativt stor grupp av människor som är kommuninvånare och har rätt till viss kommunal service, men som inte betalar skatt av olika anledningar. Ett exempel på detta är alla de barn och ungdomar som bor och lever i Uddevalla.

Det är i grunden positivt att förtydliga skillnader och gränsdragningar mellan

medborgardialog och brukardialog och hur kommunorganisationen kan arbeta med dessa olika dialogformer. Ett förtydligande kring när de olika formerna för dialog lämpar sig och riktlinjer för de olika arbetssätten är bra, eftersom det kan tydliggöra kommunens delade roll som både demokrati/samhällsaktör och serviceaktör. I förslaget görs denna

gränsdragning mellan att föra dialog med människor antingen i egenskap av att de är kommuninvånare (medborgardialog) eller brukare (brukardialog). I många

medborgardialoger så kan dock frågan ha en sådan karaktär att intressenterna även

rimligtvis bör vara befintliga brukare eller framtida brukare. Att enbart skapa en särskiljning mellan olika dialogformer utifrån kategorierna ”icke-användare” eller ”användare” av kommunens tjänster och verksamheter, blir en alltför stor förenkling av verkligheten. Det är själva frågan i sig som bör styra avvägningen om vilka som kan tänkas vara intressenter, och vilka arbetssätt man därmed kan använda sig av för att säkerställa att grupper som har svårt att göra sin röst hörd kan delta på jämlika villkor i olika former för dialog.

Hanterbarhet och genomförbarhet

Enligt förslaget till reviderat arbetssätt med medborgardialog är att det upp till varje nämnd att i samråd med förvaltning identifiera aktuella frågor för medborgardialog, och genomföra dessa under förutsättning att frågan är påverkbar i någon betydande mån. Kultur och

fritidsförvaltningens uppfattning är att det finns relativt få frågor som lämpar sig för medborgardialog inom det verksamhetsområde som nämnden själv har fullt mandat att besluta och agera kring. De flesta frågor som har beröring på kultur och fritidslivet i Uddevalla, och som kan tänkas vara viktiga att föra medborgardialog kring, kräver fler nämnders involvering, framförallt i hanteringen och genomförandet av eventuella insatser efter medborgardialogens resultat.

Om syftet med medborgardialog är att stärka kommuninvånarnas delaktighet och känsla av förtroende för den representativa demokratin, behöver kommunorganisationen också ha ett arbetssätt som möjliggör att det går att föra dialog om de komplexa och stundtals svåra frågorna. Exempel på detta kan vara; vad som krävs för att få en socialt hållbar utveckling i

(14)

3(4)

2017-12-27 ^DnrKFN 2017/00127

en viss stadsdel, hur man kan förebygga brottslighet hos ungdomar, eller hur kommunen kan stödja utvecklingen mot ett levande centrum. Eftersom dessa frågor kräver ett

helhetsperspektiv kan ingen nämnd, på ett konstruktivt sätt, genomföra medborgardialoger på egen hand. Svårigheter uppstår speciellt vid genomförandet av eventuella åtgärder eller satsningar. Har kommunen ett arbetssätt med medborgardialog som utgår från respektive nämnds ansvarsområde och därmed möjlighet till agerande, så finns risken att dialogen enbart kretsar kring relativt små frågor eller att medborgardialog enbart genomförs som en mycket avgränsad del i nybyggnationer eller satsningar inom fysisk miljö.

Om kommunen ska kunna arbeta med medborgardialoger på ett förtjänstfullt sätt, och dessutom särskilja dessa från brukardialoger, så behöver man alltså tydliggöra vilka dialoger som kan genomföras på olika nivåer i organisationen. Ska medborgardialog genomföras så bör alltid politiker med ett kommunövergripande ansvar medverka, annars kan inte medborgardialogen ses som en kommunövergripande påverkanskanal i reell mening. När det kommer till genomförande av brukardialoger kan det vara fullgott att tjänstepersoner från en enskild förvaltning deltar, eftersom frågan är mer avgränsad och därmed utgångspunkterna för samtalet, samt dess eventuella resultat.

Mäter de angivna indikatorerna framgång inom respektive målområde? Finns det ytterligare indikatorer som önskas läggas till/tas bort?

Utifrån redan lämnade synpunkter och resonemang går det inte att i nuläget kommentera indikatorerna inom respektive målområde. Kultur och fritidsförvaltningen vill dock framhålla att det är positivt att utvärdera genomförda medborgardialoger utifrån både deltagarnas perspektiv, såväl som förtroendevaldas och tjänstepersoners perspektiv.

Stämmer syfte och vad kommuninvånarna kan förvänta sig av respektive

påverkanskanal överens med förvaltningens/nämndens arbete med, och synen på, påverkanskanalerna?

Kultur och fritidsförvaltningen har ingen synpunkt att framföra kring de övriga påverkanskanalerna.

Övriga synpunkter?

Kommunen har tagit fram en handbok som ska fungera vägledande vid genomförandet av medborgardialog. Det är olyckligt att handboken inte ingår som underlag till ärendet. I ärendet står det att inflytandet ska definieras enligt delaktighetstrappans fyra steg: veta, tycka, göra, bestämma, innan en medborgardialog genomförs. I steg fyra (bestämma) anges det i handboken att kommunen kan använda sig av medborgarbudgetar som dialogens deltagare får besluta över.

SKL menar att det kan finns risker med denna typ medborgarbudgetar, speciellt när frågans karaktär är komplex eller potentiellt konfliktfylld, eftersom effekten kan bli att man faktiskt undergräver den representativa demokratin genom att förflytta beslutsmandatet till en

(15)

4(4)

2017-12-27 ^DnrKFN 2017/00127

dialoggrupp. SKL rekommenderar istället att resultatet av en medborgardialog, och de eventuella förslagen till åtgärder och insatser ska beslutas av den politiska församlingen – just för att stödja den representativa demokratin. Däremot kan man eventuellt tänka sig att vid brukardialog diskutera och besluta hur en bestämd summa pengar ska användas för att förbättra verksamheten eller lokalerna i linje med brukarnas intressen och behov.

Katarina Hansson Sofie Ludvigsson

Kultur och fritidschef Utvecklare

Expediera till Kommunstyrelsen

(16)

Protokollsutdrag

Kommunstyrelsen

2017-10-25

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

§ 263 Dnr KS 2017/00479

Revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog

Sammanfattning

Kommunfullmäktige fastställde i april 2014 ett systematiskt arbetssätt med medborgardialog. I samband med översynen av kommunens övergripande

påverkanskanaler fick kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog. I uppdraget ingår även att tydliggöra syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra syfte med de olika kommunövergripande

påverkanskanalerna och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kanal.

Processen med att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog har bestått av enkätutvärdering som skickats till samtliga förvaltningar samt en workshop som Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde med demokratiberedningen och nämndernas presidium i maj 2017. Förslag på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog inklusive syfte och mål med dialog är baserat på resultatet från workshopen och de inkomna svaren på enkätutvärderingen.

En framgångsfaktor med medborgardialogarbetet i Uddevalla kommun har varit den breda och blocköverskridande förankringen. För att värna om detta föreslås förslaget på nytt systematiskt arbetssätt med medborgardialog sändas på remiss till samtliga

nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning.

Beslutsunderlag

Demokratiberedningens protokoll 2017-10-06 § 30.

Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-09-19.

Systematiskt arbetssätt med medborgardialog, med förslag på ändringar 2017-09-22.

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar

att sända förslag på reviderat systematiskt arbetsätt med medborgardialog på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala råder för personer med funktionsnedsättning, med sista svarsdag 30 januari 2018.

(17)

Protokollsutdrag

Kommunstyrelsen

2017-10-25

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2017-10-27

Ingemar Samuelsson, Rolf Jonsson

Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2017-10-27 intygar Annica Åberg

Expedierat 2017-10-27 Samtliga nämnder Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet för äldre

Kommunala rådet för personer med funktionshinder

(18)

Kommunledningskontoret

1(7)

2017-09-19 Dnr KS 2017/00479

Handläggare

Utvecklare Cornelia Kirpensteijn

Telefon 0522-69 61 52

cornelia.kirpensteijn@uddevalla.se

Revidering av systematiskt arbetssätt med medborgardialog

Sammanfattning

Kommunfullmäktige fastställde i april 2014 ett systematiskt arbetssätt med medborgardialog. I samband med översynen av kommunens övergripande

påverkanskanaler fick kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog. I uppdraget ingår även att tydliggöra syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra syfte med de olika kommunövergripande

påverkanskanalerna och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kanal.

En framgångsfaktor med medborgardialogarbetet i Uddevalla kommun har varit den breda och blocköverskridande förankringen. För att värna om detta föreslås förslaget på nytt systematiskt arbetssätt med medborgardialog sändas på remiss till samtliga

nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning.

Beslutsunderlag

Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-09-19

Systematiskt arbetssätt med medborgardialog, med förslag på ändringar 2017-09-22

Förslag till beslut

Demokratiberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta

att sända förslag på reviderat systematiskt arbetsätt med medborgardialog på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala råder för personer med funktionsnedsättning, med sista svarsdag 30 januari 2018

(19)

2(7)

2017-09-19 Dnr KS 2017/00479

Ärendebeskrivning Bakgrund

Uddevalla kommun har arbetat med medborgardialog på ett systematiserat sätt sedan 2014, dessförinnan skedde medborgardialogarbetet främst inom projektform. I april 2014 fastställde kommunfullmäktige ett systematiskt arbetssätt med medborgardialog.

Arbetssättet grundade sig på de erfarenheter och lärdomar som kommunen fått genom att under sex år arbeta med medborgardialog i projektform. Projekten har syftat till att stärka medborgarnas möjlighet att påverka genom att utveckla metoder för

medborgarinflytande som prövats mot olika målgrupper och i olika steg i

beslutsprocessen. Efter att ha arbetat systematiskt med medborgardialog sedan 2014 har ytterligare lärdomar och erfarenheter nåtts, och förbättringsområden i det systematiska arbetssättet har identifierats. Kommunledningskontoret fick, i samband med översynen av kommunens övergripande påverkanskanaler, i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog, att tydliggöra syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra syfte med de olika kommunövergripande påverkanskanalerna och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kanal.

En framgångsfaktor med medborgardialogarbetet i Uddevalla kommun har varit den breda och blocköverskridande förankringen. För att värna om detta föreslås förslaget på reviderat systematiskt arbetssätt med medborgardialog sändas på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre samt kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning.

Förslag på revidering av det systematiska arbetssättet med medborgardialog Inklusive syfte och mål med medborgardialog samt syfte och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kommunövergripande påverkanskanal

Förändringarna i det reviderade förslaget på systematiskt arbetssätt med medborgardialog består främst av:

- Särskiljning på medborgardialog och brukardialog, med tydliggörande om vad som omfattas av begreppet medborgardialog.

- Mindre ändringar i syftet med medborgardialog, större fokus på att främja delaktighet och stärka känsla av ansvar och samhörighet.

(20)

3(7)

2017-09-19 Dnr KS 2017/00479

- Stärkt fokus på den demokratiska jämlikheten och strävan efter att nå grupper som har svårt att göra sin röst hörd.

- Tydliggörande kring när dialog lämpar sig och avväganden för genomförande av medborgardialog.

- Jämställdhetsperspektivet som tydligt pekats ut i arbetssättet har breddats till att omfatta ett jämlikhetsperspektiv utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.

- Styrning mot att utvärdering är obligatoriskt att genomföra tillsammans med de som deltagit.

- Styrning mot att återkoppling alltid ska ske till deltagarna och till allmänheten på kommunens hemsida.

- Övriga redaktionella ändringar

Förslag till systematiskt arbetssätt med medborgardialog i Uddevalla kommun Vad är medborgardialog

Med medborgardialog menas att involvera och föra samtal med människor i frågor och förändringar som berör dem i rollen som kommuninvånare¹ i Uddevalla kommun.

Rollen som kommuninvånare definieras som att man är en del i ett kollektiv.

Kommuninvånare är skattebetalare och deltagandet vid medborgardialoger styrs av intresse. Brukare däremot är individer som är berörda utifrån rollen som kund och medfinansiär av tjänsterna de nyttjar.

Syfte

Genom att arbeta med medborgardialog främjas delaktighet bland våra

kommuninvånare vilket kan leda till en gemensam känsla av ansvar och samhörighet.

Förtroendevalda och tjänstepersoner får ett bredare underlag att basera sina beslut på vilket leder till att de i större utsträckning kan balansera olika intressen och ta ansvar för helheten. Arbetet med medborgardialog strävar mot att stärka den representativa

demokratin.

Grundläggande förhållningssätt

Medborgardialoger i Uddevalla ska sträva efter att stärka den demokratiska jämlikheten och grupper som har svårt att göra sin röst hörd ska särskilt prioriteras att nå.

Det är inte alla frågor som lämpar sig att föra dialog kring. Att genomföra

medborgardialog kan vara resurskrävande i både tid och pengar, varför det är viktigt att alltid värdera nyttan med dialogen med kostnaden. Att genomföra medborgardialog kan också vara ett sätt att hushålla med resurser långsiktigt, då förutsättningarna att beslut är välförankrade och att resurser läggs på ”rätt saker” stärks. Frågor som inte är påverkbara är aldrig aktuella för dialog. Gränsdragningen för vilka frågor där dialog är lämpligt görs i samråd mellan förvaltning och nämnd.

1 Medborgardialog kan även genomföras med andra intressenter, så som exempelvis företagare eller personer som arbetar inom kommunen men bor på annan ort.

(21)

4(7)

2017-09-19 Dnr KS 2017/00479

När kommunen bjuder in till dialog ska det alltid vara tydligt vilken grad av inflytande deltagarna kan förvänta sig. När graden av inflytande definieras ska

delaktighetstrappans fyra steg utgås ifrån; veta, tycka, göra, bestämma.

Vid planering, genomförande och utvärdering av medborgardialogprocesser ska

jämlikhetsperspektivet beaktas för att säkerställa att alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder får likvärdiga förutsättningar att delta och komma till tals.

Genomförande och uppföljning

Samtliga nämnder ska årligen i arbetet med budgetdialog samt verksamhetsplan och budget utse lämpliga objekt alternativt områden för arbete med medborgardialog. Vid genomförande av medborgardialoger är handboken för medborgardialog vägledande.

Medborgardialoger i Uddevalla kommun ska utvärderas av de som deltagit. Resultatet från medborgardialogerna ska alltid återkopplas till deltagarna och på kommunens hemsida.

Samtliga nämnder ansvarar för att följa upp arbetet med medborgardilog. Uppföljningen ska ske genom nämndernas ordinarie uppföljningsrutiner i styrkorten.

Syfte, mål och indikatorer

Utifrån syftet med medborgardialog som beskrivs i det systematiska arbetssättet har ett antal mål med medborgardialogarbetet formulerats tillsammans med ett antal

indikatorer. Demokratiberedningen arbetar med att systematisera utvärdering av medborgardialoger, så att genomförda medborgardialoger ligger till grund för

måluppfyllelsen. Indikatorerna som redogörs för i tabellen nedan ska ses som exempel på indikatorer för att mäta framgång inom de olika målområdena.

Syfte Mål Indikatorer

Främja delaktighet vilket kan leda till en

gemensam känsla av ansvar och samhörighet

Medborgarna i Uddevalla upplever sig ha möjlighet att vara delaktiga och utöva inflytande

Medborgarnas upplevelse av inflytande (SCB-vartannat år, LUPP-var tredje år)

Deltagarna upplever sig att genom att ha deltagit vid medborgardialog fått ökad möjlighet till delaktighet och inflytande (enkätutvärdering, efter varje genomförd medborgardialog)

Deltagarna upplever att de blivit lyssnade på (enkätutvärdering, efter varje genomförd medborgardialog)

(22)

5(7)

2017-09-19 Dnr KS 2017/00479

Förtroendevalda och

tjänstepersoner får ett bredare underlag att basera sina beslut på vilket främjar bra och väl

underbyggda beslut

Medborgarna känner förtroende för kommunens tjänstepersoner och

förtroendevalda

Medborgarnas förtroende för de som bestämmer (SCB- vartannat år, LUPP-var tredje år)

Deltagarna i medborgardialoger upplever att de genom att ha deltagit fått ett stärkt förtroende för kommunens förtroendevalda och tjänstepersoner (Skattning av nivå av förtroende före och efter en medborgardialog till deltagarna – avser endast de medborgardialoger där deltagare samlas för en strukturerad dialog och inte förslagsinsamling eller liknande)

Förtroendevalda och tjänstepersoner upplever att de genom medborgardialog fått bättre underlag för att fatta beslut

Förtroendevalda upplever sig genom medborgardialog fått bättre underlag att basera sina beslut på

(enkätutvärdering, en gång per år i varje nämnd/kf – därefter dialog med nämndernas/fullmäktiges presidium utifrån resultatet).

Tjänstepersoner upplever sig genom medborgardialog fått bättre underlag att basera sina beslut på

(enkätutvärdering till de tjänstepersoner som ansvarat för medborgardialog, en gång/år i resp. förvaltning) Stärka den

representativa demokratin

Ökad förståelse för de demokratiska processerna

Ökad kunskap för hur kommunen fungerar och hur man som kommuninvånare kan vara med och påverka (enkätutvärdering, efter varje genomförd

medborgardialog)

Ökad kunskap kring hur man som medborgare kan påverka (LUPP-var tredje år)

Den representativa

demokratin stärks i form av ökat valdeltagande och engagemang i politiska partier

Valdeltagande (mäts efter varje val)

Jämlikt deltagande (mäts efter varje val utifrån skillnader mellan valdistrikt, kön och ålder) Partimedlemskap

Kommunövergripande påverkanskanalser, syfte och vad kommuninvånarna kan förvänta sig från respektive kanal

Syftet med, och vilken grad av inflytande kommuninvånarna kan förvänta sig från, de kommunövergripande påverkanskanalerna har i samband med revideringen av det systematiska arbetssättet med medborgardialog tydliggjorts. Underlaget är baserat på

(23)

6(7)

2017-09-19 Dnr KS 2017/00479

befintliga rutiner, arbetsordningar, riktlinjer samt diskussion på workshop med demokratiberedningen, nämndernas presidium och SKL.

Medborgarförslag

Medborgarförlag är en kanal för personer som är folkbokförda i Uddevalla att lämna förslag och idéer om utveckling inom kommunens ansvarsområde. Syftet med medborgarförslag är att kommunen som organisation ska få kunna ta del av

kommuninvånarnas idéer men det finns inga garantier för att förslag faktiskt genomförs.

När man lämnar ett medborgarförslag kan man förvänta sig att få en återkoppling inom ett år.

Påverkansgrad: TYCKA Synpunktshantering

Synpunktshanteringen är ett forum för medborgare och brukare i Uddevalla att lämna synpunkter på kommunens verksamhet. Syftet med synpunktshanteringen är att skapa underlag för verksamhetsutveckling inom kommunens verksamheter och möjlighet för medborgarna att vara delaktiga. När man lämnar en synpunkt kan man förvänta sig att få en återkoppling från berörd verksamhet, under förutsättning att man lämnat sina kontaktuppgifter, som beskriver om och i så fall på vilket sätt synpunkten tagits omhand inom verksamheten.

Påverkansgrad: TYCKA Samrådsorgan

Kommunens samrådsorgan är ett forum för kommunen som organisation att använda för att förankra och möjliggöra delaktighet kring frågor som berör målgrupperna, vilket ökar förutsättningarna för bra och underbyggda beslut.

Rådet för äldre

Syfte: Kommunala rådet för äldre är avsett att vara referensorgan för samråd och ömsesidig information mellan organisationerna för äldre och kommunen. Rådet kan även utgöra remissorgan vid frågor som berör äldre och personer med

funktionsnedsättning.

PÅVERKANSGRAD: VETA/TYCKA

Rådet för personer med funktionsnedsättning

Syfte: Kommunala rådet för personer med funktionsnedsättning är avsett att vara referensorgan för samråd och ömsesidig information mellan organisationerna för personer med funktionsnedsättning och kommunen. Rådet kan även utgöra remissorgan vid frågor som berör äldre och personer med funktionsnedsättning.

Påverkansgrad: VETA/TYCKA Ungdomsfullmäktige

Syftet med ungdomsfullmäktige är att öka ungdomars verkliga inflytande i frågor som på olika sätt berör dem. Genom att delta i ungdomsfullmäktige får dessutom ungdomar direkt kunskap om hur den demokratiska processen i en kommun fungerar.

PÅVERKANSGRAD: VETA/TYCKA/GÖRA/BESTÄMMA

(24)

7(7)

2017-09-19 Dnr KS 2017/00479

Remissfrågor

I remissvaren önskas att följande frågeställningar att tas i beaktande:

- Är förslaget på reviderat arbetssätt med medborgardialog genomförbart och hanterbart inom nämndernas ansvarsområde?

- Mäter de angivna indikatorerna framgång inom respektive målområde? Finns det ytterligare indikatorer som önskas läggas till/tas bort?

- Stämmer syfte och vad kommuninvånarna kan förvänta sig av respektive påverkanskanal överens med förvaltningens/nämndens arbete med, och synen på, påverkanskanalerna?

- Övriga synpunkter?

Peter Larsson Cornelia Kirpensteijn

Kommundirektör Utvecklare

Expediera till

(25)

RIKTLINJER FÖR STYRNING OCH LEDNING

Antagna av kommunfullmäktige den 12 april 2006, § 89 med ändring och tillägg den 13 december 2006, § 351 och § 352, 13 februari 2008, § 34, 18 juni 2008, § 215, 10 september 2008, § 239, 13 juni 2009, § 130, 9 december 2009, § 278, 10 juni 2010, § 167, 8 september 2010, § 176, 13 oktober 2010, § 229, 8 december 2010, § 321, § 323, § 331, 10 november 2010, § 282 och § 290, 26 januari 2011, § 24, 13 april 2011, § 91, 11 maj 2011, § 117, 13 juni 2012, § 134 och § 135, revide- rad av kommunfullmäktige 13 november 2013, § 194, reviderad av kommun- fullmäktige 12 februari 2014, § 28, reviderad av kommunfullmäktige 9 april 2014, § 64, reviderad av kommunfullmäktige 11 mars 2015, § 48

§ 5 Systematiskt arbetssätt med medborgardialog Vad är medborgardialog?

Medborgardialog är en viktig del i utvecklingen av Uddevalla kommun. I det systematiska arbetssättet med medborgardialog likställs medborgardialog med brukardialog. Med medborgardialog menas att involvera och föra samtal med människor i frågor och förändringar som berör dem i rollen som kommuninvånare kunder/brukare och medborgare i Uddevalla kommun¹. Rollen som

kommuninvånare definieras som att man är en del av ett kollektiv. Kommuninvånare är skattebetalare i och deltagandet vid medborgardialoger styrs av intresse. Brukare däremot är individer som är berörda utifrån rollen som kund och medfinansiär av tjänstena de nyttjar.

Syfte

Genom att arbeta med medborgardialog främjas delaktighet bland våra

kommuninvånare vilket kan leda till en gemensam känsla av ansvar och tillhörighet.

ett systematiskt arbete med medborgardialog skapas en större förståelse för de demokratiska processerna,

förtroende, engagemang och an- svarskänsla hos medborgarna i Uddevalla kommun.

Förtroendevalda och tjänstepersoner får ett bredare underlag att basera sina beslut på vilket leder till att de i större utsträckning kan kunna balansera olika intressen och ta ansvar för helheten. Arbetet med medborgardialog strävar mot att stärka den

representativa demokratin.

Grundläggande förhållningssätt

Medborgardiaoger i Uddevalla kommun ska sträva efter att stärka den demokratiska jämlikheten och grupper som har svårt att göra sin röst hörd ska särskilt prioriteras att nå.

Det är inte alla frågor som lämpar sig att föra dialog kring. Att genomföra medborgardialog kan vara resurskrävande i både tid och pengar, varför det är viktigt att alltid värdera nyttan med dialogen med kostnaden. Att genomföra medborgardialog kan också vara ett sätt att hushålla med resurser långsiktigt, då förutsättningarna att beslut är välförankrade och att resurser läggs på ”rätt” saker stärks. Frågor som inte är påverkbara är aldrig aktuella för dialog. Gränsdragningen för vilka frågor där dialog är lämpligt förs i samråd mellan förvaltning och nämnd.

Vid förändringar som berör människor i rollen som medborgare i Uddevalla kommun ska kommunen informera och ha en vilja att lyssna på medborgarnas synpunkter. Vid

1 Medborgardialog kan även genomföras med andra intressenter, så som exempelvis företagare eller personer som arbetar inom kommunen men bor på annan ort.

(26)

dessa informationsinsatser ska kommunen vara uppmärksam på när det finns behov av att komplettera informationen med dialog. Kommunen ska medvetet välja att ta steget från att informera till att föra dialog.

När kommunen bjuder in till dialog ska det alltid vara tydligt vilken grad av inflytande deltagarna kan förvänta sig. När graden av inflytande definieras ska deltaktighetstrappans fyra steg utgås ifrån; veta, tycka, göra, bestämma.

Vid planering, genomförande och utvärdering av medborgardialogprocesser ska jämlikhetsperspektivet beaktas för att säkerställa att alla oavsett kön,

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder får likvärdiga förutsättningar att delta och komma till tals.

Samtliga nämnder ska årligen i arbetet med planeringsdialog, internbudget och verksamhetsplan utse lämpliga objekt alternativt områden för arbete med medborgardialog. Utifrån delaktighetstrappan anges graden av inflytande som tilldelas medborgarna. Delaktighetstrappan består av fyra steg: information, tycka, göra, bestämma. Vid planering, genomförande och utvärdering av

medborgardialogprocesser ska jämställdhetsperspektivet beaktas för att säkerställa att män-kvinnor och flickor-pojkar får likvärdiga förutsättningar att delta och komma till tals.

Genomförande och uppföljning

Samtliga nämnder ska årligen i arbetet med budgetdialog samt verksamhetsplan och budget utse lämpliga objekt alternativt områden för arbete med

medborgardialog. Vid genomförande av medborgardialoger är handboken för medborgardialog vägledande. Medborgardialoger i Uddevalla kommun ska utvärderas av de som deltagit. Resultatet från medborgardialogerna ska alltid återkopplas till deltagarna och på kommunens hemsida.

Samtliga nämnder ansvarar för att följa upp arbetet med medborgardilog.

Uppföljningen ska ske genom nämndernas ordinarie uppföljningsrutiner i styrkorten.

(27)

1(3)

2018-01-03 Dnr KFN 2018/00002

Handläggare

Avdelningschef Anna Svensson

Telefon 0522-69 51 94

Anna.svensson@uddevalla.se

Finansiering av konstnärlig gestaltning i samband med ombyggnaden av Kungsgatan och del av Drottninggatan

Sammanfattning

Inför ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har Kultur och fritidsförvaltningen deltagit i en förstudiegrupp tillsammans med

Samhällsbyggnadsförvaltningen. För ändamålet har ett idéprogram skrivits av Kultur och fritidsförvaltningen för att kunna förmedla en bild av hur helheten längs gatorna kan komma att se ut. Kostnaderna för etapp ett men även en del av utsmyckningen för etapp två måste vara klart 2018 på grund av att Uddevalla har ett 300-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorget. Detta ska uppmärksammas för att lyfta hur Uddevallas lokalhistoria blivit rikshistoria.

I dagsläget finns ca 100 tkr till konstnärliggestaltning för både Kungsgatan, del av Drottninggatan samt Kungstorget, stadens viktigaste gator som idag inte har någon konst alls.

Komunfullmäktige beslutade 2011 om annan form av tillämpning av finansiering av offentlig konst, vilket aldrig genomförts fullt ut. Nu, i samband med den nya

investeringsprocessen, och ett förtydligande av tillämpningen, kommer det att bli helt andra förutsättningar för att arbeta med kommunens gestaltning i sin helhet. Det kan dock inte verkställas förrän 2019 och utredningen föreslår därför att projektets budgetram utökas för att kunna genomföra ombyggnationen inklusive konstnärlig gestaltning direkt från start 2018, med 800 tkr.

Beslutsunderlag

Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2018-01-03

Ideprogram för gestaltande uttryck Kungsgatan och del av Drottninggatan 2017-12-21

Förslag till beslut

Kultur och fritidsnämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag att utöka budgetramen för projektet Kungsgatan och del av Drottninggatan med 800 tkr. De utökade medlen ska Kultur- och fritidsnämnden ansvara för till förmån för den konstnärliga gestaltningen, enligt Uddevalla kommuns reglemente.

Kultur och fritidsnämnden föreslår Kommunstyrelsen att besluta om detsamma.

6.

(28)

2(3)

2018-01-03 ^DnrKFN 2018/00002

Ärendebeskrivning Aktuell situation

Inför ombyggnad av Kungsgatan och del av Drottninggatan har Kultur och fritidsförvaltningen deltagit i en förstudiegrupp tillsammans med

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Här har diskuterats vad en ombyggnad ska innefatta och vari det synliga resultatet ska bestå. Det handlar naturligtvis om funktion, men även såväl skönhet, kulturmiljövärden och behov av konst.

För ändamålet har ett idéprogram skrivits av Kultur och fritidsförvaltningen.

Idéprogrammet för gestaltningen är ett försök att ge en bild av hur helheten längs gatorna kan se ut. Där behandlas således såväl mera konstfulla insatser i form av vissa gatstenar, gestaltade sittplatser och förslag på vegetation, som mera genuin konst. I särskild lista redogörs för tidplan för de olika etapperna samt en uppskattad kostnad och förslag till fördelning av denna kostnad mellan Kultur och fritid och Samhällsbyggnad. I dagsläget har vi fastställt kostnaderna för etapp ett (2018) men även en del av

utsmyckningen för etapp två måste upphandlas klart samma år. Det beror på att Uddevalla har ett 300-års jubileum att fira 2018, då Ulrika Eleonora utropade sig till drottning på Kungstorget och detta ska uppmärksammas för att lyfta hur Uddevallas lokalhistoria blir rikshistoria.

När det gäller den konstnärliga gestaltningen kommer den även under 2018 finansieras med nuvarande tillämpning av den s k enprocentsregeln. Denna tillämpas för

närvarande i Uddevalla på det sätt att 0,5 % på upphandlad entreprenörskostnad utgör medel för konst. Detta sätt att räkna ger ca 100 tkr till konst för både Kungsgatan och Drottninggatan, stadens viktigaste gator som idag inte har någon konst alls.

Komunfullmäktige beslutade 2011 om annan form av tillämpning av finansiering av offentlig konst, vilket aldrig genomförts fullt ut. Nu, i samband med den nya

investeringsprocessen, och ett förtydligande av tillämpningen kommer det att bli helt andra förutsättningar för att tänka på kommunens gestaltning i sin helhet. Det kan dock inte verkställas förrän 2019, därav denna skrivelse.

Samhällsbyggnadsförvaltningens insatser i gestaltningsprogrammet är inte till alla delar beslutade, men handlar till stor del om bearbetning av det material som ändå ska ingå i projektets budget. När det gäller satsningarna som ligger inom Kultur och

fritidsförvaltningens ansvar för konst finns endast de 100 tkr som beskrivs ovan.

Förvaltningen har gjort kostnadsberäkningar för behovet med det självklara syftet att

(29)

3(3)

2018-01-03 ^DnrKFN 2018/00002

Uddevallas centrum ska ha ett vackert och tilltalande intryck. Kostnaderna för de delar av etapp ett och etapp två som beskrivs ovan och som utredningen behandlar förväntas bli 800 tkr.

Slutsats

När nu kommunen har valt att satsa på att ge centrum ett rejält lyft är det mycket viktigt att det inte endast blir gatsten, bänkar och växtlighet som man fokuserar på. En plats som centrum ska locka invånare och besökare att vilja vistas där, det ska vara en vacker plats som tilltalar alla sinnen och innefatta både funktion och skönhet. Den konstnärliga gestaltningen spelar en viktig roll för att kunna uppnå en sådan plats och därför är det viktigt att kommunen i detta läge ger de ekonomiska förutsättningarna som krävs.

Kultur och fritidsförvaltningen samt Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår

gemensamt att projektets budgetram utökas för att kunna genomföra ombyggnationen med alla nödvändiga inslag, direkt från start 2018.

Katarina Hansson Anna Svensson

Kultur och fritidschef Avdelningschef

Expediera till Kommunstyrelsen

Samhällsbyggnadsnämnden, för kännedom

(30)

IDEPROGRAM FÖR GESTALTANDE UTTRYCK

Kungsgatan och del av Drottninggatan

Uddevalla är en spännande och delvis mycket vacker stad med ovanligt lång historia. Under senaste decennierna har dock den centrala staden förlorat i attraktivitet. De två vanligaste förklaringarna till detta är satsningen på fjärrhandel på Torp och växande E-handel. Till detta bör dock läggas bristande satsningar på den centrala stadens miljö. I den bästa miljön slåss ju butikerna om att få etablera sig. Och Uddevalla har potential till en mycket bra miljö. Men behovet av upprustning och utveckling är idag stort.

I många planer och dokument påtalas vikten av utveckling. Kommunens strategiska plan 2015-2018 talar bl.a. om levande centrum och ett rikt kultur- och fritidsliv som prioriterade områden, med tillägget att centrum behöver höja sin attraktivitet. I styrdokumentet Offentlig miljö som konstform kan vi läsa: ”De offentliga gemensamma rummen är till för alla att inta, vara i och mötas i. De ska planeras för möjligheter, rörelser och det oplanerade.”

Denna del av staden har också ett stort behov av konst. Längs stadens viktigaste gator, Kungs- och Drottninggatan, fi nns ingen konst alls. Genom konst vill vi beröra människors sinnen och tankar. Vi riskerar att hämmas i vår utveckling i en visuellt fattig miljö, såväl emotionellt som intellektuellt. Detta vet vi.

Vi behöver också använda strategiska analyser och platsens utmaningar för att skapa miljöer för offentliga samtal och känsla av tillhörighet och delaktighet. Det handlar om utveckling, om tillgänglighet för alla och om demokrati. Detta konstprogram är ett försök till en helhets- syn där förutom konst även andra insatser nämns som kan främja vår gemensamma miljö.

Enkel platsanalys

Vi behöver använda vår historia och historiskt viktiga platser. Det stärker vår möjlighet till identitet knutet till platsen och det främjar en turistisk attraktivitet. Att använda vår historia höjer även fastighetsvärdena, garanterar en mångfald, samt gör den närmsta världen förstå- elig.

Platsens betydelse är livsavgörande på samma sätt som vad vi gör och med vem. Platsen är den arena där våra liv utspelar sig. I en stadskärna är handel viktig, den måste kunna utvecklas på platsen. Men behovet är också stort av tillgång till mötesplatser som inte kostar något att använda. Detta tillhör på ett självklart sätt den inbjudande staden som människor vill besöka.

Nån arkitekt har sagt: Om nittonhundratalets stadsbyggande handlade om att bygga hus så handlar 2000-talets stadsbyggande om rummen mellan husen. Kungsgatan och den del av

1

(31)

Drottninggatan som nu ska byggas om kan vara ett utmärkt exempel på just rum för liv och möten.

Bebyggelsen i Uddevalla stadskärna har genom en gemensam skala oftast en sammanhållen karaktär. Detta blev naturligt efter den stora stadsbranden 1806 när hela staden förintades och en ny stadsplan kunde ritas för hela staden. Så blev rutnätsplanen genomförd. Enhetlig storlek på kvarteren blev ofta ca 50 x 100 m, två våningars höjd är vanlig. Detta innebär en mycket mänsklig och förstålig skala. Till detta har kompletterande byggnation skett i moder- nare tid med mer utslätad och mindre lokal utformning.

Äldre bebyggelse har genomgått många förändringar. Tyvärr har då ofta status och kvalitet förminskats. På Kungsgatan är, utöver rivningstomten som snarast måste bebyggas, främst baldakiner och skärmtak exempel som upplevs onödigt tunga och förfulande. Dessa gör att de många gånger fi na och omsorgfullt gestaltade fasaderna ovan skärmtaken skyms och våningen under skärmtaken läggs i skugga. T o m när de utförts i glas skapas problem då de blir skräp- och lövsamlare.

Exemplet från Kullagatan i Helsingborg, Sveriges äldsta gågata, där man numera endast har markiser i samma färg men med konsoler inmålade i fasadfärgen, kan vara ett förslag på trevligare utförande av regn- och solskydd.

För att göra miljön längs Kungsgatan mera vänlig och mänsklig planterades för många år sedan träd i rad. Träden ger en välbehövlig grönska och skugga i stenstaden, men är av en onödigt tätväxande typ och har planterats alltför nära norra sidans fasader. Så nära att fasaderna skyms och alger och mossa kan ta plats. Grönska behövs längs gatorna, men bör enligt vårt förslag placeras på annan plats i gaturummet och om grönskan är träd bör desssa vara mera glesa i kronan. Samtidigt kan man också tänka på grönska på annat sätt, det kan vara klängväxter eller annan grönska vertikalt placerad på vissa utvalda fasader och det kan vara mera lågväxande grönska i kärl eller avgränsade rabatter på marken.

Planerade noder/mötesplatser

Vad vill vi ha här? Möblering? Ett gratisalternativ till stadens kommersiella mötesplatser krä- ver sittplatser, komfort, grönt och skugga med träd där de fungerar, plats för information och affi scher, sopkärl med plats för pantglas eller burkar, vissa med askkopp och vid några mö- tesplatser också konst. Att kunna vila, umgås, beröras, informeras, synas, dra sig tillbaka,…

Något som går igen, upprepas, ger lugn och igenkänning, t ex planteringskärl av samma form, enhetlig färg och material på möbleringen, men också gärna några Mosaiksoffor som tillför färg på ett bra sätt i stenstaden och kan ha inbyggd värme så de blir inbjudande året om. Plats för såväl permanent, som på några ställen också varierad konst, som då och då byts ut. Gärna några sitt- och hängplatser som de runda ”stenhällarna” förstudiegruppen uppskat- tade i Helsingborg. Närhet till cykelparkering runt hörnet på tvärgatorna. Men viktigt är att det blir platser för gemyt som inte kostar något att ta del av.

OBS! Vi måste få klarhet i vilken trafi kföring som ska gälla för att veta i vilka hörn vi kan placera t ex en mindre skulptur utan att den står i vägen för en svängande lastbil. Detta måste vi veta före upphandlingen av konst.

2