• No results found

LANDSTINGSREVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "LANDSTINGSREVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014"

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

LANDSTINGET I KALMAR LÄN D: nr 150220

Landstingsrevisorernas redogörelse och

sammanfattning av de sakkunnigas rapporter.

”Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som ut- setts i företag enl. 3 kap. 17 och 18 §§, även verksamheten i de företagen.

Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ända- målsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig.”

”Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrappor- ten som enl. 8:20 a§ skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat.

Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårs- rapporten och årsbokslutet.” (Kommunallagen 9:9)

LANDSTINGSREVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014

Revisorernas granskning sker efter en revisionsplan som fastställes inför varje gransknings år.

Planen baseras på en analys av väsentlighet och risk. I analysen av väsentlighet värderas de konsekvenser som kan uppstå för landstinget eller för enskilda vid fel eller misskötsel. Olika slag av konsekvenser bedöms – ekonomiska, politiska, verksamhetsmässiga, förtroenderelate- rade. I analysen av risk värderas sannolikheten för att olika slag och grader av fel eller missköt- sel kan uppstå. Sannolikheten varierar mellan olika verksamhetsområden, system och rutiner och måste bedömas för varje område.

Revisorerna träffar fullmäktiges presidium varvid man diskuterar revisorernas budget och vad som framkommit vid granskningen samt framtida val av granskningsinriktning. Revisorerna har även överläggningar med andra förtroendevalda. Dessutom har revisorerna, som ett led i plane- rade och pågående granskningar, möten med olika verksamhetsföreträdare.

Revisorerna skall enligt kommunallagen granska all verksamhet årligen. Detta sker genom att revisorerna och deras sakkunniga löpande följer verksamheterna dels genom kommunikation med den granskade verksamheten, dels genom att ta del av grundläggande dokument och det löpande flödet av ärenden och beslut. Med dokument avses mål- och budgetdokument, riktlin- jer, ekonomi- och verksamhetsrapportering, delårsrapporter och bokslut, beslutsunderlag, pro- tokoll, beskrivning av det interna kontrollsystemet och redovisningssystemet.

Dessutom genomförs fördjupade granskningar inom olika delar av landstingets verksamhet.

Granskningarna genomförs så långt möjligt i dialog med de granskade. Iakttagelser, fel och brister förmedlas löpande till den ansvarige så att åtgärder kan vidtas omgående.

(2)

LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Revisorerna strävar efter en positiv och förändringsinriktad granskning. Det sker genom att för- slag och förebyggande råd lämnas i en omfattning som inte står i strid med oberoendet.

Alla granskningar följs upp för att säkerställa att erforderliga åtgärder har vidtagits med anled- ning av revisorernas synpunkter och kritik.

Varje år deltar revisorerna i erfarenhetsutbyten samt utbildningar tillsammans med förtroende- valda revisorer från andra landsting, regioner och kommuner.

Revisorernas sakkunniga utgörs av revisionskontoret samt av externa konsulter som anlitas för speciella granskningar. Ramavtal för åren 2010-2012 har träffats med BDO, EY, KPMG och PwC. Dessa avtal har förlängts till att gälla även för 2013-2014.

SAMMANFATTNING AV DE SAKKUNNIGAS RAPPORTER FÖR ÅR 2014

Rapporterna kan beställas genom revisionskontoret som också svarar på frågor om innehållet.

Många av rapporterna finns tillgängliga på revisionskontorets hemsida på www.ltkalmar.se.

Granskning/ärende/skrivelse Sammanfattning Diarienr

Granskning av den interna kon- trollen vid region-, utomläns- och utlandssjukvård.

Starka områden: Remissrutinerna för utomlänsvård är i huvudsak ändamålsenliga. Kostnaderna för köpt vård särskiljs i redovisningen. Riktlinjer för såld vård och EU-vård är upprättade. Verksamhetsche- ferna är välinformerade om vilka behandlingar US kan utföra. Verksamhetscheferna anser inte att pati- enterna vårdas onödigt länge på US. Verksamhets- stängningar vid semestrar påverkar inte antalet re- misser till US.

Förbättringsområden: Samverkan mellan sjukhu- sen i länet ansågs till viss del begränsad. Genom att mera samverka och kommunicera vilka specialister som är anställda inom landstinget och vilka behand- lingar som kan utföras finns förutsättningar till lägre kostnader. Idag förekommer att US används för vård som skulle kunna utföras inom landstinget.

Rutinen för fakturakontroll ansågs otillräcklig. För vårdtillfällen från US sker endast kontroll av admi- nistrativ tjänsteman. Fakturan kontrollerades inte mot epikris eller journalanteckning och verksam- heten medverkade inte i fakturakontrollen. Ansvaret för budget och uppföljning ansågs otydligt. Budget- modellen kan ge incitament att hålla nere kliniker- nas kostnader och skicka remisser till US då kostna- derna bokförs centralt på resp. sjukhus. Avtalskon- struktionen med US (65 % fast och 35 %

rörlig) är inte helt känd i verksamheten.

140345

(3)

LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Granskning av landstingets delårsbokslut per augusti 2014.

Granskningen visar att den finansiella redovis- ningen har tagits fram i enlighet med Lag om kom- munal redovisning, god redovisningssed och lands- tingets riktlinjer. Räkenskaperna ger i allt väsentligt en rättvisande bild av resultat och ställning. De fi- nansiella målen för god ekonomisk hushållning be- dömdes uppnås 2014. Det lagstadgade balanskravet bedömdes uppnås.

140049

Granskning av den interna kon- trollen avseende vissa kostnads- slag.

Granskningen avser den interna kontrollen för repre- sentation, kurser, konferenser, resor, marknadsföring och sponsring.

Starka områden: Landstinget har förstärkt den interna kontrollen för dessa kostnadsslag. En internkontrollgrupp granskar bl.a. kostnader för resor, representation och ut- bildningar. Ev. brister återkopplas till berörda personer.

Ny attestriktlinje, körkort för ekonomisystemet m.m. har tagits fram.

Förbättringsområden: Riktlinjer saknas för vissa områden. Detaljerat program saknas i vissa fall för konferenser. Uppgift om deltagare, mottagare och syfte med aktiviteter saknas i vissa fall. Komplette- rande uppgifter kan finnas arkiverat ute i verksam- heten. Bör om möjligt finnas vid verifikationen.

Liknande typer av arrangemang konteras ibland på olika konton.

150072

Granskning av hur landstinget tillämpar FNs barnkonvention.

Vid granskningen har såväl starka sidor som förbätt- ringsområden framkommit:

Landstinget har i styrande dokument betonat betydel- sen av barnkonventionen. Ambitiös handlingsplan för arbetet med barnkonventionen har tagits fram. Det finns ett särskilt barnkompetensnätverk som arbetar för att utveckla barnrättsperspektivet inom lands- tinget.

I förvaltningarna pågår ett flertal aktiviteter som bi- drar till att stärka och säkerställa efterlevnaden av barnets rättigheter. Psykiatriförvaltningens arbetssätt med särskilda barnombud kan vara en förebild för öv- riga förvaltningar.

Inför arbetet med verksamhetsberättelsen 2014 har landstinget infört en obligatorisk fråga om vad som skett utifrån barnkonventionen.

150176

(4)

LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Det finns flera upparbetade samarbeten på området mellan såväl landstingets olika verksamheter som med andra aktörer, t.ex. länets kommuner.

Information om barnkonventionen ges till alla nyan- ställda.

Bland förbättringsområden som framkommit i granskningen kan följande nämnas:

Det är en brist att styrkedjan inte omfattar mål/mått och tydligare koppling till allt som faktiskt sker i form av aktiviteter. Det finns inom landstinget inte sällan en osäkerhet om vad som görs kring barnkon- ventionen. Det anses saknas någon som håller ihop arbetet i landstinget kring barnkonventionen.

Handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen har hittills inte följts upp på tillräckligt sätt.

Överblick över genomförda utbildningar eller in- formationsinsatser på området finns inte. Det finns inga övergripande mål/mått om att verksamheterna ska öka kännedomen om barnets rättigheter för barn och föräldrar. Styrningen och systematiken bör utvecklas kring former för dialog och inflytande för barn och unga.

(5)

LANDSTINGET I KALMAR LÄN Granskning av landstingets be- talningsrutiner.

Den övergripande bedömningen är att landstinget har en organisation som är ändamålsenlig och ger förut- sättningar för en god intern kontroll gällande betal- ningsrutiner. Tydliga regler och riktlinjer har upprät- tats och de är i stort sett kända i organisationen.

Landstinget har en hög ambitionsnivå med flera kon- trollsteg och en hög kontrollmedvetenhet med rutiner som bygger på dualitetsprincipen, d.v.s. att ingen en- sam ska hantera alla steg i transaktionskedjan.

I granskningen har framkommit behov av att för- stärka vissa rutiner såsom formalia kring tilldelning av attesträtt samt betalningskontroller. Förbättrings- möjligheter har även identifierats avseende lands- tingets egna kontroller gällande efterlevnad av regler och rutiner.

150230

Granskning av landstingets informationssäkerhet.

Starka sidor: Granskningen visar att landstinget under de senaste åren har tagit ett antal goda initiativ inom området informationssäkerhet och IT-säkerhet, t.ex.

ny datahall, modernare IT-infrastruktur, nätsegmen- tering, långsiktig lösning av Cosmics produktions- miljö för datadrift. Behörighetsportal som ska admi- nistrera behörigheter införs. En tjänst som IT-sä- kerhetsansvarig har införts. En samverkansmodell, där IT och verksamheterna är delaktiga, har

implementerats. IT-förvaltningen har en modern, skalbar arkitektur för att hantera nya tillämpningar.

Anställda inom IT-förvaltningen får utbildning inom ny teknik, trender och innovation.

Bland förbättringsområden som framkommit kan följande nämnas:

Landstinget uppfyller inte kravet att som vårdgivare minst årligen genomföra riskanalyser avseende in- formationssäkerheten. Landstinget har beslutat att informationssäkerhetsarbete ska bedrivas enligt SS- ISO/IEC 27001 och 27002. Standarden innehåller 35 viktiga säkerhetsområden men vilka som prioriteras styrs av individers egna insatser och ambition – inte av risk eller målbild. Landstinget saknar struktur för infor-mationsklassificering. Även

infrastrukturlogguppföljningen kan förbättras.

Utbildning inom informations- och IT-säkerhet ges främst inom HSF. Positiva initiativ inom andra förvaltningar men helhetsgrepp för utbildning kring informationssäkerhet saknas.

Informationssäkerhetskrav är i vissa fall del av upp- handlingsprocessen, t.ex. av programvaror men om- rådet kan utvecklas.

150246

(6)

LANDSTINGET I KALMAR LÄN Granskning av

landstingets årsredovis- ning för år 2014.

Vid granskningen framkom

att den finansiella redovisningen har tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning, god redovisningssed/normgivning och landstingets centrala riktlinjer, att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rätt- visande bild av uppnått resultat 2014 och ställning per 2014-12-31,

att fullmäktiges finansiella mål uppnås, samt att balanskravet är uppfyllt.

150220

Granskning av Region- sjukvårdsnämnden.

Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd som skall granskas av revisorerna i vart och ett av de tre samverkande landstingen.

Revisionsberättelse för landstinget för år 2014.

Revisorerna tillstyrker att landstingsfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Revisorerna tillstyrker att landstingets årsredovisning för år 2014 godkänns.

150220

Granskning av Samordnings- förbundet i Kalmar län.

Samordningsförbundet granskas av en revisor från landstinget, kommunerna och staten.

150220

Granskning av Region- förbundet i Kalmar län.

Revisionskontoret har biträtt revisorerna i Region- förbundet.

Granskning av Stiftelsen Kalmar Läns Museum och Jenny Nyström och Curt Stoopendaahls Stiftelse.

Samverkan har skett med den auktoriserade revisorn.

150220

Granskning av Kalmar Läns Musikstiftelse.

Samverkan har skett med den auktoriserade revisorn. 150220 Kalmar läns Beställnings-

central AB

Kalmar läns Trafik AB

Lekmannarevisorn har avgett granskningsrapport.

Lekmannarevisorn har avgett granskningsrapport

150220 150220 Kalmar Läns Pensionskapital-

förvaltning AB

Lekmannarevisorn har avgett granskningsrapport. 150220

ALMI Företagspartner Kalmar

län AB Lekmannarevisorn har avgett granskningsrapport 150220 Uppföljning har gjorts av tips och synpunkter från allmänheten, förtroendevalda, anställda och massmedia om olika förhållanden inom landstinget.

Granskningsbesök har genomförts vid olika inrättningar och institutioner.

Överläggningar har hållits med landstingsledningen och verksamhetsföreträdare.

References

Related documents

Om antalet individer av en art ökar blir också dess rovdjur fler, ända tills rovdjuren blir så många att de trycker tillbaka arten ifråga.. Den enes död, den

[r]

(1) att de tekniska hjälpmedel som möjliggör eller indirekt innebär att kommunikation är möjlig inte får användas utan att man kan säkra att den inte används

(a) Definiera en stokastisk variabel som beskriver antalet bilar i ett slumpmässigt valt hushåll (1p) och beräkna dess väntevärde och varians.. (b) Definiera en stokastisk variabel

Vi har valt att avgränsa oss till de olika alternativen för placeringar av premiepension hos de stora aktörerna på den svenska marknaden, dvs. pensionsmyndigheten, SEB,

Det finns en noggrann dokumentering av gallring, myndigheten för gallringsprotokoll för alla handlingar som ska gallras. Man gallrar inom byggnaden genom att man har en

Även om MSCI erhåller information för infogande i tjänsten från källor som MSCI betraktar som tillförlitliga tillhandahålls tjänsten till licenstagaren i befintligt skick och

Andelen ungdomar som inte uppfattar några större risker med cannabisbruk har ökat de senaste åren. Ungdomarnas uppfattning av riskerna med cannabisbruk påverkar