Sorg &
Känslobearbetning
Vem är jag?
• Nils Rygaard
• Socionom
• Kurator på Varberga vårdcentral, Örebro LL
• Certifierad handledare i Sorgbearbetning
• Har skrivit en D-uppsats om Sorgbearbetning
Varför pratar jag om sorgbearbetning?
Alla drabbas vi av sorg
Jag saknade kunskap om att hjälpa patienter i sorg
Jag hittade en metod som visat sig fungera och
ge bra resultat
Varför är jag här idag
För att presentera en metod som hjälper mot sorg…
…oavsett orsak till sorg
Sorg &
Känslobearbetning
Sorgbearbetning
En metod utvecklad av John W. James som grundade The Grief Recovery Institute i USA i mitten av 80-talet.
2001 grundade Anders Magnusson Svenska Institutet för Sorgbearbetning i Stockholm.
Hösten 2011 började första kursen i sorgbearbetning på Varberga vårdcentral.
I nuläget har 7 grupper genomförts med 43 deltagare och 32 individuella kurser.
Syfte
Programmet går ut på:
1. att lära patienten förstå vad sorg handlar om och hur den påverkar oss
2. att lära patienten bearbeta den känslomässiga smärtan från förlusten/sorgen
3. att bli bestående fri från smärtan och må bättre
Vad är sorg?
Sorg är en naturlig känslomässig reaktion vid en förändring av en välbekant livssituation
Sorg är de ofta motstridiga känslor som inträffar vid en förändring eller en förlust
Sorg drabbar oss alla i form av olika förluster, dvs händelser som kan orsaka känslomässig smärta.
Exempel på förluster:
• Dödsfall
• Skilsmässa
• Arbetslöshet
• Flyttar
• Konkurser
• Mobbning
• Sjukdom
• Överfall
• Övergrepp
• etc
Problemet med sorg eller förluster är inte händelsen
utan den känslomässiga smärtan som händelsen för med sig.
Studien
Påbörjades våren 2011 och pågick till sommaren 2013
34 patienter ingick totalt i studien
Studien resulterade i en D-uppsatsen vid Örebro Universitet våren 2013.
D-uppsatsen blev klar i november 2013
Siffror
och
statistik
Hur länge hade deltagarna gått med sin sorg?
50 procent har haft sorgen 6 – 12 månader
47 procent har haft sorgen 12 månader eller mer 3 procent (dvs 1 patient) mindre än 6 månader
Alla deltagare utom en kvalificerar sig för vad som kallas komplicerad sorg
Vilka deltog i programmet?
29 kvinnor och 5 män.
20 kvinnor deltog i grupp och 9 gick individuellt 3 män deltog i grupp och 2 gick individuellt
Ålder: 18 till 72 år, de flesta i åldersspannet 18 till 65.
Resultaten visar
• Metoden Sorgbearbetning hjälper. Patienterna upplever sig få hjälp med sorgen.
• Sorg och sorgereaktioner är individuell och utvecklingen kan inte förutsägas på individnivå.
• BONUS: Den psykiska ohälsan minskar (ångest & depression)
20,00
14,50 14,00
0 6 12 18 24 30 36
1 2 3
GHQ-12 poäng 12,50
8,00 8,00
0 3 6 9 12 15 18 21
T1 T2 T3
HAD-A poäng
8,50
4,50 5,00
0 3 6 9 12 15 18 21
T1 T2 T3
HAD-D poäng
Diagram medianförändring T1 till T3 GHQ-12, HAD-A och HAD-D total
Not. HAD-A & HAD-D: n (T1 & T2) = 20, n (T3) = 11. T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter).
Not.GHQ-12: n (T1 & T2) = 34, n (T3) = 23.
T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter).
Resultat från självskattningsenkäterna General Health Questionnaire – 12 (GHQ-12) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD)
1. Generellt dåligt psykiskt mående sjunker till nästan normalnivå 2. Ångest sjunker till normalnivå
3. Depression sjunker till normalnivå
Med normalnivå anses ingen indikation på problem som föranleder hjälpinsats
Resultaten visar vidare
• Enligt de öppna frågorna upplevde 92 procent av patienterna sig hjälpta i sin sorg tre veckor efter programmet och 87
procent efter sex månader.
• Patienterna som upplevde en förbättring, enligt självskattningen vid tre veckor resp sex månader
GHQ-12: 87 procent resp 76 procent HAD-A: 95 procent resp 100 procent HAD-D: 60 procent resp 100 procent
Spridningsdiagram GHQ-12.
Patienternas utveckling på individnivå vid T1, T2 och T3.
1
2
3 6 7
8 9 10 12
13
14 17
19
21 22
24
25 26 27
28
29 30
33
1
2
3 6
7
8
9
10 12 13
14 17
19
21 22
24 25
26 27 28
29 30
33
1
2
3 6
7
8 9
10 12
13
14 17 19
21 22 24
25
26 27
28
29 30
33
0 3 6 9 12 15 18 21 24 27 30 33 36
GHQ-12 poäng
Axelrubrik
T1 T2 T3
Not n= 21. T1 (före), T2 (3 veckor efter), T3 (6 månader efter).
• Individuell utveckling
• Komplexitet
• Svårförutsägbart
Effekt eller signifikans i resultatet
En effektmätning gjorde med hjälp av Cohen’s d
GHQ-12 HAD-A HAD-D
Cohen's d .90 1.00 .85
Hedge's g .88 .98 .83
Not. n (GHQ-12) = 34, n (HAD) = 20.
Beräk ning av inomgruppseffek t T1 mot T2 med Cohen's d och Hedge's g.
Värdena enligt Cohen ska tolkas enligt följande:
d = 0.20 ska tolkas som liten effekt d = 0.50 ska tolkas som medel effekt d > 0.80 ska tolkas som stor effekt
Svagheter i studien
Avsaknad av kontrollgrupp Skuggkontroll används istället
Programmets omfattning
GRUPPROGRAM Kurslängd: 9 veckor
Omfattning: Ett möte á 2 timmar per vecka, samt 1-2 timmar för hemuppgifter per vecka. Tidsekonomi: 18 timmar med tex 10 patienter ger 2 arbetstimmar per patient.
Förutsättningar: Ett grupprum stort nog för 12 deltagare med whiteboardtavla, samt 2-3 smårum för smågrupper om 3-5 deltagare.
INDIVIDUELLT PROGRAM
Kurslängd: 8 veckor eller anpassat efter patientens individuella behov
Omfattning: Ett möte á 1 timme per vecka, samt 1-2 timmar för hemuppgifter per vecka. Tidsekonomi: 8 arbetstimmar per patient
Förutsättningar: Ett samtalsrum
Avgift: patientavgift för varje träff, samt inköp av kursbok som kan köpas i receptionen.
Övrigt: En certifierad handledare (av Svenska Institutet för Sorgbearbetning)
Framtiden, hur går vi vidare?
• En utökad studie, ett större projekt på fler vårdcentraler i Sverige?!
• En större tillgänglighet av programmet på vårdcentraler i alla landsting?!
Kontaktinformation
Kurator Nils Rygaard, Varberga vårdcentral, ÖLL nils.rygaard@orebroll.se
