• No results found

ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL Kostnad per brukare inom individ- och familjeomsorg"

Copied!
88
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kostnad per brukare inom

individ- och familjeomsorg

ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2015

(2)
(3)

Förklaringar . . . .4

Inledning och syfte . . . .5

Bakgrund . . . .6

Kommunernas ekonomi 6

Migration 7

Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet 8

Barn- och ungdomsvård 9

Missbruks- och beroendevård 10

Vad är kostnad per brukare? . . . . 12

Modell och metod 13

Varför kostnad per brukare? . . . . 15

Översikt . . . . 16

IFO-rapportens totala omfattning 18

Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg 19

Jämförelse . . . . 20

Konsumtion 21

Brukar- och insatsmix 21

Produktivitet 22

Konsumtion . . . . 24

Kostnad per invånare, 0-19 år 24

Kostnad per invånare, 20 år och äldre 25 Ekonomiskt bistånd, utbetalning och

personalkostnad per invånare 26

Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år 28 Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF 29 Antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år 31 Antal ytterfall inom VUX per 1 000 invånare över 20 år 32

Brukar- och insatsmix . . . . 33 BUF – insatsernas kostnadsfördelning, procent 33 BUF – insatsernas kostnadsfördelning,

biståndsbedömd öppenvård 35

VUX – insatsernas kostnadsfördelning, procent 36

VUX – insatsernas kostnadsfördelning,

biståndsbedömd öppenvård 37

Andel och antal ytterfall, BUF 39

Andel och antal ytterfall, VUX 40

Totala kostnader fördelat på åldersgrupper,

alla verksamheter 41

Medelkostnad per invånare ålder, alla åldersgrupper 42 Medelkostnad per brukare, 0-19 år 44 Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre 46

Medelkostnad per brukare, BUF 48

Medelkostnad per brukare, VUX 49

Ekonomiskt bistånd, utbetalning och

personalkostnad per hushåll 51

Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år 53 Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd 54

Produktivitet . . . . 56 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, BUF 56 Medelkostnad per dygn på HVB/SiS-institution, VUX 58 Medelkostnad per dygn, intern familjehemsplacering, BUF 60

Medelkostnad per utredning, BUF 61

Medelkostnad per utredning, VUX 63

Medelkostnad per utredning vårdnad,

boende och umgänge 64

Fördelning av antal brukare med utredning

och insats inom BUF 65

Fördelning av antal brukare med utredning

och insats inom VUX 66

Brukare med placering och öppenvård inom BUF 67 Brukare med placering och öppenvård inom VUX 68 Medelkostnad kategori fyra per kön, BUF 69 Medelkostnad kategori fyra per kön, VUX 70 Jämförelsetabell, totala kostnader inom

BUF relaterat till invånare 0-19 år 71 Jämförelsetabell, totala kostnader inom vuxna

relaterat till invånare över 20 år 72

APPENDIX 1 – jämförelse utfall 2015 . . . . 73 Kommentarer till enskilda kommuner 73

APPENDIX 2 – jämförelse kommuner utfall 2015 . . . . 84

APPENDIX 3 – jämförelse stadsdelar utfall 2015 . . . . 86

Innehåll

ANALYS- OCH JÄMFÖRELSERAPPORT UTFALL 2015

(4)

Förklaringar

BUF VUX FAM

Barn, unga, familj Vuxna missbrukare Familjerätt

Brukarmix

Brukarnas kostnadsfördelning, exempelvis fördelningen av kostnader efter resursåt- gång eller ålder.

Insatsmix

Insatsernas kostnadsfördelning, exempelvis vilka insatser kommunen valt att lägga sina resurser på.

Ytterfall

Ytterfall ska ge en indikation om enskilda individer ”drar upp” medelkostnaden och i vilken utsträckning rätt insatser har valts för dessa kostnadskrävande brukare. Ande- len ytterfall baseras på individer som är aktuella för en insats.

Ytterfallsgränsen (totala kostnaden för varje individ) varier mellan olika verksamhets- områden:

BUF 500 000 kronor per brukare VUX 300 000 kronor per brukare Ekonomiskt bistånd 100 000 kronor per hushåll

Övrig intern öppenvård

I rapporten inkluderar ”övrig intern öppenvård” skolsociala insatser, nätverksarbete, gruppverksamhet, ungdomstjänst och ungdomsvårdsprogram och riktad dagverksam- het eller där det är svårt att göra en tillräckligt bra uppdelning av de olika verksam- hetstyperna. Exempelvis om öppenvård endast registreras som ”öppenvård” i verk- samhetssystemet istället för att definiera typ av öppenvård.

Kategori fyra

Brukare som under året haft någon form av institutionsplacering

(5)

© Ensolution AB 2016 5

Inledning och syfte

Ensolution har sedan tidigt 2000-tal utvecklat metoden för Kostnad per brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämfö- relser baserade på individdata inom IFO sker fortlöpande och användningen av meto- den har under åren spridits till ett stort antal kommuner runtom i landet. Liksom tidi- gare år används en standardiserad mall för redovisning och som möjliggör kontinuer- liga jämförelser mellan kommunerna och över tid.

Syfte med denna rapport är att

• Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO

• Presentera jämförelser mellan olika kommuner

• Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden

Rapporten riktar sig främst till de som arbetar med att eller vill utveckla verksamhets- uppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produkti- vitetsindikatorer.

För 2015 års uppdatering innebär det att ett flertal områden har utvecklats och förbätt- rats avseende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jäm- förelser. Detta beror bland annat på att flera kommuner gör analysen flera år i följd.

Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på brukarnivå hos alla kommuner på grund av insatser utan bistånd eller bristande rutiner. Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner.

Uppdateringar och förändringar i modellen från föregående år är följande:

- Tydliggjort vad som är ensamkommande flyktingbarn

- Möjlighet att lägga in icke-biståndsbedömd öppenvård i nyckeltalen - Möjlighet att följa upp utredningstid

- Diverse mindre förändringar

© Ensolution AB 2016 5

Inledning och syfte

Ensolution har sedan tidigt 2000-tal utvecklat metoden för Kostnad per brukare (KPB) inom individ- och familjeomsorgen (IFO). Arbetet med att utveckla och sprida jämfö- relser baserade på individdata inom IFO sker fortlöpande och användningen av meto- den har under åren spridits till ett stort antal kommuner runtom i landet. Liksom tidi- gare år används en standardiserad mall för redovisning och som möjliggör kontinuer- liga jämförelser mellan kommunerna och över tid.

Syfte med denna rapport är att

• Beskriva modellen och metoden för KPB inom IFO

• Presentera jämförelser mellan olika kommuner

• Ge exempel på olika praktiska åtgärdsområden

Rapporten riktar sig främst till de som arbetar med att eller vill utveckla verksamhets- uppföljning som fokuserar på individen och olika målgrupper såväl som på produkti- vitetsindikatorer.

För 2015 års uppdatering innebär det att ett flertal områden har utvecklats och förbätt- rats avseende insamling av information, tiduppskattningar och kvalitetssäkrade jäm- förelser. Detta beror bland annat på att flera kommuner gör analysen flera år i följd.

Det finns dock fortfarande registreringar av öppenvårdsinsatser som inte kan samlas in på brukarnivå hos alla kommuner på grund av insatser utan bistånd eller bristande rutiner. Fortsatt fokus kommer att läggas på kvalitetssäkring, praktisk användning samt spridning till fler kommuner.

Uppdateringar och förändringar i modellen från föregående år är följande:

- Tydliggjort vad som är ensamkommande flyktingbarn

- Möjlighet att lägga in icke-biståndsbedömd öppenvård i nyckeltalen - Möjlighet att följa upp utredningstid

- Diverse mindre förändringar

(6)

Bakgrund

I dagsläget arbetar de flesta kommuner med effektiviseringsfrågor. Liksom många andra verksamheter i kommunerna påverkas IFO-verksamheten av behovet av insat- ser som till stor del beror på det faktiska konjunkturläget. Det är därför viktigt att pla- nera och använda de befintliga resurserna så effektivt som möjligt då behovet av vård och omsorg tenderar att öka under de nedåtgående konjunktursvängningarna samti- digt som samhällets resurser blir allt mer begränsade. Jämförelser baserade på material inlämnat i Räkenskapssammandraget (RS) visar att det finns stora kostnads- skillnader mellan kommuner som inte enbart kan förklaras av strukturella skillnader.

En del av dessa kostnadsskillnader kan kommunen inte göra något åt, däremot är mycket påverkbart. Kommunerna berörs också i stor utsträckning av omvärldsföränd- ringar, såväl samhälleliga liksom förändringar i lagstiftning. Därför är det viktigt att ta hänsyn till trender som påverkar behovet av ny beslutsinformation. Nedan beskrivs de omvärldsfaktorer som ökar behovet av beslutsinformation där individbaserade fakta utgör ett kraftfullt verktyg.

Kommunernas ekonomi

Enligt Konjunkturinstitutets bedömning av konjunkturläget (september 2016) matta- des tillväxten i Sverige av under det första halvåret efter en mycket stark utveckling 2015. Mycket tyder enligt Konjunkturinstitutet på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. BNP beräknas öka med över 3 procent i år.

Tillväxten drivs främst av ökad konsumtion och investeringar. Nästa år avtar investe- ringarnas tillväxt vilket innebär att BNP ökar långsammare. Då är det istället hushål- lens konsumtion och exporten som är de främsta drivkrafterna för tillväxten.

Många företag har brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten för vissa grupper är hög. Bristande matchning på arbetsmarknaden kommer därmed att bidra till att sysselsättningsökningen mattas av nästa år.

En hög andel sysselsatta behövs framöver för att klara det ökade trycket på offentligt finansierade tjänster från allt fler äldre och yngre i befolkningen. Kommunsektorn vän- tas lämna ett stort bidrag till ökningen av antalet sysselsatta 2016 och 2017, då syssel- sättningen i kommuner och landsting väntas öka med 2,4 procent (27 000 personer).

Den rödgröna regeringens budgetproposition för 2017, som redovisades och lades fram den 20 september i år, innehåller följande poster som rör vård och omsorg och individ- och familjeomsorg

(7)

© Ensolution AB 2016 7

• Migration 32,58 mkr

• Hälsovård, sjukvård och social omsorg 68,50 mkr

• Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 107,05 mkr

• Ekonomisk trygghet vid ålderdom 34,77 mkr

• Ekonomisk trygghet för familjer och barn 89,49 mkr (www.regeringen.se; Regeringens proposition 2016/17:1)

Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömning är att kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Utvecklingen går nu in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna Av SKL:s ekonomirapport 2016 framgår att den framtida kraftiga ökningen av det de- mografiska trycket tidigare har förväntats komma efter 2020, och framförallt till följd av många fler äldre, vilket främst skulle påverka äldreomsorgen och hälso- och sjuk- vården. Den demografiska dramatiken har dock tidigarelagts, genom den starkt ökande befolkningen. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Fram till år 2020 väntas anta- let invånare i Sverige öka med 650 000.

Tecknen på att vi befinner oss i en högkonjunktur blir enligt SKL allt tydligare. Ett växande problem i den svenska ekonomin är en tilltagande arbetskraftsbrist. Detta på- verkar den kommunala ekonomin negativt, framförallt genom att personalkostna- derna ökar och att det råder brist på personal inom vissa yrken.

Kommunerna redovisade ett resultat på 15 miljarder kronor 2015. Resultatet motsva- rar 3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Sammantaget har kommu- nerna haft positiva resultat under de senaste tio åren, med i genomsnitt 2,8 procent av skatter och generella statsbidrag.

Migration

År 2015, och särskilt senare delen av året, präglades av ett högt tryck på kommunerna med anledning av att ett mycket högt antal personer sökte asyl i Sverige under året.

Enligt Migrationsverket hade Sverige aldrig tidigare i modern historia tagit emot så många asylsökande under så kort tid. På bara fyra månader mellan juni och oktober 2015 sexdubblades mottagandet. Under 2015 tog Migrationsverket emot nästan 163 000 asylsökande, varav 134 000 under sista halvåret. 35 400 av de asylsökande var ensam- kommande barn.

Under 2016 har mottagandet minskat kraftigt jämfört med 2015, främst till följs av ökade gränskontroller i Europa och i Sverige. Den 12 november 2015 infördes tillfälliga

(8)

gränskontroller i Sverige och ytterligare åtgärder har också införts exempelvis infördes den 4 januari 2016 att särskilda krav på ID-kontroller skulle gälla på bussar, färjor och tåg mellan Sverige och Danmark. Enligt Migrationsverkets senaste prognos (juli 2016) är planantagandet att 34 500 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2016, varav 3 000 ensamkommande barn. Prognosen för 2017 är att mellan 35 700 och 77 700 personer söker asyl i Sverige under året, planantagandet är 51 200 personer, varav 4 500 ensamkom-mande barn. Prognosen för 2017 är något högre än den för 2016, främst eftersom osäkerheten ökar över tid.

Ekonomiskt bistånd och arbetslöshet

Under 2015 betalade landets kommuner totalt 10,6 miljarder kronor i ekonomiskt bi- stånd, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med föregående år.Sett till samtliga hus- håll i Sverige fick 5,6 procent av dessa hushåll ekonomiskt bistånd under 2015. Precis som tidigare år dominerades biståndshushållen av ensamhushåll som utgörs av grup- pen ensamstående män utan barn. I jämförelse med samtliga hushållstyper i befolk- ningen är ekonomiskt bistånd däremot vanligast bland ensamstående kvinnor med barn. Av dessa fick 21 procent ekonomiskt bistånd, vilket är oförändrat jämfört med föregående år.

Sett till befolkningen utgör biståndsmottagarna 4,2 procent. Av de vuxna bistånds- mottagarna var drygt 37 procent mellan 18 och 29 år. (Ekonomiskt bistånd – årssta- tistik 2015, SoS www.socialstyrelsen.se).

På riksnivå har utvecklingen gått i en positiv riktning avseende kvaliteten i kommu- nernas verksamhet för ekonomiskt bistånd. Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser är ekonomiskt bistånd det område som i störst utsträckning arbetar med systematisk uppföljning, sammanställer resultaten på gruppnivå och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Det är dock fortfarande en låg andel (21 procent). Dock finns det behov av verksamhetsutveckling på flera områden liksom att bemanningen varie- rar stort mellan kommuner där variationen på länsnivå ligger mellan 26 och 44 bi- ståndshushåll per handläggare.

Den vanligaste anledningen till ekonomiskt bistånd är försörjningshindret arbetslös- het. Under 2015 hade 48 procent av alla vuxna som fick ekonomiskt bistånd detta för- sörjningshinder.

Trots det visar SoS Öppna jämförelser att enbart 43 procent av landets kommuner och stadsdelar hade rutiner tillsammans med Arbetsförmedlingen (AF) för hur samarbetet kring arbetslösa som har ekonomiskt bistånd ska ske. Rutiner för samarbete internt inom organisationen med arbetsmarknadsverksamhet är som förväntat mer utbredd.

(9)

© Ensolution AB 2016 9 Här uppgår resultatet till 66 procent. Fortfarande är andelen för rutiner låg och varie- rar kraftigt mellan länen. Mot denna bakgrund borde förbättrad samverkan med AF vara ett av de områden där det är högst prioriterat att sätta in åtgärder. Även om vi kan se en positiv utveckling för samverkan bör det prioriteras högre.

Barn- och ungdomsvård

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2016 för individ- och familjeomsorg är läget i soci- altjänsten ansträngt när det gäller arbetet med barn och unga. Antalet ensamkom- mande barn ökade kraftigt under 2015, vilket har lett till fler placeringar. De mer an- strängda kommunerna har svårt att utreda och följa upp beslut och det finns enligt Socialstyrelsen risk för att de inte tillgodoser barnens behov. Även andra delar av so- cialtjänsten berörs, bland annat handläggningen av anmälningar om oro för att barn far illa eller riskerar att fara illa.

Enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2016 ökar antalet barn och unga som är placerade enligt LVU. Nästan hela ökningen består av barn och unga som inte är ensamkom- mande barn.

Statistiken för barn- och ungdomsvård avseende 2014 publicerades hos SoS under slu- tet av året 2015 och publicerades dessutom i annan form än tidigare år. Metodföränd- ringar i insamlingen av statistiken som innebär att endast individer med korrekta per- sonnummer finns med i presentationen av statistiken, vilket det inte har gjorts under tidigare år, bidrar även till att statistiken inte är helt jämförbar. Det är framför allt en- samkommande barn som fortfarande är asylsökande som inte har korrekt person- nummer. Det finns i oktober 2016 inte uppgift om när statistik avseende 2015 kommer att publiceras.

Kostnaderna för barn- och ungdomsvård utgör cirka 3,2 procent av kommunernas to- tala kostnader (Öppna jämförelser 2014). 28 700 barn och unga som hade under 2014 insats, enligt Socialtjänstlagen (SoL) och/eller Lagen om vård av unga (LVU). Det var framförallt barn över 15 år som fick en insats.

Under 2014 var drygt 22 300 barn och unga någon gång placerade enligt SoL. Motsva- rande antal för de som var placerade med vård enligt LVU var knappt 7000. Antalet barn som omedelbart omhändertogs enligt LVU var under 2014 2 600. Oavsett om in- satsen var beslutad enligt SoL eller LVU var familjehem den vanligast förekommande placeringsformen under 2014, oberoende av kön.

Inom samtliga åldersgrupper är det fler pojkar än flickor som fått vård. I åldersgrup- pen 18-20 år är skillnaden som störst. Av sammanlagt 8 610 ungdomar i åldersgrup- pen som fick vård under 2014 var 5 658 pojkar.

(10)

Den 1 november 2014 hade drygt 31 000 barn och unga minst en behovsprövad öp- penvårdsinsats. Omfattningen av de tre inrapporterade insatsformerna (strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL, personligt stöd enligt SoL och kontaktperson/familj enligt SoL) har varierat över tid. Under hela perioden mellan åren 2006 och 2014 har insatsen strukturerade öppenvårdsprogram enligt SoL ökat, från knappt 8 600 till 12 300. Även de som fått personligt stöd ökade från 22 800 till 28 600. Däremot har an- talet barn och unga med kontaktperson/familj minskat från 21 800 till 18 400. Även om hänsyn tas till förändringar i befolkningen kvarstår dessa skillnader.

Missbruks- och beroendevård

Omfattningen av institutionsvård ökade under 2015. Den första november 2015 var antalet tvångsvårdade enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) 378 per- soner, vilket var en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Knappt en tredje- del av dessa personer var kvinnor. Samtidigt ökade den frivilliga institutionsvården enligt socialtjänstlagen (SoL) med 6 procent från 1 908 personer till 2 033. I den frivil- liga vården var andelen kvinnor något lägre än i tvångsvården, 27 procent.

Statistiken från SoS beskriver att det vanligaste missbruket bland intagna för tvångs- vård under 2015 var narkotika av olika slag. Detta är en missbruksform som ökar i gruppen, samtidigt som alkohol som enskilt missbruksmedel blir allt ovanligare bland de intagna. Blandmissbruk(narkotika och alkohol) blir också allt vanligare sett över en längre tid. Sedan 2014 har det tillkommit en ny missbruksform i statistiken som kallas övrigt missbruk. Missbruksformen innefattar bland annat lösningsmedel, spice, nät- droger av olika slag, det vill säga medel som inte är tydligt klassade som narkotika.

Antalet som vårdas på grund av denna typ av missbruk har ökat från 14 personer 2014 till 27 personer 2015.

De vanligaste formerna av insatser är dock olika typer av öppna insatser. Den 1 no- vember 2015 fick drygt 10 600 personer någon form av individuellt behovsprövad öp- pen insats enligt SoL, vilket är en minskning med cirka 2 procent jämfört med 2014.

Av de som fått behovsprövade öppna insatser under 2015 var 69 procent män och 31 procent kvinnor. En stor andel av landets kommer, 61 procent, uppger att de under 2015 gett öppna insatser som service utan biståndsbedömning, vilket innebär att dessa inte finns registrerade i den officiella statistiken. Andelen kommuner som uppger att de har gett öppna insatser som service har minskat med 3 procent sedan 2014.

Enligt SoS Lägesrapport 2016 har dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar minskat under senare år, främst bland män, och färre har ett riskbruk. Riskkonsumtionen ökar dock ibland äldre kvinnor. Den narkotikarelaterade dödligheten har ökat i Sverige de senaste tio åren, och dödligheten ökade ytterligare under 2014. Dödligheten är enligt

(11)

© Ensolution AB 2016 11

I rapporten Dödsorsaker 2014 (SoS) studeras det längre perspektivet för perioden 1987- 2014, där kvinnors dödstal för den alkoholrelaterade dödligheten är relativt stabilt me- dan männen visar på en avtagande trend. Den narkotikarelaterade dödligheten är där- emot på uppåtgående, dock i högre grad för män än för kvinnor. Utifrån rapporten går det att konstatera att det är stora skillnader i alkoholrelaterad dödlighet beroende av utbildningsnivå. Det är betydligt mer förekommande att personer med låg utbildning dör av alkoholrelaterade orsaker än personer med hög utbildning. Utöver utbildnings- nivå finns det även geografiska skillnader. Till exempel finns det olika förutsättningar i kommuner och landsting att rekrytera kompetent personal för omhändertagande av vuxna med missbruksproblem (SoS, Dödsorsaker 2014).

(12)

Vad är kostnad per brukare?

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifie- rade individdata som kommer från kommunernas verksamhetssystem vilket innebär att vård och service för olika typer av insatser kan sammanställas på individnivå och således utgöra grunden för uppföljning ur ett mycket detaljerat perspektiv ner på bru- karnivå. Den brukarrelaterade uppföljningen inom IFO består av

• Beräkningar av kostnader för verksamheter och insatser

• Insatsbeskrivningar (organisationsoberoende)

• Kostnad per brukare inom områdena o Barn, ungdom, familj

o Familjerätt

o Ekonomiskt bistånd o Vuxna missbrukare o Övriga vuxna o Öppen verksamhet o Övriga insatser

 Arbetsmarknadsåtgärder

 Flykting

 Tillståndsverksamhet

För kommuner som har organiserat förvaltningen så att de även har ansvar för perso- ner med psykiatriska- och/eller funktionshinder räknas givetvis även dessa insatser och brukare med i kalkylen. Dock ingår dessa insatser i KPB-jämförelsen och analysen av äldreomsorg och personer med funktionshinder1.

1 Läs mer på SKL:s hemsida om rapportering av KPB äldreomsorg och funktionshinder

(13)

© Ensolution AB 2016 13

Modell och metod

En KPB-kalkyl visar hur verksamhetens resurser fördelas och de enskilda insatsernas resursförbrukning. Dessa kostnader kombineras sedan med insatserna till de enskilda brukarna. På så sätt erhålls en kostnad per brukare.

BILD 1.METOD FÖR ATT TA FRAM EN KPB-KALKYL.

Med utgångspunkt i bild 1 ovan följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB- modellen:

Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg

Här identifieras verksamheter och insatser inom IFO. Detta görs utifrån den standardinsatslista som innehåller kommunens samlade erbjudanden av insat- ser för verksamheten. Det finns omkring sextio olika insatser enligt standardlis- tan. Dessa stäms kontinuerligt av mot den nationella statistikens definitioner och mot de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s rä- kenskapssammandrag för kommuner (RS).

Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

(14)

Ekonomisk information hämtas från ekonomisystemet för att relatera kostna- derna till rätt verksamhet, insats och aktivitet. Samtliga konton som finns i re- dovisningen för individ- och familjeomsorgen kontrolleras och stäms av med ekonomen.

Sammanställa kostnader per insats och för gemensamma verksamheter Kostnaderna kodas mellan två olika huvudaktiviteter

o Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats

o Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t.ex. enhetens administration). De gemensamma verksamheterna fördelas sedan ut som ett påslag på de olika insatserna.

• För att kunna fördela kostnader för personal och nedlagd tid till en specifik in- sats genomförs tidsintervjuer. Varje avdelnings arbetssätt behöver intervjuas vilket betyder att beroende på hur kommunernas verksamheter ser ut behöver olika antal grupper intervjuas (t.ex. familjerätt, ekonomiskt bistånd och myn- dighetsutövning).

Kostnad beräknad insats

Här görs beräkningar av insatserna. En enhetskostnad och en totalkostnad per insats räknas fram. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskost- naden och fördelade gemensam/ma kostnad/er. Den totala kostnaden delas med den totala volymen för den specifika insatsen i kommunen, till exempel antal utredningar eller dagar med insatsen på familjehem. Resultatet blir en kostnad per insats (enhet). Alla beräkningar utförs med hjälp av IT-stödet Cost- Perform.

Kostnad per brukare

När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumt- ionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per bru- kare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare.

Validering

Modellen valideras av konsulten tillsammans med verksamheten i kommunen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats på rätt sätt.

(15)

© Ensolution AB 2016 15

Varför kostnad per brukare?

Kostnad per brukare skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna möjligheter att få svar på följande frågor

Förbättrat underlag för beslutsfattare. Vad kostar till exempel en utredning? Hur stor del av socialsekreterarnas tid går åt till utredningar? Sker detta på bekost- nad av mindre nedlagd tid på uppföljning och utförande av egna insatser?

Jämförelser mellan egen regi och externt. Är det ”billigare” att köpa insatser jämfört med att bedriva i egen regi? Hur kan detta följas upp och säkerställa att det inte leder till högre kostnader i verkställigheten?

Förbättrat underlag för resursfördelning. Hur ser kombinationen av öppenvårdsin- satser och placeringar ut? Leder satsningen på öppenvårdsinsatser till färre pla- ceringar? Vad ska kommunen ha i egen regi?

• Ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd? Uppföljningen utgår från brukaren och följer vilken typ av vård och omsorg som ges till olika målgrupper. Hur ser till exempel utbetalningarna och handläggningskostnaderna av ekonomiskt bi- stånd ut för personer under 20 år?

• Genom att samordna kostnader och insatser på brukarnivå underlättas beskriv- ningen av behov, effektivitet och kvalitet. Lönar det sig att exempelvis satsa på programverksamhet för unga i grupp?

Inlämning till Räkenskapssammandraget (RS) och därmed det som publiceras i

”Vad kostar verksamheten i din kommun” görs aggregerat idag. Vad är det för insatser som påverkar att kommunen ligger högt eller lågt i kostnadsnivå? En nedbrytning av insatserna ger ett ökat förklaringsvärde och därmed ökad möj- lighet till påverkan.

Underlättar leverans av individstatistik till Socialstyrelsen. Hur ser kommunens kvalitet i grunddatat ut?

Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av kommunal individ och famil- jeomsorg till exempel inom öppenvården.

Bättre struktur av grunddatat i ekonomi- och verksamhetssystem. En kombination krävs för att kunna beskriva vissa typer av insatser.

Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser. Har kommunen en hög eller låg kostnad i jämförelse med andra kommuner?

(16)

Översikt

I den här rapporten redovisas resultatet från 35 kommuner samt tio stadsdelar i Göte- borg med utfall för 2015. Övriga kommuner som inte redovisas i rapporten är på- gående projekt vid framtagningen av denna rapport, projekt genomföras i slutet av året eller kommuner som har hoppat över ett år. Sammansättningen av kommunerna utgörs av både större och mindre kommuner med olika struktur och geografisk place- ring runtom i landet – storstäder liksom landsbygdskommuner.

Kommuner i rapporten

• Bjuv

• Boden

• Gislaved

• Gotland

• Göteborg

• Halmstad

• Hällefors

• Härryda

• Kalmar

• Karlshamn

• Karlskoga

• Kramfors

• Kristianstad

• Kumla

• Kungälv

• Laholm

• Lerum

• Luleå

• Lysekil

• Nyköping

• Olofström

• Orust

• Ronneby

• Simrishamn

• Säffle

• Ulricehamn

• Varberg

• Vimmerby

• Vårgårda

• Växjö

• Älvkarleby

• Älvsbyn

• Öckerö

• Örebro

• Östhammar

(17)

© Ensolution AB 2016 17 Deltagande stadsdelar (Göteborg)

• Angered

• Askim-Frölunda-Högsbo (AFH)

• Centrum

• Lundby

• Majorna Linné

• Norra Hisingen

• Västra Göteborg

• Västra Hisingen

• Örgryte Härlanda

• Östra Göteborg

(18)

IFO-rapportens totala omfattning

BILD 2.KOSTNADSFÖRDELNING I PROCENT MELLAN OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN.

Underlaget som bearbetats och redovisas i rapporten är följande:

• Den totala kostnaden som redovisas för de 35 kommunerna uppgår till 7,2 miljarder kronor avseende utfall 2015.

• Det totala invånarantalet som kommunerna tillsammans representerar upp- går till drygt 1,8 miljoner invånare, vilket motsvarar drygt 18,3 procent av Sveriges befolkning per 31 december 2015 (Befolkningsstatistik, Statistiska centralbyrån).

Barn och ungdomsvård

44%

Ekonomiskt bistånd

36%

Familjerätt 1%

Missbrukarvård vuxna

19%

(19)

© Ensolution AB 2016 19

Könsfördelning inom individ- och familjeomsorg

Nedanstående diagram i bild 3 och 4 visar hur antalet brukare och de totala kostna- derna är fördelade på män respektive kvinnor, samt medelkostnaden för respektive kön.

Barn, ungdom, familj (BUF)

BILD 3.ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM

BUF EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL 2015.PROCENT.

Inom BUF-verksamheten är 44 procent av antalet brukare kvinnor (se bild 3). Dessa står för 47,1 procent av de totala kostnaderna. Medelkostnaden per kvinna är 13,9 pro- cent högre än medelkostnaden per man.

Vuxna missbrukare (VUX)

BILD 4.ANTAL BRUKARE, ANDEL KOSTNADER OCH MEDELKOSTNAD PER BRUKARE INOM

VUX EFTER KÖN, SAMTLIGA KPB-KOMMUNER UTFALL 2015.PROCENT.

Inom VUX är 66 procent av brukarna män och står för 71,6 procent av de totala kost- naderna. Medelkostnaden per man är 13,4 procent högre än medelkostnaden per kvinna.

(20)

Jämförelse

I KPB finns det en analysmodell som är utgångspunkt i denna rapport. Modellen ser ut på följande vis:

Bilden visar en översiktlig analysmodellutifrån fyra olika typer av analyser.

Brukar- och insatsmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kom- munen har valt en kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds bru- karna eller inte. Här kan bland annat följande delar belysas och analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver mycket resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan institutionsplaceringar och öppenvårdsinsatser?

Analys av produktivitet. Här går det att jämföra produktiviteten dels inom kom- munen liksom mellan kommuner – en så kallad nyckeltalsjämförelse. Följande frågor ställas: Har kommunen en hög kostnad per utredning i förhållande till andra kommuner? Om så är fallet – vad beror detta på?

Analys av produktivitet

(Insatsjämförelse)

Konsumtionsanalys

(Medelkostnad per invånare och åldersgrupp, medelkostnad per

brukare och åldersgrupp)

Brukar- och insatsmixanalys

(Uppdelat på ekonomiskt bistånd, barn, ungdom och familj, familjerätt, vuxna)

Resultatanalys

(Kostnad per resultat, KPB)

Kostnad Per Brukare

Räkenskapssammandrag Individrapportering

Benchmarking Indikatorer

Nyckeltal

BILD 5.ANALYSMODELL KPB.

(21)

© Ensolution AB 2016 21

Konsumtionsanalys. Denna analys ger en bild av kostnaden per invånare i relat- ion till kostnaden per brukare. Åldersperspektivet är också en viktig del att ta hänsyn till. Följande frågor kan ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet?

Resultatanalys. Syftet med denna analys är att kombinera kostnadernas resultat och kvalitet. Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kost- naderna? Resultat för insatserna finns inte tillgängligt i existerande jämförelse men ett utvecklingsarbete pågår

Inom ramen för analysmodellen har flera olika indikatorer och analyser tagits fram un- der året där ett urval av dessa bildar jämförelsemodellen i bild 5 ovan. Indelningen är gjord utifrån analysmodellens olika perspektiv. Respektive indikator/analys presente- ras som en jämförelse av vad materialet visar. Listan av analyser ska ses som ett urval av möjliga analyser. Någon värdering av vad som är en ”god nivå” eller liknande har inte gjorts för materialet även om det är möjligt att göra värderingar för ett antal indi- katorer. Ytterligare analyser behöver dock göras för att kunna dra definitiva slutsatser.

Konsumtion

I rapporten presenteras följande konsumtionsmått:

• Kostnad per invånare, 0-19 år

• Kostnad per invånare, 20 år och äldre

• Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare

• Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare, 20-24 år

• Kostnad per invånare kontaktperson/kontaktfamilj, BUF

• Ytterfall inom barn, ungdom, familj per 1 000 invånare 0-19 år

• Ytterfall inom vuxna per 1 000 invånare över 20 år

• Jämförelsematris, totala kostnader inom BUF relaterat till invånare 0-19 år

• Jämförelsematris, totala kostnader inom vuxna relaterat till invånare över 20 år

Brukar- och insatsmix

I rapporten presenteras följande brukar- och insatsmixfördelningar:

• Insatsfördelning i procent inom BUF

• Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård BUF

• Insatsfördelning i procent inom vuxna missbrukare (VUX)

• Insatsfördelning i procent inom biståndsbedömd öppenvård VUX

• Andel och antal ytterfall, BUF

(22)

• Andel och antal ytterfall, VUX

• Åldersgrupper totalt

• Åldersgrupper per invånare

• Medelkostnad per brukare, 0-19 år

• Medelkostnad per brukare, 20 år och äldre

• Medelkostnad per brukare, BUF

• Medelkostnad per brukare, VUX

• Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per hushåll

• Ekonomiskt bistånd, utbetalning per hushåll 20-24 år

• Andel och antal ytterfall, ekonomiskt bistånd

• Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom BUF

• Fördelning av antal brukare med utredning och insats inom VUX

• Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom BUF

• Fördelning av antal brukare med placering och öppenvård inom VUX

• Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, BUF

• Medelkostnad män och kvinnor inom kategori fyra, VUX

Produktivitet

I rapporten presenteras följande produktivitetsmått:

• Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, BUF

• Kostnad per dygn HVB/SiS-hem, med/utan personal, VUX

• Kostnad per dygn, intern familjehemsplacering, med/utan personal, BUF

• Kostnad per utredning, BUF

• Kostnad per utredning, VUX

• Kostnad per utredning, adoption medgivandeutredning

• Kostnad per utredning, vårdnad, boende, umgänge

• Kostnad per utredning, familjehem

De redovisade indikatorerna ska läsas som ett beslutsträd där respektive indikator ana- lyseras uppifrån och ner. Har kommunen en hög medelkostnad för personer 0-19 år? I så fall – inom vilket område? Beror det på höga kostnader inom placeringar eller finns det andra orsaker? Analysen ska förklara skillnader mellan olika kommuner.

Brukarmix, nyckeltalet som beskriver medelkostnad 0-19 år respektive personer 20 år och äldre ska ge en indikation om omfattningen av insatser per brukare, dels genom hur tunga brukare kommunen har och/eller hur mycket det satsas i genomsnitt per brukare för yngre respektive äldre inom samtliga insatser.

(23)

© Ensolution AB 2016 23 Kostnad per invånare, nyckeltalet för personer 0-19 år respektive 20 år och äldre ge en in- dikation om konsumtionen av insatser relaterad till befolkningsstrukturen och förut- sättningar för yngre respektive äldre för samtliga insatser. Kostnad per invånare, kon- taktperson/kontaktfamilj ska ange omfattningen av satsningen på insatsen.

Inom vilket område uppstår kostnaderna? Medelkostnad per brukare, inom BUF respek- tive VUX, ska indikera på omfattningen av insatser per brukare. Hur tunga brukare har kommunen? Hur mycket satsas det i genomsnitt per brukare för barn och unga re- spektive vuxna om man exkluderar övriga vuxna, ekonomiskt bistånd och familjerätt?

Andel institutionsvård inom BUF respektive VUX förklarar sedan nivån på insatser inom institutionsvård sett till det totala antalet insatser.

Beror skillnaden mellan kommuner på enskilda ytterfall? Nyckeltalen andel och antal ytter- fall inom BUF respektive VUX ska indikera om enskilda individer ”drar upp” medel- kostnaden och vilka insatser som valts för kostnadskrävande brukare.

Inom vilket område uppstår kostnaderna? Utbetalning av ekonomiskt bistånd per invå- nare, med och utan personal, ska visa på konsumtionen av ekonomiskt bistånd i relat- ion till befolkningsstruktur samt utrednings- och personaltid som satsas per invånare.

Ekonomiskt bistånd, medelkostnad, ska ge en indikation till hur mycket som betalas ut i genomsnitt samt om normer och regler tillämpas olika mellan kommunerna.

Kostnad per dygn HVB/SiS-institution, med och utan personal, BUF respektive VUX ska ge en indikation om produktiviteten för kommunens placeringar liksom hur mycket personaltid (intern) som satsas för att följa upp insatserna. Kostnad per utredning för BUF, vuxna, adoption respektive familjehem i sin tur ska indikera produktiviteten för utredningsverksamheten.

(24)

Konsumtion

Kostnad per invånare, 0-19 år

Diagrammet i bild 6 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga in- satser sett till befolkningsstrukturen för personer mellan 0-19 år i respektive kommun.

BILD 6.KOSTNAD PER INVÅNARE 0-19 ÅR,KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015.

Kostnaden per invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna i intervallet 4 031 – 15 754 kronor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 7 905 kro- nor. Behovet av insatser skiljer sig åt mellan kommunerna. Åldersstrukturen i en kom- mun kan ha inverkan på kostnaden per invånare. På grund av detta kan en kommun, med hög andel av befolkningen i gruppen 0-12 år, få en lägre kostnad. Andelen insti- tutionsplaceringar kan påverka kostnaden per invånare och få den att stiga.

15 754 14 017 12 779 12 652 12 304 10 976 10 258 9 662 9 422 9 346 9 345 8 790 8 536 8 414 8 380 8 266 8 260 8 110 8 058 8 036 7 952 7 697 7 118 6 921 6 921 6 911 6 737 6 730 6 668 6 651 6 519 6 210 6 065 5 961 5 549 5 542 5 501 5 488 5 465 5 349 4 903 4 864 4 701 4 031

0 5 000 10 000 15 000 20 000

GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Gotland GBG, Angered Kramfors Lysekil Örebro GBG, Västra Hisingen Vårgårda Kristianstad Ronneby Orust GBG, Norra Hisingen Växjö GBG, AFHBjuv GBG, Lundby Boden Vimmerby Kalmar Olofström GBG, Göteborg, totalt Karlskoga GBG, Centrum Simrishamn GBG, Västra Göteborg Säffle GBG, Majorna-Linné Laholm Luleå Nyköping Halmstad Härryda Varberg GBG, Örgryte-Härlanda Ulricehamn Kungälv Karlshamn Gislaved Öckerö Östhammar Hällefors Kumla Lerum

Kronor

Kommun/stadsdel

(25)

© Ensolution AB 2016 25

Kostnad per invånare, 20 år och äldre

Diagrammet i bild 7 visar kostnaden per invånare, alltså konsumtionen av samtliga in- satser sett till befolkningsstrukturen och förutsättningar för vuxna 20 år och äldre i re- spektive kommuner.

BILD 7.KOSTNAD PER INVÅNARE 20 ÅR OCH ÄLDRE,KPB-KOMMUNER OCH STADSDE- LAR 2015.

Kostnaden per invånare 20 år och äldre varierar från 749 till 13 575 kronor per invå- nare i kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 3 036 kronor.

Stadsdelar i Göteborg har de absolut högsta kostnaderna per invånare med upp emot 13 575 kronor. Nivån av ekonomiskt bistånd och andelen institutionskostnader för vuxna missbrukare påverkar indikatorn. Kommuner med låga kostnader för ekono- miskt bistånd hamnar lågt i jämförelsen. Större kommuner (om de inte har låga kost- nader för ekonomiskt bistånd) tenderar att ha en högre kostnad per invånare.

13 575 13 289 6 990

4 963 3 999 3 931 3 547 3 460 3 415 3 365 2 976 2 813 2 781 2 677 2 641 2 582 2 568 2 533 2 372 2 348 2 307 2 270 2 232 2 228 2 183 2 130 2 129 2 122 2 086 2 049 2 047 2 003 1 955 1 951 1 925 1 744 1 728 1 679 1 649 1 547 1 511 1 480 749

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 GBG, Östra Göteborg

GBG, Angered GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen GBG, AFH GBG, Majorna-Linné Örebro Kristianstad GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Karlshamn GBG, Örgryte-Härlanda Nyköping Karlskoga Älvsbyn Växjö Laholm Gislaved Luleå Lysekil Gotland Kalmar Boden Älvkarleby Vimmerby Öckerö GBG, Centrum Hällefors Kungälv Vårgårda Säffle Varberg Ronneby Orust Simrishamn Kramfors Lerum Kumla Östhammar Ulricehamn Härryda Olofström

Kronor

Kommun/stadsdel

(26)

Ekonomiskt bistånd, utbetalning och personalkostnad per invånare

Diagrammet i bild 8 visar kostnad per invånare för utbetalningen av ekonomiskt bi- stånd, med och utan personaltid, i respektive kommun.

BILD 8.UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE, MED OCH UTAN PER- SONALTID,KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015.

Kostnaden per invånare varierar kraftigt mellan kommunerna från 101 till 5 245 kronor per invånare i utbetalning. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 1 065 kro- nor. Det finns stadsdelar i storstadskommuner med höga utbetalningar. I nedlagd per- sonaltid finns också variation. Resultatet i diagrammet antyder att låga utbetalnings- kostnader driver lägre andel personaltid per invånare. Vid utbetalningar över 1 000 kronor per invånare ser personaltiden ut att variera desto mer. Resultaten påverkas

5 245 4 954 2 725

2 000 1 535 1 469 1 303 1 266 1 219 1 210 1 117 1 059 1 048 901930 898881 784838 782778 768767 735726 700684 664683 654651 625646 604608 536513 505498 435430 101306

952956 456 432

236116 280247 196502 220174 159134 150105 240210 143150 213141 113110 143148 10890 211115 139212 140187 141172 101114 111123 135186 84

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 GBG, Angered

GBG, Östra Göteborg GBG, Västra Hisingen GBG, Göteborg, totalt Karlskoga GBG, Norra Hisingen GBG, Majorna-Linné GBG, AFH Örebro Kristianstad GBG, Västra Göteborg GBG, Lundby Nyköping Växjö Gotland GBG, Örgryte-Härlanda Lysekil Älvkarleby Öckerö Hällefors Laholm Kramfors Vårgårda Kalmar GBG, Centrum Luleå Kumla Lerum Gislaved Ulricehamn Boden Orust Ronneby Säffle Vimmerby Kungälv Karlshamn Härryda Älvsbyn Varberg Simrishamn Östhammar Olofström

Kronor

Kommun/stadsdel

Ekonomiskt bistånd per invånare Personalkostnad per invånare

(27)

© Ensolution AB 2016 27 bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden, utbildningsnivå, nivå av stöd från övriga myndigheter, tradition och kultur.

(28)

© Ensolution AB 2016 28

Ekonomiskt bistånd, utbetalning per invånare 20-24 år

Diagrammet i bild 9 visar hur mycket som betalas ut i genomsnitt per invånare i grup- pen 20-24 år samt deras konsumtion av ekonomiskt bistånd.

BILD 9.UTBETALNING AV EKONOMISKT BISTÅND PER INVÅNARE 20-24 ÅR,KPB-KOM- MUNER OCH STADSDELAR 2015.

Kostnaden per invånare för åldersgruppen 20-24 år varierar mellan 151 och 5 857 kro- nor per invånare. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 1 743 kronor. Det finns stadsdelar i Göteborg som ligger mycket högt och absolut lägst. Resultaten på- verkas bland annat av förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden samt av de socioekonomiska strukturerna.

Kommuner som har en hög kostnad per invånare har i flera fall en låg medelkostnad per utbetalning per brukare. Detta är ett tecken på att det är fler personer som är bero- ende av ekonomiskt bistånd samtidigt som de är aktuella under en kortare period än

5 857 5 314 4 896 3 831

2 975 2 291 2 280 2 150 2 130 2 104 1 918 1 832 1 752 1 741 1 623 1 622 1 602 1 573 1 561 1 504 1 485 1 481 1 447 1 414 1 320 1 277 1 266 1 245 1 238 1 203 1 150 1 130 1 121 1 032 981990 927915 794908 392543 151

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 GBG, Angered

GBG, Östra Göteborg Karlskoga GBG, Västra Hisingen Vårgårda Nyköping Kramfors Lysekil Älvkarleby GBG, Göteborg, totalt Ulricehamn Gotland GBG, Västra Göteborg Orust Vimmerby Simrishamn Boden Lerum Öckerö Kungälv GBG, Norra Hisingen GBG, AFH Hällefors Säffle Kristianstad GBG, Majorna-Linné Ronneby Örebro Gislaved Älvsbyn Laholm Kumla Växjö Karlshamn Östhammar Härryda GBG, Örgryte-Härlanda Kalmar GBG, Lundby Luleå Varberg GBG, Centrum Olofström

Kronor

Kommun/stadsdel

för övriga kommuner.

Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF

Diagrammet i bild 10 visar kostnaden per invånare för kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF och insatsens omfattning i kommunerna och stadsdelarna.

BILD 10.KOSTNAD PER INVÅNARE FÖR KONTAKTPERSON/KONTAKTFAMILJ INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015.

Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner som går inom in- tervallet 28 – 254 kronor per invånare vilket bland annat beskriver att nivån av hur mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 85 kronor. Troligtvis är nivån ett resultat av insatsval som kommu- nen gör snarare än skillnader i individernas behov. En kommun som har en hög andel

201 254 165176 131133 114121 111114 9393 9193 8585 8584 8383 7980 7474 6572 6163 6061 5559 5254 4847 4547 4144 3635 28

0 50 100 150 200 250 300

GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Olofström Ronneby Orust SäffleBjuv Kramfors Öckerö GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen Karlskoga Östhammar Kristianstad GBG, Västra Göteborg Kalmar Växjö Nyköping Ulricehamn GBG, Västra Hisingen Härryda Karlshamn Gotland Simrishamn GBG, Lundby Boden Lysekil Vimmerby Gislaved Örebro Varberg Luleå Vårgårda GBG, Örgryte-Härlanda Halmstad Hällefors GBG, AFH Lerum Kumla GBG, Majorna-Linné Kungälv GBG, Centrum

Kronor

Kommun/stadsdel

(29)

© Ensolution AB 2016 29 för övriga kommuner.

Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF

Diagrammet i bild 10 visar kostnaden per invånare för kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF och insatsens omfattning i kommunerna och stadsdelarna.

BILD 10.KOSTNAD PER INVÅNARE FÖR KONTAKTPERSON/KONTAKTFAMILJ INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015.

Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner som går inom in- tervallet 28 – 254 kronor per invånare vilket bland annat beskriver att nivån av hur mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 85 kronor. Troligtvis är nivån ett resultat av insatsval som kommu- nen gör snarare än skillnader i individernas behov. En kommun som har en hög andel

201 254 165176 131133 114121 111114 9393 9193 8585 8485 8383 7980 7474 6572 6163 6061 5559 5254 4748 4547 4144 3536 28

0 50 100 150 200 250 300

GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Olofström Ronneby Orust SäffleBjuv Kramfors Öckerö GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen Karlskoga Östhammar Kristianstad GBG, Västra Göteborg Kalmar Växjö Nyköping Ulricehamn GBG, Västra Hisingen Härryda Karlshamn Gotland Simrishamn GBG, Lundby Boden Lysekil Vimmerby Gislaved Örebro Varberg Luleå Vårgårda GBG, Örgryte-Härlanda Halmstad Hällefors GBG, AFH Lerum Kumla GBG, Majorna-Linné Kungälv GBG, Centrum

Kronor

Kommun/stadsdel

© Ensolution AB 2016 29

för övriga kommuner.

Kostnad per invånare, kontaktperson/kontaktfamilj, BUF

Diagrammet i bild 10 visar kostnaden per invånare för kontaktperson/kontaktfamilj inom BUF och insatsens omfattning i kommunerna och stadsdelarna.

BILD 10.KOSTNAD PER INVÅNARE FÖR KONTAKTPERSON/KONTAKTFAMILJ INOM BUF, KPB-KOMMUNER OCH STADSDELAR 2015.

Det finns en variation i kostnad per invånare mellan olika kommuner som går inom in- tervallet 28 – 254 kronor per invånare vilket bland annat beskriver att nivån av hur mycket insatsen används varierar mellan kommunerna. Medelkostnaden för samtliga KPB-kommuner är 85 kronor. Troligtvis är nivån ett resultat av insatsval som kommu- nen gör snarare än skillnader i individernas behov. En kommun som har en hög andel

201 254 165176 131133 114121 111114 9393 9193 8585 8485 8383 7980 7474 6572 6163 6061 5559 5254 4748 4547 4144 3536 28

0 50 100 150 200 250 300

GBG, Angered GBG, Östra Göteborg Älvkarleby Olofström Ronneby Orust SäffleBjuv Kramfors Öckerö GBG, Göteborg, totalt GBG, Norra Hisingen Karlskoga Östhammar Kristianstad GBG, Västra Göteborg Kalmar Växjö Nyköping Ulricehamn GBG, Västra Hisingen Härryda Karlshamn Gotland Simrishamn GBG, Lundby Boden Lysekil Vimmerby Gislaved Örebro Varberg Luleå Vårgårda GBG, Örgryte-Härlanda Halmstad Hällefors GBG, AFH Lerum Kumla GBG, Majorna-Linné Kungälv GBG, Centrum

Kronor

Kommun/stadsdel

(30)

kontaktfamiljer kan även få en högre kostnad. Notera att kostnaderna även varierar kraftigt mellan stadsdelarna i Göteborg.

(31)

© Ensolution AB 2016 31

Antal ytterfall inom BUF per 1 000 invånare, 0-19 år

Nedan diagram i bild 11 visar antalet ytterfall (personer med kostnadskrävande insat- ser) per 1 000 invånare för samtliga insatser inom BUF där ytterfallsgränsen är bestämd till 500 000 kronor per individ och år. Diagrammet ger en indikation på om en kom- mun eller stadsdel har fler ytterfall än andra kommuner i förhållande till befolkningen.

BILD 11.ANTAL YTTERFALL PER 1000 INVÅNARE INOM BUF0-19 ÅR.

Antalet ytterfall per 1 000 invånare 0-19 år varierar mellan kommunerna. Intervallet i bild 11 sträcker mig mellan 0,8 – 9,4 stycken. Andelen institutionsplaceringar har van- ligtvis en stark bidragande effekt till ytterfall. Kommunens storlek och antalet ytterfall i förhållande till antal kommuninvånare verkar inte ha något samband.

7,4 9,4 6,0 7,0

5,65,6 4,7 5,6 4,24,5 3,63,9 3,53,5 3,13,4 3,03,0 2,93,0 2,82,8 2,72,8 2,62,7 2,52,6 2,32,5 2,32,3 1,81,9 1,61,6 1,31,4 1,21,2 0,90,9 0,8

0 2 4 6 8 10

Älvkarleby Gotland GBG, Östra Göteborg Lysekil Laholm Kalmar Kramfors GBG, Angered Örebro GBG, AFH Härryda Växjö GBG, Göteborg, totalt Ronneby GBG, Lundby Orust GBG, Västra Hisingen Hällefors Vårgårda Säffle Kristianstad GBG, Norra Hisingen GBG, Örgryte-Härlanda Vimmerby GBG, Majorna-LinnéBjuv GBG, Centrum Luleå Östhammar GBG, Västra Göteborg Olofström Karlskoga Kungälv Karlshamn Nyköping Simrishamn Boden Kumla Varberg Lerum Ulricehamn Halmstad Gislaved

Antal per 1 000 invånare

Kommun/stadsdel

References

Related documents

I den här rapporten redovisas hur Kostnad per brukare (KPB), dvs. en in- dividrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan beräknas inom vård och omsorg i Östersunds kommun. Den

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser inom omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning.. Metoden bygger

Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg.. Metoden kan användas för att få fram bättre information om

En adekvat strategi för en balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende i kombination med satsning på brukare med framtida ökade behov borde kunna resultera i

Kostnad per dygn inom särskilt boende, egen regi, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade Kommunerna är grupperade i tre olika nivåer uti- från kostnaden per

● Den högre kostnaden inom gruppbostad visade sig framför allt ha sin grund i en ovanligt hög andel brukare med stora behov, vilket styrktes genom vårdtyngdsmätningen. ● Även

Kostnad per brukare (KPB) är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger

Detta leder å ena sidan till få ytterfall inom ordinärt boende men å andra sidan till att kostnaderna inom särskilt boende ökar, eftersom vissa brukare hade kunnat bo kvar i det