Sjukdom som berättelse litterära skildringar av sjukdom

Sjukdom som berättelse – litterära skildringar av sjukdom

Humaniora som resurs i kliniken och i professionell utveckling

Katarina Bernhardsson

Två perspektiv på sjukdom

• ”Illness” – den mänskliga upplevelsen av symptom och lidande.

• ”Disease ”– det läkaren skapar när han/hon omtolkar ’illness’ till en diagnos. Det som

skapas är ett det – the disease.

• Den tvåspråkiga läkaren:

”Illness is a subjective experience, and the physician

faces the task of translating it”

Två perspektiv på sjukdom

• ”Illness” – den mänskliga upplevelsen av symptom och lidande.

• ”Disease ”– det läkaren skapar när han/hon omtolkar ’illness’ till en diagnos. Det som

skapas är ett det – the disease.

• Den tvåspråkiga läkaren:

”Illness is a subjective experience, and the physician

faces the task of translating it”

Oliver Sacks Ett ben att stå

på (1984)

Vad som från början sett ut som ett lokalt, perifert

missöde eller trafikhinder framstod nu i en helt annan och mycket hotfullare dager – som ett avbrott i

funktioner som minne, tankeförmåga och vilja – en skada inte i en muskel utan i MIG.

Jag kan inte ödsla tid på ”upplevelser”. Jag måste ägna mig åt det praktiska. Jag har ett jobb att sköta.

Ens egna kläder byts ut mot en anonym vit nattskjorta och man får ett armband med identitetsbricka runt

handleden. Man underordnas sjukhusets regler och bestämmelser. Man råder inte längre över sig själv;

man blir fråntagen alla rättigheter och förvisad ur de fria människornas värld. Att bli patient är nästan som att bli fånge – det påminner i förödmjukande hög grad om första dagen i skolan. Man förstår att det är till ens eget bästa men det känns alldeles förfärligt.

Åsa Ericsdotter

Kräklek (2002)

det rinner igenom snälla hjälp mej hålla emot för dom rinner igenom mej drömmarna och lekarna och allt det där som troddes och inte gjorde ont längre och ändå försöker jag få tag hela tiden krampar med fingrarna kring dom sista smulorna sväljer tuggar

riktigt riktigt noga dricker minst fyra glas under tiden per bit så att det lättare ska rinna ut

men jag sätter inte punkt säjer jag för ingenting slutar ändå utan fortsätter bara och fortsätter och tar det slut sätter jag såklart punkt på studs men absolut inte

annars för det fortsätter ju ändå bara och fortsätter

jag vill inte mer

jag är så trött på att ägna tjugo timmar om dan åt att inte äta och tre åt att kräkas efteråt jag är så trött på att smyga undan middagar i fickorna röra ihop socker och smör och bara svälja och svälja tills jag tror jag ska dö och sen kräkas i tjugo minuter tills det blöder

Litteraturens och humanioras roll

• De humanistiska ämnena kan bidra eftersom de sysslar med upplevelser och erfarenheter

(experience) och med världen så som människan möter den.

• De tar subjektiviteten och det individuella

perspektivet på allvar. Litteraturen kan ses som en kunskapskälla om den enskilda erfarenheten.

• ”Medicinsk humaniora” betecknar hur de

humanistiska vetenskaperna studerar medicinen,

patienter och – viktigast – hur de studerar medicinen

(Martyn Evans)

Litteraturens erbjudande

• Livskunskap, människokunskap, upplevelse, erfarenhet

• Tolkning, läsande  lyssnande, förståelse

• Föreställningsförmåga, fantasi  perspektiv - - >

empati / respekt

• Hantera det osäkra, tvetydiga, paradoxala, subjektivt upplevda

• Hantera de nödvändiga pendlingarna mellan identifikation och objektivitet/avstånd

Litteratur och humaniora på läkarutbildningen i Lund

• Termin 1: Litteratur och film – diskussion

• Termin 4: Poesiseminarium efter obduktion

• Termin 5: Möjlighet att skriva uppsats

• Termin 6: Seminarium efter klinisk placering

• Termin 8: Föreläsning och seminarium, PU-veckan

• Termin 9: Seminarium på psykiatrin

• Termin 10. Möjlighet att skriva examensarbete

• Termin 11. Valbar BoF-kurs (5 v): ”Medicin som humaniora. Litteratur – film – konst – musik”.

• Medicinsk etik • Medicinens historia

Narrativ medicin

”If you took the narrative out of medicine, there would be very little left. Medicine is narrative-based as much as

evidence-based.” (Rita Charon)

”Patients come to physicians with broken stories as much as with broken bones and broken bodies. (Howard Brody) Jfr Narrative Based Medicine. | Health Humanities

• Rita Charon: Narrative Medicine.

Honoring the Stories of Illness

• Therese Jones m.fl. (red): Health Humanities Reader

• Kathryn Montgomery Hunter:

Doctors’ Stories. The Narrative Structure of Medical Knowledge

• Kathryn Montgomery: How

Doctors Think. Clinical Judgment and the Practice of Medicine

• Fredrik Svenaeus: Sjukdomens mening. Det medicinska mötets fenomenologi och hermeneutik

• Karin Johannisson: Tecknen.

Läkaren och konsten att läsa kroppar – med flera!

Kristian Gidlund,

I kroppen min (2013)

Jag har blivit bra på saker som jag borde vara dålig på.

Jag kan ligga vaken och stilla i flera timmar utan att

göra någonting. Jag kan växla ner tempot i min hjärna,

så att den närmar sig dvala, bara för att inte min längtan

och min rastlöshet ska bli för stark. Och jag kan gå från

sängen till badrummet med en spya i munnen utan att

någon skulle märka det.

Kanske kommer det här att bli som de där resorna som jag gjorde förut. De där som jag sällan kan prata

ordentligt om, eftersom jag gjorde dem själv. Min

cancer är ännu ett land. Även den här gången reser jag själv. Men kanske är det så jag reser.

Idag ska jag skriva om krig. För jag står bortom en

frontlinje. Min alldeles egna. Jag är en krigsfånge, som på något oförklarligt sätt lyckas kommunicera med mitt hemland.

(…) Jag arbetar med att berätta. Och berättandet har

blivit mitt liv.

• William Carlos Williams (1883 –1963).

Författare (poet och novellist) och läkare (pediatrik och

allmänmedicin).

• Pia Dellson

(f. 1968). Läkare

(psykiater och onkolog) och poet.

FRÅGOR OCH EN UPPGIFT

Pia Dellson:

• Välj två av texterna som särskilt talar till dig. Formulera för dig själv varför de gör det – vad är det de fångar och vad känner du inför dem?

• Finns här texter du känner igen dig i, finns det någon som du inte känner igen dig i alls?

William Carlos Williams:

• Vad är detta för sorts läkare och vad har han för relation till föräldrarna och barnet?

• Huvudpersonen har starka känslor – vilka är de, och vilka känslor väcker han och novellen hos dig som läsare? Vilka känslor är tillåtna och icke tillåtna i ett patientmöte?

• Vad i novellen kan du känna igen dig i, och vad känns främmande?

• När är det rimligt att använda våld eller tvång för att hjälpa någon?

• Vad hade läkaren kunnat göra annorlunda?