Pedagogens arbete med nyanlända elevers inkludering i ämnet svenska
– EN INTERVJUSTUDIE UR FENOMENOLOGISKT PERSPEKTIV
Avancerad nivå Pedagogiskt arbete
Mogren, Janet Spas Ursula
2021-LÄR1-3-G59
Program: Grundlärarutbildning med inriktning mot arbete i F-3
Svensk titel: Pedagogens arbete med nyanlända elevers inkludering i ämnet svenska – en intervjustudie ur fenomenologiskt perspektiv
Engelsk titel: The teachers´ work with the inclusion of newly arrived students in Swedish
Utgivningsår: 2021
Författare: Mogren, Janet och Spas Ursula Handledare: Tiina Leino Lindell
Examinator: Dennis Beach
Nyckelord: Nyanlända elever, inkludering, exkludering, integrering, flerspråkighet, studiehandledning, translanguaging/transspråkande
__________________________________________________________________
Sammanfattning Inledning
Sverige har under lång tid varit ett av de OECD-länder som tagit emot flest flykting- och anhöriginvandrare i förhållande till sin folkmängd men den dramatiska ökningen av antalet asylsökande under 2015 från Syrien, Afghanistan, Irak, Eritrea och Somalia har sporrat debatten om integration och i allt större utsträckning i termer av migranters utbildning och etablering i samhället samt på arbetsmarknaden (Holmqvist m.fl., 2020; Olsson & Wadensjö, 2017). Enligt SCB har den största ökningen av nyanlända elever i den svenska skolan varit under år 2016.
Det har lett till att skolan har fått nya utmaningar och uppdrag att ta hand om heterogena klasser där olika språk och kulturer möts. För att stödja alla elevers utveckling och bemöta alla deras behov behöver pedagogerna strategier och arbetssätt för att inkludera nyanlända elever. Pedagogers erfarenheter och förståelse av att möta mångspråkighet i sina klassrum är viktig enligt forskningen för elevernas integration. Tidigare forskning visar att pedagogerna har bristande kunskaper kring strategier och arbetssätt för att inkludera sina elever. Begränsade kunskaper, tidsbrist och politiska prioriteringar bromsar signifikant inkluderingsprocessen av nyanlända elever. Trots dessa hinder försöker pedagogerna göra sitt bästa och använder sig av välbekanta strategier och arbetssätt från sitt vardagliga arbete med svensktalande elever.
Syfte
Denna studie syftar till att se vilka erfarenheter pedagogerna har kring pedagogiska strategier och arbetssätt vid inkludering av nyanlända elever i sina klasser. Dessutom vilka svårigheter som pedagogerna möter under inkluderingsprocessen av nyanlända elever samt hur pedagogerna tolkar begreppet inkludering.
Metod
Den aktuella uppsatsen är utförd med en kvalitativ metod där intervjuerna baserar på den fenomenologiska teorin, medan sociokulturella teorin är grunden för inkluderingen av nyanlända elever. Genom att genomföra omfattande intervjuer med åtta pedagoger som har eller har haft nyanlända elever i sina klasser insamlades nödvändiga data vilka transkriberades och vidare analyserades till ett resultat.
Resultat
Resultatet visar att de flesta intervjuade pedagogerna känner sig osäkra på vilka strategier och arbetssätt som är mest gynnsamma för nyanlända elevers inkludering i svenska ämnet men även i andra ämnen. Språkbarriären mellan elever och lärare är en av de största utmaningarna vid inkludering av nyanlända elever enligt pedagogerna. Begreppet inkludering tolkas och uppfattas snarlikt av de flesta pedagogerna och även hur det kan uppnås i undervisningen.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ...- 1 -
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ...- 3 -
3 BEGREPPSDEFINITION ...- 4 -
4 TIDIGARE FORSKNING ...- 6 -
4.1 Inkludering som ett komplext fenomen ...- 6 -
4.2 Pedagogernas roll för nyanlända elevers inkludering ...- 8 -
4.3 Språket som en bro till inkludering av nyanlända elever ...- 9 -
4.4 Tolkningar av begreppet inkludering...- 10 -
5 TEORIVAL ...- 11 -
5.1 Fenomenologisk teori ...- 11 -
5.2 Det sociokulturella perspektivet ...- 11 -
6 METOD ...- 12 -
6.1 Urval och urvalsmetod ...- 13 -
6.2 Metodval ...- 14 -
6.3 Genomförande ...- 15 -
6.4 Analys ...- 15 -
6.5 Forskningsetiska principer ...- 16 -
6.6 Reliabilitet och Validitet ...- 17 -
7 RESULTAT ...- 18 -
7.1 Pedagogernas tolkningar av begreppet inkludering ...- 18 -
7.2 Strategier som används i praktiken av pedagogerna för att inkludera nyanlända elever i förskoleklass och årskurs 1-3 ...- 19 -
7.2.1 Sociala relationer ...- 19 -
7.2.2 Studiehandledning och vikten av modersmål ...- 21 -
7.2.3 Arbetssätt för att inkludera nyanlända elever ...- 22 -
7.3 Svårigheter och utmaningar som pedagoger möter vid inkludering av nyanländ elev i undervisningen - 25 -
8 DISKUSSION ...- 29 -
8.1 Resultatdiskussion ...- 29 -
8.2 Metoddiskussion ...- 33 -
8.3 Relevans för den pedagogiska verksamheten ...- 33 -
9 VIDARE FORSKNING ...- 35 -
10 REFERENSER...- 36 -
11 BILAGOR ...- 41 -
Förord
Redan under första terminen av vår lärarutbildning på Högskolan i Borås har vi fördjupat oss kring frågan angående nyanlända elever i den svenska skolan, detta uppmärksammade oss på att vi båda var intresserade av området inkludering samt vilka mottagningsformer (förberedelseklass och ordinarieklass) som var mest givande för de nyanlända eleverna. Under våra VFU-er (den verksamhetsförlagda utbildningen) lärde vi oss att det finns många komplexa faktorer som påverkar de nyanlända eleverna både inom den sociala och kognitiva utvecklingen samt att en av dessa faktorer är mest avgörande för inkluderingen. Valet av examensarbete motiverades utifrån tidigare kunskapsöversikt som visade att det saknas studier kring inkludering av nyanlända elever i yngre åldrar, förskoleklass samt årskurs 1-3. Inför vår framtida yrkesroll ville vi fördjupa oss och skapa kunskaper om vilka strategier och arbetssätt som gynnar nyanlända elevers inkludering. Med vår studie vill vi även få en förståelse för hur yrkesverksamma pedagoger uppfattar begreppet inkludering.
Examensarbetet har medfört många trevliga stunder med många skratt men även tårar och tvivel. Därför vill vi tacka våra familjer som har stått bakom oss och uppmuntrat oss att genomföra det här arbetet. Examensarbetet är baserad på en god vänskap och gott samarbete där vi tillsammans tänkt igenom tillvägagångssättet för att få svar på undersökningens syfte och frågeställningar. Under processen av studien har vi samarbetat med att skriva, analysera och tolka vårt empiriska material för att komma fram till resultatet. Vi är tacksamma för att ha skrivit examensarbetet tillsammans vilket har bidraget till en personlig utveckling men även i lärarrollen. Vi vill även tacka alla medverkande pedagoger som ställt upp på intervjuer. Ett stort Tack vill vi speciellt rikta till vår handledare Tiina Leino Lindell för hennes professionella och givande guidning vilket har väglett oss under hela skrivprocessen.
- 1 -
1 INLEDNING
Utifrån kunskapsöversikten som gjordes tidigare i utbildningen om vilka mottagningsformer som mest gynnar nyanlända elevers utveckling upptäckte vi att det finns ett kunskapsgap inom skolan om hur pedagogerna i ämnet svenska inkluderar nyanlända elever i förskoleklassen och grundskolan årskurs 1-3. Eftersom det saknas kunskap kring området inkludering av nyanlända elever är det därmed viktigt att forska vidare för att få en förståelse för hur pedagoger använder olika strategier och arbetssätt som gynnar nyanlända elever på bästa sätt både ur ett lärande- men och ur ett inkluderandeperspektiv med fokus på svenskämnet.
Begreppet inkludering kan tolkas och uppfattas på många sätt av pedagogerna, därför vill vi ta reda på hur begreppet inkludering definieras av pedagogerna och vilka tillvägagångssätt de använder för att implementera det i praktiken (Skolverket, 2020b).
Skollagen kapitel 3, 12 a-f §§ belyser att varje enskilt nyanlänt barn ska få möjligheten att utvecklas enligt deras förutsättningar för att uppnå utbildningens mål. Genom den stora migrationen under de senaste decennierna som har påverkat alla aspekter av samhället, från arbetsmarknaden till kultur och vardag, så är det just utbildningsområdet som har ställts inför det största ansvarsområdet (Nilsson & Bunar, 2016). Enligt Skollagen (SFS 2010:800) är barn upp till 18 år berättigade till utbildning, oavsett om barnet är fött i Sverige eller nyss har flyttat från ett annat land och inte behärskar det svenska språket. Migrationsverket (2020) understryker att asylsökande barn inte har någon skolplikt men från höstterminen samma år som de fyller sex år har de rätt att gå i skola.
I ett land som Sverige där mångkulturen blomstrar genom hela vårt avlånga land menar Nilsson och Bunar (2015) att ett intresse kring pedagogiska och sociala behov hos nyanlända har ökat betydligt den senaste tiden både inom politiska och akademiska arenor.
Barnkonventionen säkerställer en gratis utbildning för de nyanlända eleverna (Unicef, u.å.).
De nyanlända eleverna kommer med varierande tidigare skolgång, modersmål och inte sällan något trauma i bagaget enligt Ferguson-Patrick (2020) vilket gör att det kräver individanpassade åtgärder för att bygga upp elevens självkänsla och känslan av gemenskap.
Ferguson-Patrick (2020) menar att de ovannämnda faktorerna skapar en nödvändig utgångspunkt för ett pedagogiskt arbete kring nyanlända elevers utveckling. Enligt Skolverket (2014) är kunskapsutveckling och emotionellt välbefinnande ömsesidigt beroende av varandra. För att nyanlända elever ska känna ett välbefinnande och trygghet i den nya skolmiljön menar Wedin och Wessman (2017) att eleven behöver förstå sin omgivning men eleven behöver bekräftelse ifrån skolans sida att den har blivit förstådd och sedd.
Läraren tar ett ansvar för och ger alla elever möjlighet att stärka den sociala förmågan och gemenskapen i klassen genom att till exempel välja arbetssätt och arbetsformer som utvecklar och stärker alla elevers trivsel i klassrummet.
(Skolverket, 2014).
- 2 -
Flerspråkiga elever lär sig det de behöver om det tillämpas på en anpassad nivå, det krävs med andra ord att de flerspråkiga eleverna möter någon som talar svenska på en mer utvecklad nivå än de själva. Elmeroth (2017) menar att nyanlända elever behöver möta flera personer men genom att lära sig dubbelt så många ord och dubbelt så många grammatiska konstruktioner blir det besvärligt att hålla reda på allt. Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, reviderad 2019) ska undervisningen anpassas utifrån varje elevs individuella behov och förutsättningar. Detta genom att främja elevens utveckling utifrån bakgrund, tidigare erfarenheter och språk, emellertid menas det inte att undervisningen ska ske på samma sätt överallt.
- 3 -
2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Eftersom tidigare forskning visar att det saknas kunskap om hur pedagoger i ämnet svenska inkluderar nyanlända elever i förskoleklass och grundskolan 1-3 syftar studien till att bidra med kunskap därom. Detta innebär att genom en kvalitativ studie undersöka pedagogers erfarenheter angående strategier och arbetssätt som används vid inkludering, men också de svårigheter som de upplever vid dessa processer. Vi vill även skapa kunskaper om hur pedagogerna uppfattar begreppet inkludering och även hur pedagogerna inkluderar nyanlända elever i svenskundervisningen utifrån deras erfarenheter.
För att få en tydligare förståelse och kunna besvara vårt syfte har vi formulerat följande frågeställningar:
• Hur tolkar pedagogerna begreppet inkludering?
• Vilka arbetssätt och strategier beskriver lärarna i intervjuer som användbara och som de har erfarenhet av, och hur resonerar de kring dessa arbetssätt som strategier för integrering?
• Vilka svårigheter beskriver pedagogerna att de har mött under inkluderingsprocessen av nyanlända elever och hur resonerar de om dessa svårigheter?
- 4 -
3 BEGREPPSDEFINITION
I detta kapitel presenteras och förklaras befintliga begrepp som genomsyrar denna studie.
• Arbetssätt
Med begreppet arbetssätt menas att pedagogen genom det dagliga arbetet kan anpassa klassrumsmiljön och arbetsuppgifter utifrån elevens förkunskaper (Skolverket, 2020a).
Begreppet innefattar en kombination av olika semiotiska resurser såsom gester, bilder, ljud eller blickar för att skapa fungerande kommunikation, representation och interaktion. Denna form av arbetssätt ger möjlighet att förtydliga det muntliga och skriftliga språket som skapas i klassrummet (Skolverket, 2017).
• Strategier
Med begreppet strategi menas ett långsiktigt övergripande tillvägagångssätt för att uppnå ett bestämt mål (Nationalencyklopedin, 2019). Enligt Skolverket (2020c) innebär begreppet strategi pedagogernas omtänksamma undervisningsplanering som ska syfta till att inkludera nyanlända elever i skolans sammanhang (Skolverket, 2020c).
• Kooperativt lärande
Kooperativt lärande är en strategi som används för att höja elevernas prestationer i flera ämnen, där fokus på språk och sociala relationer spelar en grundläggande roll. Under lektionens gång arbetar eleverna i mindre grupper med ett gemensamt mål, där alla elever har ett individuellt ansvar. Kooperativt lärande som en strategi ger eleverna möjlighet att resonera och tänka högt, vilket ökar förståelsen för ämnet och bidrar till språkutveckling (Uppsala Universitet, 2021).
• Nyanländ elev
Med begreppet nyanländ elev avses den som har bott utomlands och som nu är bosatt i Sverige och som har börjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet (SFS 2010:800).
• Modersmål
Med begreppet modersmål menas det första språket människan lär sig genom att prata med sin närmaste familj. Det är även möjligt att människan kan behärska två modersmål (Lgr 11, rev 2019).
• Flerspråkighet
Begreppet flerspråkighet behandlar beskrivningen av fenomenet när personer kan tala två eller flera språk, där modersmål/förstaspråket alltid är det starkaste språket för individen samt det språk där personen har ett större ordförråd jämfört med andraspråket. Inom skolvärlden innebär flerspråkiga elever de elever som har ett annat modersmål/förstaspråket än svenska (Skolverket, 2018).
- 5 -
• Studiehandledning
Med studiehandledning menar vi personen som stödjer den nyanlända eleven i sitt språk- och kunskapsutveckling. Ämneslärare tillsammans med studiehandledare samverkar runt elevens undervisning (Skolverket, 2021).
• Translanguaging/ transspråkande
Det engelska begreppet translanguaging som i en svensk kontext benämns transspråkande omfattar människors förmåga att använda all sin språkrepertoar för att kommunicera med andra och även i det inre tänkandet. I skolans värld handlar det om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som en resurs i undervisningen för att främja både språk- och kunskapsutveckling (Skolverket, 2018).
• Exkludering
Exkludering är motsatsen till begreppet inkludering och betyder att någon blir utesluten från något eller när en individ inte bjuds in i gemenskapen. Stigendal (2004) beskriver exkludering som att om man hamnar i utanförskap eller blir utestängd från något så kan personen vara både utanför och innanför på en och samma gång.
• Integration
Med begreppet integration eller integrerad menas att individen är delaktig i samhället på sina egna villkor. Skolverket (2019) menar att integration ska åstadkommas genom en variation av arbetsformer. Med integration menas den långsiktiga process som omfattar att en individ går från utanförskap till att känna sig integrerad.
Bilden 1 visar definition av exkludering-, integration- och inkluderingsbegrepp (Skolverket, 2014).
Bild 1. Definition av exkludering, integration och inkluderingsbegrepp (Skolverket, 2014).
- 6 -
4 TIDIGARE FORSKNING
Nedan redogörs för relevant forskning inom det aktuella ämnesområdet för studien. För att ta reda på vad tidigare forskning beskriver om olika strategier och arbetssätt som pedagogerna använder sig av för att inkludera nyanlända elever och hur begreppet inkludering tolkas, gjorde vi ett urval. För att begränsa data utgick vi från att artiklarna skulle vara peer reviewed, publikations år inte tidigare än 2013 eftersom vi utgår från Lgr 11, samt att artiklarna fokuserade på yngre åldrar F-3. För att avgränsa sökningen av artiklarna använde vi oss av nyckelord såsom nyanlända elever, inkludering, strategier, arbetssätt och grundskolan. I tabellen nedan visas vilka inkluderings- och exkluderingskriterier vi utgått ifrån för att finna relevanta artiklar till vårt syfte och frågeställningar.
Tabell 1 Inkluderings- och exkluderingskriterier
Inkluderingskriterier Exkluderingskriterier
Peer- Review Inte Peer- Review
Årtal 2013 – 2021 Årtal tidigare än 2013
Fulltext Inte fulltext
Språk engelska eller svenska Andra språk
Sverige och Europa Andra länder
Yrkesverksamma Inte yrkesverksamma
Grundskolelärare F-3 Inte äldre åldrar
Forskningsfältet behandlar i en stor grad studier som är genomförda i Sverige, dessutom tar det upp även andra länders forskning som bland annat Frankrike, Nya Zeeland, Tyskland och Norge. Detta kapitel består av tre delar. Den första delen presenterar den komplexitet som finns kring fenomenet inkludering. Den andra delen redovisar den tidigare forskningens resultat kring pedagogernas roll för inkluderingen av nyanlända elever och vilka strategier och arbetssätt pedagogerna använder för att inkludera nyanlända elever under svenskundervisningen, samt vilka svårigheter och brister som kan uppstå under inkluderingsprocessen. Den tredje delen beskriver språk som en viktig resurs för nyanlända elevers inkludering i både klassrummet och hela samhället. Avslutningsvis beskrivs pedagogernas tolkning av begreppet inkludering.
4.1 Inkludering som ett komplext fenomen
Sverige är ett land med stor erfarenhet av att ta emot migranter (Brännstrom, 2021), detta beror bland annat på oroligheterna som finns i världen, såsom krig, förföljelse och fattigdom som kan tvinga människor att fly och lämna sina hemländer. Ungefär hälften av nyligen anlända personer är under 18 år. Tidigare forskningen lyfter upp Skollagens (SFS 2010:800)
- 7 -
beskrivning av nyanlända barns rätt till meningsfull och jämlik utbildning (Avery, 2016;
Axelsson & Jakobson, 2017). Däremot nämner Thorstensson-Liv (2017) att det inte finns några regler på nationell nivå som föreskriver hur utbildningen av nyligen anlända elever ska organiseras och genomföras. Uppmärksamhet kring frågan om hur det obligatoriska utbildningssystemet för nyanlända elever ska se ut har ökat under de senaste decennierna.
Mångfaldsperspektivet och fokus på inkludering av språkliga och kulturella minoriteter får gradvis större fokusområde på förskolan och skolan samt i lärarutbildningen (Jortveit, 2018).
Omkring 200 olika språk talas i Sverige idag enligt Institutet för språk och folkminnen (2021) och de vanligaste språken som talas i Sverige förutom svenska är arabiska, finska, bosniska- serbiska-montenegrinska, kurdiska, polska, spanska och persiska. Detta leder till att från en politisk synvinkel finns det ett tydligt mål att skolan måste bli inkluderande eftersom dagens samhälle präglas av mångfald. Inkluderingen av nyanlända elever anses vara en viktig bro för att säkerställa framgångsrika anpassningar till den nya skolmiljön. Enligt Jortveit (2018) utgår en inkluderande skola från att läroplanen och det pedagogiska arbetssättet och strategier återspeglar perspektiv och erfarenhet som representerar det språkliga och kulturella i klassens mångfald. Det betyder att undervisningen inte är kulturellt specifik och fokuserar på implicita faktorer men omfattar olika attityder, värderingar, normer och förväntningar (Jortveit, 2018).
Dávila och Bunar (2020) menar att klassrummet är en avgörande miljö där nyanlända elevers socialisering och integration sker. Nyanlända elevers inkludering som skapas i klassrummet sprids vidare till ett bredare skolsammanhang, vilket i stor grad påverkar deras förtroende och självkänsla. För skolorna är den största utmaningen enligt Smythe (2021) att hitta innovativa tillvägagångssätt för att inkludera nyanlända elever i skolans program, för att maximera deras chans för framgång. För att lyckas med detta behöver pedagogerna ta hänsyn till nyanlända elevers både kulturella och sociala behov samt tidigare erfarenheter som fungerar som en grund för ett vidare arbete. Biasutti, Concina och Frate (2020) forskning presenterar hur pedagogerna använder länken mellan det didaktiska innehållet och elevernas personliga erfarenheter som en viktig strategi för inkluderingen av nyanlända elever.
Ett nytt språk och ett okänt utbildningssystem är ett långsamt och komplext hinder till att inkludera nyanlända elever. Avery (2016) poängterar att de nyanlända eleverna kan bära på tidigare trauma eller ångest som är kopplade till deras tidigare livssituationer, vilket formar deras individuella behov under inkluderingsprocessen. Fokus på inkludering i skolan kopplas enligt Jortveit (2018) traditionellt till utbildning av elever med särskilda behov. Björk, Danielsson och Basic (2019) nämner även att nyanlända elevers speciella behov ofta kopplas samman med andra elever som behöver andra former av stöd eller anpassningar. Dagens pedagoger utmanas för att skapa säkra och framgångsrika klassrum, där olika kulturer och språk ska samspela. På grund av ekonomiska brister läggs ofta tonvikt på standardiserad bedömning och undervisning (Obondo, Lahdenperä & Sandvärn, 2016). Avery (2016) belyser att trots att inkluderingen är en rättighet som grundar sig på den universella människans rättigheter så har de svenska kommunerna begränsade ekonomiska resurser.
- 8 -
4.2 Pedagogernas roll för nyanlända elevers inkludering
Pedagogerna spelar en oerhört viktig roll för nyanlända elevens utveckling redan från första dagen i skolan (Biasutti, Concina & Frate, 2020). Tidigare forskning lyfter upp det faktum att inkludering är en lång process vilken i en stor grad beror på lärarnas omdöme och kompetens, som varierar mycket mellan pedagogerna. Enligt Brännström (2021) är pedagogerna medvetna om sina begränsningar som påverkas av otillräcklig utbildning kring mottagningen av nyanlända elever. Det beskrivs även av Jorveit (2018) som tillägger att det grundläggande synsättet är förståelsen av hur viktig inkludering är vid mottagningen av nyanlända elever.
Wedin och Wessman (2017) och Bomström Aho (2018) menar att bristande kompetens vid mötet av nya språkliga och kulturella mångfalder begränsar inkluderingsprocessen, även Biasutti, Concina och Frate (2019) studie visar samma konklusioner. Behovet av att lärare har en professionell utbildning inom hur teori kopplas med praktiken för att tillgodose de pedagogiska och sociala behoven hos nyanlända elever är enligt Obondo, Lahdenperä och Sandvärn (2016) och Rast – Sundström (2018) också avgörande. Obondo-Akinyi och Margaret (2017) poängterar att pedagogerna måste bli medvetna om hur de på ett effektivt sätt kan utnyttja klassens alla språkliga resurser.
Jortveit (2018) tillägger att pedagogerna behöver anpassa undervisningen utifrån alla elevers upplevda erfarenheter samt sociala och personliga behov. Därför är det oerhört viktigt att pedagogerna skapar nödvändiga kunskaper om skillnader mellan elevernas kulturer, hemländer och språkliga skillnader. Forskningen har även sett att lämpliga strategier och arbetssätt främjar nyanlända elevers inkludering i klassrummet. Exempelvis beskriver Dávila och Bunar (2020) transpråklighet som ett arbetssätt som främjar nyanlända elevers självkänsla, sociala och emotionella utveckling. Genom olika slags integrationsövningar har Bomström, Aho (2020) upptäckt att pedagogerna försöker skapa en känsla av samhörighet hos alla elever i klassrummet. Detta med ett särskilt fokus på relationer mellan nyanlända elever och svensktalande elever. Forskningen lyfter upp vikten av att pedagogerna måste visa respekt även för elevernas personliga behov, kultur och egenskaper men även vägleda alla elever i sin klass så att de lär sig att respektera varandra, oavsett elevens ursprung, modersmål eller kultur. Det är en viktig åtgärd för att få alla att känna sig accepterade som de är. Det finns ett krav på att pedagogerna ska bilda känslomässiga färdigheter såsom empati och samhörighet hos eleverna, för att skapa känslan av inkludering hos nyanlända elever. Många pedagoger anser att aktiviteter som har i uppgift att stärka elevers självförtroende kan vara givande för de nyanlända eleverna under inkluderingsprocessen (Biasutti, Concina & Frate, 2019). Pedagogerna i studien använder sig ofta av olika strategier och arbetssätt som de är bekväma med och känner en trygghet med. Här nämns till exempel multimodala resurser i form av musik, bild eller gestaltning vilka kan bidra till meningsskapande och samtidigt bättre förståelse av det abstrakta och obegripliga fenomenet. Olika former av modeller och resurser, både visuella och fysiska verkar vara lämpliga för att skapa förståelsen hos nyanlända elever (Jakobson & Axelsson, 2017). Trots att pedagogerna ofta inser de positiva effekterna av
- 9 -
praktiska metoder för att främja elevernas inkludering, är de inte medvetna om den teoretiska principen kring dessa didaktiska aktiviteter, vilken tyder på brister inom deras utbildning (Jakobson & Axelsson, 2017). Dessutom anser många pedagoger att de saknar det nödvändiga stödet och rådgivningen av sina kollegor vid bemötandet av nyanlända elever. Även ekonomiska resurser och tidsbrist begränsar deras möjligheter för att bemöta alla elevers individuella behov (Biasutti, Concina & Frate, 2019; Björk, Danielsson & Basic, 2019).
4.3 Språket som en bro till inkludering av nyanlända elever
Bradley, Lindström och Hashemi, (2017) poängterar att lära sig ett nytt språk sker genom integration med andra människor i ett kulturellt sammanhang. Flera studier tyder på att språkliga brister leder till isolering vilket enligt Jakobson och Axelsson, (2017) samt Wedin och Wessman (2017) leder till segregering, dålig självkänsla och nedsatt prestation. Detta har negativ påverkan på elevernas kognitiva utveckling som hindrar deras tillgång till kunskaper (Biasutti, Concina & Frate, 2019 samt Thorstensson & Dávila, 2017). Språket anses dessutom som det viktigaste verktyget för att forma individens identitet i dagens heterogena samhälle.
Translanguaging (transspråkande) är ett arbetssätt, där elever använder alla sina språkliga resurser för att utveckla kunskaper i olika skolämnen. Dessutom poängterar Skolverket (2018) att utvecklingen av både första- och andraspråk stödjer varandra och utvecklas parallellt.
Translanguaging som teori grundar sig i det sociokulturella perspektivet, där mänskliga relationer spelar en avgörande roll för individens kognitiva utveckling (Bradley, Lindström &
Hashemi, 2017). Det grundläggande verktyget under arbetet med Translanguaging är användningen av elevens starkaste språk inom skolsammanhang, vilket oftast är elevens modersmål (Dávila & Bunar, 2020). Genom att inkludera nyanlända elevers modersmål skapas inkludering, trots detta har många pedagoger fortfarande ett stort problem med att utnyttja den här möjligheten i praktiken (Smythe, 2020). Genom translanguaging som innehåller olika metoder ges eleverna möjlighet att utvecklas på olika nivåer, inte minst när det digitala används i kombination med läskunnighet (Wedin & Wessman, 2017). Enligt Wedin och Wessman (2017) utmanas ofta eleverna att använda sina språkliga resurser i kombination med framväxande läskunnighet. Erkännande av komplexiteten i språket som eleverna ingår i kan resultera i flera flerspråkiga och dynamiska interaktioner. Flerspråkiga elevernas repertoar skapar klassrumsaktiviteter som engagerar eleverna för att hitta framgångsrika sätt i ett mer mångsidigt samhälle. Hjälp med en översättning från ett främmande språk till modersmål framhålls som en praktisk och kraftfull strategi för att främja flerspråkiga elevers språk- och läsutveckling (Panagiotopoulou & Rosen, 2018). Enligt Thorstensson och Dávil (2017) samt Wedin och Wessman (2017) är det pedagogernas största utmaning att använda Translanguaging som en huvudsaklig strategi till inkluderingsskapande.
Det finns brister i utbildningen inom vilka strategier och arbetssätt som är mest relevanta för att hantera heterogena klasser med flerspråkiga elever och hur deras modersmål används som ett verktyg inom inkluderingsprocessen (Dávila & Bunar, 2020). Dessutom visar studier att tids- och kunskapsbrist negativt påverkar samarbetet mellan klassläraren och studiehandledaren vilket spelar en oerhört viktig roll för nyanlända elevers språk- och inkluderingsutveckling (Panagiotopoulou & Rosen, 2018). Användning av digitala verktyg
- 10 -
förklaras av Bradley, Lindström och Hashemi (2017) som ett lämpligt hjälpmedel som ofta används i arbete med nyanlända elever. Genom att använda sig av funktioner i mjukvaror och olika appar på det digitala verktyget ges den nyanlända eleven möjlighet att stärka och utveckla sitt språk och sina kunskaper. Hjälp med översättning till elevens modersmål placeras i spetsen i många studier som en grund för vidare arbete med nyanlända elever (Panagiotopoulou & Rosen, 2018; Dávila & Bunar, 2020; Smythe, 2020; Bradley, Lindström
& Hashemi, 2017; Wedin & Wessman, 2017). Fortfarande är det inte ovanligt att pedagoger utgår ifrån mottot “endast svenska” och att de antar att enspråkighet i klassrummet är det bästa sättet för att alla elever ska förstå och följa med på lektionen. Det enspråkiga tänkandet står i kontrast till inkluderingen av flerspråkiga elevers modersmål (Panagiotopoulou & Rosen, 2018).
4.4 Tolkningar av begreppet inkludering
Inkluderingsbegrepp tolkas ofta av pedagoger i tidigare forskning som godhet och värdighet vilket kan uppnås genom inlärningsresultat och ömsesidigt engagemang från både pedagogernas och elevers sida. Inkludering riktar sig inte bara till individens förutsättningar och anpassningar, utan innebär också en systematisk förståelse, där det kan vara relevant med förändringar av förhållanden i skolan och samhället (Jortveit, 2018). Inkludering i utbildningskontext tolkas även som något som inte endast handlar om att undvika särlösningar, utan om att ”alla” elever ska få en bra skolsituation, oavsett sitt modersmål eller sina tidigare förkunskaper (Hedman & Magnusson, 2018). Dagens svenska samhälle präglas av mångfald, där olika kulturer och språk träffas. Ur en politisk synvinkel menar Jortviet (2018) att skolan ska vara inkluderande, där olika värderingar och attityder återspeglas i pedagogiska arbetssätt. Forskaren definierar begreppet inkludering där alla i skolmiljön ska delta på lika villkor och bli accepterade på den sociala arenan. Detta beskrivs även av Smythe (2020), att begreppet inkludering handlar om social rättvisa och lika möjligheter för alla elever. Däremot anser Hedman och Magnusson (2018) att definitionen av inkludering utgår från gemenskapsorienterad, en individorienterad och en placeringsorienterad vilket ger möjlighet för att inkludera nyanlända elever på tre olika nivåer. Däremot menar forskarna att de två första är social och pedagogisk inkludering men att det bortser från separata undervisningsmöjligheter. Magnusson (2017) tolkar begreppet inkludering som något som ska utgå från de nyanländas förutsättningar och behov samt att undervisningen har en likvärdighet och ett ändamål för alla. Samarbetet mellan klasslärare och studiehandledare samt andra ämneslärare menar Magnusson (2017) är även nära kopplad till begreppet inkludering. Enligt Hulten (2013) handlar begreppet inkludering om att eleven ska vara en del av gruppen och känna en gemenskap i klassrummet. Med inkludering menar de att helheten ska anpassas med delarna, i detta sammanhang är helheten klassrummet, medan delarna är de nyanlända elever.
Inkludering handlar även om att eleverna måste samsas och utbyta erfarenheter för att utvecklas men de behöver inte alltid vara i samma klassrum. Eleven kan känna en samhörighet med resten av klassen men kan behöva ha en lugnare plats eller arbete i små grupper för att utvecklas (Hultén, 2013).
- 11 -
5 TEORIVAL
I detta kapitel kommer vi beskriva vilka teorival vi utgår ifrån i vår studie. I första delen redovisar vi valet av den fenomenologiska teorin. I den andra delen kommer vi beskriva vad ett sociokulturellt perspektiv innebär samt hur perspektivet används för att förstå hur det kan användas för att förstå hur pedagoger arbetar med att inkludera nyanlända elever i undervisningen av svenskämnet.
5.1 Fenomenologisk teori
Med hänsyn till studiens syfte använder vi oss av den fenomenologiska teorin för att skaffa oss en fördjupad kunskap om vilka upplevelser pedagogerna har under arbete med olika strategier och arbetssätt kring inkludering av nyanlända elever. Enligt Brinkkjaer och Høyen (2020) är fenomenologi en vetenskapsteori som lägger människors subjektivitet i fokus, fritt från både vardagliga och vetenskapliga åskådningsformer. Inom den fenomenologiska teorin menar Brinkkjaer och Høyen (2020) att forskarna vill undersöka hur något kan uppvisa sig för medvetande innan det sätts in i teorin. Inom pedagogiska ämnen intresserar sig forskare av människors erfarenheter och förståelse av omvärlden ur sina egna perspektiv (Brinkkjaer
& Høyen, 2020). Man ska kunna beskriva händelsen - exempel en upplevelse - såsom det framträder i medvetandet. Vidare menar Brinkkjaer och Høyen (2020) att vi föds in i en värld där människor före oss har upplevt och tolkat sin värld, vilket gör att vi i livet befinner oss både i en fysisk och i en social omvärld. I takt med att vi förstår våra medmänniskor och samhället förstår vi dem. Inom den fenomenologiska teorin beskriver Husserl, en av grundarna till den fenomenologiska teorin, att vårt sätt att uppleva bygger på förhandsantagande. Brinkkjaer och Høyen (2020) poängterar att forskarens uppgift är att förhålla sig neutral och presentera en fördomsfri beskrivning av det som visar sig inom studien. Genom att studien är baserad på den fenomenologiska metoden får vi möjlighet att tolka och analysera utifrån lärarens perspektiv av deras arbetssätt och strategier med inkludering av nyanlända elever i svenskundervisning.
5.2 Det sociokulturella perspektivet
Det sociokulturella perspektivet utgår ifrån att människan lär sig hela tiden tillsammans med andra människor och skapar nya kunskaper i sociokulturella miljöer vilket är relevant för vår studie. Det pedagogerna gör kan analyseras med hjälp av socio-kulturella teorier eller utifrån det så kallade sociokulturella perspektivet. Inom det sociokulturella perspektivet använder individen språket som ett redskap (Hwang & Nilsson, 2017). Även Dysthe (2003) lyfter upp att kunskap skapas genom grupparbete och interaktioner med andra individer. Eftersom vår studie baserar sig på hur människan använder språket som ett redskap för att förstå andra samt för att göra sig förstådda anser vi att det sociokulturella perspektivet överensstämmer med vår studie. Teorin om sociokulturella aspekter och sociala relationer hos individen bygger främst på omgivningen och samspel med vuxna och som verktyg för utvecklingen av språk och
- 12 -
tänkande. I denna studie fokuserar vi främst på lärandets betydelse för nyanlända elever. Säljö (2000) menar att eftersom människan är formbar och påverkas av sociala och kulturella erfarenheter genom sitt sätt att tänka och kommunicera är det avgörande för lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv.
Individen utvecklas helt beroende av vilken miljö och situation den utsätts för. Hwang och Nilsson (2017) belyser att inom det sociokulturella lär sig individen att tolka och hantera sin omgivning med hjälp av medierade verktyg såsom språket. Vygotskij menade att genom språket kunde individen delta i det sociala samspelet i form av konkreta samtal med andra.
Den kognitiva utvecklingen sker alltså både inifrån och ut men även utifrån och in då individen har möjlighet att resonera med sig själv (Hwang och Nilsson 2017).
Eftersom den kognitiva utvecklingen och språkutvecklingen är ömsesidigt beroende av varandra, sker lärandet under aktiva språkliga sammanhang, där människor lär sig av varandra i de vardagliga situationerna (Kaya, 2016). Även Bradley, Lindström & Hashemi, (2017) menar att lära sig språk är en social och meningsskapande aktivitet där kunskaper utvecklas i samspel med andra människor. Elmeroth (2017) upplyser att utifrån ett sociokulturellt perspektiv blir pedagogens genomförande av lektionen avgörande för hur språkinlärningen och språkutvecklingen för den nyanlända eleven blir. Exempelvis, genom att använda bildstöd, appar eller olika multimodala resurser för att skapa en bättre förståelse hos eleven.
Vidare menar Elmeroth (2017) även att interaktioner i mindre grupper gynnar nyanlända elever då de får möjlighet att använda språket.
Utifrån ett sociokulturellt perspektiv, och med samtalet som central drivkraft för språklärande, blir pedagogens genomförande av undervisningen avgörande för språkinlärning och språkutveckling.
Det sociokulturella perspektivet sätts eleven i centrum.
(Elmeroth, 2017)
6 METOD
Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för vilka strategier och arbetssätt som pedagoger använder sig av för att inkluderar nyanlända elever i klassrummet under svenskundervisning. Studien grundar sig i den fenomenologiska teorin och utgår därför från en kvalitativ undersökning i form av intervjuer (bilaga 1, intervjufrågor). Det kan ge forskarna en förståelse för hur informanterna upplever det studerande fenomenet, vilket kan synliggöra ett djupare perspektiv av studien (Fejes & Thornberg, 2017). I följande kapitel kommer studiens urval och tillvägagångssätt redovisas. Därefter presenteras en kort beskrivning av studiens deltagare samt vilka forskningsetiska principer som tagits hänsyn till inom den studie som utförts.
- 13 - 6.1 Urval och urvalsmetod
Inför urvalet av deltagarna för vår studie utgick vi från ett par kriterier. Vi valde kriteriebaserad urvalsmetod utifrån Christoffersen och Johannessen (2012) vilka anser att man genom att välja ut informanter som uppfyller speciella kriterier får en insamling av nödvändiga data för studiens syfte och frågeställningar. För att få fram ett mönster som genomsyrar pedagogernas inkluderingsarbete har flera lärare intervjuats, enligt Brinkkjaer och Høyen (2020) är det en nödvändig åtgärd inom fenomenologiska arbetssätt för att skapa en helhetsbild av flera perspektiv.
Ett av kriterierna var att samtliga deltagare som valdes för studien skulle vara pedagoger i F- 3 och ha eller ha haft nyanlända elever i sin klass och dessutom ha behörighet i svenska eller i svenska för andraspråk (SVA). Ett annat kriterium som vi utgick från var att deltagarna skulle ha olika bakgrund och undervisningserfarenheter. Valet av just detta kriterium är för att kunna analysera om arbetssätt och strategier påverkades beroende på pedagogens erfarenhet och bakgrund. Förutom detta skulle alla deltagarna ge sitt samtycke att delta i undersökningen. I avsikt att få informanter som uppfyllde kriterierna för vår studie vände vi oss till rektorer på flera skolor inom ett län i Sverige med en förfrågning om möjlighet att delta i en intervjustudie.
Tabell 2 ger en översikt över deltagare i studien. Christoffersen och Johannessen (2012) anser att genom snöbollsmetoden kan forskarna höra sig för vilka individer som vet mycket om ämnet som ska undersökas och vilka de bör få kontakt med. Dessa kan sedan vidare hänvisa till andra informanter som kan vara aktuella att ha med för studiens syfte. Ett informationsbrev och en samtyckesblankett skickades till deltagarna (Se Bilaga 2).
Tabell 2 Översikt över deltagare i studien.
Deltagare Undervisar i Utbildning Antal år som
yrkesverksam lärare
Lärare 1 Årskurs 1 Grundlärarutbildning
med inriktning f-3
6 år
Lärare 2 Förskoleklass Förskolelärare 41 år
Lärare 3 Förskoleklass Grundlärautbildning med
inriktning f-6 36 år Lärare 4 Förskoleklass Grundlärarutbildning
med inriktning f-3
7 år Lärare 5 Årskurs 3 Grundlärautbildning med
inriktning f-3
10 år Lärare 6 Årskurs 2 Grundlärautbildning med
inriktning f-3 SVA-lärare
7 år
- 14 -
Lärare 7 Årskurs 1,2 och 3 Grundlärarutbildning med inriktning f-6 Speciallärarutbildning
45 år
Lärare 8 Årskurs 1 Grundlärarutbildning
med inriktning f-6 45 år
Vi har valt att intervjua åtta pedagoger som är verksamma i F-3 med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Vi har valt att fokusera på F-3 lärare eftersom sammanställningen av tidigare forskning visar att det saknas forskning om hur pedagoger inkluderar nyanlända elever i svenskundervisning. Då det även är dagsaktuellt att undersöka fenomenet faller det även naturligt för oss att fokusera på grundskollärare F-3 då vi utbildar oss mot det.
Inom vår studie har alla intervjuade pedagoger behörighet inom förskoleklass och årskurs 1- 3.
Samtliga informanterna är kvinnor och har olika långa erfarenheter inom skolverksamheten och arbetar på olika skolor inom ett län i Sverige. Av de intervjuade pedagogerna endast har en behörighet inom SVA, en annan pedagog har behörighet inom specialpedagogik. Fyra av informanterna besitter långa erfarenheter inom skolverksamhet med har ingen utbildning inom SVA.
6.2 Metodval
För att uppfylla studiens syfte och ge svar på våra frågeställningar har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillämpats utifrån den fenomenologiska teorin vilket utgår från pedagogernas erfarenheter. För att genomföra semistrukturerade intervjuer formulerades en intervjuguide som bestod av 10 frågor (bilaga 1, intervjufrågor). Frågorna var formulerade utifrån kvalitativa intervjuer vilket är i stort sett öppna frågor, det vill säga att informanter formulerar svaren utifrån sina egna erfarenheter och tolkningar. Utifrån den fenomenologiska ansats är det viktigt att vara medveten om att informanternas perspektiv är grunden för resultatet. Under intervjun är det viktigt att ta sig in i informanternas livsvärld för att kunna gestalta deras upplevelser.
Det finns många fördelar med intervju som metod, såsom möjligheten att spela in intervjun och därmed lägga fokus på det som sägs istället för att notera och störa informanten. Dock så finns det även nackdelar med intervjumetoden vilket Christoffersen och Johannessen (2012) belyser på det sätt som att frågorna som ställs kan vara svårförstådda vilket därmed kan bidra till att respondenterna får svårt att utveckla sina svar. Genom att använda semistrukturella intervjuer finns möjlighet att undersöka de intervjuade pedagogernas utsagor. Metoden ger möjlighet att ställa följdfrågor till deltagarna. Christoffersen och Johannessen (2012) anser att en semistrukturerad eller delvis strukturerad intervju ger informanterna möjlighet att formulera svaren med sina egna ord, utifrån sina upplevelser och tolkningar. Utifrån en semisstrukturerad intervju kan forskaren skapa en informell atmosfär, vilket gör det lättare för informanter att berätta. Vidare belyser författarna att om målgruppen för undersökningen är homogen på något sätt enligt flera kriterier, behöver forskaren flera informanter än om
- 15 -
gruppen skulle vara heterogen. Genom kvalitativa metoder försöker forskaren få mycket data från ett antal personer, datainsamlingen pågår ända tills forskarna når en mättnad eller inte får fram ny information.
6.3 Genomförande
Redan i början av examensarbetet bestämde vi att genomförande skulle ske tillsammans och på en fysisk plats. Genom att utföra studien och skriva hela innehållet av examensarbetet tillsammans kunde vi diskutera och analysera all data utifrån vår förståelse och gemensamma tolkningar av informanternas intervjuer.
Med utgångspunkt från informanternas intervjuer har vi tolkat pedagogernas tankar, känslor och erfarenheter om vilka strategier och arbetssätt som pedagogerna använder sig av för att inkludera nyanlända elever i sina klassrum. Intervjuerna genomfördes via digitala hjälpmedel, såsom Teams och Zoom, på grund av rådande omständigheter angående pandemin. För att skapa nödvändiga data har vi använt oss av öppna frågeställningar när vi genomförde intervjuerna. Den här formen av intervjufrågor gav oss möjlighet att fånga upp pedagogernas egna upplevelser kring strategier och arbetssätt inom inkluderingen av nyanlända elever. En nackdel med intervjumetoden är att informanten kan känna stress på grund av tidsbrist, därför är det en viktig aspekt att tillsammans med informanten planera in tiden och även placeringen av vart intervjun ska ske för att undvika stressiga situationer. De inspelade materialet har vi transkriberat och kompletterat med anteckningar som tillkommit under intervjuerna. Vi har tillsammans lyssnat igenom intervjuerna som spelats in genom våra mobiltelefoner och skrivit ner allt som har sagts under intervjun för att säkerställa att vi uppfattat informanternas svar korrekt. Datainsamlingen har sammanställts i en matris som kopplats till studiens syfte och frågeställningar.
6.4 Analys
Bild 2 nertill förtydligar hur vi har bearbetat data för att skapa reliabilitet i studien:
(Christoffersen och Johannessen, 2018).
Verkligheten Data Analys Resultat/konklusio
n
Selektiv
observation/registrering Selektiv tolkning
- 16 -
Som bild 2 visar har vi i vår studie först utgått ifrån pedagogernas verklighet som visar vilka strategier och arbetssätt de använder under inkluderingsprocessen av nyanlända elever.
Selektiv registrering är nästa steg i bearbetningen av data där vi utgår ifrån att lyfta upp relevant information och placera den i en matris. Genom matrisen får vi en överskådlighet över data som har blivit insamlat och som blir grunden till analysen.
Efter en sammanfattning av analysen gjorde vi en selektiv tolkning som utgår ifrån våra frågeställningar i studien vilka är följande:
• Hur tolkar pedagogerna begreppet inkludering?
• Vilka arbetssätt och strategier beskriver lärarna i intervjuer som användbara och som de har erfarenhet av, och hur resonerar de kring dessa arbetssätt som strategier för integrering?
• Vilka svårigheter beskriver pedagogerna att de har mött under inkluderingsprocessen av nyanlända elever och hur resonerar de om dessa svårigheter?
Sammanfattningen av analysen leder slutligen till studiens resultat och konklusion som utgår från det sociokulturella perspektivet.
6.5 Forskningsetiska principer
Inom den kvalitativa metoden är etiska aspekter synnerligen viktiga, eftersom forskare använder sig av få informanter i studien. Som forskare måste individen som deltar i studien skyddas, enligt Vetenskapsrådet (2017) är det en viktig del av forskningsetiken att informanterna behandlas med respekt och i största möjliga utsträckning ska skyddas från skada i samband med att delta i forskningen. Informationen som samlas in under studien får endast användas till syftets ändamål. Som forskare behöver man informera informanterna om att ingen information kommer kunna identifiera dem eller riskera skada dem. Studien har tagit hänsyn till följande fyra forskningsetiska principer, vilka redovisas av Chrisoffersen och Johannessen (2012):
Informationskravet:
”Forskaren skall informera informanten om den aktuella undersökningens syfte”
Samtyckeskraven:
”Deltagare i undersökningen har rätt att bestämma över sin medverkan”
Konfidentialitetskravet:
”Uppgifter om deltagarna i undersökningen skall ges största möjliga konfidentialitet”
- 17 - Nyttjandekravet:
”Insamlad information endast kommer att användas för forskningsändamål”
Chrisoffersen och Johannessen (2012) menar att man kan försäkra informanternas anonymitet i studien genom att man använder pseudonymer istället för riktiga namn. För att möta informanterna och förstärka trovärdighet skickade vi ut en samtyckesblankett till informanterna innan studien genomfördes. Vetenskapsrådet (2017) belyser vikten av att det inspelade materialet kodas för att informanternas personuppgifter och identitet inte ska röjas under undersökningens process. Inför en studie behöver man vara öppen och rak med undersökningens syfte. Informanterna måste i god tid få skriftlig information om att deltagande i undersökningen är helt frivilligt och deltagandet kan när som helst avbrytas.
6.6 Reliabilitet och Validitet
Ett grundläggande perspektiv i forskningen är hur tillförlitlig data (informationen) är, reliabilitet och det betyder tillförlitlig. Christoffersen och Johannessen (2018) menar att reliabilitet har att göra med hur noggrann och exakt undersökningens data är. För att fastställa reliabiliteten i vår studie har vi gjort en noggrann analys av insamlat intervjumaterial genom att sammanställa data i en matris. Vidare anser författarna att om forskarna kommer fram till samma resultat samt lägger in referenser, citat och bilagor så ger det en högre reliabilitet i studien.
Chrisoffersen och Johannessen (2018) bedömer validitet som ett mätinstrument som visar om det vetenskapliga innehållet är rimligt och representerar det undersökta fenomenet. För att uppnå syftet med studie har vi använt oss av att intervjua grundskollärare F-3 som fyllde inkluderingskriterierna. Inom den kvalitativa inriktningen i studier handlar validitet och reliabilitet om att kunna redogöra för hur man har samlat in och bearbetat data på ett systematiskt och hederligt sätt. Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2018) beskriver det här tillvägagångsättet som en väsentlig metod för att höja validiteten.
Bild 3 nedan förtydligar hur vi har bearbetat data för att skapa reliabilitet i studien (Christoffersen och Johannessen, 2018). Tydligare beskrivningen av figuren finns under rubriken Analys i kapitlet Metod delen.
Verklig
heten Data Analys Resultat/ko
nklusion
Selektiv
observation/re Selektiv
tolkning
- 18 -
7 RESULTAT
I detta kapitel presenteras resultatet på undersökningen i form av sex olika teman utifrån data som samlats in under genomförda intervjuer med åtta pedagoger. I första delen redogörs hur pedagogerna tolkar begreppet inkludering, därefter presenteras resultatet av vilka strategier och arbetssätt som pedagogerna använder i undervisningen utifrån deras tidigare erfarenheter.
Vidare redogörs vikten av sociala relationer för nyanlända elevers inkludering, för att vidare presentera hur intervjuade pedagogerna använder sig av studiehandledning och modersmål i undervisningen. I näst sista temat beskrivs multimodala arbetssätt som pedagogerna använder sig av. Avslutningsvis presenteras olika utmaningar och svårigheter vilka pedagoger möter vid inkludering av nyanlända elever i undervisningen.
7.1 Pedagogernas tolkningar av begreppet inkludering
Genomförda intervjuer ger en övergripande bild över hur pedagogerna tolkar begreppet inkludering, utifrån sina erfarenheter. De flesta av de intervjuade pedagogerna har samma syn på vad begreppet inkludering betyder. Den insamlade data tyder på att de flesta intervjuade pedagogerna kan förklara begreppet inkludering, ofta genom att ge ett tydligt exempel på inkluderingen av nyanlända elever. Lärare 1 anser att hon är tvetydig på vad inkludering betyder, hon beskriver att inkludering inte alltid är att eleven behöver vara i samma klassrum utan eleven kan känna en gemenskap oavsett om hen deltar i den gemensamma undervisningen eller sitter i ett grupprum. Vidare berättar hon även att inkludering kan vara individanpassad utifrån elevens kunskaper.
“Det är samma som att vissa behöver använda dator medan några skriver med penna och papper..
det är inkludering för mig”- Lärare 1
Enligt informanterna skapas inkludering när alla elever får möjlighet att arbeta på sina egna villkor, anpassade till deras behov och förkunskaper. Däremot anser lärare 3 att begreppet inkludering används flitigt men hur det ska användas i praktiken finns inga tydliga exempel på.
För det är ju så otroligt poppis att säga att alla ska inkluderas i skolan, vilket vi har barn som inte passar de här stora grupperna som vi har och då är det ju inte att inkludera utan snarare att man exkluderar dessa elever som inte behärskar det….men kunskapsmässigt så ska alla inkluderas men i vilken form? Stor grupp eller liten grupp? - Lärare 3
Alla intervjuade pedagoger i studien anser att inkludering inte har något att göra elevernas fysiska närvaro i klassrummet. Lärare 3 lyfter upp att många lärare tolkar begreppet inkludering på ett felaktigt sätt som elevers fysiska närvaro i klassrummet. För de flesta intervjuade pedagoger handlar inkludering om elevernas upplevelse av gemenskapen i det sociala sammanhanget, oavsett om eleverna deltar i undervisningen med hela klassen eller inte. 7 av de intervjuade pedagogerna poängterar även vikten av att det kan behövas segregering av eleven från klassen för att i slutändan uppnå inkluderingen. De flesta pedagogerna anser att eleven bör stanna i klassrummet så länge den gemensamma undervisningen är gynnsam för eleven.
- 19 -
“Inkluderingen är att man är med, men att man gör det på det sättet som passar bäst för just den här eleven.. och ibland är det så att alla inte ska vara tillsammans..”- Lärare 8
Inkluderingen tolkas även som trygghet av två av intervjuade pedagoger. De lyfter upp att genom att känna trygghet i skolmiljön och ha sociala relationer med lärare och andra elever ges en möjlighet att tillgodogöra sig kunskap på sitt eget sätt. Det sker främst när eleven förstår vad både lärare och andra elever säger. Lärare 4 poängterar vikten av att ha en bra fungerande relation mellan skolan och nyanlända elevers vårdnadshavare. Enligt pedagogen är det en grund för att inkludera nyanlända elever i en klass.
“Jag menar att de ska vara trygga i att de förstår i det vi säger och gör att de känner att de är inkluderande i allt som görs på skolan... tryggheten är viktig att man har bra kontakt med föräldrarna och det är nästan så att man ska vara övertrevlig för att skapa god relation med föräldrar till nyanlända elever..”- Lärare 4
En av pedagogerna anser att yrkesverksamma lärare bör vara medvetna om skillnaden mellan begreppen inkludering och integrering för att på bästa möjliga sätt inkludera nyanlända elever i skolsammanhang, men även i hela svenska samhället.
7.2 Strategier som används i praktiken av pedagogerna för att inkludera nyanlända elever i förskoleklass och årskurs 1-3
Utifrån informanternas utsagor kunde vi urskilja tre kategorier av strategier som användes av pedagogerna i undervisningen för att inkludera nyanlända elever. Kategorierna var följande:
Sociala relationer, Studiehandledning och Modersmål. Tabell 3 nedan visar en övergripande bild över vilka strategier pedagogerna använder sig av. Rutorna som är markerade med färg synliggör att pedagogerna har nämnt att de använder sig av dessa strategier. Rutorna som inte är markerade synliggör att pedagogen inte använde sig av dessa som strategier.
Tabell 3 Övergripande strategier som utövas av pedagogerna.
Strategier Lärare 1
Lärare 2
Lärare 3
Lärare 4
Lärare 5
Lärare 6
Lärare 7
Lärare 8 Sociala
Relationer Studiehandl edning Modersmål
7.2.1 Sociala relationer
En viktig aspekt som belystes i vår studie var hur informanterna såg på den sociala relationen.
Obondo, Lahdenperä och Sandvärn (2016) lyfter upp att den pedagogiska aspekten inkluderar stabila och tillitsfulla sociala relationer samt att ha ett öppet och inkluderande klassrum. Flera av pedagogerna anser att de sociala relationerna är A och O för de nyanlända eleverna, genom
- 20 -
att få språka mycket, höra och bubbla mycket så lär sig den nyanlända eleven svenska. Lärare 1 beskriver att den nyanlända eleven lär sig genom socialt sammanhang att samtala med andra elever i klassen men speciellt lägger hon fokus på att rastaktiviteter är en viktig arena där nyanlända elever får språka med andra elever på deras sätt och lär sig en grundförståelse i vardagsspråket. Dessutom poängterar lärare 1, 3 och 4 att de sociala relationerna skapas genom lekens form, speciellt i de yngre åldrarna.
Min förra elev hade det svårt att förstå en del i undervisningen såsom instruktioner och så vidare, det är skolspråket! men hade absolut inga problem med att vara med kompisarna på rasterna utan kunde kommunicera och föra fram sin talan i samspel. Personen stärks tänker jag som individ stärks man av att bli accepterad och det är svårt att bli accepterad utan språk…- Lärare 1
Lärare 1 berättar att om man frångår den individuella undervisningen till att ha mera små stationer eller att eleverna får arbeta parvis skapas en mer naturlig samhörighet. I en artikel av Torpsten (2018) poängteras att genom socialisering med vänner som talar målspråket känner den nyanlända en tillhörighet till klassen. Lärare 2 skapar sociala relationer i undervisningen i svenskämnet genom att hon skapar lekfullhet och frångår det abstrakta till mera konkreta när man lär sig saker. Däremot beskriver lärare 5 att när den nyanlända eleven är i leken så lär den sig sociala normer och regler lättare än om eleven är exkluderad.
..just det här att implementera det här stödjande klimatet i klassrummet där man hjälper och stöttar som kamrater också…- Lärare 1
5 av 8 intervjuade pedagoger benämner Vygotskijs sociokulturella teori som viktigaste strategin för att inkludera nyanlända elever. Vygotskijs sociokulturella teori anses även enligt Nilsson och Axelsson (2013) som grunden för att bygga stödjande miljö, där interaktion med kamrater och lärare är avgörande för den nyanlända elevens känsla av tillhörighet i klassen.
Enligt författarna (Nilsson & Axelsson, 2013) går det inte att separera individuella och sociala processer, eftersom individen ständigt lär sig och utvecklas i interaktion med andra i den sociala och kulturella miljön.
De flesta av våra informanter beskriver att när de nyanlända eleverna skapar relationer till andra hjälper det dem att utvecklas kognitivt. Lärare 3, 5 och 7 anser att integrera elever redan från början har stora vinster för den nyanlända eleven. Vidare anser informanterna att den sociala relationen är viktig redan från början. Eleverna lär sig språket genom att leka med kompisar och att bli förstådda. För de flesta av de intervjuade pedagogerna är sociala relationer en bro för nyanlända elevers inkludering i skolsammanhang. Lärare 6 lyfter även upp att eleverna är duktiga på att kommunicera med varandra och skapa kontakter och använder sig av kroppsspråket.
Barn är så duktiga på att använda kroppsspråket och egentligen kunna leka utan att kunna språket, så det är lätt att gå ut på fotbollsplanen utan att de förstår språket. - Lärare 6
- 21 -
Det är endast lärare 1 och 5 som använder begreppet kooperativt lärande som den viktigaste strategin för att inkludera nyanlända elever i skolsammanhang. Trots att de flesta intervjuade pedagoger använder sig av kooperativt lärande benämner de inte strategin som teorin.
..att elever med annat modersmål eller svenska som andraspråk gynnas väldigt mycket av kooperativ lärande..- Lärare 1
..man kan leda saker fram det betyder inte att man bara har en genomgång utan man kan göra det på olika sätt, det finns ju det här kooperativt lärande att man lär sig av varandra att det finns så mycket på olika sätt.- Lärare 5
I den tidigare forskningen beskrivs kooperativt lärande som en teori vilken gynnar de nyanlända eleverna mycket (Ferguson- Patrick, 2020). Enligt Ferguson- Patrick (2020) är den här strategin en kulturellt lyhörd, där engagemang bildas och positiva relationer mellan eleverna skapas. Relationsskapande är avgörande, särskilt när lärare vill utveckla empati och förståelse hos elever samt lära dem respektera andra elevers värderingar och idéer (Ferguson- Patrick, 2020). Läraren 6 lyfter upp kooperativa lärandets betydelse för alla elevers känslomässiga utveckling.
...Så bara det här att ha förståelse för barn var på flykt och lämnade sitt hemland. Att det kanske inte frivilligt, att det är lite självklart att de går till skolan varje dag, kanske det är inte så i andra länder. Tycker också att de har visat mycket empati de andra barnen också när man kommer från ett annat land som man vet inte om får stanna.. det berikar de andra barnen… - Lärare 6
7.2.2 Studiehandledning och vikten av modersmål
Lärare 5, 7 och 8 som har tillgång till studiehandledning på sin skola poängterar hur viktig studiehandledarens roll är i nyanlända elevers inkludering och deras kunskapsutveckling.
Genom att översätta material och viktiga begrepp till elevernas modersmål skapas möjligheter till att inkludera eleverna i klassrummet samt bedöma deras kunskaper. Vidare beskriver pedagogerna att de använder sig av studiehandledning i ämnen som innehåller många begrepp såsom i SO och NO. I lärare 7:s klassrum dominerar arabisktalande nyanlända elever, därför anser pedagogen att det är en av de viktigaste strategierna för att inkludera nyanlända elever i både skolsammanhang som i det svenska samhället. Pedagogen använder sig vardagligt av studiehandledningen för att få hjälp med översättning av läxor eller lektioners innehåll.
Tidigare forskning förstärker studiens resultat om hur oerhört viktigt det är att eleverna får hjälp med översättning till sitt eget modersmål (Torpsten, 2018). Det är även Nilsson och Nihad (2016) som lyfter upp modersmåls betydelse för utveckling av svenska och dess betydelse för elevers självkänsla som i slutändan bidrar till elevens inkludering. Björk, Danielsson och Basic (2015) belyser att de nyanlända eleverna har större möjligheter att utvecklas om de får vara delaktiga och få använda sig av sitt modersmål.
Lärare 6 skulle vilja använda sig av studiehandledning men på hennes skola finns det inte någon möjlighet till den här formen av resurs vid inkludering av nyanlända elever. Pedagogen
- 22 -
anser att den här strategin skulle kunna underlätta kommunikation med hennes nyanlända elev som inte behärskar svenska språket.
….han behöver det! Det märker vi nu, är att det inte tar farten nu.. - Lärare 6
Enligt lärare 6 är studiehandledning en fördelaktig hjälp för elevens kunskapsutveckling och känslan av gemenskapen i klassammanhanget. Torpsten (2018) beskriver att arbete med översättning av nyanlända elevers modersmål är ett praktiskt och kraftfullt sätt att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Genom ett sådant arbete i klassrummet, utvecklas positiva attityder i förhållande till språkinlärning mellan elever och lärare när man strategiskt arbetar med språk och kunskap i denna flerspråkiga elevgrupp (Torpsten, 2018).
Med hänsyn till bristen av studiehandledning på den nyanlända elevens språk använder sig läraren 6 av en elev från en annan klass som har samma modersmål som den nyanlända eleven, det är pedagogens strategi för att inkludera denna elev.
Det kan vara att de var på raster, då nån han blivit ledsen eller det hänt nånting då kunde vi liksom prata med den andra killen, då kunde vi ställa några frågor till den ryska killen[... ]eller när vi ska förbereda nåt, när vi ska på utflykt... Det skulle ha varit toppen att få studiehandledaren men det har vi inte fått. -Läraren 6
Alla informanterna ser fördelar med att använda sig av strategin i form av studiehandledning på nyanlända elevernas modersmål. Lärare 3 och 4 som har förskoleklass ser att det finns ett stort behov av studiehandledning för deras nyanlända elever. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) är det skolplikt redan från förskoleklass men det som pedagogerna ifrågasätter är att förskoleklasselever på denna skola inte har rätt att ha studiehandledning, trots att det
behövs. Skollagen inkluderar således endast barn som kommer till Sverige efter deras skolplikt vid sju års ålder (Skolverket, 2016, s. 11).
7.2.3 Arbetssätt för att inkludera nyanlända elever
Utifrån informanternas utsagor kunde vi urskilja nio kategorier av arbetssätt hos pedagogerna som användes i undervisningen för att inkludera nyanlända elever. Tabell 4 visar en övergripande bild: rutorna som är markerade med färg synliggör att pedagogen har nämnt att de använder sig av dessa arbetssätt. Rutorna som inte är markerade synliggör att pedagogen inte använde sig av dessa som arbetssätt.
Tabell 4 Arbetssätt som utövas av pedagoger Arbetssätt Lärare
1
Lärare 2
Lärare 3
Lärare 4
Lärare 5
Lärare 6
Lärare 7
Lärare 8 Stödbilder
Anpassade läromedel Digitala verktyg
