LSO210, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

  KURSPLAN LSO210 Gäller fr.o.m. vt 10  

LSO210, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 2,  30 högskolepoäng  

Social science  for Teachers in Primary School 2, 30 higher education credits  Grundnivå / First cycle 

1. Fastställande 

Kursplanen  är  interimistiskt  fastställd  av  Utbildnings‐  och  forskningsnämnden  för  lärarut‐

bildning 2009‐02‐09 och reviderad 2009‐12‐14 och gäller fr.o.m. vårterminen 2010. 

Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och didaktik 

Medverkande institutioner: Institutionen för geovetenskaper, Institutionen för historiska  studier, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Institutionen för kulturgeografi  och ekonomisk geografi, Statsvetenskapliga institutionen. 

Utbildningsområde: Samhällsvetenskapligt 67%, Undervisning 33% 

2. Inplacering 

Kursen ingår i Lärarprogrammet som andra kurs i inriktningen Samhällsorienterande ämnen  för tidigare åldrar, 60 högskolepoäng (hp). Kursen kan även ges som fristående kurs. Kursen  kan ingå i en lärarexamen avsedd för undervisning i samhällsorienterande ämnen i förskole‐

klass och grundskolans tidigare år. Kursen kan även ingå i en generell examen.¨ 

3. Förkunskapskrav 

För  tillträde  till  kursen  krävs  godkända  moment  om  minst  15  hp  på  kursen  LSO110  eller  motsvarande kunskaper. 

4. Innehåll 

Kursen är indelad i tre delkurser:  

1. Samhällsorientering, ämnesperspektivet, 15 hp  

2. Samhällsorientering i undervisningen, 12 hp , varav 10 hp VFU  3. Samhällsorientering i lärarens perspektiv 3 hp 

Delkurs 1. Samhällsorientering, ämnesperspektivet (15 hp)  

Delkursen är utformad som en valkurs. De studerande kan välja mellan att fördjupa de äm‐

nesteoretiska  studierna i  något av  de  fyra  ingående  ämnena  i  samhällsorientering:  historia,  religion, samhällskunskap eller geografi. 

1a) Samhällsorientering, historia (15 hp) 

Kursen tar sin utgångspunkt i tingens betydelse för människans tillvaro i det historiska sam‐

hället, såväl biologiskt och tekniskt som kulturellt och socialt. Föreläsningar och studiebesök  ger en bred översikt över de vardagliga föremålens betydelse för förändrade livsvillkor un‐

der tidigmodern och modern tid. Syftet med kursen är att ge en bred förståelse av hur före‐

målen kan användas som källa till kunskap om förfluten tid. 

1b) Samhällsorientering, religion (15 hp) 

Kursen syftar till att utveckla lärares förmågor att få elever i skolan att reflektera över exis‐

tentiella och etiska frågor både ur ett individuellt och socialt perspektiv. Med socialt liv avses  påverkansprocesser  utifrån  mångfaldskategorier  som  klass,  kön  och  etnicitet.  Studenterna  skall  vidare  utveckla  kompetenser  med  syfte  att  medvetandegöra  elevers  förståelse  och  re‐

spekt för olika människors kulturella och religiösa villkor. Särskilt behandlas religion ur ett  beteendevetenskapligt  perspektiv  med  fokus  mot  barns‐  och  ungdomars  livstolkning  i  mångkulturella miljöer. Någon eller några nu levande religioner studeras. Barns tidiga för‐

ståelse av andligt liv och förståelse för olika livsåskådningsmässiga perspektiv behandlas. 

1c) Samhällsorientering, geografi (15 hp) 

Målet med kursen är att utveckla kunskaper om olika landskap sett ur ett kombinerat natur‐

vetenskapligt och samhällsvetenskapligt perspektiv. I kursen studeras de rumsliga ramarna  för  interaktionen  mellan  natur  och  människa  i  det  globala  landskapet,  dvs.  jordens  fysiska  egenskaper och dess betydelse för människan respektive hur människan påverkar naturen i  olika miljöer.  

Moment 1   

Kursen  introducerar  centrala  geografiska  begrepp  och  geografiämnets  karaktär  i  att  skapa  förståelse för samspelet mellan människa, samhälle och natur. Ämnets framväxt behandlas,  vad som karaktäriseras som geografiska problemställningar och hur dagsaktuella frågeställ‐

ningar kan studeras i ett geografiskt perspektiv från de lokala sammanhangen till de globala  förloppen.  Kartan  är  ett  centralt  redskap  inom  geografiämnet,  och  moment  med  kartografi  och  geografiska  informationssystem  (GIS)  ingår.  Geografiska  undersökningsmetoder  be‐

handlas i samband med fältstudier och exkursioner i närmiljön.  

Moment 2   

I kursen ges grundläggande kunskaper om bergarter och mineral.  Upplägget utgår från ett  processorienterat  perspektiv:  Hur  bergarter  och  mineral  formas,  bryts  ner,  omvandlas,  transporteras  och  sedimenterar.  Vidare  behandlas  jordarternas  systematik  samt  jordmåns‐

bildande processer.  Grundläggande väderlekslära och klimatologi ingår i momentet.  

Moment 3   

Med utgångspunkt i naturförhållanden studeras människors vardagsliv och samhällets för‐

ändringsprocesser ur ett geografiskt perspektiv. Momentet ska bidra till ökad förståelse för  hur geografiska landskap förändras beroende av sociala, ekonomiska, kulturella och politis‐

ka  faktorer.  Särskild  vikt  läggs  vid  befolkningsutveckling  och  resursanvändning.  Fördel‐

ningen av resurser både på lokal och på global nivå problematiseras. 

1d) Samhällsorientering, samhällskunskap (15 hp) 

Kursen behandlar grundläggande samhällsvetenskapliga begrepp, och hur de kan förstås  inom de olika samhällsvetenskapliga discipliner som utgör ämnet samhällskunskap, och  hur de behandlas inom media. 

Moment 1       

I  momentet  introduceras  samhället  som  objekt  för  både  idéhistorisk  analys  och  forskning. 

Moderna  politiska  ideologier  som  t.ex.  feminism  belyses.  Framväxten  av  grundläggande  samhällsvetenskapliga begrepp presenteras och diskuteras. Studenterna tränas i att urskilja  och reflektera över olika samhällsuppfattningar och perspektiv. Vidare tränas förmågan att  förstå aktuell samhällsdebatt. Förmågan att med skolans elever kommunicera kring idéer om  samhället  tränas  genom  att  grundläggande  ämnesdidaktiska  frågor  problematiseras  i  rela‐

tion till idéer om samhället.  

Moment 2      

 I momentet introduceras och diskuteras centrala teorier och begrepp för analys av opinions‐

bildning.  Mediernas  inverkan  på  våra  värderingar,  bl.a.  skapandet  och  reproduktionen  av  könsroller  diskuteras.  Studenterna  tränas  i  att  reflektera  över  den  moderna  representativa 

demokratins  funktionssätt  och  introduceras  i  några  demokratiteoretiska  problem.  Studen‐

terna tränas även i källkritisk metod och textanalys. Förmågan att med skolans elever kom‐

municera kring bilder av samhället tränas genom att grundläggande ämnesdidaktiska frågor  problematiseras i relation till bilder av samhället.  

Moment 3        

I momentet diskuteras samhällskunskap som ämne för yngre barns förståelse av begreppet  identitet och hur det skapas. 

Delkurs 2. Samhällsorientering i undervisningen, (12 hp, varav 10 hp VFU)  

Social Science in a didactical perspective, (12 higher education credits, of which 10 higher education  credits for school based education)  

Delkursens huvudsakliga innehåll är att pröva och tillämpa de tidigare kursernas in‐

nehåll  i  ett  undervisningsperspektiv.  Bedömning  av  elevprestationer  och  olika  ar‐

betssätt i So‐undervisningen belyses. 

analyseras

Delkurs 3. Samhällsorientering i lärarens perspektiv, (3 hp)  

Momentet utgörs av studentens självständiga arbete i ett ämne med anknytning till tidigare  delkurser och VFU. I slutet av momentet försvarar studenten sin uppsats vid ett seminarium  med utsedd opponent. Varje student skall också genomföra ett opponentuppdrag inom ra‐

men för momentet. 

5. Mål 

Övergripande mål för inriktningen är att studenterna skall kunna belysa och analysera för‐

hållanden mellan människa, identitet, utveckling och samhälle med hjälp av olika perspek‐

tiv. Studenterna ska utveckla sin kompetens att utifrån dessa kunskaper och utifrån teorier  om lärande och ämnesdidaktisk kunskap planera och omsätta sina kunskaper och erfarenhe‐

ter i olika lärandesituationer.  

Efter avslutad kurs skall studenten kunna    

1. visa fördjupade kunskaper inom något av de ämnen som ingår i samhällsorien‐

tering  och  använda  dessa  som  verktyg  för  att  förstå  och  förklara  människans  villkor i samhället då och nu, och i ett individ‐, grupp‐, nations och globalt per‐

spektiv. 

2. visa kännedom om bedömning av elevprestationer inom SO‐området 

3. tillämpa ett tematiskt/integrerat arbetssätt och kunna diskutera för‐ och nackde‐

lar. 

4. redogöra  för  och  diskutera  förutsättningarna  för  en  samhällsorienterande  un‐

dervisning. 

5. reflektera  angående  barns  och  elevers  förutsättningar  när  det  gäller  lärande  inom  några  av  kursens  ämnesområden,  och    ‐  med  ämnesdidaktisk  grund  –  kunna förslå och genomföra olika undervisningsupplägg. 

6. visa  förmåga  i  sitt  pedagogiska  arbete  att  omsätta  inriktningens  innehåll,  ge‐

nom  att  kunna  välja  ut,  anpassa,  organisera,  utvärdera  och  genomföra  under‐

visning utifrån styrdokument, vad som är centralt inom innehållsområdet och  för elevgruppen relevant undervisningsinnehåll. 

7. visa  förståelse  för  hur  de  ingående  ämnena  i  ett  undervisningsperspektiv  kan  hjälpa elever att få ökad förståelse för sin egen och andras identitetsutveckling. 

6. Kurslitteratur 

7. Former för bedömning 

För  bedömning  skall  underlaget  vara  sådant  att  individuella  prestationer  kan  särskiljas. 

Kunskapskontroll sker genom skriftliga tentamina, litteraturseminarier och genom redovis‐

ning av hemuppgifter. VFU, laborationer, studiebesök, muntliga och skriftliga redovisningar  och  seminarier  är  obligatoriska  och  kräver  närvaro  för  godkänt  resultat.  Underlag  för  be‐

dömning  skall  vara  sådant  att  individuella  prestationer  kan  urskiljas.  Slutbetyg  på  kursen  erhålls då samtliga delkurser och obligatoriska moment godkänts. 

Olika examinationsformer kan prövas efter samråd med de studerande.  

Gemensamt för delkurserna gäller: 

Mål 1 examineras genom litteraturseminarier, hemtentamina och VFU 

Mål 2, 3, 6 och 7 examineras i huvudsak genom skriftliga hemtentamen men ock‐

så genom att studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen studerar  förberedda  frågeställningar  som  följs  upp  genom  ämnesdidaktiska  seminarier  och genomför undervisningK=

Mål 4 examineras genom hemtentamina 

Mål 5 examineras huvudsakligen utifrån litteraturseminarier och men också ge‐

nom att studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen studerar för‐

beredda  frågeställningar  som  följs  upp  genom  ämnesdidaktiska  seminarier  och  genomför undervisningK 

Såväl ämnesdidaktiska seminarier/arbeten som verksamhetsförlagd utbildning innebär i viss  mån  examination  av  samtliga  mål  betraktade  som  en  helhet,  eftersom  dessa  inslag  prövar  studenternas förmåga att integrera de olika kunskaper och färdigheter som kursen syftar till  att utveckla. 

Student äger rätt till byte av examinator efter att ha underkänts två gånger på samma exami‐

nation,  om det  är  praktiskt  möjligt.  En  sådan  begäran  ställs  till  institutionen  och  skall  vara  skriftlig.  

Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom kursens högskoleförlagda del (HFU) är  begränsat till fem (5) på varje delkurs. 

Antalet tillhandahållna examinationstillfällen inom Lärarprogrammets verksamhetsförlagda  del (VFU) är begränsat till två tillfällen per kurs. Den student som blivit underkänd vid två  tillfällen på samma kurs inom Lärarprogrammet inom den verksamhetsförlagda delen (VFU)  kan ansöka om dispens för ytterligare examinationstillfälle/n hos Utbildnings‐ och forsk‐

ningsnämnden för lärarutbildning (beslut 2007‐11‐28, dnr G217 4913/07). 

För de studenter som läser kursen under första inriktningens andra termin görs en särskild  VFU‐bedömning, Steg 2. 

8. Betyg 

Antalet betygsgrader är tre: Underkänd, Godkänd och Väl godkänd.  

För godkänt på hela kursen krävs godkända resultat på samtliga examinationer samt ingå‐

ende VFU‐moment.  

9. Kursvärdering 

Kursen skall utvärderas och resultaten skall bli föremål för diskussion mellan lärare på kur‐

sen och representanter för studerande. Protokoll/minnesanteckningar från denna diskussion  skall avrapporteras till kursansvarig nämnd. Utvärderingen skall ske dels efter avslutad kurs  och dels vid minst ett tillfälle under kursens gång. Vid planeringen av planeringen av påföl‐

jande kurstillfälle skall det dokumenteras hur resultaten av utvärderingen tagits tillvara.  

10. Övrigt