Ta täten
TIO TIPS TILL POLITIKER SOM ÄR ARBETSGIVARE
Innehållsförteckning
Omvandla löften i vardagen 9 Personalpolicyn — ett verktyg 13
Minska visstiderna 17
Inga delade turer 21
Heltid som norm 25
Låt proffsen vara proffs 29 Ta ansvar för arbetsmiljön 33 Förverkliga ett jämställt arbetsliv 37
Dra nytta av mångfald 41
Ta beställaransvar vid upphandling 45
Välfärden är motorn i ett växande Sverige. En väl fungerande kollektivtrafik, barnomsorg, äldreomsorg, skola och sjuk- vård är förutsättningar för att till exempel industriarbetare och banktjänstemän alls ska kunna gå till jobbet om dagarna.
Att stärka välfärden och ge anställda möjlighet att göra ett bra jobb gynnar tillväxten och produktiviteten. Det innebär fler arbetade timmar och ett större utbud av arbetskraft.
Det lyfter din kommun, din region eller ditt landsting och kommer dina skattebetalare till del.
Som förtroendevald politiker och arbetsgivare har du en stor verktygslåda till ditt förfogande. Att oavsett fråga sätta upp tydliga mål, att ge mandat för genomförandet och att alltid följa upp att besluten faktiskt blir av. Så blir politisk vilja verklighet.
Här följer tio tips som rör angelägna frågor. Inte bara för Kommunals över en halv miljon medlemmar runt om i landet utan för alla oss som bor i Sverige. En del kanske är själv- klara för just dig och då hoppas jag att du kan vara ett gott exempel för andra förtroendevalda arbetsgivare.
Som förtroendevald politiker är du även arbetsgivare. Den
dubbla rollen innebär stora möjligheter att
göra skillnad på riktigt.
Annelie Nordström Ordförande Kommunal
Omvandla löften i vardagen
Det politiska innehållet startar ofta i löften till väljarna. Det är storslaget och självklart på samma gång. Ett löfte är ju en illustration av demokrati.
Det inger förtroende, gör dialogen med väljarna konkret och förhoppningsvis mer relevant.
Du som sitter i fullmäktige, i en nämnd eller i en kommun- eller landstingsstyrelse är inte bara politiker. Du är också arbetsgivare. Det är ditt ansvar att uppfylla löften. Men det är också ditt ansvar att vara långsiktig. Dina väljare som arbetar på sjukhusen, inom kollektivtrafiken eller äldre- omsorgen glömmer inte löftena du gett. Du beslutar om deras arbetsmiljö och anställningstrygghet. Dessutom är de angelägna om att du tar ett ansvar för att välfärdstjänsterna i kommunen eller landstingen är tillgängliga och håller hög kvalitet över tid.
Anställda inom välfärden har allt för ofta fått stå till svars för tomma löften från politiker. För när orden inte backas upp av tillräckliga resurser blir det omöjligt att göra ett bra jobb och invånarna i kommunen eller landstinget blir med rätta besvikna.
1
pe t At
ka u t ri kt ni ng en är en av gör and e led arskapsfråga.
1
t pe At
ka u t r ik tn in ge n är en av gör and e ledarskapsfråga.
För oss i Kommunal är vallöften om slut på delade turer inom vården, färre osäkra anställningar och heltid som norm väldigt viktiga. Det handlar i grunden om ett jämställt arbetsliv, en långsiktig investering som hela samhället tjänar på.
Det här kan du göra:
• Gå igenom samtliga vallöften. Vilka löften har
väljarna fått? Gör en konkret plan för varje sakområde.
Förändringar tar tid och kräver ofta resurser, även om nyttan och effektiviteten kan öka över tid.
• Kommunicera vad du vill genomföra. Sätt upp delmål och framför allt — ge mandat till ansvariga chefer att driva förändringsprocessen framåt.
• Försäkra dig om att anställda får information. Att peka ut riktningen är en avgörande ledarskapsfråga. Det ökar möjligheten till delaktighet. Berätta för de anställda när, hur och varför en förändring ska genomföras.
• Prioritera. Prata med facket och kom fram till hur förändringarna ska gå till. Det går mycket snabbare och bättre om känslan är att vi arbetar mot samma mål.
• Kom ihåg att trygga anställningar och en bra arbets- miljö är en investering som lönar sig. Att ge anställda inom välfärden möjlighet att göra ett bra jobb är nyckeln till den kvalité som de boende i din kommun eller ditt landsting förtjänar.
Personalpolicyn – ett verktyg
Som förtroendevald har du stora möjligheter att påverka personalpolitiken. För att välfärden ska hålla en hög kvalitet måste Kommunals medlemmar ha möjlighet att göra ett bra jobb. Och då är goda arbetsvillkor en förutsättning.
Vad som ska genomsyra personalpolitiken brukar samman- fattas i en personalpolicy eller liknande styrdokument.
Det kan handla om demokratisyn, värderingar och för- hållningssätt. Det är upp till dig att det som står i policyn faktiskt omsätts i verkligheten. Vi vill att beslutade mål och förhållningssätt ska vara tydliga i vardagen för Kommunals medlemmar.
Så hur ser det ut där du har ett politiskt uppdrag?
Lever ansvariga chefer upp till att förverkliga personal- policyn? Har cheferna de möjligheter och verktyg som krävs?
Med handen på hjärtat — när stämde du senast av att värderingarna i er personalpolicy når hela vägen ut till medarbetarna?
2
Vå ga v ar a ko nk re t o ch ha må l som g år att följa up p.
Det finns mycket du som förtroendevald kan göra:
• Se personalpolicyn som ett verktyg, ge varje verksam enhetschef i uppdrag att utveckla en strategi och en tydlig plan för hur policyn ska förverklighas i alla verksamheter.
• Skapa delägarskap. Fråga runt, prata med ansvariga chefer. Hur ser de på personalpolicyn och vad gör de för att den ska följas? Be om konkreta exempel på hur de olika verksamheterna arbetar för att policyn införlivas i det vardagliga arbetet.
• Är personalpolicyn relevant? Är det rätt fokus i det som står i policyn eller vill din personal ha en annan personal- politik? Förändra personalpolicyn efter diskussioner med medarbetare.
• Våga vara konkret och ha mål som går att följa upp.
Personalpolicyn ska gå att använda som en kvalitets- garanti på att personalen har det bra på jobbet.
• Har du som mål att ta bort delade turer, minimera visstidsanställningarna eller införa heltid som norm
— för in det i personalpolicyn. På det sättet införlivar du den politiska viljan och är tydlig mot chefer som har personalansvar.
Minska visstiderna
Allt fler av de som arbetar inom yrken som Kommunal organiserar har osäkra anställningsförhållanden. Det kan vara vikariat eller andra tidsbegränsade anställ- ningar. Inte sällan staplas de på varandra, år efter år.
Detta måste upphöra. Otrygg personal skapar ingen bra välfärd. Som arbetsgivare har du allt att tjäna på att minska de otrygga anställningsformerna.
För Kommunals medlemmar har det cyniska i visstidsan- ställningarna ställts på sin spets. Trots ett kontinuerligt personalbehov går en allt för stor del av de anställda inom vård och omsorg på visstidskontrakt.
Många som idag arbetar visstid har den utbildning som krävs för att även långsiktigt göra jobbet. Andra behöver erbjudas möjlighet att uppdatera sin kompetens. Att yrkes- utbilda fler kockar, undersköterskor och barnskötare är en långsiktig investering som ger garanterad utdelning.
O tr yg g pe rso na l sk apa r ingen bra välfärd.
3
2008 var antalet visstidsaställda inom Kommunals organisations- område i kommunerna och landstingen 128 000 personer.
2013 hade den siffran ökat med 27 800 personer till nästan 156 000.
Visstidsanställda har lägre lön.
Om allas löner räknas upp till heltid inom Kommunals branscher har visstidsanställda i genomsnitt drygt 15 procent lägre grundlön än tillsvidareanställda.
Men eftersom visstidsanställda oftare arbetar deltid är skillnaden i faktisk arbetsinkomst cirka 50 procent av en tillsvidareanställds lön.
Så här ser den bistra verklig- heten ut för de som arbetar inom Kommunals yrken:
Det här kan du göra:
• Ta reda på hur det ser ut där du är verksam. Hur stor andel är visstidsanställda? Prata med ansvariga chefer.
Hur har de tänkt när personer anställts på visstidskon- trakt? Hur ser resurser och förutsättningar ut?
• Utred vilka visstidstjänster som går att omvandla till fasta tjänster. Kom ihåg att trygga anställningsför- hållanden ger bättre kvalité i välfärden.
• Ha en vikariepool med fast anställd personal för att täcka korttidsfrånvaro. Så kan också andelen timav- lönade, korta anställningar på allmän visstid, minska radikalt.
• Se till att kapacitet finns inom vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser så att alla som vill gå en yrkes- utbildning har möjlighet att göra det.
• Var en föregångare! Den nya regeringen har lovat att skärpa reglerna för visstidsanställningar. Efter tre år som visstidsanställd ska arbetsgivaren bli tvungen att erbjuda en tillsvidareanställning. Ta regeringens politiska vilja på allvar och omsätt den i praktiken redan nu.
• Gör din kommun eller ditt landsting till en attraktiv arbetsgivare och erbjud visstidsanställda fast anställning.
Inga delade turer
Vi hoppas att du ser delade turer som det arbets- miljöproblem det är. Delade turer försvårar återhämtningen, privatlivet och gör arbetsdagarna långa. Bara var femte medlem i Kommunal får betalt för uppehållet mellan passen.
Utvecklingen går dessutom åt fel håll inom de branscher där Kommunals medlemmar arbetar. Enligt tidningen
Kommunalarbetaren hade 75 procent av Sveriges kommuner delade turer inom sin verksamhet 2010. Tre år senare var det 90 procent av kommunerna. Problemet med delade turer finns både inom privata och kommunala verksamheter.
Det är ett systematiskt missbruk av medarbetarnas arbetstid och fritid.
Användandet av delade turer bygger ofta på föreställningen att det finns för lite att göra inom till exempel äldreom- sorgen under eftermiddagen. Samtidigt utlovas möjlighet till rehabilitering, utevistelser och sociala aktiviteter ofta i kommuners äldreomsorgsplaner. Likaså möjlighet till hand- ledning och fortbildning för personalen. För detta passar eftermiddagen utmärkt.
4
20 12 arb eta
de 1 00 000 av Kommunals m edl em ma r p å s ch em an s om in ll ne hö
la de
tu de r. re
En femtedel av medlemmarna
Enligt tidningen Kommunalarbetaren hade 75 procent av Sveriges kommuner Som förtroendevald politiker har
du stor möjlighet att motverka delade turer:
• Följ avtalet mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Enligt nuvarande avtal mellan Kommunal och SKL ska arbetsgivaren arbeta för en sammanhållen arbetstid.
• Upprätta en handlingsplan som i detalj beskriver hur de delade turerna ska tas bort.
• Gör en riskanalys. Enligt Arbetsmiljölagen ska en riskanalys göras när arbetstiderna förändras. Detta gäller också vid delade turer. Har din kommun eller ditt landsting gjort det? Vilken negativ påverkan har delade turer för de anställdas sociala liv och hälsa?
• Ersätt dina anställda. Om det verkligen är nödvändigt med delade turer i din kommun eller ditt landsting, betala då dina anställda för hela arbetsdagen.
• Lär av varandra. Några kommuner, både i tätort och i glesbygd, har tagit tag i problemet med delade turer.
Det finns olika metoder som fungerat. Lokala handlings- planer för att minimera användandet av delade turer, beslut om att helt ta bort dem liksom beslut om att inte införa dem. Ta reda på vilket tillvägagångssätt som blir mest effektivt där du är förtroendevald.
Heltid som norm
Sverige står inför en stor utmaning. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommer välfärden behöva 500 000 nya medarbetare fram till år 2023.
Att införa heltid som norm är ett sätt för dig att bättre klara bemanningen inför framtiden, samtidigt som du får en mer nöjd personal och bättre kvalitet i verksamheten.
En stor del av de som behöver rekryteras är kommunalare:
bland annat 130 000 undersköterskor och fler än 20 000 barnskötare. Orsakerna är pensionsavgångar, fler barn i för- skola och fritidshem och fler äldre. Men här finns en utma- ning. Välfärdsyrkena står idag inte speciellt högt i kurs bland morgondagens arbetskraft. Dåliga arbets- och anställnings- förhållanden har skapat en negativ bild av många välfärds- yrken. Här kan du som politiker göra skillnad.
Ett stort steg i rätt riktning är att erbjuda de anställda i din kommun rätt till heltid och följa upp beslutet att anpassa arbetsorganisationen utifrån heltid som norm.
Att införa rätt till heltid ger dubbelt tillbaka. Kommunen blir inte bara en mer attraktiv arbetsgivare. Rekryterings- behovet blir också mindre.
5
nä e D
rm st a åt ta å re n be hö vs de t 50 0 00 0 nya medarbetare till v
älfä rde n.
130 000 undersköterskor 20 000 barnskötare
En stor del av de som behövs är kommunalare
Under 2014 arbetade 53 procent deltid inom de yrkesgrupper som
Det finns mycket du kan göra för att genomföra heltid som norm:
• Fatta ett politiskt beslutet om heltid som norm.
Informera och förankra det i hela organisationen i dialog med anställda och fackliga organisationer. Lyssna på medarbetares förväntningar och rädslor.
• Avsätt resurser till genomförandet. Tillsätt projekt- ledare som har som enda uppgift att heltid som norm genomförs i hela organisationen. Överväg också en styrgrupp med bred politisk representation.
• Gör en tidsplan och sätt upp tydliga delmål. Att förändra normer tar tid och kraft. Följ upp arbetet löpande och håll ut tills huvudmålet är uppnått.
• Se över arbetsorganisation och arbetsmiljö så att medarbetare i realiteten har möjlighet och ork att arbeta heltid.
• Ta hjälp och lär av andra. Samla in goda exempel från kommuner och organisationer som sett över sin arbets- organisation och lyckats införa heltid som norm. Fånga bredden av yrken och verksamheter.
• Arbeta för en ökad jämställdhet. Heltid som norm är en viktig del i ett jämställt arbetsliv. Din kommun blir också en arbetsgivare som lättare kan knyta till sig duktig och erfaren arbetskraft som levererar bättre kvalité till brukarna då kontinuiteten ökar.
Låt proffsen vara proffs
New Public Management-filosofin (NPM) har nått vägs ände. Styrformen har gjort att Kommunals medlem- mar inte längre ses som proffs på det de gör. Vad som är bäst för brukaren eller patienten beslutas idag inte av de som arbetar närmast personerna i behov av vård och omsorg. Istället detaljstyrs arbetet.
Det är dags att låta proffsen vara proffs. Kommunals med- lemmar måste få känna att du som politiker litar på dem.
Ett omsorgsrationellt arbetssätt är både effektivt och skapar kvalitet. Det är de anställdas kunnande och erfarenhet som, tillsammans med brukarens behov, ska ligga till grund för hur arbetet planeras.
Hemtjänsten är ett tydligt exempel på en bransch som styrs ovanifrån och där Kommunals medlemmar har allt för liten möjlighet att påverka sin arbetsdag. Parallellt med att just denna sektor fått mindre resurser, efter neddragningarna på 1990-talet, vårdas allt fler gamla personer i hemmet, i stället för att bo på särskilt boende.
6
Ett om sor gsra
tione
llt arbetssätt är både ef fek tiv t o ch sk ap ar k va lit et .
Ett proffs!
Det är viktigt att du börjar agera nu. Kommunals medlemmar förtjänar att ha inflytande över sitt eget arbete. Då för- bättras också verksamheten. De anställdas inflytande och kvaliteten för brukarna går hand i hand.
Minut-för-minut-scheman inom till exempel hemtjänsten är ett arbetsmiljöproblem som skapar stress och gör att personalen börjar tvivla på sig själva. Att lita på personalens kompetens är en investering som lönar sig. Kommunal vill att du arbetar för att anställda ska ha direkt inflytande över sitt arbete.
Det finns mycket du kan göra som förtroendevald:
• Sätt stopp för fragmenteringen av arbetsuppgifter.
Den sätter inte brukarens behov i centrum och personalen får ännu mindre inflytande över sitt arbete.
• Överväg att organisera vård och omsorg i team, som har rätt kunskap för att möta brukarnas behov. Genom att olika professioner stöttar och kompletterar varandra i teamet nås positiva resultat och förbättrad kvalitet.
• Arbeta för att få bort de detaljstyrda minut-för-minut- scheman som till exempel finns inom delar av hemtjänsten.
Låt proffsen vara proffs.
Ta ansvar för arbetsmiljön
En bättre arbetsmiljö är en av de förändringar som Kommunals medlemmar behöver allra mest och du är den som verkligen kan skapa förändring.
Inom till exempel äldreomsorgen är arbetsmiljön så dålig att var femte medlem i Kommunal vill lämna branschen. Bland anställda som är 35 år eller yngre vill var tredje inte längre vara kvar. Kommunals utredningar visar också att jobbet kan vara så jäktigt att personal inte alltid hinner ta lunchrast eller ens gå på toaletten.
Enligt Arbetsmiljöverket är arbetsmiljöbristerna i välfärds- tjänstesektorn genuspräglade. Kvinnors sjukfrånvaro ökar snabbare än mäns. De kvinnodominerade yrkes-
grupperna inom vård och omsorg har betydligt sämre förutsättningar att ha en god arbetsmiljö jämfört med manligt dominerade tekniska yrken inom samma sektor.
Den här obalansen har skapat en känsla av otillräcklighet och dåligt samvete hos de anställda inom vård och omsorg, och bidrar till den ökande sjukskrivningen.
7
In om
ä ld re om so rg en är arb etsmi ljön så dålig att var f em te m ed le m
i K om l lä m vil un al
na m ran b en. sch
Vill lämna äldreomsorgen
• Ta ett helhetsgrepp om arbetsmiljön där du är vald.
Hur stora är sjuktalen? Utred de bakomliggande orsakerna till varför medarbetare sjukskriver sig.
Hur arbetar ni förebyggande för en bättre arbetsmiljö?
• Öka delaktigheten. Se till att alla anställda får utvecklingssamtal med sina chefer och möjlighet till kompetensutveckling för att kunna vara professionella medarbetare.
Hur arbetsmiljön ser ut är avgörande för att dessa branscher inte ska dräneras på kunskap och erfarenhet och för att kunna rekrytera ny proffsig personal.
Även i kollektivtrafiken är arbetsmiljön bristfällig.
Vibrationsskador och trånga förarutrymmen orsakar rygg- problem hos bussförare. För denna yrkesgrupp är pressade scheman med lite utrymme för raster ett annat stort problem.
Som arbetsgivare hoppas vi därför att du ska ta tag i arbetsmiljöproblemen där du är förtroendevald:
• För in ett genusperspektiv i arbetsmiljöarbetet.
Det är ett gemensamt samhällsintresse att förebygga ohälsa som leder till utslagning ur arbetslivet.
• Öka bemanningen. För låg bemanning skapar en ohållbar arbetssituation för de anställda. Vi kan inte ha ett sam- hälle där förutsättningarna och resurserna är så knappa att de som jobbar med människor blir sjuka.
• Gör upphandlingar med tydligare arbetstagarfokus.
Ställ krav på högre bemanning, bättre scheman och ett förebyggande arbetsmiljöarbete med tydliga viteskrav om de inte följs.
Förverkliga ett
jämställt arbetsliv
Ojämlikheterna mellan könen i arbetslivet måste bort — och som förtroendevald är du en viktig aktör.
De ojämställda lönerna och arbetsvillkoren blir som tydligast när Kommunals medlemmar går i pension.
En kvinna som är medlem i Kommunal får i genom- snitt ut nästan 4 000 kronor mindre/månad i pension jämfört med en manlig medlem. Många kvinnor har efter ett helt arbetsliv så låg pension att de inte klarar av att försörja sig.
Kvinnors pensioner halkar efter för att kvinnodominerade sektorer har lägre lön än mansdominerade och för att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män.
För Kommunals medlemmar är det främsta skälet till att de arbetar deltid att de har en deltidsanställning och inte får heltid. En annan förklaring är att kvinnor tar större ansvar för det obetalda omsorgsarbetet. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet och arbetar deltid i större utsträckning för att kunna ta hand om familj och hem.
8
På he
la a rbe tsm
arknad en skiljer det 4 50 0 k r i må na de n m el la n m . än or o ch nn k vi
mer i månaden
Det här kan du göra:
• Arbeta för att visstidsanställningar hålls till ett mini- mum. Inom Kommunals branscher, liksom på arbets- marknaden i stort, är fler kvinnor än män visstids- anställda.
• Arbeta för att de kvinnodominerade yrken som idag värdediskrimineras får högre löneökningar än genom- snittet på arbetsmarknaden.
• Genomför heltid som norm. Om de anställda känner att de inte orkar gå upp på heltid, undersök då vad det beror på. Det är ditt ansvar att det finns rätt förutsättningar för att orka arbeta heltid.
• Kvinnodominerade yrken inom Kommunals branscher är ofta psykiskt och fysiskt påfrestande. Det leder till sjuk- skrivningar och många kvinnor orkar inte arbeta fram till pensionsåldern. Hur kan du ändra på det? Minska arbets- mängden eller öka bemanningen? Arbetsgivaren ansvarar för att organisera arbetet så att anställda får kontroll över arbetssituationen.
• Skapa förutsättningar för en jämställd fördelning av obetalt omsorgsarbete. Kommunal vill att en tredjedel av föräldraförsäkringen ska öronmärkas till vardera föräldern. Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare underlätta för både män och kvinnor att förena arbete och föräldraskap.
I många kvinnodominerade yrken är också arbetsförhållandena så tunga att heltid inte är ett alternativ. En undersökning som Arbetsmiljöverket gjort visar att personalen inom den kvinnodominerade hemtjänsten upplever sitt arbete som betydligt tyngre, både fysiskt och psykiskt, än vad anställda inom kommunernas tekniska verksamheter gör, där majori- teten är män. Två tredjedelar av hemtjänstpersonalen svarar att de inte tror att de kommer orka till pension. Bland personalen i teknisk verksamhet är det färre än en femtedel som tror att de inte kommer orka.
Ojämställdheten visar sig också på andra sätt. Män i tekniska förvaltningen har arbetskläder, vilket kvinnor i äldre- och barnomsorg sällan har. Likaså har de ofta tillgång till fordon och leasingbilar, vilket hemtjänstpersonalen sällan har. För att göra arbetslivet jämställt krävs politisk handlingskraft. Det finns mycket du kan göra som förtroendevald.
Två tredjedelar av
hemtjänstpersonalen
svarar att de inte tror
att de kommer orka
till pension.
Dra nytta av mångfald
Arbetsmarknaden ska vara jämlik för alla, oavsett om de anställda är födda i Sverige eller utomlands.
Vi tror att du, precis som Kommunal, tycker att det är självklart. Utan medarbetare från hela världen skulle välfärden i Sverige inte klara sig en enda dag.
Kollektivavtal och fackligt arbete kan göra mycket för att förbättra villkoren för de anställda. Men trots att kollek- tivavtal ska gälla alla på en arbetsplats har utlandsfödda personer generellt sämre villkor på arbetsmarknaden.
Här talar statistiken sitt tydliga språk.
Ta äldreomsorgen som exempel. Nästan en fjärdedel av de anställda inom äldreomsorgen är födda utomlands. Denna grupp har sämre anställningsförhållanden än sina kollegor som är födda i Sverige.
29 procent av de utlandsfödda inom äldreomsorgen arbetar på visstidskontrakt eller så kallade ”springvikariat”.
Samma siffra för svenskfödda personer inom äldreomsorgen är 19 procent.
9
Os äk ra a nstä
llnin
gsform er är vanligare blan d u tla nd sfö dd a.
JÄMLIKHET
ÅT ALLA!
Här är några förslag på vad
du som förtroendevald kan göra för att motverka en ojämlik
arbetsmarknad:
• Samla in fakta. Hur ser det ut i din kommun eller i ditt landsting? Att diskriminering finns där är något du ska räkna med. Men har personalchefer, skyddsombud och gruppchefer verktygen för att ta tag i problemen?
Se till att frågorna diskuteras bland dina anställda.
• Skapa fler fasta jobb. Se till att minimera visstids- anställningar under långa tidsperioder hos samma arbetsgivare. Osäkra anställningar är vanligare bland utlandsfödda. Genom att göra om dessa anställningar till trygga jobb har du gjort en stor insats.
• Se värdet i att ha mångfald bland medarbetare.
Brukare, patienter och kollektivtrafiksresenärer kommer från olika delar av världen. Anställda med insikt i andra länders kultur och språk är därför väldigt värdefullt för arbetsgivare. Denna kompetens måste värdesättas och synas i både lönekuvert och trygga anställningsformer.
• Inför mångfaldsdimensionen i utbildningar av chefer och personal samt vid rekryteringar. När brukarens önske- mål ska uppfyllas kan medarbetare ibland diskrimineras omedvetet, som i fallet med användande av slöja inom hemtjänsten.
Eftersom osäkra anställningsförhållanden och låg lön hänger ihop, upplever bara omkring 38 procent av de utlandsfödda, med otrygga anställningar, att de får lön som motsvarar arbetsprestationen. Bland födda i Sverige ligger den siffran på strax över 54 procent.
Utlandsfödda upplever också kränkning i arbetet på grund av sin bakgrund. Det kan yttra sig i rasistiska uttalanden från omsorgstagare, anhöriga eller kolleger. Och det är ett allvar- ligt arbetsmiljöproblem.
62 % av de utlandsfödda, med otrygga anställningar, upplever inte att lönen motsvarar arbetsprestationen.
Ta beställaransvar vid upphandling
Kommunal vill att anställdas villkor ska genomsyra all offentlig upphandling eftersom det påverkar medlemmarnas vardag och kvalitén i verksamheten.
År 2013 genomfördes upphandlingar för över 600 miljarder kronor i Sverige. Vilka värderingar som styr hur dessa pengar används bestäms av förtroende- valda runt om i landet.
Enligt Konkurrensverket var lägstapris det vanligaste tilldel- ningskriteriet 2013. Vid upphandlar till lägsta pris riskerar kvaliteter som bra arbetsmiljö, hög bemanning och trygga anställningsformer nedprioriteras. Därför är det viktigt att du ser till att ni tar ett tydligt beställaransvar — här kan du som förtroendevald göra skillnad.
Använd möjligheten i lagen om offentlig upphandling att ställa sociala krav. Kom också ihåg att det uppmuntras i EU:s nya upphandlingsdirektiv.
Värna den svenska modellen. De företag som upphandlas ska ha kollektivavtal eller kunna visa att de erbjuder sina anställda villkor enligt kollektivavtal.
10
År 2 01 3 ge no m fö rd es upp handlingar för över 600 milj ard
er k ro no r i Sv
er ig
e.
Det här kan du göra:
• Ta hjälp av rådgivande myndigheter till exempel Skatteverket och Arbetsmiljöverket som kan hjälpa till att utforma de sociala kraven.
• För dialog med arbetsmarknadens parter inför upp- handlingen. Vid samsyn kan problem kring frågor som rör till exempel tillämpligt kollektivavtal undvikas.
• Svik inte din personal. Garantera goda villkor för personal som tvingas byta arbetsgivare vid entrepre- nörsbyte. Ställ krav i upphandlingen så att personalen inte blir förlorare. I helt skattefinansierade branscher som till exempel kollektivtrafiken bör krav på personal- övertagande vara norm.
• Se till att de krav du ställer i upphandlingen uppfylls i alla led. I vissa branscher kan det företag du handlar upp ta in en underentreprenör. Skatteverket är väldigt tydliga med att du som upphandlande myndighet ska ta ansvar för att skatter och sociala avgifter betalas i varje led. LOU ger dig också förmånen att kunna godkänna alla nya underentreprenörer. Kom ihåg att oseriösa företag sällan är bra arbetsgivare.
• Ta täten, var bättre än alla andra. Svenska myndigheter är generellt dåliga på att ställa sociala krav vid upp- handlingar. Var en modig upphandlare och stå upp för att de som ska utföra arbetet har bra arbetsförhållanden och en god arbetsmiljö.
År 2013 genomfördes upphandlingar för över 600 miljarder i Sverige.
Ett krav formulerat just så är förenligt med upphandlings- reglerna och säkrar de anställdas rättigheter. Det är bara när företag utför arbete med utstationerad arbetskraft som det finns begränsningar.
Idag förekommer upphandling då företag med enbart visstidsanställd personal, subventionerad från arbetsför- medlingen, gynnas. När du formulerar dina krav i upphand- ling bör du se till att företag med fast anställd personal kan konkurrera på lika villkor.
ART. NR: 978 91 7479 368 0 • EXAKTA PRINT AB PRODUKTION KOMMUNAL 2015 • HEMMA.COM
FOTO: FREDRIK SANDIN CARLSON, FREDRIK SCHLYTER, JAN BENGTSSON & DAN LEPP
: 978 91 7479 368 0 PRODUKTION KOMMUNAL 2015.
