Motioner och utlåtanden

(1)

Motioner och utlåtanden

Kongress

2016

(2)

A – Stadgefrågor

Avgiftsbefrielse

A:1 Avgiftsbefrielse

Enskild medlem, sektion Bollnäs, Kommunal Mitt

När våra medlemmar gör militärtjänst eller volontärarbete utomlands får de betala full medlemsavgift fast de inte har någon inkomst.

Sjukskrivna och föräldralediga medlemmar behöver bara betala lägsta nivån fast de har inkomst, medan till exempel volontärarbetare gör sitt arbete oavlönat.

Jag/Vi yrkar

att medlemmar som gör militärtjänst eller volontärarbete blir avgiftsbefriade under tiden.

Motionen bifalles av sektionen Motionen avslås av avdelningen

Utlåtande över motion A:1

I motion A:1 yrkas att medlemmar som gör militärtjänst eller volontärarbete blir avgiftsbefriade under tiden.

Förbundsstyrelsen anser att avgiftsbefrielse endast bör ges när det kan motiveras av särskilda skäl, och att avgiftsbefrielse bör användas restriktivt. Undantag från denna linje anses inte vara motiverat i samband med militärtjänst eftersom man vid tjänstgöring hos försvarsmakten får ersättning från försvarsmakten. Undantag anses inte heller motiverat i samband med volontärarbete eftersom de medlemmar som utför volontärarbete placeras i lägsta avgiftsklass.

Medlemmar som på grund av dubbelt medborgarskap gör militärtjänst utanför Sverige kan ansöka om avgiftsbefrielse.

Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen kongressen besluta

att avslå motion A:1.

(3)

A – Stadgefrågor

Beräkning av medlemsavgift

A:2 Förändring av medlemsavgift

Enskild medlem, sektion Vännäs, Kommunal Västerbotten I dag räknas vår medlemsavgift ut efter vår årslön, i vilken även eventuell OB-ersättning är inräknad. Detta medför att personer som jobbar mycket obekväm arbetstid får betala en högre medlemsavgift än de som jobbar mindre OB-tid. Detta trots att den som jobbar mindre (OB-tid) kan ha en högre grundlön. Det ska inte kosta medlemmen mer i medlemsavgift att jobba mycket obekväm arbetstid.

Jag/Vi yrkar

att Kommunals medlemsavgift endast ska räknas ut utifrån grundlön.

A:3 Fackföreningsavgiften

Enskild medlem, sektion Landstinget Östergötland, Kommunal Öst Jag anser att fackföreningsavgiften är för hög. Vi har på grund av det svårt att värva nya medlemmar, och många av de befintliga

medlemmarna lämnar Kommunalarbetareförbundet.

Förslaget är att införa ett fast maxbelopp för fackföreningsavgiften och att avgiften räknas på grundlönen. OB-ersättningen kan vi väl ändå få behålla då vi får jobba på obekväm arbetstid.

Jag/Vi yrkar

att det införs ett rimligt maxbelopp för fackföreningsavgiften och att medlemsavgiften räknas på grundlönen.

Motionen avslås av sektionen Motionen avslås av avdelningen

medlemmarna lämnar Kommunalarbetareförbundet. Förslaget är att införa ett fast maxbelopp för fackföreningsavgiften.

(4)

Jag/Vi yrkar

att det införs ett rimligt maxbelopp för fackföreningsavgiften och att avgiften räknas på grundlönen.

medlemmarna lämnar Kommunalarbetareförbundet. Förslaget är att införa ett fast maxbelopp för fackföreningsavgiften.

Jag/Vi yrkar

att det införs ett rimligt maxbelopp för fackföreningsavgiften.

A:6 Medlemsavgift till Kommunal

Enskild medlem, sektion SU Sahlgrenska, Kommunal Väst

Medlemsavgiften i Kommunal ska "nå ända upp till himmelen". Vi tycker att det är viktigt att vara solidarisk och betala efter bärkraft.

Jag/Vi yrkar

att det inte ska finnas något tak på medlemsavgiften.

Motionen bifalles av sektionen Motionen bifalles av avdelningen

A:7 Medlemsavgift

Enskild medlem, sektion Kungälv, Kommunal Väst

Avgiften blir för hög om man arbetar mycket ena året och går ner mycket i inkomst året efter. Orsak till utträde ur förbundet blir att det är för dyrt. Avgiften borde kunna revideras i efterhand.

Jag/Vi yrkar

att medlemsavgiften borde kunna sänkas i efterhand om lönen sjunker radikalt.

(5)

A:8 Medlemsavgift

Enskild medlem, sektion SU Östra, Kommunal Väst

Medlemsavgiften bör sänkas. Detta för att kunna värva nya medlemmar men också ett incitament för att behålla medlemmar!

Jag/Vi yrkar

att Kommunal sänker medlemsavgiften.

Motionen avslås av sektionen Motionen bifalles av avdelningen

A:9 Medlemsavgiften

Sektion, sektion SU Östra, Kommunal Väst

Det ska inte "straffa sig" när man arbetar extra. Medlemsavgiften ska endast tas på procentsatsen på grundlönen, inte på övertid och retroaktiv lön.

Jag/Vi yrkar

att förbundet verkar för att medlemsavgiften endast tas på procentsatsen på grundlönen.

A:10 Fackavgift

Enskild medlem, sektion Vilhelmina, Kommunal Västerbotten

I dagsläget beräknas fackavgift på totala lönen med reseersättning, OB samt övertid. Jag tycker att detta är orättvist. I stället vore det mer rättvist att beräkna avgiften på grundlönen.

Jag/Vi yrkar

att Kommunals medlemsavgift beräknas på grundlönen.

Utlåtande över motionerna A:2-A:10

I motionerna A:3 första att-satsen, A:4 första att-satsen och A:5 yrkas att det införs ett rimligt maxbelopp på fackföreningsavgiften. I motionerna A:2, A:3 andra att-satsen, A:4 andra att satsen och A:10 yrkas att medlemsavgiften endast ska räknas utifrån grundlön

I motion A:7 yrkas att medlemsavgiften borde kunna sänkas i efterhand om lönen sjunker radikalt I motion A:6 yrkas att det inte ska finnas något tak på medlemsavgiften. I motion A:9 yrkas att medlemsavgiften endast tas på procentsats på grundlönen. I motion A:8 yrkas att

(6)

Nuvarande avgiftssystem har funnits sedan den 1 mars 2014 efter att avgiftskommitténs förslag antogs på kongressen 2013. Ledstjärnor i avgiftskommitténs arbete med att se över vårt dåvarande avgiftssystem var att systemet ska vara lätt att förstå, lätt att administrera, oberoende av betalningssätt, trygga våra intäkter och upplevas som rättvist.

Det avgiftssystem som antogs och som nu har varit i bruk i ca två år består av sex avgiftsklasser. För de tre lägre avgiftsklasserna sänktes avgiften jämfört med det dåvarande genomsnittliga avgifterna. För de tre högre avgiftsklasserna blev det en mindre höjning av avgiften jämfört med det dåvarande genomsnittliga avgifterna. 51 procent av medlemmarna fick, med det nya förslaget, en sänkt medlemsavgift.

Det nya avgiftssystemet innebär ett golv och ett tak samt att avgiften är enhetlig för alla avdelningar och är lättare att förklara för våra

medlemmar. Indelningen i avgiftsklasser, med golv och tak, gör att man kan planera sina utgifter på ett bättre sätt än tidigare då det är samma avgift varje månad som ska betalas. Det är också lättare att anpassa de tekniska och administrativa rutiner till fasta belopp, och det innebär att i dagsläget är en återgång till tak eller procentberäkning på bruttolön alternativt grundlön inte aktuellt.

Avgiftsklassernas storlek baseras på de kostnader förbundet har för försäkringar, administrativ verksamhet och facklig verksamhet. Varje klass består av tre delar – försäkringar, förbundsdel och avdelningsdel.

Till det tillkommer i förekommande fall en avgift för a-kassan Kongressen/förbundsmötet ska årligen ta ställning till avdelningsdel samt förbundsdel. Förbundsstyrelsen ska årligen fastställa premierna för medlemsförsäkringarna samt indexeringen av avgiftsklasserna.

Vilken avgiftsklass en medlem hamnar i är beroende av vilken genomsnittlig bruttoinkomst medlemmen hade föregående år. OB-, jour- och beredskapstillägg ingår i många medlemmars grundlön och är därmed svåra att exkludera. För att beräkningsgrunden för

medlemsavgiften ska upplevas rättvis, har beslut fattats att OB-, jour- och beredskapstillägg ska ligga till grund för beräkningen för alla medlemmar.

Administrativa rutiner gör gällande att den som får en väsentlig permanent förändring kan få sin avgiftsklass reducerad under pågående kalenderår. Medlemmen ska i sådana fall höra av sig till medlemscentren för justering.

att anse motion A:7 besvarad samt

att avslå motionerna A:2-A:6 och A:8-A:10.

(7)

A – Stadgefrågor

Förbundets ändamål

A:11 Arbetsplatsnära fackligt arbete

Enskild medlem, sektion Skellefteå, Kommunal Västerbotten Vad är arbetsplatsnära fackligt arbete? Ända sedan begreppet arbetsplatsnära fackligt arbete myntades inom förbundet har det funnits olika syn på vad som menas med just arbetsplatsnära fackligt arbete. Inför verksamhetsplanering 2015 togs det fram ett dokument Arbetsplatsnära fackligt arbete i Kommunal. Dokumentet beskrev målen och metoder med det arbetsplatsnära fackliga arbetet. Trots detta finns det fortfarande olika syn på vad arbetsplatsnära fackligt arbete är.

Vad står då i stadgarna som kan ge den enskilde medlemen och förtroendevalda vägledning i vad Kommunal har för uppgift? Det står att Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsmarknaden och i samhällslivet i övrigt. Jag anser att skrivningen i dag är för luddig i förhållande till begreppet arbetsplatsnära fackligt arbete.

Genom en förändring av ändamålsparagrafen ändras fokus till att det är på arbetsplatsen i första hand som det fackliga arbetet sker.

Jag/Vi yrkar

att första meningen i stadgarna § 2 mom 2 ändras till

"Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, arbetsmarknaden och i samhället i övrigt".

A:12 Kommunals uppgift är feministisk

Enskild medlem, sektion Gullmarsplan, Kommunal Stockholms län Kommunals medlemmar missgynnas av den ojämnställda

arbetsmarknaden. För att vårt arbete ska värderas lika högt som manligt dominerade yrken krävs en feministisk kamp. Kommunal som fackförbund bär lösningarna på många av samhällets problem när det kommer till jämställdhet; den fackliga kampen för bättre arbetsmiljö, för bättre arbetstider, för arbetskläder, för fler kollegor, för jämställda löner är en feministisk kamp för ett jämställt samhälle mellan kvinnor och män.

Kommunal är i dag, i allt utom våra stadgar, ett feministiskt fackförbund. Våra medlemmar drabbas av den rådande könsmaktsordningen och därför måste vi, inför såväl de andra LO-förbunden som i facklig-politisksamverkan, tydliggöra vår uppgift.

(8)

Jag/Vi yrkar

att § 2 mom 2 uppgift ”Kommunal ska också verka för en samhällsutveckling på demokratisk socialistisk grundval innebärande(…) jämställdhet mellan kvinnor och män.” ska ändras till ”Kommunal ska också verka för en

samhällsutveckling på demokratisk socialistisk och feministisk grundval innebärande(…) jämställdhet mellan kvinnor och män.”

I motionerna A:11 och A:12 yrkas att förbundet gör förändringar i ändamålsparagrafen dels genom att tydliggöra att Kommunals uppgift är att tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen, och dels genom att tillföra att Kommunal även ska verka för samhällsutveckling på feministiskt grundval.

Förbundsstyrelsen delar motionärens uppfattning i motion A:11 om att det är på arbetsplatsen som det fackliga arbetet i första hand ska ske, och att det bör tillföras stadgarna. Det arbetsplatsnära fackliga arbetet handlar om att medlemmarnas vardag på jobbet alltid ska stå i centrum för Kommunal. Kommunal ska erbjuda kunskap och verktyg för att medlemmarna ska kunna påverka sin situation på jobbet. Kommunal ska även synliggöra arbetsvillkoren i debatten, värva medlemmar och jobba aktivt med organisering. Arbetsplatsnära fackligt arbete är ett förhållningssätt som ska prägla allt vi gör.

Förbundsstyrelsen anser, precis som motionären anför i motion A:12, att Kommunal driver en feministisk kamp för ett jämställt samhälle.

Kommunal har påvisat att det framför allt är kvinnor i arbetaryrken som har otrygga anställningar, som har låg kontroll över när och hur arbetsuppgifter ska utföras och som har lägst lön. Kommunal driver, förutom rätten till heltid och trygga anställningar, en rad åtgärder för att möjliggöra kvinnors heltidsarbete, till exempel en anpassad barnomsorg som är tillgänglig även på kvällar, nätter och helger.

Tillgången till äldreomsorg måste även säkerställas.

Förbundsstyrelsen anser vidare att en förändring i ändamålsparagrafen behövs och ska vara utformad så att alla medlemma kan känna igen sig.

Det centrala som förenar alla medlemmar är ett demokratiskt,

feministiskt samhälle med rättvisa och jämlika villkor, där alla har rätt till bra och utvecklande arbeten. Vi vet att medlemmarna ser olika på hur detta demokratiska och feministiska samhälle ser ut, men det som förenar alla är att samhället ska bygga på en generell välfärdspolitik, lika för alla.

Förbundsstyrelsen anser därmed att Kommunal ska verka för en samhällsutveckling på feministiskt grundval eftersom det tydligare speglar Kommunals uppgift.

att bifalla motionerna A:11-A:12.

(9)

A – Stadgefrågor

Förrättning av val

A:13 Stadgarna § 23

Enskild medlem, sektion Gotland, Kommunal Öst

För att ge fler medlemmar möjlighet att rösta, ser jag fördelar med att låta medlemmar komma till sektionen veckan innan årsmötet för att få förtidsrösta. Information samt valberedningens förslag kan bifogas kallelsen till årsmötet. I kallelsen informeras det om att det vid årsmötet kan bli en omröstning och att då faller den inkomna förtidsrösten bort. På sektionen bör det också finnas kortare

information om de som är valbara för de olika uppdragen som man kan rösta på.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal ändrar stadgarna så att medlemmarna har möjlighet att förtidsrösta på sektionen gällande uppdrag i styrelsen.

A:14 Förtidsröstning på årsmöte

Enskild medlem, sektion Trollhättan, Kommunal Vänerväst

Då många av Kommunals medlemmar arbetar obekväma arbetstider eller av annan orsak inte har möjlighet att gå på årsmötet, bör det finnas andra sätt att rösta på och därmed kunna göra sig hörda och kunna vara med att påverka.

Därför tycker jag att det borde vara möjligt att få förtidsrösta, antingen på Kommunals expedition, ge fullmakt till annan medlem eller via brev/mejl. Inför vårt förra årsmöte försökte jag att få möjlighet till detta, men nekades till detta då det inte står i stadgarna. Jag anser därför att ett tillägg om detta borde införas i stadgarna, och att de lokala klubbarna/sektionerna ger möjlighet till alla sina medlemmar att få rösta.

Jag/Vi yrkar

att möjlighet till förtidsröstning införs i stadgarna och att de lokala klubbarna/sektionerna gör det möjligt.

(10)

I motion A:13 och A:14 första att-satsen yrkas att stadgarna ska ändras så att medlemmarna har möjlighet att förtidsrösta på sektionen, gällande uppdrag i styrelsen. I motion A:14 andra att-satsen yrkas att de lokala klubbarana/sektionerna gör det möjligt.

Förbundsstyrelsen har förståelse för motionärens tanke att fler ska få möjlighet att rösta på de uppdrag som ska leda sektionens arbete.

Det finns redan i dag en möjlighet i stadgarna att göra detta, så kallad allmän omröstning. Det innebär att man kan förlägga röstningen över flera dagar i en valurna på en bestämd plats eller på flera bestämda platser. Det kräver dock stora resurser och är inte ett heltäckande koncept, om inte majoritet i valen uppnås. Då innebär det att

röstningen av de poster som inte uppnått majoritet sker på årsmötet i sedvanlig ordning.

Förbundsstyrelsen anser inte att röstningsförfarandet rent praktiskt går att förenkla ytterligare, utan att äventyra den demokratiska processen.

För att säkerställa denna måste de röstberättigande vara närvarande på mötet.

Förbundsstyrelsen anser däremot att fler sektioner kan använda sig av allmän omröstning, och att sektionerna ska fortsätta arbeta med att så många medlemmar som möjligt kommer till sektionens årsmöte.

att anse motionerna A:13-A:14 besvarade.

(11)

A – Stadgefrågor

Gratis medlemskap

A:15 Fritt medlemskap

Sektion, sektion Mora Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen För några år sedan togs tre månaders fritt medlemskap bort för medlemmar under 26 år. Vi vill att det införs igen, det kan vara ett sätt att lättare värva unga till Kommunal.

Jag/Vi yrkar

att tre månaders fritt medlemskap införs för alla under 26 år som skriver in sig i förbundet.

A:16 Medlemsvärvning

Enskild medlem, sektion Västerås Hälso Sjukvård, Kommunal Bergslagen

Medlemskapet ska vara fritt de tre första månaderna.

Jag/Vi yrkar

att medlemskapet ska vara fritt de tre första månaderna.

A:17 Gratis medlemskap i tre månader för de som är under 26 år Enskild medlem, sektion Leksand, Kommunal Bergslagen

Gratis medlemskap i tre månader för de som är under 26 år.

Jag/Vi yrkar

att gratis medlemskap i tre månader för medlemmar under 26 år införs för att locka flera yngre medlemmar.

(12)

A:18 Tre månader gratis medlemskap till unga upp till 25 år Enskild medlem, sektion Mölndal, Kommunal Väst

Under kongressen 2013 fattades beslut om att ta bort tre månaders gratis medlemskap till nya unga medlemmar upp till 25 år. I januari 2015 är medlemsantalet för unga under 25 år 7 procent. Att erbjuda tre månaders gratis medlemskap till unga är ett sätt att fånga

ungdomarnas uppmärksamhet i det fackliga arbetet samt en möjlighet för att öka medlemsantalet bland unga.

Jag/Vi yrkar

att alla nya unga medlemmar ska få tre månaders gratis medlemskap.

A:19 Gratis medlemsavgift för ungdomar de tre första månaderna Sektion, sektion Köping, Kommunal Bergslagen

Gratis avgift för ungdomar de tre första månaderna.

Jag/Vi yrkar

att ungdomar upp till 25 år ska få möjlighet till gratis medlemskap de tre första månaderna.

I motion A:15 yrkas att tre månaders fritt medlemskap införs för alla under 26 år som skriver in sig i förbundet. I motion A:16 yrkas att medlemskapet ska vara fritt de tre första månaderna. I motion A:17 yrkas att gratis medlemskap i tre månader för medlemmar under 26 år införs för att locka flera yngre medlemmar. I motion A:18 yrkas att alla nya unga medlemmar ska få tre månaders gratis medlemskap. I motion A:19 yrkas att ungdomar upp till 25 år ska få möjlighet till gratis medlemskap de tre första månaderna.

Motionärerna yrkar på fritt medlemskap de tre första månaderna för olika medlemsgrupper samt för alla. Förbundsstyrelsen anser att medlemsavgiften i sin konstruktion så långt som möjligt ska tillämpas lika för alla medlemmar. Undantag från denna princip bör endast göras då det kan motiveras av särskilda skäl och bör användas restriktivt för att inte urholka trovärdigheten och solidariteten i avgiftssystemet. År 2007 infördes två avgiftsfria månader för nya medlemmar under 26 år och år 2013 togs det bort. En viss effekt fanns då det var nytt, men visade sig långsiktigt inte ha någon mätbar, positiv effekt.

Förbundsstyrelsen anser därför att stadigvarande erbjudande om gratismånader tenderar att tappa sin effekt och är alldeles för kostsamma. Förbundsstyrelsen tror mer på att använda avgiftsfria månader i form av tidsbegränsade kampanjer som riktas till speciellt utvalda målgrupper där extra insatser kan vara nödvändiga.

(13)

Ett gratis medlemskap under tre månader är ett kraftfullt sätt att sänka trösklarna till medlemsinträdet. Erbjuds detta i ett skede där det både finns starka incitament för att bli medlem, och då Kommunal dessutom driver frågor för den utvalda målgruppen som också kommuniceras effektivt, kan detta ge stor utväxling. Konkreta planer för sådana kampanjer finns under 2016.

att avslå motionerna A:15-A:19.

(14)

A – Stadgefrågor

Karenstid för rättshjälp

A:20 Karens för nya medlemmar

Enskild medlem, sektion Kristianstad/NÖ/sjukvård & service, Kommunal Skåne

Jag tycker att man ska ha varit inskriven som medlem i minst en månad innan Kommunal hjälper medlemmen med ett ärende. Detta för att det finns personer som skriver in sig när problemet har uppstått, vi hjälper medlemmen med ärendet gentemot arbetsgivare, och sedan betalar inte medlemmen in någon medlemsavgift. Detta är som att ta en försäkring när det redan brinner i huset.

Jag/Vi yrkar

att nya medlemmar ska ha minst en månads karens i medlemskapet.

A:21 Inträdeskrav i Kommunal

Enskild medlem, sektion Luleå, Kommunal Norrbotten Vilken väg ska Kommunal välja, att vara solidarisk eller

individualistisk? Du kan i dag skriva in dig och få hjälp direkt av Kommunal om du får problem, vilket är beundransvärt så givmilda Kommunal är.

Men jag ser mitt Kommunal som en försäkran för att slippa något, likt en försäkring jag tecknar, för om utifall något händer så kan

försäkringen täcka en del av min förlust. Jag kan dock inte komma i efterhand och teckna min försäkring, utan måste genom åren betala för den. Det är intressant vad ett försäkringsbolag säger om jag ringer och vill försäkra min stulna bil, nedbrunna kåk och så vidare.

Nej, dags för Kommunal att införa ett krav på medlemskap i minst exempelvis en månad innan man kan få hjälp. Detta skulle kanske ge fler medlemmar (högre organisationsgrad) som väljer att stanna kvar och inte gå in och ur Kommunal efter sina behov för att nyttja Kommunals hjälp!

Jag/Vi yrkar

att en karensmånad införs innan hjälp kan fås och att detta även gäller vid strejk.

(15)

A:22 En kalendermånads karens för individärenden vid inträde i Kommunal

Enskild medlem, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne I dag skriver man in sig i Kommunal och blir medlem från och med den första dagen i den kalendermånad man skrivit in sig. Detta förpliktigar organisationen att hjälpa medlemmen med olika ärenden som inträffat innan inskrivningsdatumet. Vi har i ett flertal ärenden sett arbetstagare som skrivit in sig när de varit föremål för arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivaren. I flera fall så har vi haft arbetstagare som när de fått hjälpen av oss sedan lämnat Kommunal. Droppen för oss, och väldigt många av våra medlemmar, blir när individen återigen blir föremål för åtgärd hos arbetsgivaren och ånyo skriver in sig. Detta har lett till att sektionen blir nerringd av arga medlemmar som menar att det inte längre finns fog för att de behöver vara med och betala sina avgifter.

Det räcker att de skriver in sig igen när de får problem. Detta sprider sig och är oerhört svårt att försvara.

Jag/Vi yrkar

att vid inträde i Kommunal är första kalendermånaden karens för individärenden som inträffat innan inskrivningsdatumet.

A:23 Karens för hantering av medlemsärende vid inträde i förbundet

Sektion, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne

I dag skriver man in sig i Kommunal och blir medlem från den första i den kalendermånad man skriver in sig. Detta görs utan någon egentlig prövning i ärendet. Med den skrivningen måste organisationen hjälpa medlemmen med ärende som inträffat innan ansökningsdatumet, och som kan vara när som helst i månaden. Vi har i ett flertal ärenden sett arbetstagare som skriver in sig när de blir föremål för arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivaren, och som sedan sektionen varit tvungna att driva. Det finns fall där arbetstagare har fått hjälp av oss och sedan lämnat Kommunal.

Droppen för oss, och väldigt många av våra medlemmar, blir när en av dessa individer återigen blir föremål för åtgärd från arbetsgivaren och då ånyo skriver in sig och får hjälp av oss. Detta har spridit sig på både arbetsplatsen och i kommunen, och sektionen har blivit nerringd av arga medlemmar som vill lämna Kommunal. De anser att det inte längre finns skäl att betala avgift till oss, och att det räcker att skriva in sig igen när något händer och få hjälp.

Jag/Vi yrkar

att vid inträdesansökan i Kommunal och medlemskapets första kalendermånad, kan Kommunal pröva om de ska driva

individärende som inträffat vid eller innan inträdesansökans datum.

(16)

A:24 Karens för medlemsärende vid inträde i förbundet Sektion, sektion Kävlinge/Staffanstorp, Kommunal Skåne

I dag skriver man in sig i Kommunal och blir medlem från och med den första dagen i den kalendermånad man skrivit in sig. Detta görs utan någon egentlig prövning i ärendet. Med den skrivningen måste organisationen hjälpa medlemmen med olika ärenden som inträffat innan ansökningsdatumet, som kan vara i mitten eller slutet av en månad. Vi har i ett flertal ärenden sett arbetstagare som skrivit in sig när de varit föremål för arbetsrättsliga åtgärder från arbetsgivaren. Det finns fall där arbetstagare har fått hjälp av oss och sedan lämnat Kommunal.

Droppen för oss, och väldigt många av våra medlemmar, blir när individen återigen blir föremål för åtgärd hos arbetsgivaren och ånyo skriver in sig och får hjälp. Detta har lett till att sektionen blir nerringd av arga medlemmar som menar att det inte längre finns fog för att de ska behöva vara med och betala sina avgifter. Det räcker att de skriver in sig igen när de får problem. Detta sprider sig och är oerhört svårt att försvara. Vi har medlemmar som lämnat Kommunal på grund av detta.

Jag/Vi yrkar

att vid inträdesansökan i Kommunal och medlemskapets första kalendermånad, kan Kommunal pröva om de ska driva

individärende som inträffat vid eller innan inträdesansökans datum.

A:25 Hantering av ärenden som inträffat innan medlemskap Enskild medlem, sektion Malmö/Fritid, service & teknik, Kommunal Skåne

Enligt våra rekryterare får de ofta frågan eller påståendet: Varför ska vi vara medlemmar i Kommunal, vi får ju allt ändå? Om vi behöver mer hjälp är det bara att skriva in sig. Varför betala medlemsavgift hela tiden? Ni andra är ju dumma som gör det, det behövs inte.

Det är detta som sprids av potentiella medlemmar. Eftersom det är på detta viset kan vi aldrig uppfattas som professionella. Detta är ju ett av Kommunals mål. Att vara så desperata att få fler medlemmar är inte heller professionellt. Var är vår stolthet? Vi kan likna detta vid att köra bil utan försäkring. När man har krockat, så tecknar man försäkring och begär ersättning.

Menar vi allvar med vårt mål att uppfattas som professionell

organisation, så kan vi inte godkänna att hantera ärenden som uppstått innan man är medlem i Kommunal.

(17)

Jag/Vi yrkar

att Kommunal enbart hanterar ärenden som uppstått efter att man tecknat medlemskap och blivit godkänd som medlem.

A:26 Spärrtid för medlemskap

Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst

I dag upplever jag att fler och fler börjar använda facket som en tjänst eller försäkring. De bara går in i när det blir problem. Så fort

Kommunal löst problemet, så går det ur igen för att spara pengar tills nästa gång det blir problem. Detta är väldigt frustrerande för de

medlemmar som troget betalar sin medlemsavgift, både i motgång och i medgång.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför spärrtid på tre månader för medlemskap för medlemmar som väljer att gå ur och in i facket vid flera tillfällen efter behov.

A:27 Karenstid medlemskap

Enskild medlem, sektion Ale, Kommunal Väst

Det finns individer som aktivt väljer att inte tillhöra Kommunal tills dess de hamnar i svårigheter och behöver hjälp. Då blir de medlemmar och får hjälp direkt för att sedan, ibland till och med dagen efter, begära utträde igen. Detta trots "uppsägningstiden" på tre månader.

Som medlem och som fackligt förtroendevald finner jag en enorm frustration över detta. Personligen tycker jag att det är lite av ett hån mot de som valt att tillhöra Kommunal även om de själva inte behöver hjälp, de som är medlemmar av solidaritet till sina kamrater.

Jag tror därför att införandet av en karenstid mellan inträde i Kommunal och berättigande till hjälp kan få många av dessa

"hoppjerkor" att förstå att Kommunal inte är en "tjänst" eller en slags försäkring som kan användas när helst det behagar dem själva.

Det kan hjälpa dem att förstå att Kommunal är en sammanslutning av arbetstagare som i solidaritet med varandra vill stå starka mot

arbetsgivaren i såväl med- som motgång.

(18)

Jag/Vi yrkar

att kongressen beslutar att införa en karenstid för medlemskap i Kommunal.

A:28 Solidariska tanken med medlemskap

Enskild medlem, sektion Majorna, Linné, Kommunal Väst

I dag kan oorganiserade skriva in sig som medlem i Kommunal och få hjälp samma dag, även med sådant som hänt långt innan de skrev in sig som medlem. Varje dag skriver Kommunal Direkt in nya medlemmar via webben när de ringer dit för att få hjälp. Vissa av dessa kanske har varit yrkesverksamma inom Kommunals avtalsområde i många år men valt att stå utanför. När något händer som gör att de behöver hjälp, kan de helt utan kvalifikationstid skriva in sig enbart för att skaffa sig det skydd/stöd som berättigar en medlem i Kommunal. Därefter väljer flera att gå ur.

När detta sker bryts den solidariska tanken med att vi är många medlemmar som blir starka tillsammans. Alla andra medlemmar skriver in sig solidariskt när de anställs eller strax efter, och är sedan medlemmar under sitt yrkesverksamma liv, oavsett om de behöver hjälp och stöd eller inte, just utifrån den solidariska tanken att vi ska vara många och starka tillsammans.

Nu har flera medlemmar reagerat och tröttnat på denna osolidariska möjlighet och funderar på att lämna Kommunal för att göra likadant.

Med anledning av detta föreslår jag att det införs någon typ av kvalifikationsklausul i stadgarna. Detta innebär att man inte kan få hjälp av Kommunal med något som hänt innan det att man blir registrerad som medlem.

Solidaritet med de som är solidariska medlemmar eller solidaritet med de som väljer att osolidariskt utnyttjar systemet?

Jag/Vi yrkar

att en kvalifikationsklausul skrivs in i stadgarna § 4.

A:29 Karens

Sektion, sektion SLSO Sjukvård Norr, Kommunal Stockholms län Vi har på sektionen erfarit att man går med i Kommunal när man riskerar disciplinära åtgärder från arbetsgivaren, och att man då är väl medveten om att den möjligheten finns. Jag kan ha förståelse för att man som ung och oerfaren först förstår medlemskapets värde när man själv riskerar sin anställning. Men när man har jobbat ett antal år och medvetet ställer sig utanför Kommunal, då är det väl motiverat med en karenstid för att Kommunal ska biträda i problem med arbetsgivaren?

Själva fenomenet med att gå med i Kommunal när man själv har fått problem, riskerar att urholka föreningen och skapar frågor om meningen med att vara långsiktig medlem i Kommunal på arbetsplatserna.

Jag/Vi yrkar

att Kommunal inför en karenstid för att bli företrädd av Kommunal efter ingått medlemskap på tre månader för medlemmar över 25 år eller efter två års anställning.

I motion A:21 yrkas att en karensmånad införs och att det även gäller vid strejk. I motionerna A:20, A:22-A:24, och A:27 yrkas en månads karens i medlemskapet. I motion A:25 yrkas att Kommunal enbart hanterar ärenden som uppstått efter att man tecknat medlemskap och blivit godkänd som medlem. I motion A:26 yrkas att Kommunal inför spärrtid på tre månader för medlemskap för medlemmar som väljer att gå ur och in i facket vid flera tillfällen efter behov, och i motion A:29 yrkas att Kommunal inför en karenstid för att bli företrädd av Kommunal efter ingått medlemskap på tre månader för medlemmar över 25 år eller efter två års anställning. I motion A:28 yrkas att en kvalifikationsklausul skrivs in i stadgarna § 4.

Gemensamt för motionärerna är att de på olika sätt föreslår en form av karenstid för medlemskapet, så att nyblivna medlemmar inte ska få hjälp med händelser som inträffat före inträdet i Kommunal.

Under år 2015 valde drygt 50 000 personer att gå med i Kommunal. Vi vet inte hur många av dessa som har valt att bli medlemmar för att få hjälp med något som inträffat innan de blev medlemmar, och som efter att ha fått hjälp med sitt ärende valt att avsluta sitt medlemskap.

Förbundsstyrelsens uppfattning är att detta osolidariska beteende ändå tillhör ovanligheterna.

Förbundsstyrelsen anser inte att det skulle stärka Kommunal att utforma stadgarna utifrån ett fåtal medlemmars osolidariska agerande.

Tvärtom behöver inte varje enskild person beviljas medlemskap. Det kan prövas utifrån olika omständigheter och från fall till fall.

En karenstid kan få allvarliga konsekvenser för enskilda medlemmar.

Det kan hända att medlemmar som verkligen förtjänar hjälp råkar ut för en händelse som kräver omedelbar handling av Kommunal under karenstiden. Ett exempel på detta är om en medlem blir uppsagd från sitt arbete utan saklig grund under sina första medlemsmånader.

Karensen skulle i så fall medföra att Kommunal inte skulle kunna bistå medlemmen. Det gör det svårare att förklara medlemskapets värde, människors lika värde och själva grundidén med fackligt arbete för den medlemmen. Det kan också leda till en oförståelse för varför hen ska vara medlem i Kommunal.

Medlemsrekrytering inför en strejk är ett mycket viktigt vapen. Det handlar ytterst om att kunna påvisa styrka och det gör vi genom att ha många medlemmar. Dessutom finns inget mönster på att de

medlemmar som skrivs in inför en strejk begär utträde efter konflikten.

Tvärtom tenderar medlemmarna stanna kvar även efter konflikten.

(19)