• No results found

Tobak och alkohol på agendan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Tobak och alkohol på agendan"

Copied!
90
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Hälsosamma levnadsvanor

Tobak och alkohol på agendan

Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg

(2)

Vad vet ni redan om tobak?

(3)

Hur många dör varje år i Sverige av sin rökning?

Rökning orsakar omkring

12 000 dödsfall per år i Sverige

(4)

Hur många blir sjuka varje år för att de röker?

100 000 personer insjuknar i rökrelaterade

sjukdomar varje år

(5)

Hur mycket kortare blir livet av att röka?

Rökning förkortar livet

med 10 år i snitt

(6)

Minst ett 50-tal sjukdomar har direkt samband med rökning:

• Hjärt-kärlsjukdomar

• Lungsjukdomar

• Cancer

• Psykisk ohälsa

• m.m.

Rökning ökar risken för och förvärrar kronisk smärta, Artros, MS, Diabetes, operationskomplikationer, benskörhet,

tandlossning, minskad fertilitet, impotens osv...

(7)

Vad är det som gör tobak så skadligt?

(8)

Det är tufft att sluta röka

(9)

Hjärt- och kärl sjukdomar

• Risken för hjärt- och kärlsjukdom är minst två till tre gånger större för rökare

• 13500 personer får hjärtinfarkt och stroke på grund av rökning varje år

• 3500 personer avlider på grund av

rökningsrelaterade hjärt- och kärlsjukdomar.

(10)

Cancer

• Ett 70-tal cancerframkallande ämnen

• Polycykliska aromatiska kolväten, N-

nitrosaminer, aromatiska aminer, aldehyder, lättflyktiga organiska kolväten och metaller

• Rökningen försvagar kroppens immunsystem

• Runt 15 cancerformer har en tydlig koppling till rökning

(11)

Lungsjukdomar

(12)

Kopplingar till diabetes

• Rökning ökar risken för död och hjärt-och kärl sjukdomar hos diabetiker med typ 2 diabetes med ytterligare 50%.

• Rökning ökar risken för diabetesspecifika komplikationer som njursvikt, synskador och nervskador. Risken för

svårläkta sår och amputation är extra stor.

• Rökning ger ca 15% lägre känslighet för insulin.

(13)

• MS

• Rygg och nackproblem

• Benskörhet (osteoporos)

• Alzheimers och demenssjukdomar

• Infertilitet och impotens

• Ledgångsreumatism

• M.m.

Rökning ger ökad risk för

(14)

• Det finns ingen söker nivå av rökning

• Skador från tobaksrök uppstår direkt

• Att röka mycket och länge ökar hälsorisken

• Cigaretter är designade för att ge ett beroende

• Det finns inga ofarliga cigaretter

(15)

Länk till rapporten

(16)

Hur stor skillnad gör det att andas in någon annans rök?

Passiv rökning, dvs att vistas i någon annans rök medför

risker som är uppemot

80% av rökarens

(17)

Rök i barnens miljö:

• Ökar risken för plötslig spädbarnsdöd

• Ger fler övre och nedre luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och mer behov av sjukvård

• Dubblerar risken att få meningokockinfektion

• Ökar risken för överkänslighet för allergener i inomhusluften och i maten

• Ökar risken för atopiskt eksem hos småbarn

• Koppling med skrikighet och kolik

(18)

Amning och tobak

• Rökning eller snusning är inte ett skäl för att inte amma.

• Barn som ammas av rökande eller snusande mammor får nikotin och andra gifter via bröstmjölken.

• Nyfödda barn till rökande mammor får ett förändrat sömn- och vakenhetsmönster.

(19)

Rökning och graviditet

(20)

Rökning ger ökad risk för

• Minskad fertilitet

• Ektopisk graviditet, dålig fostertillväxt, missbildning (gomspalt), missfall, låg födelsevikt, förtida födsel och dödfödsel

• Plötslig spädbarnsdöd, mindre lungkapacitet, astma samt ökad risk för cancer eller fetma senare i livet

• Diabetes som vuxna

• M.m.

(21)

Föräldrar som förebild

• Barn med föräldrar och syskon som röker har en betydligt större risk att börja röka

• Mammans rökning har störst inverkan

• Både gener och social inlärning

(22)

Snus då??

(23)

Snus

• I Sverige är 11% i åldern 17–84 år dagligsnusare

• Snus orsakar förändringar på munslemhinnan och tandköttet

• Ökad risk för diabetes typ 2 och cancer

• Kanske även hjärt- och kärlsjukdom

• Andra hälsoeffekter är i dagsläget inte så tydligt belagda för snus som för tobak avsedd för rökning

(24)

Snusning under graviditet

(25)

Snusning ökar risken för

• Missfall

• Havandeskapsförgiftning

• Förtida födsel

• Intrauterin fosterdöd

• Missbildning (gomspalt)

• Reducerad födelsevikt

• Störningar i hjärtrytmen och andningsstörningar hos det nyfödda barnet

• m.m.

(26)

Operationskomplikationer

Sårkomplikationer Ökar 115 % Lungkomplikationer Ökar 73 % Generella infektioner Ökar 54 % Intensivvård Ökar 60 %

(27)

Vi har kommit långt!

• År 1963 rökte 50 % av männen i Sverige

• År 1980 rökte 30 % av kvinnorna i Sverige

• Vi rökte inomhus, på jobbet, på krogen, på sjukhuset

• Idag röker mindre än 10 % av de vuxna svenskarna

• Vi förväntar oss rökfria miljöer inomhus och även allt oftare utomhus

(28)

År

Andel % dagligrökande kvinnor

Andel % dagligrökande män

Andel % dagligrökande totalt

2018 7 7 7

2016 10 8 9

2015 11 9 10

2014 11 9 10

2013 11 11 11

2012 12 10 11

2011 12 10 11

2010 13 12 13

2009 13 12 12

2008 14 11 13

2007 16 12 14

2006 15 13 14

2005 17 13 15

2004 19 14 16

Utvecklingen går åt rätt håll!

Källa: Nationella folkhälsoenkäten, SCB och Folkhälsomyndigheten

(29)

16-29 år?

33-44 år?

45-64 år?

65-84 år?

0 2 4 6 8 10 12

Dagligrökare %

Ålder

(30)

Hög?

Mellan?

Låg?

Totalt?

0 2 4 6 8 10 12

Dagligrökare %

utbildningsnivå

(31)

Begränsa tillgängligheten –mest effektivt!

• upprätthålla åldersgränser,

• införa rökfria zoner,

• prisökningar,

• förbud mot reklam,

• rökfri tid som till exempel rökfri arbetstid,

• begränsa antalet försäljningsställen.

Här har andra aktörer viktiga roller…

(32)

Vi kan rädda liv

Förebygga kroniska sjukdomar

Främja jämlik hälsa Minska operations-

komplikationer

Vi kan öka välbefinnandet

Starkare, friskare,

vitalare Bättre psykisk hälsa Bättre sömn

Hälso- och sjukvårdens roll

(33)

Vår roll i Hälso- och sjukvården

• Uppmärksamma

• Erbjuda stöd

• Tobaksavvänjning

(34)

Vem kan bättre än ni förmedla hur rökning och riskbruk av alkohol

påverkar personers hälsa?

(35)

Var medveten om komplexiteten i beroendet och hur svårt det faktiskt kan vara.

Se till att det finns adekvat stöd.

(36)

Prevention och behandling vid

ohälsosamma levnadsvanor

(37)

Enkla råd om tobak

Tid: max 5 min

1. Fråga om tobaksvanor

2. Rekommendera tobaksstopp med hänvisning till hälsa

3. Undersök motivation 4. Hänvisa till hjälp 5. Följ upp

http://www.socialstyrelsen.se/publikati oner2013/enklaradomattslutamedtobak

(38)

Enkelt råd om tobak

(39)

Vad händer när man slutar?

• Konditionen ökar med 10 % bara genom att man slutar.

• Puls och blodtryck normaliseras på 20 minuter.

• Kolmonoxidnivån i blodet normaliseras inom 12 timmar.

• Cirkulation, lungfunktion och sårläkning förbättras inom två till tre månader.

• Lungornas slemhinnor och flimmerhår repareras inom en till tolv månader.

(40)

• Den som slutar röka före fyrtio har nästan ingen ökad risk att dö i rökningsrelaterade sjukdomar.

• Risken för hjärtinfarkt är efter tre års rökfrihet densamma som för en icke rökare.

• Cancerrisken räknas vara borta efter 20 år.

• Välbefinnandet och livskvaliten ökar för de flesta som slutar röka.

• Rökstopp minskar ångest, depression och stress.

(41)

Vad är dina erfarenheter om att

prata om tobak?

(42)

Kvalificerad rådgivning/

tobaksavvänjning

(43)

http://rokfri.1177.se/

(44)

https://www.umo.se/tobak-alkohol-

droger/rokning/fimpa-med-appen-fimpaaa/

(45)

http://slutarokalinjen.se/

(46)
(47)

Hälsosamma levnadsvanor Alkohol på agendan

Inga-Lisa Apelman, Folkhälsostrateg ANDT

(48)

Hur vanligt är det att ni pratar

alkohol med era patienter?

(49)

Riskbruk av alkohol är vanligt

• 16,4 procent av Sveriges vuxna befolkning

har ett riskbruk av alkohol, 13% av kvinnorna och 20

% utav männen.

• De allra flesta har aldrig sökt vård och har inga

sociala eller psykiska problem och är inte beroende.

• Alkohol har påverkan på hälsan även då det inte finns en beroendeproblematik.

(50)

Vad är riskbruk?

• Vid primär och sekundärt preventivt (förebyggande) arbete med levnadsvanor och vid hälsofrämjande insatser är det riskbruk av alkohol som levnadsvana som man jobbar med.

• Med riskbruk av alkohol menas ett bruk av alkohol med ökad risk för skadliga konsekvenser (fysiska, psykiska eller sociala) på gruppnivå, jämfört med ingen

konsumtion.

(51)

Vad är riskbruk?

1. Riskbruk av alkohol föreligger vid högkonsumtion, det vill säga när:

• En man dricker mer än 14 standardglas per vecka

• En kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka.

2. Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, det vill säga när:

• En man dricker 5 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle

• En kvinna dricker 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle

(52)

3. Riskbruk är också alkoholkonsumtion under vissa yttre

omständigheter och situationer som i trafiken och i arbetslivet.

4. Riskbruk är också alkoholkonsumtion vid individuella

omständigheter som innebär en förhöjd risk som vid graviditet,

ungdom, vissa sjukdomar, viss medicinering, hög känslighet för alkohol och vid ökad benägenhet att få symtom vid alkoholförtäring som

blodtrycksförhöjning, gikt, psoriasis etc.

(53)

Standardglas

Bild : Alkohollinjen

(54)

Vem är patienten?

• Kön?

• Ålder?

• Storlek?

• Dryckesmönster?

• Vad?

• Hur?

• m.m.

(55)

Alkohol påverkar de flesta sjukdomar

• Leversjukdom

• Fetalt alkoholsyndrom

• Osteoporos

• Sömnstörningar

• Infektioner

• Stroke

• Depression/ångest

• Hjärt-kärlsjukdom

• Cancer

• Gikt

• Högt blodtryck

• Smärta

• Psoriasis

• Diabetes

(56)

Leversjukdom

• Hepatit

• Cirros

• Fettlever

• Kvinnor har högre risk

(57)

Graviditet och alkohol

• Nedsatt adaptiv förmåga

• Försämrat omdöme

• Hyperaktivitet

• Svårt att kontrollera aggressivitet

• Nedsatt impulskontroll

• Koncentrationssvårigheter

• Nedsatt kognitiv funktion

• Nedsatta exekutiva funktioner

• Svårt att räkna

• Bristande uthållighet

• Svårigheter att följa instruktioner

• Minnessvårigheter

• Inlärnings-svårigheter

• Uppmärksamhets-svårigheter

• Språkliga svårigheter

(58)

Alkohol som sängfösare?

(59)

Infektioner

(60)

Alkohol kan orsaka cancer

• Alkohol beräknas orsaka 6,5% av all cancer i västvärlden, 10% hos män och 3% hos kvinnor.

• Starkaste sambandet finns mellan alkoholkonsumtion och cancer i munhåla, svalg och struphuvud, matstrupe, lever, tjocktarm och kvinnobröst.

(61)

Ångest, Depression och Stress

(62)

Osteoporos

(63)

Gikt

• Varannan person med giktbesvär har en hög alkoholkonsumtion

• Högkonsumenter av alkohol drabbas även lättare av en akut attack

• Högkonsumtion av alkohol ger en ökad basalmetabolism, ökat cellsönderfall och därmed större nukleotidomsättning

• Öl innehåller puriner och höjer därför urat särskilt mycket

(64)

Hud

(65)

Mage och tarmar

(66)

Bukspottskörtelinflammation

• Alkohol vanligaste orsaken

• Inget tröskelvärde

• Alkohol ökar proteinhalten i pankreasaften

• Alkohol orsakar också spasm i Oddis sfinkter och därmed stas och reflux av digestiva enzym.

.

(67)

Fertilitet

(68)

Diabetes typ två

(69)

Hypertoni

(70)

Hjärt- och kärl sjukdom

Alkoholkonsumtion (glas à 12 g. alkohol)

Relativ riskökning för förmaksflimmer

1-6 glas / vecka 1 %

7-14 glas / vecka 7 %

15-21 glas / vecka 14 %

> 21 glas / vecka 39 %

(71)

Stroke

• De flesta studier visar exponentiellt dos-respons förhållande mellan alkoholmängder och stroke.

• Berusningsdrickande är särskilt riskabelt

(72)

Skador

(73)

Barn

(74)

När ska man särskilt ta upp alkoholbruk?

• Hypertoni

• Diabetes

• Magsäcksproblem

• Sömnbesvär

• Ångest, oro

• Depression

• Ryggbesvär

• Oförklarlig trötthet

• Anemi

• Trombocytopeni

• Olycksbenägehet

• Täta sjukskrivningar

• Diffusa smärttillstånd

• Huvudvärk

• Inför operation

(75)

Bild: Alkohol – en fråga för oss i vården

(76)

Alkohol och tobak

• Nikotin och alkohol har många gemensamma mekanismer

• Alkohol stimulerar dopaminsystemet genom att aktivera nikotinreceptorerna

• Alkoholsuget starkare om man röker och vice versa

(77)

Fysisk aktivitet

En bra komponent för att ändra alkoholvanor

”Ett nytt bättre liv”

Fördelar: bra mot ångest, lindrar depression, förbättrar sömn, hjälper mot sug, stärker självförtroende m.m.

(78)

Vårdprogram…

• Identifiering

• Åtgärd

• Uppföljning

• Dokumentation

(79)

Enkelt råd om alkohol

(80)

Rådgivande samtal om alkohol

(81)

http://alkohollinjen.se

(82)

http://riddargatan1.se/

(83)

http://riddargatan1.se/audit/intr o

(84)

https://www.1177.se/Blekinge/Tema/alkohol/

https://www.1177.se/Blekinge/Tema/Halsa/Halsote ster/Alkoholtest---om-du-ar-kvinna/

(85)

De allra flesta alkoholskador upphör eller

avtar när konsumtionen minskas

(86)

Stötta personer till rök- och alkoholstopp

inför en operation

(87)

Rökstopp

Immunförsvar 2 - 8 veckor Hjärtats pumpförmåga 1 månad Koagulationstid 1 vecka

Låg proteinhalt i sår <2 månader Operativ stressrespons 1 - 7 veckor

Immunkapacitet 2 - 6 veckor Sårläkning 2-4 veckor Lungfunktion 6-8 veckor Alkoholstopp

(88)

Att göra och inte göra – rökfri operation

• Att göra: Använd intensiva 6-8 veckors program med stödmedicinering perioperativt.

• Det medför: - Högsta frekvensen av rökstopp bland patienter som opereras - Halvering av komplikationer postoperativt - Hög andel patienter fortsätter vara rökfria på lång sikt

• Gör inte: Kortare intervention leder inte till säker kirurgisk riskreduktion.

(89)

Att göra och inte göra – alkoholfri operation

• Att göra: Använd intensiva 4-8 veckors program med stödmedicinering preoperativt vid behov

• Det medför: - Högsta frekvens av alkoholstopp bland patienter som opereras - Halvering av komplikationer postoperativt - Alkoholrelaterad försämring av organfunktion minskar inför operationstillfället (immunkapacitet, hjärtats pumpfunktion, blödningstid och kirurgiska stress-respons).

• Gör inte: Använd inte korttidsintervention, då denna inte visat sig vara effektiv

(90)

References

Related documents

Syftet med denna systematiska översiktsartikel var att undersöka om det finns vetenskaplig evidens för att ett ökat frukt- och grönsaksintag, utan samtidigt råd om

Reduktion av riskfaktorer vid 12 månaders behandling med polypills jämfört med placebo hos personer med förhöjd kardiovaskulär risk beräknat med ålder som enda riskfaktor och

Thus, the aim of this prospective epidemiolog- ical study of women in homecare work was to evaluate what signs (posture, total spinal mobility, Beighton score, segmental

Different surface conditions can alter the mechanical behaviour during cyclic loading and influence fatigue life of AISI 304 and AISI 316 stainless steels [2–13].. To counteract

bevisa olika företeelser som skall studeras (Holme &amp; Solvang, 1997, s. Induktion utgår från empiri, där generaliseringar görs om samma observa- tioner återkommer i en mängd

Using this model property in a PPL analysis where the cost of the model is measured in the fit to the fMRI signal, it is possible to differentiate between activity and noise for

Radiovågor är lätta att framställa, kan färdas långa sträckor och tränger lätt genom byggnader… Radiovågor är även rundstrålande, vilket betyder att de färdas i alla

The real- izations of the reflection points in this framework are called measurement generating points ( MGP :s) and their positions on the target are estimated as a means to