3. Sociologins klassiker om religion
På schemat idag:
Föreläsning: sociologins klassiker
Gruppuppgift: närläsning av Woodhead och Zuckerman
Diskussion
Åter igen: under 1800-talet väcktes frågor om västvärldens modernisering, bl.a. framväxt av industrisamhällen,
urbanisering, och förändring i social sammanhållning.
Vad händer med religionen?
Sociologiska svar…
Karl Marx (1818-1883)
Nyheter: materialism, teknikbetoning och klassteori.
Materialistisk och
konfliktorienterad förståelse av samhällelig förändring och religion.
Människan är en i grunden
arbetande/producerande varelse.
Arbetets organisering – relationer mellan produktionskrafter (teknik, verktyg) och
produktionsförhållanden (förhållande mellan
producentgrupper)– formar samhällen.
Förändringar i
produktionskrafterna (som ny teknik) driver fram förändringar i produktionsförhållandena.
Samhällen genomgår olika
stadier: slavsamhälle, feodalism och kapitalism.
Samtidens kapitalistiska stadium kännetecknas av kamp mellan två klasser: borgare som äger produktionskrafterna och
proletärer som säljer sitt arbete i
form av en vara> alienation.
Marx om samhälle och religion
Samhället ses som tredelat:
”basen” styr ”överbyggnaden”.
Religion hör hemma i
”överbyggnaden”
(reduktionism).
I ett kapitalistiskt samhälle alieneras arbetaren> religion fungerar som ett
bedövningsmedel.
Religion blir en biprodukt av ekonomisk kamp.
Religionen kommer att
försvinna…
Émile Durkheim (1858-1917)
Om samhälle och modernitet
Formerna för solidaritet skiljer sig åt mellan förmoderna (”primitiva”) och moderna samhällen:
Samhällsstrukturer: mekanisk vs organisk solidaritet.
Moraliska faktorer (social integrering i praktiker och trossystem) Individualismen utvecklas i ett modernt samhälle och det kollektiva medvetandet försvagas.
Den traditionella religionen försvagas. När detta sker uppstår faror för
individ och samhälle (anomi). Självmordet (1897) bygger bland annat på
statistik.
Durkheim om religion och det heliga
Funktionalism: religion har en socialt integrerande funktion och är en
förutsättning för samhällelig sammanhållning
Durkheim skiljde mellan organiserad religion (kristendom i västvärlden) och det heliga – religion i bredare
bemärkelse.
All religion är baserad på en dikotomi mellan heligt och profant.
A religion is a unified system of beliefs and practices relative to sacred things, that is to say, things set apart and forbidden -- beliefs and practices which unite into one single moral community called a church, all those who
adhere to them (The Elementary Forms of Religion 1912)
Durkheim lade stor vikt vid religionens rituella och emotionella dimensioner.
Deltagande i kollektiva riter skapar starka känslor av identifikation med den egna
gruppen och enar kring ”heliga” värderingar.
Rituella hyllningar till gudar eller makter är samhällets/gruppens tillbedjan av sig själv.
Religionens framtid?
Moderna samhällens specialisering har lett till att traditionell religion inte längre kan fylla sin tidigare funktion.
Durkheim förutspådde kristendomens nedgång…
…och framväxten av en ny
religion vars riter och moral var inriktade mot samhällets mest heliga värderingar:
människan och individen som föremål för kult
en tro och moral grundad på
förnuft och rättvisa
Max Weber (1864-1920)
Weber var mer idealistisk än Marx och Durkheim:
1) Människan söker mening; religion ger svar på existentiella frågor
2) Religion kan framdriva samhällsförändring.
Centrala frågor: modernitet,
rationalisering och differentiering.
Weber utarbetade viktiga typologier (kommande föreläsning )
Om religion och rationalitet Weber såg religiöst handlande som en form av rationellt handlande
(affektuellt, traditionellt, värderationellt och målrationellt).
Religionens ursprung: från försök att på magisk väg kontrollera det
övernaturliga till rationella sätt att
förklara existentiella frågor.
Weber om modernitet och religion
Weber förstod religionens tillbakagång som ett resultat av samhällets differentiering och en parallell förskjutning i rationalitetsformer.
Värderationalitet hade under
förmoderniteten en framskjuten position.
Med det moderna samhällets
differentiering spreds målrationellt handlande till fler sfärer.
Religion trängdes tillbaka till en separat sfär> ökad individuell
valfrihet>religionen blir en privatsak.
Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904-1905)
Protestantisk etik (speciellt kalvinistisk) och teologi spelade en betydelsefull roll för denna differentieringsprocess …
Predestinationsdogmen i folklig tappning banar väg: ekonomisk framgång ett tecken.
En protestantisk (kalvinistisk) etik – arbetet är en plikt och ger inre belöning – och asketiska tendenser leder till att kapital ackumuleras.
Det slösas inte bort utan investeras>
kapitalism
Så småningom uppstår en ny, ekonomisk, logik frikopplad från kristen etik.
Arvet från grundarna – och ifrågasättande
Klassikerna lade grunden för diskussioner och debatter om
modernitet och religiös förändring.
materialism/idealism
deprivation eller meningssökande?
konflikt / koncensus
kan religion försvinna
(sekularisering) eller tar den nya former?
vilket handlingsutrymme har individer i förhållande till sociala, kulturella och ekonomiska
strukturerer (aktör- och strukturperspektiv)
Ifrågasatta perspektiv
universella anspråk
evolutionärt tänkande
materialet som ligger till grund
för slutsatserna
Övningsuppgift: Analysera framväxten av den fiktiva gruppen Aktiv Yoga (AY)
AY startades av arbetskamraterna Per och Marina i samband med att de blev
uppsagda från Volvo lastvagnar i
Trollhättan. I samband med uppsägningen köpte de en villa utanför Vargön där de började samla f.d. kollegor och lokala ungdomar kring sig.
AY fokuserar på gruppmeditation och ledarna menar att de framför budskap från utomjordingar. Målet är att nå upplysning och så småningom återfödas på en ny planet. Deltagarna lever kollektivt, odlar ekologiska grödor, och tillbringar mycket tid tillsammans.
Många i gruppen framhåller att de genom AY fått insikter genom vilka deras liv fått ny mening och betydelse.
Hur kan gruppens framväxt förstås utifrån Marx och Durkheims
(strukturorienterade) teorier, respektive utifrån Webers perspektiv?
Hur skulle de förklara gruppens uppkomst?
Hur skulle de förstå gruppen i relation till samhällets modernisering?
Vilka aspekter från exemplet fokuserar du på om du anlägger de olika
teoretiska perspektiven, och vilka missar du?
Dagens religionssociologer
Återvänder till relationerna mellan modernitet och religiös förändring
-
sekularisering
-
