• No results found

Miljöbokslut 2012 Miljöbokslut 2012

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Miljöbokslut 2012 Miljöbokslut 2012"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KLOKA V AL

ENERGI

HÅLLBAR GR ÖN

Miljöbokslut 2012

Miljöbokslut 2012

(2)

Förord 2 Så gick det 2012 3

Energismart stad 5

1. Effektiv energianvändning 5

2. Grön energi 8

3. Hållbara transportsystem 9

Hållbar grön ö 10

4. Hållbar bebyggelse 10

5. Hållbar kommunal verksamhet 12

6. Rik natur och rent vatten 13

7. Inbjudande park-, natur- och kulturmiljöer 14

Miljökloka val 16

8. Hög miljömedvetenhet 16

9. Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp 19

10. Hållbart resande 21

Bilaga 1: Indikatorer och måltal till miljöprogrammet 25

Innehållsförteckning

(3)

Förord

Lidingö ligger som en grön pärla i inloppet till Stockholm. Vi är en del av en expansiv stor- stadsregion samtidigt som vår ö är unik med de många och stora grönområdena, stränderna och småstadskänslan. Vårt läge ger möjligheter, men ställer också krav. Vi måste helt enkelt växa smart.

I Lidingö stads miljöprogram har vi försökt att sätta fingret på hur vi som kommun kan växa och samtidigt skapa en energismart, hållbar och miljöklok stad i balans med naturen. Arbetet med miljöprogrammet har nu pågått i drygt ett år och jag är imponerad av hur mycket arbete som redan har kommit igång. Som kommun ska vi vara ett föredöme genom att vi skapar för- utsättningar för andra att agera miljöklokt. Staden har under året energieffektiviserat bygg- nader för att minska vår energianvändning, ofta med sänkta kostnader och ökad komfort som effekt. Vi har även förbättrat för cyklister genom nya cykelbanor och cykelställ. Vi har även fått lånecyklar till ön så att vi smidigt kan cykla till Stockholm– eller stockholmarna till oss.

Cykel ska vara ett attraktivt alternativ på Lidingö, både ur hälso- och miljöperspektiv. För att underlätta för Lidingöborna att minska sin miljöpåverkan har stadens insamling av matavfall kommit igång ordentligt. Intresset ökar hela tiden och idag är vi 1717 hushåll som sorterar vårt matavfall och ser till så att bussar kan tankas med biogas istället för med fossilt bränsle.

Vi är i början av vår resa mot ett Lidingö som är energismart, hållbart och miljöklokt. Jag hoppas att ni, medarbetare, Lidingöbor, företag och besökare fortsätter att följa med oss på färden. Genom samverkan kan vi utvecklas på ett smart sätt som både är bra för dagens Li- dingöbor och för kommande generationer.

Paul Lindquist

Kommunstyrelsens ordförande

(4)

Så gick det 2012

Stadens miljöprogram har en central roll när det gäller att nå Lidingö stads strategiska mål om att staden ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt och ge Lidingöborna förutsättningar för kloka miljöval. Programmet antogs av kommunfullmäktige hösten 2011, och följs upp för första gången i år.

Uppföljningen visar att alla förvaltningar arbetar med miljöprogrammet och att arbete pågår för att nå de tre målbilderna för 2020; Energismart stad, hållbar grön ö samt miljökloka val.

Miljöprogrammet består av tio miljömål som ska leda fram till målbilderna. Arbete är påbörjat för att nå alla dessa mål och trenden ser positiv ut. Av 54 aktiviteter som finns i programmet är arbetet påbörjat med 44 aktiviteter, tre är klara och sju är ännu inte påbörjade. Vissa akti- viteter är dock formulerade på ett sätt så att arbetet är kontinuerligt och därför inte har något slutdatum. Vissa åtgärder är inte heller möjliga att genomföra i dagsläget, utan kräver mer tid.

Efter bara ett års arbete med miljöprogrammet är det svårt att se några tydliga trender eller effekter av utfört arbete, även om flera indikatorer pekar åt rätt håll, till exempel vad gäl- ler den ökande andelen miljöbilar i staden. För vissa indikatorer var basåret 2012, och inga jämförelser har då kunnat göras. Andra indikatorer är inte heller möjliga att mäta i dagsläget då åtgärder måste genomföras först. Fokus på miljöarbetet har istället legat på att genomföra aktiviteter och skapa förutsättningar för att nå effekter.

Under 2012 har staden arbetat med att minska sin miljöpåverkan bland annat genom att energieffektivisera stadens byggnader. Belysning, ventilation och uppvärmning har setts över och bytts ut i många fastigheter. Detta har lett till energibesparingar på totalt 6,5 procent sedan 2009. Åtgärderna har gett minskad energianvändning, men många gånger även sänkta driftskostnader och ökad komfort.

Satsningar har även gjorts på cykling. Stadens hälsoarbete går hand i hand med miljöarbetet där cykling är en tydlig gemensam nämnare. Genom att förbättra cykelbanor och cykelställ och ha olika cykelaktiviteter har både Lidingöbor och medarbetare uppmuntrats att cykla mer.

Aktiviteterna har varit uppskattade och kommer att få en fortsättning.

För att underlätta för Lidingöborna att göra kloka miljöval har de som bor och verkar på ön möjlighet att sortera ut sitt matavfall som sedan blir till biogas. Intresset har varit stort och idag är det 1717 hushåll på ön som sorterar sitt avfall. Det är cirka 900 fler än i slutet av 2011.

Fordonsgasen som produceras av matavfallet kan driva en buss drygt 15 varv runt jorden.

Under 2013 kommer energi- och transportfrågor att prioriteras centralt. På energiområ-

det ligger fokus på utbildning och beteende. Att energieffektivisera en fastighet kan till två

tredjedelar göras genom drift och förvaltning, medan en tredjedel av energianvändningen är

beteenderelaterad. Genom utbildning och uppmuntran ska denna del minska. Staden ska även

arbeta fram en resepolicy, ta en bilpool med miljöbilar i bruk, utbilda de som använder bil i

tjänsten i sparsam körning och fortsätta med cykelsatsningarna. Under året kommer även

arbetet med stadens grönplan att fortsätta, skol- och förskolegårdar ska inventeras ur miljö-

synpunkt, prover kommer att tas i förorenade områden och arbete för att få fler verksamheter

att sortera i fler fraktioner kommer att fortsätta.

(5)

Energismart stad

Målbild 2020

Lidingö stad är energismart genom att använda sig av både innovativ teknik och människors för- måga. Våra kommunala verksamheter har maximerat sin energihushållning och använder endast förnybara bränslen. Flera byggnader alstrar mer energi än de förbrukar.

På Lidingö finns goda förutsättningar för smarta energival. Lidingös transportsystem främjar det hållbara resandet. Kollektivtrafiken har utvecklats och Lidingöbanan går via Lidingö centrum.

1 Effektiv energianvändning

Lidingö stad ska effektivisera sin egen energianvändning men också verka för att energianvändningen på Lidingö minskar.

Nuläge 2012:

Alla sätt att producera energi inverkar negativt på miljön, om än i olika utsträckning. Det är därför viktigt att effektivisera energianvändningen och bara använda den energi som verkligen behövs.

Under 2012 har ett antal åtgärder vidtagits för att kunna arbeta strukturerat med Lidingö

stads energiarbete. Bland annat har en energiplan antagits av kommunfullmäktige och ett

webbaserat energiuppföljningssystem installerats. Arbetet med att förbättra stadens ener-

gianvändning har fortsatt med energibesiktningar, ventilationsoptimeringar samt utbyte av

oljepannor och gammal energikrävande armatur. För att minska energianvändning krävs inte

bara investeringar och optimeringar av anläggningar. En stor del av energianvändningen beror

(6)

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Anta en energistrategi för minskade utsläpp av växthusgaser.

Klart. Under hösten 2012 har Lidingö stads energiplan antagits av kommunfullmäktige. Staden har även tagit fram en energistrategi som innehåller mål och aktiviteter för det energieffektiviseringsstöd som staden årligen tar emot från Energimyndigheten.

Minska energianvändningen avsevärt i stadens egna byggnader och anläggningar.

Pågår. Under 2012 har energibesiktningar genomförts i bland annat stadshuset. En rad åtgärder har även genomförts i stadens lokaler, till exempel i Siggebogården och Bodals skola. Bland annat har ventilationen optimerats i flera byggnader och arbete pågår med att byta ut armatur till mer energieffektiva alternativ.

Varje år redovisa vilka åtgärder som vidta- gits för att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser.

Pågår. Fastighetskontoret har under 2012 driftsatt ett webbaserat program för energiuppföljning. Detta kommer att vara ett stort stöd i det fortsatta arbetet med stadens energi- besparingar. Under hösten 2012 har även en idé/mall för information om energibesparingar för allmänheten tagits fram. Syftet är att informera allmänhet och anställda om vilka energieffektiviseringsåtgärder som gjorts samt vilka energibesparingar som det har inneburit för Lidingö stad.

Se till att stadens fastigheter är goda exem- pel på hur byggnader kan energieffektivise- ras både när det gäller ny- och ombyggnad.

Pågår. Torsviks förskola färdigställdes vid årsskiftet 2011/2012 och uppfyller krav för Green Building. Rivning och byggstart av Rudbodaskolan har påbörjats under 2012. Den nya skolan byggs med miljöbyggnad silver som lägsta mål. Under året har även projektering av Hersby gymnasiums matsal påbör- jats. Ombyggnationen kommer att följa ett projektspecifikt miljöprogram.

Se till att stadens utomhusbelysning är energismart.

Pågår. Arbetet pågår med att byta befintlig belysning till lågenergi- och ledlampor på stadens skolgårdar. Under 2012 har bland annat arbete gjorts på Larsberg och Hersby skolor.

Ge en god service och rådgivning till de Lidingöbor och företag som vill energief- fektivisera.

Pågår. Lidingö stad är med i Energi- och klimatrådgivningen. Råd- givningen är ett samarbete mellan alla stockholmskommuner samt Håbo och förser privatpersoner, företag och organisa- tioner med kostnadsfri och opartisk rådgivning om energi och klimat. Rådgivningen har marknadsförts på Lidingömässan, i annonser samt i riktade utskick till företag.

Köpa in utrustningar med utgångspunkt i Energimyndighetens rekommendationer.

Pågår. Miljöstyrningsrådets miljökrav används vid upphandling.

Föra en dialog om energieffektivitet med andra fastighetsägare som hyser kommu- nala verksamheter.

Pågår. Fastighetskontoret är medlem i Föreningen Kommunala Fastighetsförvaltare (FKF). FKF är en ideell sammanslutning inom primärkommunal fastighetsförvaltning inom Stock- holms län. FKF är ett bra forum för erfarenhetsutbyte när det gäller frågor som rör energi och fastighet.

Fortsätta att utföra energibesiktningar i stadens verksamheter.

Pågår. Arbetet med energibesiktningar pågår. Under hösten 2012 har bland annat stadshuset energibesiktigats. De större fastigheterna i staden med stor energiförbrukning prioriteras högst.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

(7)

Ökad komfort och sänkta kostnader

Fastighetskontoret har genomfört energibesparingsåtgärder på bland annat Siggebogårdens äldreboende. Åtgärderna har inneburit en översyn av ventilationssystemet för att utnyttja den värme som finns i frånluften på ett mer effektivt sätt. Likaså har ventilationen injusterats och anpassats efter verksamheten för att skapa ett bättre inomhusklimat. Åtgärderna på Siggebo- gården har medfört att medeltemperaturen har kunnat sänkas med cirka 1 grad, vilket motsva- rar 5 – 7 % energibesparing av den årliga uppvärmningskostnaden. Den årliga besparingen på Siggebogården kan med den nya medeltemperaturen bli cirka 400 000 kr.

Lampbyte ger energi- besparingar

Driftenheten på fastighetskontoret har under året arbetat med att byta ut gammal armatur mot energieffektiv belysning (LED-lampor). Utbyte av lampor har bland annat gjorts på Källängens skola, Ljungbackens skola och Larsbergs skola med en sammanlagd energibesparing på mellan 40 och 80 procent.

Närvarostyrd belysning

Många hallar och bollplaner har fått närvarostyrd belysning för att minska energianvändningen.

Larsbergs bollplan och Kyttinge konstgräsplan har även fått LED-belysning vilket ger en 80 procent energibesparing. På Breviks IP har armaturen bytts ut vilket resulterat i drygt 30 procent lägre energiförbrukning med bibehållen ljusstyrka.

Mer ljus ger energivinst

Har du märkt att ljuset på Stadshusparkeringen har förbättrats? Detta har åstadkommits genom att sätta in ny belysning som drar mindre el men som ger bättre ljus. Morgon och kväll drar lam- porna hälften så mycket energi som tidigare och på natten, när bion stängt och få är där, dimras lamporna och använder bara en fjärdedel så mycket energi som tidigare.

Under de senaste åren har även cirka 700 armaturer till gatubelysningen på ön bytts ut. Det ger en energibesparing på i snitt 40 procent.

Pumpar vid behov

I Gångsätrabadet har belastningsberoende pumpar installerats till reningsverket. Detta sparar cirka 30 procent energi och minskar även kemikalieåtgången. Filterbyten samt rengöring av värmeväxlare för ventilation sker även i egen regi för att minska energianvändning och förbättra luftkvalitén.

(8)

2 Grön energi

Staden strävar efter att använda sig av förnybar energi så långt som möjligt samt informera Lidingö- bor och företag om smarta energival.

Nuläge 2012:

Lidingö stad arbetar med att effektivisera energianvändningen. En stor organisation förbru- kar ändå en hel del energi. Det är då viktigt att den energin har så lite påverkan som möjligt på miljön. All el som köps in till Lidingö stad kommer från svensk förnybar vatten- och vind- kraft. De flesta fastigheter som staden äger värms upp av fjärrvärme som är ett rationellt och storskaligt sätt att framställa värme. Fjärrvärmen produceras i Värtan och är till största delen förnybar. Fortum som är leverantör arbetar ständigt med att höja andelen förnybar råvara.

Staden har fortfarande några oljepannor i sin ägo. Arbete pågår med att byta ut dessa mot fjärrvärme eller bergvärme. Under 2012 togs två oljepannor ur bruk. Att utreda möjligheter för energiproduktion i anslutning till stadens egna anläggningar kommer att påbörjas 2014.

För att minska energianvändningen på Lidingö har arbetet med Energi- och klimatrådgiv- ning intensifierats. Under 2012 erbjöds alla företagare på ön energirådgivning på plats på sitt företag. Fyra besök genomfördes och företagen fick konkreta tips på hur de kunde spara både energi och pengar. Energi- och klimatrådgivningen finansieras av externa medel och är ett samarbete mellan alla stockholmskommuner och Håbo.

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Utreda möjligheten till energiproduktion i anslutning till stadens egna fastigheter och anläggningar.

Ej påbörjat. Under 2014 kommer kylanläggningarna bytas ut i stadens två ishallar och vid dessa tillfällen finns det möjlighet att planera möjligheten till energiproduktion i anslutning till dessa anläggningar.

Fasa ut samtliga oljeeldade pannor i stadens fastigheter.

Pågår. Av Lidingö stads 7 oljeeldade pannor har två åtgärdats under 2012– Gula Villan och Rättarbostaden. Arbetet med att avveckla stadens oljepannor kommer att fortsätta under 2013. Tomt AB äger 5 av de 7 pannorna. Vissa finns i saneringsfastigheter vars framtid är oviss, därför avvaktar man med dessa.

Inspirera hushållen till en hållbar energian- vändning bland annat genom miljökloka energival.

Pågår. Lidingö stad är med i Energi- och klimatrådgivningen.

Rådgivningen är ett samarbete mellan alla stockholms- kommuner samt Håbo och förser privatpersoner, företag och organisationer med kostnadsfri och opartisk rådgivning om energi och klimat. Rådgivningen har marknadsförts på Lidingömässan, i annonser samt i riktade utskick till företag.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

(9)

3 Hållbara transportsystem

På Lidingö ska det finnas goda förutsättningar för hållbara transporter. Staden ska främja flera miljö- kloka alternativ för att tillmötesgå olika behov.

Nuläge 2012:

Hållbara transportsystem handlar om att stadens invånare ska kunna välja ett hållbart resande på ett rationellt sätt. Lidingö stad definierar hållbart resande som resor per fot, med cykel eller med kollektiva färdmedel. Genom att förbättra gång- och cykelvägnätet och bygga bostäder i kollektivtrafiknära lägen så ökar vi möjligheten för Lidingöborna att resa hållbart.

På Lidingö finns 13 mil gång- och cykelbana och de utvecklas och förbättras hela tiden för att cykling ska vara ett fullgott miljöklokt alternativ vid transporter inom ön, men också till Stockholm. Under 2012 har flera säkra cykelställ byggts för att underlätta bytet mellan kollek- tivtrafik och cykel.

Vid översyn av gång- och cykelbanor har barns skolväg och väg till fritidsaktiviteter priorite- rats. Under året har även arbetet med Säkra skolvägar intensifierats. Flera skolor har arbetat med skolreseplaner. Projektet har konstaterat att fysiska åtgärder ibland inte är nödvändiga för att få fler barn att gå och cykla till skolan, utan att det är istället är beteendepåverkande åtgärder som är viktigt. Det kan handla om att starta en vandrande skolbuss eller att pedago- gerna kommunicerar med barn och föräldrar om hur man kan ta sig till skolan.

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Upprätta en trafikplan för alla trafikslag. Pågår. Under hösten 2012 har ett nuläge tagits fram för trafikplanen.

Under våren 2013 fortsätter arbetet.

Se över gång- och cykelbanor så att de är tillgängliga och trafiksäkra.

Pågår. Arbetet utförs kontinuerligt men kommer att intensifieras med trafikplanen. Vissa brister kan ses genom nulägesbe- skrivningen, men ett mer djupgående arbete måste göras.

Prioritera och förbättra gång- och cykelbanor till och från skolorna.

Pågår. Genom Säkra skolvägar pågår kontinuerligt arbete med barns skolvägar. Grundsynen har det senaste året varit att prioritera sträckor som barn använder till skolan eller fritidsaktiviteter.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

Utveckla promenadstråken längs vattnen. Pågår. Under 2012 har strandpromenaden från dalgången Larsberg till Larsbergs brygga utförts. 2013 återstår etappen nedanför Bodal och Lidingsberg. En kortare bryggväg på cirka 250 m har anlagts vid dalgången. Dessutom har den befintliga gång- och cykelvägen fram till Larsbergs brygga rustats upp.

Skapa en sammanhängande gång- och cykelbana från Dalénum till Torsvik.

Pågår. Det finns en sammanhängande gång- och cykelbana som går längs Lidingöbanan. Huvudcykelstråket Södra Kungsleden-Agavägen-Dalénum är inte klar, och kan först bli det när Dalénum är klart 2017.

Se till att det är enkelt och säkert att parkera cykeln vid spårvagnsstationer och busshåll- platser.

Pågår. Under 2012 byggdes 7 nya cykelparkeringar i kollektivtra- fiknära läge. Under 2013 fortsätter detta arbete och det kommer att byggas cirka 4 nya cykelparkeringar.

Utreda möjligheterna till pendlarparkeringar för bilar i anslutning till kollektivtrafiken på ön.

Pågår. En utredning om möjligheten att kunna reservera plats för pendlare i kollektivtrafiknära lägen har påbörjats.

(10)

Hållbar grön ö

Målbild 2020

Att bevara den biologiska mångfalden är en av vår tids stora utmaningar. Grönområden i en sam- manhängande grönstruktur bidrar till artrikedom och stärker motståndskraften i ett ekosystem.

År 2020 präglar miljö och hälsa Lidingös stadsutveckling och bebyggelse. Den nya stadskärnan i Centrum – Torsvik har en ambitiös miljöprofil. Värdefulla natur- och kulturmiljöer har bevarats och utvecklats, öns växt- och djurliv är variationsrikt. Grönområden och stränder bjuder in till rekreation.

I stadsmiljön finns attraktiva parker för människor i alla åldrar.

De kommunala verksamheterna bedrivs i lokaler som svarar upp mot höga krav vad gäller miljö och hälsa. Även de utomhusmiljöer som används av de kommunala verksamheterna är sunda, inspire- rande och naturnära.

Barnens perspektiv genomsyrar utvecklingen av våra gröna rum och barn och ungdomar ges möjlig- het att delta i utvecklingen av naturrummen.

4 Hållbar bebyggelse

Staden ska sträva efter att all bebyggelse på Lidingö är hälsosam och miljöklok – hållbar bebyggelse.

En grundförutsättning är att stadsplaneringen ska utgå från människors hälsa och ha höga och håll- bara ambitioner. För att nå hållbar bebyggelse måste staden verka aktivt i alla faser av byggandet;

planering, projektering, byggande och efterkontroll.

Ett program för hållbart byggande syftar till miljökloka och hälsosamma byggnader men det hand- lar även om att planera och skapa goda förutsättningar för en hållbar livsstil, programmet ska också beakta skilda kulturmiljöaspekter. Programmet för hållbart byggande ska både gälla för om- och nybyggnad. När staden bygger själv eller anvisar mark ska höga hållbarhetskrav ställas på ett tydligt och uppföljningsbart vis. För övriga byggprojekt på ön ska programmet ge riktlinjer och rekommenda- tioner för ett hållbart byggande.

Nuläge 2012:

Lidingö stad har under 2012 fokuserat mycket på bullerfrågan. På Lidingö ger framförallt de stora vägarna, Södra och Norra Kungsvägen, störningar i form av buller. Även Lidingöbanan ger upphov till buller. Buller påverkar vår hälsa negativt och begränsar möjligheten till en god livskvalitet. Under 2012 har en handlingsplan för att minska trafikbuller i bostäder tagits fram och under 2013 kommer denna att antas.

Under 2012 har även potentiellt förorenade områden inventerats och riskklassats. Under

nästa år kommer områdena att utredas. Fokus under 2013 blir även på det hållbara byggan-

det. Då påbörjas program för hållbart byggande, hållbarhetsprogram för Centrum/Torsvik

samt ett kulturmiljöprogram. Dessa program ska leda till goda förutsättningar för en hållbar

livsstil med en minskad miljöpåverkan.

(11)

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Ta fram ett program för hållbart byggande. Pågår. En förstudie är gjord under 2012 och under 2013 ska en arbetsgrupp ta fram en projektplan för fortsatt arbete.

Bidra till bullerdämpande åtgärder, såsom bullerskydd, med mera.

Pågår. Lidingö stad har ett bullerskyddsbidrag som betalas ut till de fastigheter som har 61 dB(A) vid fasad eller högre.

Se till att förorenade mark- och vattenom- råden och byggnader som kan påverka människor och miljön negativt inventeras, utreds och åtgärdas.

Pågår. Inventering och riskklassning av potentiellt förorenade om- råden har genomförts under året, vilket är ett komplement till tidigare inventeringar. Resultatet är att tre områden ska ansvarsutredas 2013. Provtagning av dessa nya områden sker tidigast 2013. Under 2013 kommer även saneringsåt- gärderna kring Mosstorpstippen att fortsätta.

Utreda om bullerdämpande asfalt är ett alternativ på vissa bullerutsatta sträckor.

Pågår. På Gåshagaleden testas bullerdämpande asfalt. Testperio- den är slut 2014 och en utvärdering ur ett samhällsekono- miskt perspektiv kommer då att göras.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

Förorenade områden kartläggs

Lidingö ligger långt framme när det gäller att inventera och riskklassa potentiellt förorenade områden. Detta har uppmärksammats både lokalt och i regionen. Kartläggningsmetoden är nationell och kallas MIFO. Under 2013 ska tre områden undersökas mer nogggrant: platsen för textilfabriken på Elfvik, skjutbanor i Rudboda och båtvarv Sjöexpress. Först utreder man vem som är ansvarig för kommande provtagningar, ofta en mark- eller fastighetsägare. Resultatet av prov- tagningarna ger besked om marken är förorenad. Utifrån detta beslutas sedan om eventuella saneringar. Mosstorpstippen är redan utredd och där pågår provtagningar. Den gamla brädgår- den i Islinge kommer att saneras i samband med utvecklingen av Centrum/Torsvik.

5 Hållbar kommunal verksamhet

Staden ska sträva efter att den kommunala verksamheten bedrivs i hållbara miljöer.

Nuläge 2012:

Lidingö stads verksamhet bedrivs på över 60 platser i kommunen och omfattar cirka 2500 anställda. Tusentals brukare, boende, elever och besökare vistas även dagligen i våra lokaler.

Detta ställer stora krav på att våra lokaler är ändamålsenliga, hälsosamma och att förutsätt- ningar finns för att agera miljöklokt. Det ger oss även möjlighet att vara en förebild och ett attraktivt alternativ.

Planering av arbetet med att inventera stadens verksamheter utifrån miljö och hälsa har

påbörjats under 2012 och kommer att fortsätta under 2013. En inventering har gjorts av

verksamheternas möjlighet att källsortera och där nås det uppsatta målet om att 70 procent

av verksamheterna ska sortera i minst 4 fraktioner. En åtgärdsplan för hur resterande verk-

samheter ska få möjlighet att källsortera är på gång.

(12)

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Bedriva stadens egna verksamheter i miljö- kloka och hälsosamma lokaler och boenden.

Pågår. Inventering av samtliga skol- och förskolegårdar ur ett miljö- och hälsoperspektiv kommer att påbörjas under första delen av 2013. I ett första skede prioriteras förskolegårdar och därefter skolgårdar. Under 2014 går arbetet vidare med inventering av inomhusmiljöer.

Ge goda förutsättningar för skolor och förskolor att aktivt använda den närliggande naturen för pedagogiska aktiviteter genom att utveckla skolornas helhetsmiljö i form av byggnader och utemiljö, skolgårdar och anslutande parkmark.

Pågår. Inventering av förskolegårdar påbörjas under våren 2013.

Inventeringsunderlag är framtaget. I denna inventering studeras även den närliggande miljön.

Se till att det finns goda förutsättningar och drivkrafter för stadens verksamheter att hushålla med resurser.

Ej påbörjad. Arbetet har ännu inte påbörjats.

Se till att alla stadens verksamheter har funktionella utrymmen för källsortering.

Pågår. Under 2012 har en inventering genomförts för att kartlägga i vilken omfattning som stadens verksamheter källsorterar.

Utifrån resultatet kommer åtgärder att genomföras under 2013 och 2014 för att nå målet om källsortering av minst fyra fraktioner.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

Erbjuda boenden och verksamheter för äldre och funktionsnedsatta med en tillgänglig, trygg och stimulerande utomhusmiljö.

Ej påbörjad. Inventering av samtliga utomhusmiljöer för äldre och funk- tionsnedsatta ur ett miljö- och hälsoperspektiv kommer att påbörjas under den första delen av 2013.

Handla upp transporter och arbetsmaskiner som är miljöklassade.

Pågår. Miljöstyrningsrådets miljökrav används vid upphandling.

Ställa krav på transportsamordning till kom- munala verksamheter, där så är möjligt.

Pågår. Vid varje upphandling bedöms vilka samordningsmöjlighe- ter som finns för att minska miljöpåverkan av transporter.

(13)

6 Rik natur och rent vatten

Staden ska värna den biologiska mångfalden genom god planering, skydd, skötsel och kunskapssprid- ning. Staden strävar efter att de oexploaterade stränderna bevaras för växt- och djurlivet.

Nuläge 2012:

”Grönstrukturen ska utvecklas och bevaras, såväl för människor som för den biologiska mångfalden”, det slog Lidingö stads översiktsplan fast när den antogs 2012. Grönstruktur och biologisk mångfald värnas bland annat i arbetet med detaljplaner, dispensansökningar av strandskydd och naturreservat.

Som ett tillägg till översiktsplanen påbörjades under 2012 arbetet med en grönplan för Li- dingö stad. Grönplanen ska ge en överblick av grönstrukturen som helhet och sambanden mellan olika områden. Under 2013 kommer även en blåplan att påbörjas som ska värna om våra kustvatten och tillhörande föryngringsområden.

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Inventera vatten- och grönområdena. Pågår. Flera inventeringar har gjorts under 2012; inventering av grod-och kräldjur, inventering av bottenfauna i sjöarna samt en inventering av ekar.

Ta fram en grönplan med åtgärder för att bevara och utveckla Lidingös naturvärden.

Pågår. Framtagandet av en grönplan pågår, arbetet beräknas vara klart i juni 2014.

Ta fram en blåplan som ger riktlinjer för hur kustvattnet, sjöar och vattendrag ska vårdas och förvaltas.

Ej påbörjat. Projektplan påbörjas tidigast hösten 2013. Planen ska enbart omfatta kustvattnet. Sjöar och vattendrag ska ingå i Grönplanen.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

Grönplanen bevarar mångfalden

Grönplanearbetet är inne i ett intensivt skede och ett flertal inventeringar har redan gjorts.

Planen är ett komplement till Lidingös översiktsplan och kommer att fungera som ett planerings- verktyg med riktlinjer för hur de gröna miljöerna ska bevaras och utvecklas hållbart för män- niskor och den biologiska mångfalden. Grönplanen beräknas vara klar hösten 2014. Exempel på inventeringar:

l Ekinventering– kompletterande undersökningar har gjorts för att få en komplett bild av värdefulla ekar på ön.

l Inventeringar av bottenfauna har gjorts i sjöarna.

God vatten- kvalitet i Kottlasjön

Staden arbetar kontinuerligt med att förbättra vattenkvalitén i Kottlasjön. Provtagning av bland annat syrehalt, kväve och fosfor görs årligen. 2012 gjordes även en utökad provtagning då bottenfaunan i Kottlasjön inventerades. Dämmet vid sjön är även inventerat och åtgärdsförslag finns. Vegetation i form av sly och småträd runt sjön har rensats bort.

Waterloo

I Södergarnsviken ligger varje år en Waterloo. Waterloo är en flytande anläggning för mottagning av toalettavfall från båtar som etblerades 2011. Fräscht och bra för miljön!

(14)

7 Inbjudande park-, natur- och kulturmiljöer

Staden ska verka för att grönområdena inbjuder till friluftsliv. Det ska finnas tillgängliga och attrak- tiva parker för alla åldrar.

Nuläge 2012:

För att skapa inbjudande grönområden och parker på Lidingö har ett parkprogram tagits fram. Programmet innehåller både kort- och långsiktiga åtgärdsförslag för hur parker och lekplatser ska skötas. Genom specifika insatser på vandringsleder, av sittbänkar, grillplatser samt genom att integrera exempelvis skulpturer i parkmiljön ska områdena göras tillgängliga för fler målgrupper.

Under 2012 har Elfviksleden färdigställts. Leden används flitigt av personer som promenerar och tittar på vyerna över Stockholms inlopp. För vila har 100 parkbänkar placerats ut på ön och många nya grillplatser har färdigställts.

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Skapa mer variationsrika parker, olika typer av lek och aktiviteter ska främjas och par- kerna ska vara välskötta och rena.

Pågår. 2012 antogs Parkprogrammet som visar vilka insatser för parker och lekparker som bör utföras för att uppnå bättre skötselresultat med samlade insatser samt ett långsiktigt och strategiskt underhåll.

Se till att fler och bättre placerade sittbänkar och papperskorgar finns runt om på Lidingö och utomhusbelysningen är anpassad till behoven.

Pågår. Cirka 100 nya bänkar har placerats ut. En lekplats har fått ny belysning anpassad för ändamålet.

Förbättra stigar, vindskydd och grillplatser. Pågår. Tio nya grillplatser har etablerats och en grillplats har flyttats och förbättrats. Ett nytt vindskydd har satts upp. Elfviksleden har förbättrats bland annat genom att göra den mer lättill- gänglig. Fler sitt- och grillplatser har också tillkommit.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

Se över skyltning och kartor för att till- gängliggöra natur och kulturhistoria för Lidingöborna.

Pågår. Ett projekt gällande skyltning har påbörjats. I och med upprustningen av Elviksleden har en vandringskarta tagits fram. Kartan synliggör natur, upplevelser och faciliteter men visar även tillgängligheten och graden av framkomlighet på leden.

Skapa en pedagogisk resurs inom natur- och miljöområdet för barn, personal och elever i och utanför Lidingö.

Pågår. En förstudie har påbörjats för att skapa en pedagogisk resurs vid Hustegaholm. Tanken är att elev- och barngrupper skall kunna nyttja det unika naturområdet för naturstudier på ett enkelt och tillgängligt sätt.

(15)

Rolands Park

Vid Kyrkvägen anlades under 2012 en så kallad fick-park. Bänkarna och sittgruppen i parken är utformade för att inbjuda till en stunds fika, jobb, lek eller bara vila. Mitt i parken finns en ljus- skulptur skapad av den svenska landskapsarkitekten Monika Gora. Skulpturen går under namnet

”Kusinen” och blir upplyst på kvällen.

Parkens namn är en hyllning till Roland Öhman som efter 44 år i stadens tjänst gått i pension.

Roland anlade många parker i sin karriär och den här blev den sista.

Bo gärde

Under 2013 kommer den nya lekplatsen på Bo gärde att stå klar. Lekplatsen ska präglas av grönska och många ”gröna rum”. Två trädrader placeras längs parkens östra sida. I den nord- västra kommer det att finnas ett ”barnens arboretum” med en blandning av olika exotiska träd.

Skapandet av lekplatsen har skett i dialog med de boende i området.

Hästskojar- parken

Hästskojarparken nära centrum har under 2012 gjorts om och blivit en mötesplats med fler sittplatser och närhet till grönska och vatten. Här finns sittplatser i form av träläktare, solbänk och en hammock. Nya häckar har planteras för att skapa rumslighet. En rad med trädmagnolior följer gången som går rakt igenom parken. Perenner med medelhavskänsla har också planteras, främst i de centrala delarna. Dessa besöks flitigt av fjärilar och andra pollinerare under sommartid.

Kulturmiljön bevaras

Under 2012 antogs en detaljplan för Villa Ekbacken som byggdes åt Gustav Dalén 1912. Detalj- planen bevarar den hundraåriga villans höga kulturhistoriska värden och skyddar detaljer både inomhus och utomhus vilket är ovanligt.

(16)

Miljökloka val

Målbild 2020

Utbildning och kunskap är avgörande framgångsfaktorer och är ett område som kommunen kan bidra till. Medborgare och näringsliv ska löpande kunna avläsa uppföljningen av miljömålen.

På Lidingö tar människor tillvara sina möjligheter att förbättra miljön och sin egen hälsa. Lidingö stad ger goda förutsättningar för dem som bor och verkar på ön att agera miljöklokt.

Lidingö stad köper endast miljökloka varor och tjänster och sluter kretsloppen. Medarbetarna konsu- merar och återvinner miljöklokt samt reser hållbart i tjänsten. Vi som verkar inom staden eller på ön samspelar i syfte att kommunicera och inspirera varandra till kloka miljöval.

8 Hög miljömedvetenhet

Kunskap är ett av de viktigaste redskapen för att skapa förändring i samhället. Staden tar ansvar i arbetet att inspirera, uppmuntra och stödja miljöförbättrande insatser gentemot medborgare, egna verksamheter, organisationer och näringsliv. Förskolor och skolor ska även fortsättningsvis arbeta med miljöfrågorna enligt läroplanen efter en åldersanpassad pedagogik.

Staden verkar för en hög miljömedvetenhet inom den egna organisationen och på Lidingö, genom att aktivt kommunicera miljöfrågorna internt och externt. Omvärldsbevakning och benchmarking är grundläggande för att staden ska nå ständiga förbättringar inom området. Staden ska lära av andra och samtidigt sträva efter att vara en miljöförebild och dela med sig av kunskap och erfarenheter.

Nuläge 2012:

För att miljöarbetet på Lidingö ska bli framgångsrikt krävs mer utbildning och att fler arbetar med frågorna inom sin ordinarie verksamhet. Under 2012 har arbetet främst varit inriktat på att skapa en grund för miljöarbetet i stadshuset. Bland annat har en föreläsning om miljö och klimat hållits av meterolog Tone Bekkestad och miljöriktlinjer har tagits fram för stadshuset.

Riktlinjerna anger hur samtliga anställda gemensamt ska minska stadshusets miljöpåverkan.

Nästa steg blir att involvera verksamheterna utanför stadshuset i ett systematiskt miljöar- bete.

I skolan pågår ett ständigt arbete med miljöfrågor på olika vis. Under 2012 öppnade Lidingös

första miljöcertifierade förskola i Torsvik. Sju enheter påbörjade arbetet för att certifiera sig

för Grön Flagg och 70 klasser engagerade sig i Renaturens skräpplockardagar. Även invånarna

inspireras att göra miljökloka val i vardagen. I 2013-års kalender bjuds det på tips och idéer

för ett mer miljösmart leverne. På lidingo.se/miljoarbete finns det också mycket matnyttig

information om hur du minskar din miljöpåverkan.

(17)

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Höja kunskapsnivån i staden och ta tillvara det engagemang som redan finns i organi- sationen.

Pågår. Under våren hölls en föreläsning av klimatföreläsaren Tone Bekkestad för att höja kunskapsnivån i staden.

Ge skolor och förskolor goda förutsättningar för att bedriva undervisning som präglas av hållbar utveckling.

Pågår. Natur och miljöboken ges ut till samtliga elever inom grund- skolan. Läromedlet är aktuellt, roligt och pedagogiskt inom miljö och hållbar utveckling. Kameleonten, ett pedagogiskt center på Lidingö, är ett stöd för skolor och förskolor i deras arbete med exempelvis hållbar utveckling och återvinning.

Se till att miljöfrågorna diskuteras och finns med på dagordningen i alla verksamheter.

Pågår. Under våren 2012 infördes miljöriktlinjer i stadshuset. Riktlin- jerna beskriver hur de som arbetar i stadshuset ska förhålla sig på sin arbetsplats. Riktlinjerna ska även diskuteras i alla arbetsgrupper.

Se till att de egna verksamheterna redovisar sin miljöpåverkan.

Ej påbörjat. Det finns ännu inte någon gemensam redovisning av verk- samheternas miljöpåverkan.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

Bjuda in Lidingöbor, företag och föreningar till en dialog med staden om miljöfrågorna.

Ej påbörjad. Inga sådana aktiviteter har genomförts.

Inrätta en plats för samlad information om miljökloka val på stadens hemsida.

Klart. På lidingo.se/miljoarbete hittar du tips och råd för ett miljösmart liv.

Fortsätta att inspirera skolor och förskolor att sikta på utmärkelser såsom ”Skola för hållbar utveckling” och ”Grön flagg”.

Pågår. Arbetet med Grön Flagg pågår i flera verksamheter. Fyra enheter är certifierade och på sju enheter pågår arbete.

Flera enheter är på väg att starta under 2013. Kameleonten är ett stöd och en inspiration till de förskolor och skolor som vill påbörja arbetet kring ”Grön flagg”.

Arbeta för att alla som bor och verkar i Lidingö ska ha tillgång till information och verktyg som möjliggör och inspirerar till bra miljöval.

Pågår. I kalendern som har skickats ut till alla hushåll kan Lidingö- borna få nya miljötips varje månad. På lidingo.se/miljoar- bete finns även tips och råd för ett miljösmart liv.

Båtsmart information

Lidingö stad informerar kontinuerligt båtklubbar, båtägare och privata aktörer på ön om hur båtlivet kan bli mer miljösmart. Information ges kring bottenmålning, båtbottentvätt och tank för tömning av fritidsbåtars avlopp.

Ren natur -rent

engagemang

Skolor och förskolor på Lidingö engagerar sig årligen i skräpplockarkampanjen Renaturen.

2012 samlades 560 säckar in av elever från 70 klasser och grupper på ön. Många förskolor ordnar även egna årliga ”skräpplockardagar” i sitt närområde.

(18)

Nallebjörnen gillar Stinky

Nallebjörnens förskola har bildat ett miljöråd med följande övergripande mål: Miljötänk i vardagen, Skogen som lärande resurs och Utveckling av förskolegården. Barnen kommer att lära sig vad man får göra i naturen och om hur vi kan hushålla med våra resurser. Nallebjörnen har en egen liten återvinningsstation i sitt soprum som kallas för ”Stinky” där de kan lämna metall, plast, papper och wellpapp.

Barnen odlar sin egen mat

Äppelbo förskola arbetar med ekosystemet. Detta tydliggörs genom deras kompostering och i trädgårdslandet där de odlar tillsammans med barnen, skördar och sparar frön för att återigen plantera. Jorden de använder är från egen kompost. I efterkomposteringen undersöker barnen nedbrytarna som förvandlat matrester till jord. Barnens delaktighet och inflytande i arbetet med trädgårdslandet har skapat ett stort intresse och engagemang hos många barn, och glädje av att lyckas!

Flaggar för sunda vanor

Ljunggården och Käppala förskolor arbetar med Grön Flagg. Ljunggården har redan blivit certi- fierade och arbetet fortsätter. På båda ställena arbetar de med temat livsstil och hälsa, för att grundlägga sunda vanor hos barnen. Det kan handla om allt från vad vi stoppar i oss, var maten kommer ifrån, till fysisk aktivitet, vila och avslappning. De tittar även på närmiljön i fråga om kommunikation och transporter.

Naturens skatter

Bodals förskola genomför ett projekt som kallas ”Naturens skatter”. Det syftar till att lära barnen källsortera och återanvända material. Bland annat gör de eget papper av returpapper. Förskolan har även besökt Käppala reningsverk för att se vad som händer med det som spolas ner i toalet- ten – från bajs till vattendroppe.

Återvinnings- material väcker fantasi

På avdelning Igelkotten på Kaninens förskola erbjuds en miljö som är inspirerande, tillåtande och spännande. Det som avdelningen erbjuder ska vara ett komplement till de leksaker barnen har hemma och som utmanar barnens fantasi. Därför har avdelningen valt att arbeta med endast återvinningsmaterial, ett material som barnen inte har en förutbestämd uppfattning om hur det ska användas. De får själva utforska och skapa sig en bild om hur det ska användas.

Öka intresset för

På socialförvaltningen höll den miljöansvariga under hösten en föreläsning om Lidingö stads miljömål, Sveriges miljömål, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter för sina kollegor.

Syftet var att höja miljömedvetenheten och medvetenheten om kopplingen mellan våra val i vardagen och konsekvenserna av dem. Föredraget ledde till att medarbetarna blev mer nyfikna

(19)

9 Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp

Kemiska ämnen finns överallt och att minska riskerna för människa och natur hör till de mest priori- terade frågorna i miljö- och hälsoarbetet. Ansvaret för avfalls-, avlopps- och dagvattensystem gör att kommunen har en viktig roll för att minska spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen.

Staden ska hushålla med resurserna genom att konsumera miljöklokt och sträva efter att sluta krets- loppen. Staden ska se till att de egna verksamheterna och Lidingöborna enkelt kan hantera avfallet på ett hållbart vis. Avfallet ska i första hand minska, i andra hand återanvändas och i tredje hand återvinnas.

Nuläge 2012:

Lidingö stad köper in varor och tjänster för 1,1 miljarder kr varje år. Eftersom vi är en stor konsument är det viktigt att vi ställer krav på våra inköp för att minska vår miljöpåverkan.

Under 2012 pågick ett intensivt arbete med att systematiskt höja miljökraven i upphandlingar genom att använda Miljöstyrningsrådets miljökrav. För att nå målet är det dock viktigt att alla förvaltningar hjälper till och ställer krav i sina förfrågningsunderlag. Idag köps det in 23 procent ekologisk mat till Lidingös verksamheter, vilket är mer än genomsnittet i landet. Det är ändå några procentenheter kvar till det nationella målet på 25 procent och till vårt eget mål på 30 procent.

I Lidingö stad produceras avfall från både verksamheter och hushåll. För att avfallet inte ska göra skada kan vi på olika sätt använda det som en resurs. På Lidingö har matavfallsinsamling- en kommit igång ordentligt. Idag är det 1717 hushåll som samlar in matavfall och det samlas in två gånger så mycket matavfall som för ett år sedan. Matavfallet rötas och blir till biogas.

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Systematiskt ställa höga miljökrav i Lidingö stads upphandlingar av varor och tjänster.

Pågår. Miljöstyrningsrådets miljökrav används vid upphandling.

Återvinna matavfall från stadens verksamheter till biogas och biogödsel.

Pågår. Det matavfall som samlas in återvinns till biogas och biogödsel.

Sträva efter att de varor som köps in inte innehåller gifter som är miljö- eller hälso- vådliga.

Pågår. Miljöstyrningsrådets miljökrav används vid upphandling.

Se till att maten i stadens verksamheter är en profilfråga och arbeta för att råvarorna är ekologiska.

Pågår. Staden har höga krav på maten som serveras i förskolor, sko- lor och äldreboenden. 23 procent av råvarorna är ekologiska och uppföljning görs varje kvartal.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

Minska avfallsmängderna och öka återvin- ningsgraden i staden.

Pågår. Under 2012 började utsortering av matavfall i personalut- rymmen i stadshuset. Fler verksamheter anslöt sig också till matavfallsinsamlingen.

Uppmuntra Lidingöborna till minskade avfallsmängder och ökad återvinning genom att underlätta källsortering och främja de miljökloka alternativen .

Pågår. Under hösten 2012 genomfördes en informationskampanj för att öka medvetenheten om att det går att få sitt utsor- terade matavfall hämtat. En ny återvinningsstation anlades vid ICA Maxi i Larsberg.

(20)

Kampen om matavfallet

Tillsammans med nio andra kommuner deltar Lidingö stad i ”Matsalskampen”, ett regionmäs- terskap för att minska matsvinnet i skolorna. Tävlingen går ut på att deltagande skolor väger den mat som slängs i matsalen under två veckor våren 2013.

Dina

matrester blir biogas

Under hösten 2012 genomförde Lidingö stad en kampanj för att informera Lidingöborna om möjligheten att sortera ut sitt matavfall och låta det bli biogas. Kampanjen genomfördes genom annonsering i lokalpressen, direktutskicka till ca 6 000 småhus, reklamfilm i större matbutiker samt genom att informera i samband med Hälsans dag i centrum och Lidingömässan. Totalt under kampanjen anslöt sig 435 st nya hushåll i både småhus och flerbostadshus. Vid slutet av 2012 sorterar ca 1 717 hushåll ut sitt matavfall jämfört med ca 800 st i slutet av 2011. Det innebär att vi samlade ca 3 kg matavfall per invånare 2012 jämfört med 0,9 kg per invånare 2011.

Vi hjälper varandra

Ö-gruppen har tagit ett stort ansvar vad gäller insamling av avfall i stadens verksamheter. Tre gånger i veckan hämtar Ö-gruppens medarbetare matavfallet på förvaltningarna i stadshuset och ser till så att även Stadshusets matrester blir till biogas. Ö-gruppen har även samarbete med förskolorna och hämtar miljöfarligt avfall som transporteras till återvinningsstationen i Stockby.

Jobbforum hjälper till med insamling av källsorterat avfall vid många av Kufris anläggningar.

Ögruppen är stadens verksamhet för personer med utvecklingsstörning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. På jobbforum arbetar främst ungdomar som har gått ut särskolans nationella program.

God, nyttig och

miljösmart mat

Lidingö stad strävar efter att ha Sveriges bästa skola och bra skolmat är en viktig del av detta.

Höga krav ställs på skolmatens matkvalitet, men även på matens miljöpåverkan. Bland annat ska minst 25 procent av maten vara ekologisk och maten ska anpassas efter säsong. Det ska vara färre hel- och halvfabrikat och mindre tillsatser i maten. Syntetiska färgämnen och smakför- stärkare får exempelvis inte ingå och köttet ska vara fritt från antibiotika. Fisken komma från hållbara bestånd. Måltidspersonalen arbetar även med att minska matsvinnet.

För att uppnå god, näringsriktig mat av god kvalité och minskad miljöpåverkan finns det tillagningskök i 7 av stadens 14 kommunala skolor. I övriga skolor finns mottagningskök. I mot- tagningsköken kokas varje dag potatis, ris eller pasta. Köken bereder även alla komponenter till grönsaks- och rotfruktsbuffén. Huvudkomponenten kommer från ett tillagningskök i närområdet.

För att säkerställa att barnen får den mat de har rätt till sker regelbunden uppföljning av målti- derna.

(21)

10 Hållbart resande

Staden ska minska sin miljöpåverkan från tjänsteresor och arbeta för att de som bor eller verkar på ön förenar hälsa och miljö genom att cykla och gå oftare.

Nuläge 2012:

Vägtrafiken står för stora utsläpp som påverkar klimatet, naturen och oss människor på ett negativt sätt. Utsläppen bidrar till växthuseffekten och även till att mark och vatten försuras och övergöds. Genom att resa mer hållbart gör vi en insats för miljön – men även för hälsan.

Under 2012 påbörjades arbetet med att ta fram en resepolicy för anställda i Lidingö stad.

Policyn ska leda till att resorna blir mer kostnadseffektiva, miljökloka och trafiksäkra. Arbetet med att införa en bilpool påbörjades också. En bilpool med miljöbilar i stadshuset ska leda till att de resor som görs med bil i kommunen blir mer miljövänliga. 2012 var annars cykelns år på Lidingö. Lidingö stad uppmärksammade cykling, kopplat till både hälsan och miljön, genom att arrangera en cykeldag med cykelloppis och information om de infrastruktursats- ningar för cykel som görs i staden. Internt var det under året 180 medarbetare som deltog i Cykelutmaningen, en kampanj för att få fler att gå och cykla till jobbet. Under kampanjen sparade vi 11 ton CO

2

.

Aktivitet Status 2012 Kommentar 2012

Ta fram en resepolicy som innebär att alla tjänsteresor ska vara kostnadseffektiva, miljökloka och trafiksäkra.

Pågår. Arbetet med en resepolicy påbörjades 2012 och kommer att färdigställas 2013.

Ansluta Lidingö till det system med lånecyklar som finns i Stockholm.

Klart. Det finns tre stationer på Lidingö och planer finns på att utöka med fler platser.

Se till att stadens bilar är miljöbilar. Pågår. Under våren 2013 kommer miljöbilar att köpas in till stadens bilpool.

INNaN år 2015 ska lIdINgö stad:

(22)

Cykelloppis i vårsol

Under en solig majdag ordnade Lidingö stad en cykeldag utanför stadshuset. Det fanns gratis cykelservice, information om stadens satsningar på cykelvägar och det mest populära– en cykel- loppis! Ett hundratal personer kom och många cyklar bytte ägare. Syftet var att lyfta cyklingen och få fler att cykla- för miljön och för hälsan.

Vi blev 11 ton lättare

Under 2012 ordnades en cykelutmaning för anställda i staden. Syftet var att få fler att gå och cykla till jobbet istället för att ta bilen. 180 ansällda deltog och CO2- utsläppen minskade med 11 ton jämfört med om vi åkt bil. En insats gjordes för både hälsan och miljön. Bra jobbat!

Skolvägarna säkras

Under 2012 har arbetet med Säkra skolvägar intensifierats. Säkra skolvägar arbetar med verk- tyget skolreseplaner där trafikplanerare tillsammans med skolledning, pedagoger och föräldrar identifierar hinder och problem med att ta sig till skolan per fot eller med cykel. Därefter ges förslag på förändringar i den fysiska miljön samtidigt som man arbetar med påverkansåtgärder i form av tex gå- och cykla till skolan dag. Torsvik och Rudboda skola arbetar nu med skolresepla- ner. Arbetet med att ta fram en skolreseplan för Ljungbackens skola startades under hösten. Alla skolor har olika förutsättningar i den fysiska miljön och i Säkra skolvägar så har det konstaterats att fysiska åtgärder ibland inte är nödvändigt eller behövs . Istället är det beteendepåverkande åtgärder som är viktigt. Det kan handla om att starta en vandrande skolbuss eller att pedago- gerna kommunicerar med barn och föräldrar om hur man kan ta sig till skolan. De investeringar som har gjorts har bland annat handlat om barnvagnsramper och nya cykelställ som möjliggör att låsa ramen på cykeln.

Lidingö och Stockholm byggs samman

Sedan april 2012 kan Lidingö erbjuda möjligheten att låna en cykel. Lånecyklarna ingår i samma system som de i Stockholms innerstad. Det går utmärkt att låna en cykel i Stockholm och sedan lämna den på Lidingö, till gagn både för Lidingöborna och besöksnäringen. Lånecyklarna är yt- terligare ett led i att få bättre förbindelse mellan Lidingö och huvudstaden.

(23)
(24)

Bilaga 1 Indikatorer och måltal till miljöprogrammet

Indikatorerna är mått genom vilket man kan få en indikation om tillståndet för ett visst mål. Indikatorerna anger dock bara en del av måluppfyllnaden. För vissa indikatorer har inte ett basvärde uppmätts, eller så saknas värde för 2012. I värderutan anges då N/A.

Bilaga 1: Indikatorer och måltal till miljöprogrammet

Indikatorerna är mått genom vilket man kan få en indikation om tillståndet för ett visst mål.

Indikatorerna anger dock bara en del av måluppfyllnaden. För vissa indikatorer har inte ett basvärde uppmätts, eller så saknas värde för 2012. I värderutan anges då N/A.

Indikator Basvärde 2012 Måltal 2014 Kommentar

Mål 1: Effektiv energianvändning 1. Energiförbrukning i

stadens lokaler, kWh/m2 242,3 kWh/m2

(2009) 226,6 kWh/m2 (-

6,5 procent) Minska 20

procent Flera energieffektiviseringar har genomförts.

2. Andel Green Building N/A Ingen fastighet

har färdigställts 100 procent vid

ombyggnation Inga fastigheter har färdigställts under året.

3. Total

energianvändning per invånare

16,3

MWh/invånare och år (2009)

19,6

MWh/invånare (2010)

Minska Statistiken inte helt tillförlitlig då sektetess råder på informationen från SCB.

Källa: SCB Mål 2: Grön energi

4. Andel av stadens uppvärmningsenergi som är fossilbränslefri

83,5 procent

(2011) 86,5 procent 80 procent Fortum levererar 87 procent fossilbränslefri värme. Till det kommer stadens egna oljepannors påverkan ca 0,5 procent.

5. Antal av stadens fastigheter som har oljeeldade pannor

9 (2011) 7 0 Lidingö stad äger 2 och Tomt AB äger 5. Två

har åtgärdats under 2012.

6. Antal av stadens anläggningar med fossilbränslefri energiproduktion

2 7 öka Bergvärmepumpar då fjärrvärme inte kan

dras in.

Mål 3: Hållbara transporter 7. Antal platser med

säkra cykelparkeringar 0 7 19 7 stycken byggdes under 2012.

8. Längd på stadens gång-

och cykelbanor 11,7 (2011) 13 mil öka Det som inräknas är gång- och cykelväg och

det inbegriper gång- och cykelbana, gång- och cykelväg och cykelbana.

9. Andel av gång- och cykelbanor som erhåller ny beläggning

2011 är basår 1,6 procent 9 procent Arbete pågår kontinuerligt.

10. Trafikens

koldioxidutsläpp 24325 ton (2009) 25166 ton (2010) minska Civil sjöfart, bussar och lastbilar har ökat sina utsläpp, annat ligger kvar eller minskar något. Följer länet. Källa: rus.lst.se 11. Trafikens utsläpp av

kvävedioxider och partiklar

Nox: 82,08 ton/år (2009) PM10:

25,16 ton/år (2009) PM2,5:

15,24 ton/år (2009)

Nox: 95,73 ton/år (2010)

PM10: 26,40 (2010) PM2,5: 16,34 (2010)

minska Civil sjöfart ökar, annat ligger kvar eller minskar något. Följer länet. Källa: rus.lst.se

12. Körsträcka med bil,

mil per invånare 496 mil/inv. (2010) 485 mil/inv.

(2011) minska Källa: miljomal.se

(25)

Indikator Basvärde 2012 Måltal 2014 Kommentar Mål 4: Hållbar bebyggelse

13. Antal bullerstörda fastigheter över de nationella riktvärdena

311 st minskar minska Ingen ny uträkning har gjorts.

14. Andelen

bullerdämpande åtgärder i kommunal regi längs bullerstörda vägsträckor

Se kommentar Se kommentar ökar Bullerdämpande åtgärder i kommunal regi har fokuserat på provsträckan av tyst asfalt på Gåshagaleden. Prioriterade sträckor för bullerdämpande åtgärder i kommunal regi ska påbörjas under 2013.

15. Antal undersökta och åtgärdade förorenade områden

Riskklassade. 18 Undersökta: 7 Åtgärdade: 0 (2011)

Riskklassade. 41 st Undersökta: 7 Åtgärdade: 0

öka Andelen riskklassade har ökat med årets kompletterande undersökning.

Ansvarsutredningar och provtagningar fortsätter 2013-2014.

16. Andel invånare som har mindre än 400 m till kollektivtrafik

63 procent N/A ökar Ingen ny mätning har gjorts.

Mål 5: Hållbar kommunal verksamhet

17. Antal kommunala skol-/förskolegårdar som har inventerats ur ett miljö- och

hälsoperspektiv

0 0 Alla Arbetet med inventeringarna kommer att

starta under våren 2013. I ett första skede prioriteras förskolegårdar och därefter påbörjas inventering av skolgårdar.

18. Antal kommunala boenden för äldre och funktionsnedsatta på Lidingö vars närliggande utomhusmiljöer har inventerats ur ett hälso- och miljöperspektiv

0 0 Alla Arbetet med inventeringarna kommer att

starta under våren 2013.

19. Antal kommunala verksamheter med källsortering (av minst 4 fraktioner)

N/A Över 70 procent 70 procent Fler än 70 % källsorterar idag med minst fyra fraktioner.

20. Andel byggnader som klassas som

”miljöbyggnad” när staden bygger nytt

2011

färdigställdes en byggnad med målet Miljöbyggnad brons

Ingen byggnad

har färdigställts 100 procent Inga nya fastigheter har färdigställts

21. Antal kommunala lokaler som är

inventerade/besiktigade avseende miljö och hälsa.

0 0 Alla Inventeringar av inomhusmiljöer kommer

att påbörjas under 2014.

Mål 6: Rik natur och rent vatten

22. Andel skyddad natur Naturreservat 450 ha, varav 370 ha på land. (2011)

Naturreservat 450 ha, varav 370 ha på land.

Bevara Trenden är i linje med måltalet. Grönplanen kommer att bidra till bevarandet.

23. Antal

avrinningsområden som är kopplade till en reningsanordning

0 0 2 Reningsanläggning för dagvatten ligger

närmast i tiden för utformning.

24. Antal planer med LOD 0 3 Öka Tre planer med lokalt omhändertagande av

dagvatten har tagits fram. Trenden är positiv.

Mål 7: Inbjudande park-, natur- och kulturmiljö 25. Andel Lidingöbor som tycker att natur – och friluftsområdena på Lidingö håller hög kvalitet

92 procent (2011) N/A 92 procent Attitydundersökningen görs endast vartannat år. Nästa gång 2013.

26. Andel parker som är

attraktiva 32 procent 41 procent 70 procent

(26)

Indikator Basvärde 2012 Måltal 2014 Kommentar Mål 8: Hög

miljömedvetenhet 27. Ekologiska fotavtryck;

jordyta som krävs för konsumtion och avfall per invånare

N/A N/A Minska Är inte möjligt att göra.

28. Antal personal i

staden som miljöutbildats 0 0 Öka Det finns ännu ingen gemensam utbildning

men under året bjöds anställda in till en föreläsning om miljö och klimat av Tone Bekkestad

29. Andel av stadens verksamheter som redovisar sin miljöpåverkan

0 0 70 procent Det finns ännu inte någon gemensam

redovisning av miljöpåverkan. Vissa verksamheter redovisar dock till annan instans, till exempel Landstinget.

Mål 9: Miljöklok konsumtion och slutna kretslopp

30. Andel upphandlingar

med avancerade miljökrav 0 1 (4 %) öka Vid upphandling av städmaterial och

rengöringsmedel användes

Miljöstyrningsrådets avancerade krav. Vid 8 upphandlingar (32 %) ställdes miljökrav på basnivå.

31. Andel miljöanpassade

fordon 36 procent 49 procent 60 procent

32. Inköp av ekologiska

livsmedel och kost N/A 23 procent 30 procent

33. Matsvinn inom stadens verksamheter (kg/capita)

N/A 24g per elev och

dag – 15 procent Siffran avser skolorna där Sodexo och ISS står för maten.

34. Andelen Lidingöbor som anser att staden ger dem goda förutsättningar för att göra kloka miljöval

70 procent (2011) N/A Öka Ingen ny mätning har gjorts.

35. Antal hushåll som har anslutit sig till

matavfallsinsamling

811 (2011) 1717 1600 Målet är uppnått.

36. Andelen

förpackningsmaterial och matavfall i den brännbara fraktionen

Förp:19 % Mat: 48 % (2011)

Förp: 21 %

Mat:46 % Förp: 10 % Mat:35 %

Mål 10: Hållbart resande 37. Andel miljöbilar i

staden 36 procent (2011) 49 procent 60 procent

38. Växthusgasutsläpp från tjänsteresor per årsarbetskraft i staden

138 kg CO2 (2011) 140,5 kg CO2 Minska I 2012 års siffra ingår flyg och tåg med 12,5 kg/anställd.

39. Andel av Lidingös arbetspendlare som reser kollektivt

N/A N/A Öka Någon undersökning har ännu inte gjorts.

40. Antal inventerade kommunala skolor och förskolor med syfte att minska biltrafiken till och från skolorna

0 2 13 (alla) Rudboda och Torsviks skolor är klara.

Käppala, Sticklinge och Källängen är på gång.

41. Antal cykelresor över

Lidingöbron en vardag N/A 1365 (2012) öka 10 procent

(27)

Foto: Hanna Chatti

(28)

Stina Jaensson, miljösamordnare Tel direkt: 08-731 39 97

E-post: stina.jaensson@lidingo.se

References

Related documents

Staben för Regional utveckling övergick till största delen till Regionförbundet Jämtlands län från 2011 och de tjänster som främst arbetar med interna miljöfrågor fördes

Flera styrdokument reglerar kommunens arbete mot miljö- och klimatmålen, såsom miljöpolicy, klimatpolicy och mål och handlingsplan för miljö- och klimatarbetet. Kommunen har

Region Jämtland Härjedalen påverkar målet om giftfri miljö även med den egna hanteringen av material, varor och produkter såsom användning av kemiska produkter, läkemedel,

Under 2018 fattades inom Region Jämtland Härjedalen ett beslut att med hjälp av konsulter låta göra en mindre analys av material- och avfallsflöden för att få fram ett underlag

Ronneby Miljö och Teknik AB har kontinuerligt kampanjer och information till konsumenter för att medvetandegöra konsumenter vikten av att använda dricksvattnet till rätt

Pågående enligt plan • SBN Senaste kommentar: Grönkilssamverkan inom STONO pågår löpande för att verka för grönkils-.. Aktivitet Status Ansvarig nämnd sambandens

Genom att utveckla fler områden för friluftsliv kan kommuner öka attraktiviteten men även minska slitaget på naturen.. Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat med

Resandet med Kollektivtrafiken skall öka på bekostnad av personbilstrafiken och vid en jämförelse med förhållandena år 2000 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken ha