• No results found

När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan En systematisk forskningsöversikt"

Copied!
52
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

När barn och ungdomar får bestämma mer

påverkas hälsan

En systematisk forskningsöversikt

Pia Wennerholm Juslin och Sven Bremberg

www.fhi.se

statens folkhälsoinstitut

Blir det kaos och konflikter när barn får vara med och bestämma i skolan – eller lär sig barnen mer, får de bättre självkänsla och fler kamrater? I denna rapport analyserar Statens folkhälsoinstitut frågan.

Enligt FN:s barnkonvention har barn rätt till inflytande i frågor som rör dem själva. Även den svenska skollagen föreskriver att elever skall ha inflytande, men Skolverkets attitydundersökningar visar att drygt hälften av alla elever upplever sig ha för lite att säga till om. Barnen själva önskar mer inflytande. Nästan åtta av tio elever vill, till exempel, vara med och bestämma om läxor och prov, men endast fyra av tio elever uppfattar sig kunna påverka detta.

Men barn kan inte ta ansvar för alla frågor, vare sig i skolan eller i andra sammanhang. Det är både tänkbart att ökat inflytande har gynnsamma effekter och att sådant inflytande kan vara till skada för barnen. Frågan har därför analyserats i en ny systematisk över- sikt av den vetenskapliga litteraturen inom området. Översikten är baserad på 10 internationella studier på barn i åldern 4-12 år. De flesta studierna var genomförda som kontrollerade försök med slumpvis fördelning av elever till grupper som fick ökat inflytande och grupper som inte fick utökat inflytande.

I de grupper där barnen fick ökat inflytande påvisades förbättringar av barnens hälsa och välfärd i 20 av 24 analyser. Det var i första hand barnens intellektuella förmåga, såsom prestation som för- bättrades.

ISSN 1651-8624 ISBN 91-7257-288-4 Rapport R 2004:30 Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst 120 88 Stockholm

Fax 08-449 88 11 E-post fhi@strd.se Internet www.fhi.se

(2)

www.fhi.se

statens folkhäls oinstitut

När barn och ungdomar får bestämma mer

påverkas hälsan

En systematisk forskningsöversikt

Pia Wennerholm Juslin och Sven Bremberg

(3)

© statens folkhälsoinstitut r 2004:30 i s s n : 1651-8624

i s b n : 91-7257-288-4

f ö r f a t t a r e : p i a w e n n e r h o l m j u s l i n o c h s v e n b r e m b e r g r e d a k t ö r : s v e n b r e m b e r g

o m s l a g s f o t o g r a f i : s j ö b e r g , w w w . s j o b e r g b i l d . s e p r o d u c e r a t : s a n d v i k e n s t r y c k e r i , s a n d v i k e n 2004

(4)

Sammanfattning ______________________________________________________ 5 Frågan ____________________________________________________________ 5 Evidens ____________________________________________________________ 5 Förslag till policy ____________________________________________________ 5

Bakgrund ____________________________________________________________ 7 Barnkonventionen och konflikten mellan barns bästa och barns inflytande ________ 7 Syfte och frågeställningar ____________________________________________ 8

Metod ______________________________________________________________ 9 Begreppet inflytande hos barn __________________________________________ 9 Barns inflytande: definition och operationalisering __________________________ 13 Litteratursökningar __________________________________________________ 13 Barns hälsa ______________________________________________________ 14 Kodning av hälsoutfall ______________________________________________ 14

Resultat ____________________________________________________________ 17 Hälsoeffekter av ökat faktiskt inflytande på barns hälsa ______________________ 17 Hälsoeffekter efter barnens ålder ______________________________________ 18

Diskussion __________________________________________________________ 21 Felkällor, begränsningar och styrkor i studierna ____________________________ 21 Generella slutsatser: vad översikten säger och inte säger ____________________ 24 Medverkande ______________________________________________________ 26 Referenser __________________________________________________________ 27

Bilagor ____________________________________________________________ 31 Bilaga 1. Sammanfattande beskrivning av de studier som har analyserats ________ 31 Bilaga 2. Kodning av de analyserade studiernas resultat ____________________ 40 Bilaga 3. Effekter av ökat inflytande för olika hälsodimensioner efter barnens ålder __ 46

(5)
(6)

Sammanfattning

Frågan

Delaktighet och inflytande i samhället brukar betraktas som en grundläggande förut- sättning för folkhälsa (Regeringens proposition 2002/03:35). Barnkonventionen anger att även barn har rätt till inflytande i frågor som rör dem själva. Barns inflytande kan dock komma i konflikt med deras välfärd eftersom barn kan ha svårt att överblicka konsekvens- erna av en del beslut. Det är därför angeläget att klargöra om ökat inflytande för barn i frågor som rör dem själva har gynnsamma effekter på deras hälsa och välfärd.

Evidens

Inledningsvis diskuteras begreppet ”barns inflytande” efter sammanhang, samhällsnivå, inflytandets form och barns olika förutsättningar till inflytande. Studier som analyserat effekter av barns faktiska inflytande identifierades i fyra databaser som indexerar veten- skaplig litteratur (ERIC, Medline, PsycInfo och Sociological Abstracts). Tio kvantitativa studier som uppfyllde uppställda kvalitetskrav identifierades. Studierna gällde barn i åldern 4–12 år och redovisade hälsoeffekterna av barns inflytande i skolan. Sammantaget visade 20/24 analyser att barns hälsa gynnades av ökat inflytande. Evidensen för att den sociala och intellektuella hälsan gynnades var starkare än evidensen för att den fysiska och psykiska hälsan gynnades. Positiva effekter av ökat inflytande påvisades i alla undersökta åldrar, men evidensen förefaller vara svagast för barn i åldern 8–9 år.

Förslag till policy

1. Barn i åldern 4–12 år bör få ökat faktiskt inflytande i skolan, eftersom sådant inflytande gynnar deras hälsa.

2. Hälsoeffekter av barns inflytande bör studeras vetenskapligt i Sverige.

(7)
(8)

Bakgrund

Barnkonventionen och konflikten mellan barns bästa och barns inflytande

Barnkonventionen styr samhällets skyldigheter gentemot de medborgare som är yngre än 18 år. Två av artiklarna kan komma i konflikt med varandra – principen om barns bästa (artikel 3) och principen om barns inflytande (artikel 12). Dessa artiklar lyder i sin svenska översättning (Hammarberg, 2002):

Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet (artikel 3).

Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet (artikel 12).

Artikel 3 som handlar om barnets bästa tillkom för att förhindra att barnaspekten åsidosätts när olika intressen i samhället kolliderar. Enligt artikel 3 ska barns intressen komma i främsta rummet, men andras intressen måste självfallet också beaktas (Hammarberg, 2002). Artikel 12 handlar om barns rätt till inflytande, vilket innebär att barn dels ska beredas möjlighet att medverka i beslutsprocesser, antingen direkt eller via en företrädare för deras åsikter, dels att barnets åsikter ska tas i beaktande i alla frågor som rör dem själva (Roche, 1997).

I praktiken är det inte självklart att budskapen i artikel 3 och 12 alltid går hand i hand. Låt oss som exempel ta en domstolssituation där man ska fatta beslut om ett barn ska ha umgänge med sin pappa. Både barnet och domstolen uppfattar pappans beteende som egendomligt. Enligt Barnkonventionen måste domstolen både ta hänsyn till barnets bästa (artikel 3) och till barnets åsikter (artikel 12). I detta autentiska fall beslutade domstolen om regelbundna kontakter mellan barnet och pappan, eftersom en fortsatt relation med båda föräldrarna är värdefull för barnet, trots att barnet vid domstolstillfället ville undvika kontakt (Roche, 1997).

(9)

Detta exempel konkretiserar att det kan finnas en konflikt mellan barns bästa och barns rätt till inflytande; mellan vad barn anser och vad vuxna anser. I detta fall kolliderade dom- stolens uppfattning om vad som var barnets bästa med barnets egna åsikter. I sådana situationer ger Barnkonventionen ingen vägledning i hur olika sorters information ska viktas mot varandra. Allt som sägs är att konventionen bör ses som en helhet, alla artiklar är viktiga och bidrar till denna helhet (Hammarberg, 2002, s. 11).

Ett sätt att närma sig denna konflikt är att klargöra vad forskningen kommit fram till. En rimlig tolkning av artikel 3 (barnets bästa) är att betrakta den som ett uttalande om det i vid mening hälsomässigt bästa för barnet. Om barn får ökat inflytande, leder det till förbättrad eller försämrad hälsa? Främjas eller skadas endast vissa aspekter av barns hälsa av ökat inflytande? Påverkas yngre barn i lika stor utsträckning som äldre barn? Är effekterna både kortsiktiga och långsiktiga? Den vetenskapliga litteraturen kan ge svar på sådana frågor.

Syfte och frågeställningar

Syftet var att genom en systematisk genomgång av vetenskapliga studier undersöka om barns inflytande, i frågor som rör dem själva, påverkar deras hälsa. Avsikten var att försöka besvara två frågor:

1) Leder ökat inflytande till förbättrad hälsa?

2) Varierar effekterna av ökat inflytande med barnens ålder?

8 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

(10)

Metod

Begreppet inflytande hos barn

En systematisk genomgång av vetenskaplig litteratur kräver definition av de begrepp som ska användas. Arbetet inleddes därför med en explorativ sökning efter publikationer som diskuterat begreppet ”inflytande” hos barn, i databaserna ERIC, Medline, PsycINFO och Sociological Abstracts. De sökord som användes i denna initiala fas var influenc* och child* eller adolesc*. En stjärna (*) indikerar att olika böjningsformer av ordet har inklu- derats. Bland de arbeten som identifierades togs ingen hänsyn till vilken form publika- tionerna hade, om det exempelvis var tidskriftsartiklar, böcker och/eller konferens- rapporter. Inte heller togs hänsyn till vilken metod författarna till arbetena använt sig av, om det exempelvis var empiriska (kvantitativa och kvalitativa) och/eller teoretiska arbeten.

Det primära syftet var att få en uppfattning om hur begreppet ”inflytande” hos barn kan definieras och operationaliseras. Huvudförfattaren läste därför i första hand publikationer som hade betydelse för detta syfte. Dessutom gjordes sökningar på Internet efter relevanta publikationer i Sverige, såsom hos Regeringskansliet, Skolverket, Socialstyrelsen, Barnombudsmannen med flera myndigheter som handlägger barn- och ungdomsfrågor.

Det framkom att ”inflytande” är ett komplext och mångdimensionellt begrepp. Barns inflytande kan gälla 1) i olika sammanhang, 2) på olika samhällsnivåer, 3) på individ- och gruppnivå och 4) hos olika grupper av barn med olika förutsättningar till inflytande. Dessa fyra delområden diskuteras nedan.

1) Inflytande i olika sammanhang

Två walesiska forskare var intresserade av att ta reda på i vilka beslutssituationer barn önskade ha inflytande (Thomas & O’Kane, 1999). De intervjuade 47 barn i åldern 8–12 år som blivit omhändertagna av myndigheter på grund av traumatiska hemförhållanden i sina biologiska familjer och sedan placerats i fosterfamiljer. Forskarna frågade dem vilken sorts beslut de ville ha inflytande över. De vanligaste beslutssituationerna barnen nämnde var i fallande ordning: vart jag går, vad jag gör, skolan, lek, kontakt med min biologiska familj, var jag bor, vilka mina vänner är, när jag ska komma hem på kvällen, kläder, mat, när jag ska gå och lägga mig, sportaktiviteter, TV-tittande, aktiviteter jag vill ägna mig åt och hem- och hushållsarbete. Barnen nämnde även andra beslutssituationer men dessa var mindre frekventa, exempelvis varför de blivit omhändertagna av myndigheter, fickpengar och att vara hos kompisar.

(11)

Det fanns tydliga åldersskillnader i materialet. De yngre barnen, 8-åringarna, nämnde oftare än de äldre barnen, 12-åringarna, skolan, lek, kontakten med mammorna (den biologiska mamman och fostermamman) samt TV-tittande, medan de äldre barnen oftare nämnde fickpengar, var de bodde, vilka deras vänner var, när de skulle komma hem på kvällen och när de skulle lägga sig.

Det är troligt att svenska barn önskar inflytande i liknande situationer som walesiska barn, eftersom det walesiska och svenska samhället har stora likheter.

De beslutssituationer barnen nämnde förekom i sex olika sammanhang, se tabell 1. Flera av de beslutssituationer och sammanhang som beskrivs går in i varandra. Exempelvis är både barnet, familjen och det omgivande samhället inblandade i den familjerättsliga process i domstol som nämndes ovan. Det kan ändå vara klargörande att hålla isär dessa sammanhang, eftersom de utgör olika arenor där barn vill ha inflytande.

Tabell 1. Beslutssituationer och sammanhang där barn vill ha inflytande samt barnens relationer till vuxna i dessa sammanhang (efter Thomas & O’Kane, 1999).

Tabellen anger att inflytande är en del av en relation med en avsändare (barnet) och en mottagare som ofta är en vuxen person i familjen, i skolan och i samhället i övrigt. Det är viktigt att se båda dessa poler i de sammanhang där barn vill ha inflytande. Barn har sällan möjlighet att föra sin egen talan och är ständigt beroende av relationerna till de vuxna i samhället (Flekkoy, 1995) och dessa aktörer kan antingen underlätta eller försvåra barnens möjligheter till inflytande. En arena där detta konkretiseras är skolan där olika peda- gogiska modeller betonar barns inflytande i varierande omfattning; allt ifrån inget elev- inflytande alls till mycket stort inflytande. De vuxnas inställning till barns inflytande och deras sätt att bemöta barnens önskemål om inflytande har därför stor betydelse. Detta resonemang tydliggör också att frågan om barns inflytande kan tolkas som en fråga om maktfördelning mellan barn och vuxna.

10 b a r n s o c h u n g d o m a r s i n f l y t a n d e

Beslutssituation Sammanhang Berör barnens relation till

Val av kläder, frisyr Individ Föräldrar

Val av lek, sport, TV Fritid Föräldrar/föreningspersonal/förskole- och fritidspersonal

Beslut om läggdags, Familj och hem/hushåll Föräldrar tid att komma hem på kvällen,

hem- och hushållsarbete

Beslut i skola Skola Föräldrar/lärare/skolpersonal

Val av bostad Boende/ närområde Föräldrar/myndigheter/företag/kommuner Beslut om omhändertagande Samhälle Föräldrar/myndigheter/kommuner

(12)

2) Inflytande på olika samhällsnivåer

Det finns en mängd olika organisationer som berörs av barns inflytande i de sammanhang som nämndes i tabell 1. Några viktiga offentliga aktörer är regering, riksdag och olika myndigheter som arbetar med barn- och ungdomsfrågor samt primärkommuner och lands- ting. Ytterligare aktörer är de frivilligorganisationer som arbetar med barn- och ungdoms- frågor. Sammanhanget ”fritid” kan utgöra ett exempel. Här är olika idrottsrörelser engagerade. Primärkommunerna har ansvar för idrottsplatser och lekplatser där fritids- aktiviteter kan utövas. Myndigheter, exempelvis Vägverket och Naturvårdverket, har ansvar för att miljön som omger barn och unga är trygg och säker. Detta exempel visar att ett stort antal aktörer med olika ansvarsområden berörs av frågan om barns och ungdomars inflytande.

3) Inflytande på individ- och gruppnivå

I regeringens skrivelse 2003/04:47 beskrivs barns inflytande som bestående av två dimen- sioner: den enskildes rätt att bli hörd och respekterad i frågor som rör honom eller henne direkt och den kollektiva rätten till inflytande. Ett annat sätt att beskriva dessa dimensioner är att kalla dem individuella och gruppbaserade. Skolan kan tjäna som ett exempel där barn kan ha inflytande både som individer och som grupp. Som individer kan barnen uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem själva. Som grupp kan barnen uttrycka sin åsikter genom egna förtroendevalda representanter i klassråd och elevråd. Inflytande och demokrati är således två begrepp som är nära besläktade med varandra.

Rätten att bli hörd individuellt finns i dag reglerad i många nationella lagar som rör barn, medan det kollektiva inflytandet i kommunerna är mindre utvecklat. Det finns allmänt reglerat i kommunallagen (1991:100): Nämnderna skall verka för att samråd sker mellan dem som utnyttjar deras tjänster. Det finns även reglerat i Sveriges skollag: Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad (§2 i kap. 4, 5 och 8) … och förutsättningar i övrigt … (§2 i kap. 6 och 7) (SFS 1985:1100).

4) Olika förutsättningar till inflytande hos olika grupper av barn

Barn är ingen homogen grupp (Franklin, 1995). De har olika egenskaper, erfarenheter och färdigheter och kommer från familjer med olika bakgrund, sammansättningar och socioekonomiska förhållanden. Fokus i denna framställning ligger på barn i allmänhet i Sverige. En viktig aspekt i detta sammanhang är barns ålder och mognad, eftersom olika förmågor utvecklas vid olika tidpunkter i en människas liv. Det är till exempel inte själv- klart att den grad av inflytande som är positivt för en 4-årings hälsa också är positivt för en 12-årings hälsa. Fysiska och psykiska funktionsnedsättningar kan också påverka barns möjligheter till inflytande. Graden av inflytande bör således anpassas till barns individ- uella och utvecklingsmässiga förutsättningar.

(13)

Hart (1992) har beskrivit en ”inflytandestege” med åtta steg som representerar olika grader av inflytande hos barn. Det nedersta steget innebär inget faktiskt inflytande från barnens sida, de finns egentligen bara närvarande som dekoration vid en politisk kampanj eller liknande (”manipulation, decoration, tokenism”), medan det översta steget repre- senterar Harts ”inflytandeideal”: aktiviteter som initieras av barnen själva, men i vilka besluten delas med vuxna (”child designed with shared decisions with adults”). Det är möjligt att ett givet barn mår bäst av en specifik grad av inflytande enligt denna stege, men vi känner inte till någon forskning som undersökt om detta är fallet. Däremot finns om- fattande forskning som tyder på att kognitiv kompetens och tilltro till den egna förmågan (eng. self-efficacy) påverkar barns möjligheter att uttrycka sina åsikter och därigenom deras möjligheter till inflytande.

Kognitiv kompetens

Det är först i 10–12-årsåldern som barn kan generalisera kunskaper från ett specifikt sammanhang till ett annat, har förmågan att internalisera dessa principer och kan tillämpa dem på en abstrakt och hypotetisk nivå (det formella operationella stadiet, Inhelder &

Piaget, 1958). Exempel: de flesta 6-åringar kan inte lösa problemet ”Bill är kortare än Sam men längre än Jim. Vem är längst?” utan att konkret se personerna eller visuella av- bildningar av dem framför sig (det konkreta operationella stadiet). Om man applicerar för- mågan till abstraktion på en beslutssituation så innebär det att individen ska förstå de fakta eller den information som ligger till grund för ett beslut rent hypotetiskt, kunna vikta dessa olika fakta mot varandra på en abstrakt nivå och förstå konsekvenserna av ett beslut i mot- sats till ett annat, dels på kort sikt men även på lång sikt, dels för sig själv men även för andra (Bukatko & Daehler, 1998). Denna förmåga, som generellt går under beteckningen kognitiv kompetens, har stor betydelse för frågan om hur stort inflytande barn i olika åldrar rimligen kan och bör ha.

Tilltro till den egna förmågan

En annan förmåga som har stor betydelse för barns möjlighet till inflytande är tilltron till den egna förmågan (Bandura 1977, 1997). Denna förmåga utvecklas hela livet med början redan vid födseln och är beroende av barnets kognitiva kompetens samt interaktion med sin omgivning. Den kognitiva kompetensen är nödvändig för att individen ska förstå sin roll i ett socialt sammanhang, förstå att en händelse orsakar en annan och för värderingen av sina egna tankar, känslor och beteenden. Detta är grunden för självreglering, förmågan att kunna välja sina egna målsättningar och sedan förutse och reglera det egna beteendet så att dessa mål uppnås. Den andra faktorn har att göra med lyhördheten i det växande barnets sociala omgivning, föräldrarnas lyhördhet och senare i barnets liv även lärares, klasskamraters och andra aktörers lyhördhet. Om omgivningen är känslig för barnet i dess försök att förstå och kontrollera sin miljö, kommer barnets tilltro till den egna förmågan att stärkas. Om den sociala omgivningen däremot inte är lyhörd för barnets handlingar 12 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

(14)

hämmas barnets tilltro till den egna förmågan, vilket hämmar barnets utveckling och kan bidra till svårigheter senare i livet (Maddux, 2002).

Barns inflytande: definition och operationalisering

Barns inflytande är ett mångtydigt begrepp. Vid den avgränsning vi gjort har vi utgått från den definition av inflytande som Kirshner, O’Donoghue och McLaughlin (2002) gör i sin bok Youth Participation: Improving Institutions and Communities:

We understand youth participation as a constellation of activities that empower adolescents to take part in and influence decision making that affects their lives and to take action on issues they care about (s. 16).

Vi har därför avgränsat oss till att endast analysera barns faktiska inflytande i frågor som rör dem själva, men i stället för att begränsa definitionen enbart till ungdomar som Kirshner med medarbetare gjort har vi inkluderat alla individer upp till 18 år. Vår defini- tion av inflytande skiljer sig därför från upplevt inflytande. Barn kan till exempel uppleva ökat inflytande utan att de faktiskt fått bestämma mer, till exempel i en undervisnings- situation, men det omvända kan också gälla.

Litteratursökningar

Sökningar efter vetenskapliga arbeten som analyserade barns faktiska inflytande gjordes i november och december 2003 i databaserna ERIC, Medline, PsycINFO och Sociological Abstracts från databasernas första datering. Följande sökord användes: child*, adolescen*, youth, student, particip* (delaktighet, medbestämmande, demokrati, engage- mang), influen* (inflytande, påverkan), empower* (bemyndiga, göra det möjligt för), self- govern* (självstyrande), autonomy (autonomi, självstyre, självbestämmanderätt), self-effi- cac* (tilltro till den egna förmågan), decision (avgörande, beslut). En stjärna (*) indikerar att olika böjningsformer av ordet har inkluderats. För att få fram elevers inflytande användes även en del skolrelaterade sökord: learning, achieve*, democr*, autocr*, aca- demic, open/traditional classroom, child/student-centered/initiated/sharing, teacher- directed/centered/ control*/planned, academic* directed, interv*, teaching method. Dessa sökord valdes därför att den initiala sökningen visade att dessa begrepp ofta förekom i arbeten om barns inflytande. De termer som angav populationen vi var intresserade av inkluderades alltid i sökningarna (det vill säga child*, adolescen*, youth, student) med termen ”eller” (eng. or) emellan, medan de andra sökorden inkluderades i alla de kombina- tioner som är logiskt möjliga. Varje identifierad studies referenslista genomgicks också i ett andra försök att identifiera relevanta studier.

(15)

För att inkluderas i översikten gällde följande fem krav: 1) Studien var publicerad i en internationell vetenskaplig tidskrift och hade granskats av sakkunniga forskare före publiceringen. 2) Studien hade en av följande tre utformningar, vardera med olika grad av evidens (U.S. Preventive Services Task Force, 1996): randomiserad kontrollerad studie (mycket hög evidens), kontrollerad studie utan randomisering (hög evidens) och kohort- studie/longitudinell studie (måttlig evidens). 3) Det skulle tydligt framgå att barnen hade fått faktiskt inflytande i frågor som rörde dem själva. 4) Utfallsmåtten rörde barnens fysiska, sociala, psykiska eller intellektuella hälsa. 5) Barnen utgjorde en normal- population, till skillnad från en klinisk population (till exempel barn med olika fysiska, sociala, intellektuella och/eller psykiska besvär) eller annan särskild population (till exempel kriminella barn, hemlösa barn).

Barns hälsa

Hälsa definierades brett. Fyra dimensioner särskiljdes: 1) fysisk hälsa, 2) social hälsa, 3) psykisk hälsa samt 4) intellektuell hälsa. Fysisk hälsa gällde barnens kroppsliga förmågor, såsom motorisk utveckling eller motoriska färdigheter. Social hälsa gällde förmågor med betydelse för barnens interaktion med andra människor, såsom social kompetens, demokratiska värderingar och utåtriktat beteende. Psykisk hälsa gällde fenomen som främst hade betydelse för barnen själva, såsom deras kroppsuppfattning, självkänsla eller ångestbenägenhet. Intellektuell hälsa gällde kognitiva förmågor och prestationer, såsom barnens läsförståelse, problemlösningsförmåga och skolbetyg. Ytterligare exempel på hur olika fenomen klassificerades finns i bilaga 2.

Det bör påpekas att social och psykisk hälsa ofta går in i varandra. Exempelvis kan stark social ångest både ses som ett socialt och psykiskt hälsoproblem. Dels drabbar det indivi- dens psykiska inre hälsa (till exempel oro och hjärtklappning), dels drabbar det individens utåtriktade beteende i interaktion med sin sociala omgivning (exempelvis det kan bli svårt att tala inför en grupp människor).Vi uppfattade det dock som ändamålsenligt att göra denna indelning för att samlat kunna beskriva fynden i studierna. Indelningen tar heller ingen hänsyn till att olika studier mätte beroende variabler på olika sätt, ibland själv- rapporterat och i andra fall grundat på lärares eller oberoende observatörers skattningar. I bilaga 1 finns information om hur olika dimensioner av hälsa skattats i de enskilda studierna.

Kodning av hälsoutfall

För varje identifierad studie klassificerades inflytandet som gynnsamt (1) eller inte gynnsamt (0) för var och en av de fyra hälsodimensionerna (se bilaga 2). Dimensionen uppfattades som gynnsamt påverkad om effekten var statistiskt säkerställd på 14 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

(16)

sannolikhetsnivån p ≤ 0,05. Om utfallet uppmätts med flera variabler klassificerades effekten som gynnsam om någon beroende variabel uppvisade effekt på p ≤ 0,05-nivån, förutsatt att det inte förelåg någon risk för massignifikans. Om en dimension fick värdet 0 innebar det antingen att ingen signifikant positiv effekt påvisats för någon av de ingående variablerna eller att en ogynnsam effekt påvisats. Analyser som kodats som 0 innefattar situationer då brist på inflytande hade en positiv effekt på hälsodimensionen.

Kodningen var således ”accepterande” snarare än ”refuserande”. Skälet till detta var att variablerna inte uppfattades likvärdigt kunna beskriva variationer i hälsa. Om exempelvis en studie skattar fysisk hälsa med tre variabler och en variabel uppvisar signifikanta skillnader, medan de två andra inte gör det, är två tolkningar möjliga. Den ena tolkningen utgår från att variablerna är likvärdiga. Genomsnittligt visar då studien ingen effekt på fysisk hälsa. Den andra tolkningen utgår från att variablerna olika väl fångar variationer i hälsa. Den variabel som visar på effekt är den som är mest känslig för förändring. Bristen på effekt för övriga variabler uppfattas hänga samman med att variablerna är mindre känsliga. Grundat på en samlad bedömning av de variabler som använts i studierna tillämpades den senare tolkningen.

(17)
(18)

Resultat

Totalt identifierades tio studier som uppfyllde de uppställda kriterierna, varav fyra var publicerade på 1970-talet, tre på 1980-talet och tre på 1990-talet. Inga empiriska studier återfanns från 2000-talet (se kolumn 1, bilaga 1). Fem arbeten var randomiserade kontrollerade studier, tre var kontrollerade studier utan randomisering och två var kohort- studier/longitudinella studier. I en del studier fanns både för- och eftermätningar på barnens hälsa, medan andra enbart inkluderade eftermätningar. Samtliga studier var nord- amerikanska, nio från USA och en från Kanada. Barnens ålder varierade från 4 till 12 år.

Studierna omfattade både barn med låg och hög socioekonomisk status. Alla studierna undersökte barns inflytande och beslutsutrymme i skolan. Exponeringstid, det vill säga hur länge barnen fått vara delaktiga i beslutsprocesserna i skolan, varierade markant från 55 minuter till fyra år. De enskilda studiernas utformning presenteras i kolumn 2, bilaga 1.

Nedan redovisas resultaten efter arbetets två frågeställningar: 1) Effekterna av ökat faktiskt inflytande på de fyra olika hälsodimensionerna och 2) hälsoeffekter efter barnens ålder. Effekter efter kön och olika utformning av inflytande diskuteras inte, eftersom det fanns för få studier för att meningsfullt kunna analysera sådana aspekter.

Hälsoeffekter av ökat faktiskt inflytande på barns hälsa

De tio studierna redovisar totalt 24 analyser av effekter av ökat inflytande på barns fysiska, sociala, psykiska och intellektuella hälsa, se tabell 2. Positiva effekter påvisas i 20/24 analyser. Andelen analyser där positiva effekter påvisas är lika stor i de studier som ut- formats som randomiserade kontrollerade studier (10/12) som i de studier som utformats som kontrollerade studier utan randomisering (5/6) samt kohortstudier (5/6). Evidensen för att den sociala hälsan (positiva effekter i 8/8 analyser) och intellektuella hälsan (positiva effekter i 6/6 analyser) gynnas av faktiskt inflytande är starkare än evidensen för att den fysiska hälsan (positiva effekter i 2/3 analyser) och psykiska hälsan (positiva effekter i 4/7 analyser) gynnas av faktiskt inflytande.

(19)

Tabell 2. Andel analyser som påvisar förbättrad hälsa vid ökat inflytande i skolan, efter studiernas utformning och de fyra hälsodimensionerna.

Hälsoeffekter efter barnens ålder

De tio studierna redovisar totalt 47 åldersspecifika analyser av hälsoeffekterna av ökat inflytande, se tabell 3. Åldersgrupperna redovisas så att minst fem analyser redovisas för varje åldersgrupp. Analyser för fyraåringarna saknas. I åldrarna 10–12 år var antalet analyser så få att dessa åldrar presenteras som en grupp (10–12 år).

Tabell 3. Andel analyser som påvisar förbättrad hälsa vid ökat inflytande i skolan, efter barnens ålder och de fyra hälsodimensionerna.

Sjutton av analyserna visar på positiva effekter. Övriga analyser redovisar inga statistiskt säkerställda effekter eller, i några fall, negativa effekter (ej redovisat i tabellerna eftersom kodningen inte gör skillnad mellan dessa två utfall). De negativa effekterna påvisas främst på fysisk hälsa då barnen med ökat inflytande fått möjlighet att avstå från att delta i idrottsundervisning.

18 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

Studietyp (antal studier) Hälsodimensioner

Fysisk Social Psykisk Intellektuell Samtliga fyra

hälsa hälsa hälsa hälsa dimensioner av

hälsa

Randomiserade kontrollerade 1/2 5/5 3/5 3/3 12/15

studier (6)

Kontrollerade studier utan N/A 2/2 1/2 2/2 5/6

randomisering (3)

Kohortstudier (1) 1/1 1/1 N/A 1/1 3/3

Totalt 2/3 8/8 4/7 6/6 20/24

N/A (not applicable) innebär att hälsodimensionen inte mättes i dessa studier.

Hälsodimensione Barnens ålder

5 år 6 år 7 år 8 år 9 år 10–12 år Samtliga åldrar

Fysisk hälsa 0/2 0/2 0/2 0/2 0/2 N/A 0/10

Social hälsa 1/2 0/0 0/1 1/2 1/3 2/5 5/13

Psykisk hälsa 1/1 2/2 2/4 2/5 0/3 0/1 7/16

Intellektuell hälsa 1/1 1/1 1/1 1/2 0/2 1/1 5/8

Totalt 3/6 3/5 3/8 4/11 1/10 3/5 17/47

N/A (not applicable) innebär att hälsodimensionen inte mättes/signifikansprövades.

(20)

Det finns två sannolika skäl till att andelen positiva effekter är lägre då analyserna genom- förts åldersspecifikt, jämfört med då de utförts utan uppdelning efter ålder. Det första skälet är att de positiva effekterna endast gäller för barn i vissa åldrar. Om effekterna hos barnen i dessa åldrar är tillräckligt stora, kan effekterna också påvisas i hela ålders- materialet trots att statistiskt säkerställda effekter saknas hos barnen i de andra åldrarna.

Det andra skälet har att göra med de statistiska prövningarna. När en uppdelning sker i olika åldrar blir varje undersökningsgrupp mindre, vilket minskar möjligheterna att påvisa statistiskt säkerställda effekter.

Positiva effekter av ökat inflytande påvisas i alla åldrar. Evidensen är dock svagast för barn i 8–9-årsåldern.

(21)
(22)

Diskussion

De tio identifierade studierna gällde barn i åldern 4–12 år och alla studierna redovisade hälsoeffekterna av barns inflytande i skolan. Sammantaget visade 20/24 analyser att barns hälsa gynnades av ökat inflytande. Evidensen för att den sociala och intellektuella hälsan gynnades var dock starkare än evidensen för att den fysiska och psykiska hälsan gynnades.

Positiva effekter av ökat inflytande påvisas i alla undersökta åldrar. Evidensen är dock generellt sett svagast för barn i åldern 8–9 år.

Inga gynnsamma effekter på fysisk hälsa kunde påvisas i någon av de tio åldersspecifika analyserna som redovisas. Ett skäl till detta kan ha att göra med utformningen av inflytande i dessa studier. Med ökat inflytande hade barnen bland annat möjlighet att avstå från att delta i vissa moment under idrottsundervisningen. Om de flesta barnen valde att avstå från dessa moment är det inte anmärkningsvärt om deras motoriska färdigheter utvecklades sämre. De barn som inte hade inflytande deltog däremot och utvecklade därigenom sina motoriska färdigheter.

Felkällor, begränsningar och styrkor i studierna

Olika mätinstrument och skalor

En av översiktens begränsningar är att de identifierade studierna använt sig av olika sätt att mäta både inflytandet och barnens hälsa. En del studier har använt sig av självskattnings- formulär som barnen och lärarna fick fylla i, andra studier har använt sig av oberoende observatörer som studerat barnens och lärarnas beteende och ytterligare några studier har intervjuat barnen och lärarna. I de sällsynta fall där samma mätinstrument använts (såsom ett självskattningsformulär) för att mäta en viss variabel (såsom ångest), har inte heller samma skala använts av olika forskare i de olika studierna. För att få en systematik i denna mångfald av mätinstrument och skalor klassificerades variablerna därför i fyra olika hälso- dimensioner utan hänsyn till mätmetod. Detta tillvägagångssätt medgav en enhetlig begreppsapparat som gick att tillämpa på alla de identifierade studierna. En nackdel med metoden är dock att vissa mätinstrument lättare ger upphov till snedvridna resultat än andra. Det kan exempelvis vara lättare för en elev att ge osanna uppgifter om eleven besvarar ett självskattningsformulär än om eleven blir intervjuad eller observerad. En annan nackdel är att vissa skalor ger mindre pålitliga resultat (har sämre reliabilitet). Dessa problem kan dock inte förklara studiens huvudresultat – ett positivt samband mellan in- flytande och hälsa.

(23)

Olika utformning av inflytandet

En annan av översiktens begränsningar är att inflytandet utformats på olika sätt i de identi- fierade studierna. I sex fall av tio är det faktiska inflytandet ”direkt” (Mancini, et al., 1976;

Martinek, 1978; Martinek, et al., 1977; Richter & Tjosvold, 1980; Schempp, et al., 1983;

Tjosvold & Santamaria, 1978), med vilket avses att det tydligt framgick hur barnen fick utöva sitt inflytande. I exempelvis Richter och Tjosvolds studie fick barnen bestämma vilket ämne och vilka aktiviteter de skulle ägna sig åt under de följande fem veckorna i samhällsvetenskap. I fyra fall av tio är inflytandet däremot ”indirekt” (Fry & Addington, 1984; Marcon, 1992; Scott, 1994; Solomon, et al., 1996), med vilket avses att det inte exakt framgår hur barnen fick inflytande, utan snarare att skol- eller klassrumsklimatet gynnade sådana möjligheter. I exempelvis Solomon och medarbetares studie fick lärarna i experimentskolorna genomföra ett undervisningsprogram som skulle öka klassrummets

”sense of community”, och idén med detta var bland annat att det skulle gynna barnens möjligheter till inflytande, eftersom det skulle underlätta samverkan mellan eleverna och mellan eleverna och lärarna samt utveckling av elevernas demokratiska och prosociala värderingar. Det är svårt att veta om de indirekta utformningarna av inflytande gynnar barns hälsa på samma sätt som de direkta utformningarna av inflytande, men de är sanno- likt mindre kraftfulla. Detta är en fråga för framtida forskning att avgöra. I denna rapport gick det dock inte att ta ställning i frågan, eftersom författarna rapporterade effekter på olika sätt som gör att de är svåra att jämföra.

Olika lärare

En tredje begränsning är att lärarna i vissa studier varit desamma under perioder med och utan ökat inflytande (t.ex. Mancini, et al., 1976; Martinek, 1978; Schempp, et al., 1983), medan andra studier haft olika lärare för barn med ökat inflytande och barn utan sådant inflytande (t.ex. Fry & Addington, 1984; Marcon, 1992; Martinek, et al., 1977). I förra fallet är det svårt att veta om lärarna betett sig på samma sätt oberoende av vilka barn de undervisat och i det senare fallet är det svårt att veta om lärarna i ena gruppen varit likvärdiga lärarna i den andra. Om en lärare exempelvis betett sig ”varmt” i inflytande- gruppen, men ”kallt” i gruppen utan inflytande är det möjligt att detta påverkat barnen och bidragit till hälsoutfallen, trots att det var inflytandet/bristen på inflytandet man ville mäta effekterna av. I några studier har man funderat över detta problem och försökt föregripa det (Richter & Tjosvold, 1980; Solomon, et al., 1996), medan man i de flesta fall inte gjort det (se bilaga 1, kolumn 7, för mer information).

Olika förutsättningar hos barnen

En fjärde begränsning i de identifierade studierna är att ungefär hälften av dem inte har kontrollerat för barnens olika intellektuella förutsättningar att uttrycka sitt inflytande innan exponeringen påbörjades (t.ex. Martinek, et al., 1977; Schempp, et al., 1983;

22 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

(24)

Tjosvold & Santamaria, 1978). Det är tänkbart att gruppen som fått ökat inflytande bestått av mer kognitivt utvecklade barn än gruppen utan inflytande. De skillnader som tillskrivs variation i inflytandet skulle då kunna förklaras av skillnader mellan barnen vid studiens start. Hälften av studierna har dock varit utformade så att försöks- och kontrollgrupperna har varit likvärdiga vid studiens början. Detta talar för att huvudfynden i denna översikt inte kan förklaras av brister i jämförbarhet mellan eleverna i experiment- och kontroll- grupper.

Olika exponerings- och uppföljningstider

En femte begränsning i de identifierade studierna är de olika exponerings- och upp- följningstiderna. Vissa studier har mätt effekterna av inflytande efter en knapp timmes exponering, medan andra mätt effekterna av inflytande efter månader eller år (för mer information se kolumn 6, bilaga 1). En fördel med kort exponeringstid är att det sannolikt ökar möjligheten att påvisa effekter. De långsiktiga effekterna av barns inflytande är dock intressantare (se t.ex. Solomon, et al., 1996). Det är möjligt att barn som fått större in- flytande i skolan klarar sig bättre som vuxna eftersom de tränats i samarbete, i att ta ansvar för det egna lärandet och har fått ta del av demokratiska och prosociala värderingar (se Solomon, et al., 1996). Än så länge verkar det dock saknas studier som följt upp individer i vuxen ålder som exponerades för ökat inflytande i skolan som barn. Detta återstår dock för framtida forskning att utreda.

Olika utgångsläge

I studierna analyseras barns hälsa i skolsituationer där barnens inflytande varierar.

Studierna visar att hälsan i allmänhet blir bättre om inflytandet ökar. En tänkbar förklaring till detta fynd kan vara att barnen i utgångsläget hade påtagligt lite inflytande. De flesta studier är genomförda i USA. En internationell jämförelse tyder på att barn i USA upplever mindre inflytande i skolan än barn i Sverige (World Health Organisation, 2000).

Vidare är flera studier genomförda på 1970- och 1980-talen. Det är troligt att barn har mer inflytande i skolan i dag än de hade då och därför är det möjligt att de gynnsamma effekterna av ökat inflytande inte skulle vara giltiga i dag, eftersom barn i Sverige sanno- likt har mer inflytande än de hade vid utgångsläget i de redovisade studierna. Skolverkets attitydundersökningar talar dock emot denna tolkning. Den senaste redovisningen visar att elever önskar kunna påverka sin situation i skolan avsevärt mer än de har möjligheter till (Skolverket, 2004). Exempelvis anger 76 procent att de vill kunna påverka reglerna i skolan, medan endast 24 procent upplever sig ha denna möjlighet. Resultatet i denna över- sikt förefaller därför vara tillämpbart även i Sverige år 2004.

En styrka i studierna är att barnen har stor socioekonomisk och etnisk spridning, vilket innebär att förutsättningarna att generalisera resultaten till svenska förhållanden är goda.

Däremot kan vi bara generalisera dem till barn mellan 4 och 12 år, eftersom vi inte kunde

(25)

identifiera några studier på äldre barn (ungdomar). En annan styrka i redovisade studier är att huvuddelen utförts som kontrollerade experiment vilket medger god säkerhet för slut- satserna.

Generella slutsatser: vad översikten säger och inte säger

Resultaten i denna översikt kan bara generaliseras till skolsammanhang eftersom de identifierade studierna enbart studerat barns inflytande i skolan. Vi kan således inte säga att inflytande är bra för barns hälsa i andra sammanhang, såsom i familjen, i socialtjänsten, i en domstol eller inom andra arenor där barn verkar. Dessutom kan vi bara generalisera resultaten av översikten till barn i åldersgruppen 4–12 år, eftersom vi inte kunde identifiera några studier som undersökt hälsoeffekterna av inflytande hos äldre barn (ungdomar). Ett skäl till båda dessa två fynd kan vara den sökstrategi som användes i föreliggande rapport, exempelvis att fokus lades på faktiskt inflytande till skillnad från upplevt inflytande. Det finns en omfattande forskningstradition inom det psykologiska området som studerat begrepp såsom upplevd kontroll (eng. perceived control) och självbestämmande (eng.

self-determination) och dessa begrepps betydelse för barns hälsa. I denna översikt exkluderades dock dessa studier eftersom vi ville undersöka det faktiska inflytandets betydelse för barns hälsa (trots att upplevd och faktisk kontroll sannolikt är starkt korrelerade med varandra). Ett skäl till vår avgränsning är att resultat i form av ökad upplevd kontroll kan vara svåra att tolka. Om ett samband påvisas mellan upplevd kontroll och god hälsa kan det tolkas på flera sätt. En möjlig tolkning är att upplevd kontroll avspeglar faktisk kontroll och att denna faktiska kontroll leder till bättre hälsa. En annan möjlig tolkning är dock att upplevelse av kontroll och självrapporterad god hälsa avspeglar ett allmänt välbefinnande. Detta välbefinnande kan vara bestämt av förhållanden som ligger utanför den situation som analyseras. Exempelvis kan förhållandet i hemmet påver- ka välbefinnandet och därigenom en upplevelse av kontroll i skolan, utan att upplevelsen av kontroll i skolan har sin grund i faktiskt inflytande. Av dessa skäl har vi avstått från att analysera den litteratur som behandlar upplevd kontroll. Vi inkluderade inte heller sök- orden engagement eller power trots att dessa ord sannolikt också är kopplade till faktiskt inflytande.

Det är anmärkningsvärt att endast tio välkontrollerade studier av inflytandets effekter på barns hälsa kunde påvisas. Det är också förvånande att endast ett fåtal studier påträffades från 1990-talet och att ingen studie påträffades från 2000-talet, inte minst med tanke på att Barnkonventionen tillkom 1989. Återigen kan en orsak till detta resultat vara den sök- strategi som användes, men det kan knappast vara hela förklaringen. Vi ägnade stor tid åt att förstå hur begreppet inflytande används på barn- och ungdomsområdet för att därigenom kunna använda lämpliga sökord. Det är därför sannolikt att vi lyckats identi- fiera de flesta kvantitativa studierna inom området. Man hade också kunnat förvänta sig att studierna skulle komma från andra länder än USA. Av de identifierade studierna var 9/10 24 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

(26)

från USA trots att USA är en av de två länder i världen (det andra landet är Somalia) som inte har antagit Barnkonventionen.

Barns inflytande är ett abstrakt begrepp som beskriver en del av ett barns relation till sin omgivning, främst till vuxna i barnets närhet. I en relation påverkar parterna varandra, barnet påverkar den vuxne och den vuxne påverkar barnet. Därför är det möjligt att en given grad av inflytande kan vara ändamålsenlig i en relation, men kan ha motsatt effekt i en annan. Mot denna bakgrund kan det verka omöjligt att generellt besvara frågan om barns och ungdomars hälsoeffekter av ökat inflytande. Därför är det anmärkningsvärt att de redovisade studierna uppvisar ett enhetligt mönster där ökat inflytande nästan genomgående förefaller ha gynnsamma effekter. Det är möjligt att detta enhetliga mönster hänger samman med att samtliga studier är gjorda i skolan. Barn är ålagda skolplikt.

Således är skolan en institution som inte bygger på barns frivilliga deltagande. Inom en sådan verksamhet är det inte oväntat att barn i allmänhet kan dra nytta av ett ökat in- flytande.

Några analyser tyder på att ökat inflytande inte främjar barnens hälsa. Vanligen redovisas ingen säkerställd effekt, men i några fall är effekten negativ. I denna översikt påvisades de negativa effekterna av ökat inflytande på barns fysiska hälsa. Det är möjligt att dessa effekter uppkom därför att barn som fick utökat inflytande valde att avstå från att delta i vissa idrottsaktiviteter som skulle ha gynnat deras motoriska färdigheter. Fyndet går sannolikt att generalisera. Ett ökat inflytande för barn kan ha negativa effekter. Därför upp- står frågan om vilken grad av inflytande som gynnar barns hälsa. En total kontroll från de vuxna är inte lämplig och inte heller en total kontroll från barnens sida. Det förefaller där- för lämpligt att empiriskt söka studera vilken grad av inflytande som är optimal för olika grupper av barn i olika sammanhang.

Slutligen, den kanske viktigaste slutsatsen är att det behövs mer forskning som undersöker olika aspekter av frågan om barns och ungdomars inflytande. Sedan Barnkonventionen ratificerades i Sverige år 1990 har mycket hänt på det nationella lagstiftningsområdet, men kunskap om dess praktiska genomförande ligger efter och har inte utvecklats på samma sätt (för en aktuell översikt, se Regeringens skrivelse 2003/04:47). De aktörer i samhället som omfattas av dessa lagar behöver mer stöd för att kunna genomföra sitt arbete på ett bra sätt som både gagnar barnen och osäkra vuxna som arbetar med barn- och ungdomsfrågor.

Ett sätt att nå sådan kunskap är med hjälp av framtida forskning. Några förslag på frågor som skulle kunna belysas framgår i föreliggande rapport.

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. Tretton år senare konstaterar Thomas Hammarberg, som deltog i utarbetandet av Barnkonventionen och var medlem av den FN-kommitté som övervakade konventionens efterlevnad 1991–1997, att knappast någon stat som hittills rapporterat till FN-kommittén (har) kunnat peka på några mer djupgående reformer i linje med artikel 12 (2002, s. 14). Det finns således stort utrymme

(27)

för förbättringar, i synnerhet eftersom den tillgängliga forskningen tyder på att barns hälsa och välbefinnande påverkas positivt av deras möjligheter till inflytande.

Medverkande

Pia Wennerholm Juslin, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, har gjort litteratur- sökningen och haft huvudansvar för utformningen av texten. Sven Bremberg, expert i barns och ungdomars hälsa vid Statens folkhälsoinstitut, har varit ansvarig för ut- formningen av studien och medverkat vid formuleringen av texten. Ingrid Israelsson Olsson, utredare vid Statens folkhälsoinstitut, Kjell Granström, professor vid Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet, och Pia Milton, enhetschef vid Statens folkhälsoinstitut, har granskat texten och givit värdefulla synpunkter.

26när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

(28)

Referenser

Bandura A. Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioural change. Psychological Review 1977;84:191-215.

Bandura A. Self-efficacy: the exercise of control. New York: Freeman; 1997.

Bergman LR, Magnusson D, El-Khouri BM. Studying individual development in an interindividual context: a person-oriented approach. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates; 2003.

Bukatko D, Daehler MW. Child development: a thematic approach. 3rd ed. Boston, Mass:

Houghton Mifflin Company; 1998.

Flekkoy M. The Scandinavian experience of children’s rights. In: Franklin B, editor. The handbook of children’s rights: comparative policy and practice. London: Routledge;

1995:176-87.

Franklin B. The case for children’s rights: a progress report. In: Franklin B, editor. The handbook of children’s rights: comparative policy and practice London: Routledge;

1995:3-22.

Fry PS, Addington J. Comparison of social problem solving of children from open and traditional classrooms: a two-year longitudinal study. Journal of Educational Psychology 1984;76:318-29.

Hammarberg T. Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Skriftserien Regeringskansliet UD-info, september 2002. Stockholm: Utrikesdepartementet; 2002.

Hart RA. Children’s Participation: From tokenism to citizenship, Innocenti essays, no. 4.

Florence, Italy: UNICEF International Child Development Centre, 1992.

Inhelder B, Piaget J. The growth of logical thinking from childhood to adolescence. New York: Basic Books; 1958.

Kirshner B, O'Donoghue J, McLaughlin M. Youth Participation: Improving institutions and communities. New Directions in Youth Development. San Francisco, CA: Jossey- Bass; 2002.

(29)

Maddux JE. Self-efficacy: the power believing you can. In: Snyder CR, Lopez, SJ, editors.

Handbook of positive psychology. New York: Oxford University Press; 2002:277-87.

Mancini VH, Cheffers JTF, Zaichkowsky LD. Decisionmaking in elementary children:

effects on attitudes and interaction. The Research Quarterly 1976;47:80-5.

Marcon RA. Differential effects of three preschool models on inner-city 4-year-olds. Early Childhood Research Quarterly 1992;7:517-30.

Martinek TJ. Decision-sharing in elementary school children: effects on body-concept and anxiety. Perceptual and Motor Skills 1978;47:1015-21.

Martinek TJ, Zaichkowsky LD, Cheffers JTF. Decisionmaking in elementary children:

effects on motor skills and self-concept. The Research Quarterly 1977;48:349-57.

Regeringens proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Regeringskansliet, Social- departementet.

Regeringens skrivelse 2003/04:47. Utveckling av den nationella strategin för att för- verkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringskansliet, Socialdepartementet.

Richter FD, Tjosvold D. Effects of student participation in classroom decision making on attitudes, peer interaction, motivation and learning. Journal of Applied Psychology 1980;65:74-80.

Roche J. Children’s rights: participation and dialogue. In: Roche J, Tucker S, editors. Youth in society: contemporary theory, policy and practice. London, UK: Sage Publications;

1997:49-58.

Schempp PG, Cheffers JTF, Zaichkowsky LD. Influence of decision-making on attitudes, creativity, motor skills and self-concept in elementary children. Research Quarterly for Exercise and Sport 1983;54:183-9.

Scott KP. Effects of an intervention on middle school pupils’ decision making, achieve- ment, and sex role flexibility. Journal of Educational Research 1994;77:369-75.

Skolverket. Attityder till skolan. Stockholm: Skolverket; 2004.

Solomon D, Watson M, Battistich V, Schaps E, Delucci K. Creating classrooms that students experience as communities. American Journal of Community Psychology 1996;24:719-48.

28 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

(30)

Thomas N, O’Kane C. Experiences of decision-making in middle childhood: the example of children ”looked after” by local authorities. Childhood 1999;6:369-87.

Tjosvold D, Santamaria P. Effects of cooperation and teacher support on student attitudes toward decision making in the elementary science classroom. Journal of Research in Science Teaching 1978;15:381-5.

U.S. Preventive Services Task Force. Guide to clinical preventive services. 2nd ed.

Baltimore, MD: Williams & Williams; 1996.

World Health Organisation. Health behaviour in school-aged children: a WHO cross- national study (HBSC) international report. Copenhagen, DK: World Health Organisation; 2000.

(31)
(32)

Bilagor

Bilaga 1. Sammanfattade beskrivning av de studier som har analyserats rfattare, år, land Utformning av infl ytandeStudietyp Studiepopulation Antal/ålder/könsfördelningUtfallsmått på barnetUppföljnings- tidÖvriga kommentarer ResultatInfl ytandets betydelse Fry & Addington, 1984, Kanada.

Öppna klassrum till skillnad från traditionella lärarstyrda klass- rum stimulerar barns infl ytande. I öppna klassrum är det emotionella klimatet varmare, elevers valmöj- ligheter bredare och lärarens roll är konsulterande snarare än kontrollerande.

Kontrollerad studie utan randomi- sering. För- och efter- mätning.

Från en pool bestående av 30 klassrum, 15 öppna och 15 traditionella, valdes 200 barn ut från 8 klassrum av vardera sorten: öppna och traditionella. Från dessa 200 barn med medel-åldern 9,5 år valdes 60 barn från de öppna klass-rummen ut, 35 pojkar och 25 fl ickor. Dessa matchades sedan med 35 pojkar och 25 fl ickor från traditionella klassrum med medelåldern 9,7 år. Totalt bestod alltså stickprovet av 120 barn. Vid tvåårsuppföljningen (medelålder 11,7 år) kvarstod endast 40/60 barn från de öppna klassrummen. Dessa matchades med 40 av 60 barn från de traditionella klassrummen.

Sociala mått (sättet på vilket barnet närmade sig andra människor, impulsivt beteende, socialt engagemang, social alienering). Psykologiska mått (säker- het angående sin egen förmåga, förmåga att dela andras känslor, känslor av att duga till, verklighets- uppfattning, social själv- känsla, självcentrering). Problemlösningsförmåga (förmåga att orientera sig med avseende på problem, förmåga att identifi era problem, förmåga att ta hänsyn till hinder och alternativ vid problemlösning, effektivitet i att utvärdera utfall samt omsorgs- fullhet).

2 år Barnen Barnen i de båda grupperna matchades enligt SES, verbal förmåga och social anpassningsnivå. Ytterligare ett kriterium var att de skulle ha samma lärare under de följande två åren. Lärarna Lärarnas under- visningsstil verifi erades av tio oberoende observa- törer som bedömde lärarnas öppenhet och restriktivitet under början, mitten och slutet av en lektion.

Resultaten visar att eleverna i de öppna skolorna gynnades mer än barnen i de traditionella skolorna i termer av social, psykisk och intellektuell hälsa.

Interventionen vars syfte var att jämföra barn med mer eller mindre infl ytande i skolan visar att barn med mer infl ytande gynnas hälso- mässigt.

(33)

32 när barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan

rfattare, år, land Utformning av infl ytande Studietyp Studiepopulation Antal/ålder/könsfördelning Utfallsmått på barnet Uppföljnings- tid Övriga kommentarer

ResultatInfl ytandets betydelse Mancini, Cheffers & Zaichkow- sky, 1976, USA.

I en infl ytandegrupp fi ck barnen tillsammans med läraren delta i besluts- fattandet på idrotts- lektionerna (angående valet av apparatur, val av aktiviteter vid varje station, i vilken ordning aktiviteterna skulle genomföras, om de ville/inte ville delta i aktiviteterna och hur tiden skulle fördelas mellan de olika aktiviteterna under lektionen). I en lärarstyrd grupp fattade läraren alla beslut med avseende på motsvarande situationer.

Randomi- serad kontrollerad studie. Endast efter- mätning.

505 barn i åldern 5–9 år från samma skoldistrikt deltog i studien. Könsfördelning framgår inte. Barnen fördelades slumpmässigt till de båda grupperna.

Attityder (Human Movement Attitude Scale).

6 månaderBarnen Barnen hade samma SES. Lärarna Samma sex lärare under- visade båda grupperna av barn. Lärarnas undervisnings- stil verifi erades med ”Cheffers Adaptation of the Flanders’ Interaction Analysis System”.

Resultaten visar att barnen med ökat infl ytande uppvisade en positivare attityd till idrottslektionerna än barnen utan infl ytande; 5–6- åringar var mer positiva än 7–8- åringar, som i sin tur var mer positiva än 9–10-åringar.

Inventionen vars syfte var att jämföra barn med och utan infl ytande på idrotts- lektionerne visar att barn som får in- ytande över idrotts- undervisningen gynnas socialt av detta, och att yngre barn generellt sett gynnas mer än äldre barn. Det är dock svårt att veta om dessa barn var mer positiva initialt jämfört med kontrollgruppen – ingen förmätning gjordes vilket minskar säkerheten i slut- satserna.

References

Related documents

En kamp som egentligen aldrig tycks få någon klar vinnare, utan drömmar och längtan till stor del hänger ihop och att det även hänger ihop med att ”aldrig vara nöjd.” För

Gemensamma drag i den forskning som de hänvisar till är att barnen måste få utrymme och möjlighet att säga sin åsikt och få vara delaktiga i beslutsprocesser, detta

I denna studie fokuserar vi på eWOM (electronic word of mouth) där spridningen av information iställe sker online på olika digitala plattformar. Eftersom informationen i många

Detta syns när det på enhetschefsnivå förklaras att även om det skulle hända något riktigt illa och personalen har uppmärksammat en stor tillgång till alkohol hos

Pedagogerna anser dock att det är viktigt att ha material till förfogande som barnen kan skapa med och använda sig av sina olika sinnen för att utforska sin

Genom att pedagogerna vill lyssna till barns intressen och önskemål menar Nilsson (2012) är ett sätt att skapa möjlighet för barn att utöva demokrati i förskolan. I resultaten

Endast två av studiens respondenter menade att de inte trodde att reklamen Hjältarna berättar (2014) skulle kunna få dem att skänka pengar till organisationen.5. inte att

Författarna menar på att pedagoger ofta strävar efter att fånga barnens perspektiv men att det i slutändan sällan blir en pedagogisk fråga eftersom pedagogen saknar medel