Grönklittstoppen Grönklitt i Orsa kommun, Dalarnas län

(1)

ORSA KOMMUN Anonymiserad utställningshandling

STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MORA ORSA Dnr: BNO 2011/1 215

Detaljplan för del av fastigheten Hansjö 135:68 vid Grönklittstoppen

Upprättad av Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa 1

Detaljplan för del av fastigheten Hansjö 135:68 vid

Grönklittstoppen

Grönklitt i Orsa kommun, Dalarnas län

S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E

december 2011 Detta är en anonymiserad samrådsredogörelse, originalversionen finns på Stadsbyggnadsförvaltningens kontor på Fredsgatan 12, Mora.

Hur samrådet har bedrivits

Detaljplanen handläggs enligt Plan- och bygglagen regler för normalt planförfarande enligt PBL 5 kap 20/28 §. Förslaget till detaljplan godkändes för samråden den 24 augusti 2011 § 101 och sändes ut för samråd från den 9 september 2011 till den 21 oktober 2011.

Remissinstanser, kända sakägare och närboende har givits möjligheter att lämna synpunkter på planärendet.

Inkomna yttranden under samrådstiden

Statliga yttranden

S.1 Länsstyrelsen Dalarnas län, 2011-10-17 S.2 Trafikverket, 2011-10-14

Kommunala yttranden

S.3 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2011-09-20 S.4 Mora-Orsa miljönämnd, 2011-10-05

S.5 Orsa Vatten och Avfall AB/NODAVA AB, 2011-10-21

Yttranden från övriga

S.6 Förnamn Efternamn, ägare Fastighet 1:1, 2011-10-24

Sammanfattning och kommentarer till inkomna synpunkter Nedan återges och kommenteras inkomna synpunkter. De skriftliga yttrandena är diarieförda och finns på Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsas planavdelning.

(2)

S.1 Länsstyrelsen Dalarnas län

”Hälsa och säkerhet

Det är viktigt att planeringen av byggrätter, vägdragning och höjdsättningen av området görs på ett sätt så att inte stabilitetsproblem uppstår. Besiktning med avseende på risken för block som kan lösgöras eller problem som kan orsakas genom ytvattenavrinningen bör göras i detaljplaneskedet.

Riksintresse

Planområdet är beläget inom riksintresse enligt 4:2 MB. Påverkan på riksintresset ska beskrivas och bedömas.

Området avses att bebyggas med 3-4 våningar. Detta innebär att bebyggelsen kan komma att dominera landskapsbilden i Grönklittsområdet och vara väl synlig relativt långa sträckor. Det är positivt om en visualisering i form av fotomontage kan tas fram så att byggnadernas eventuella påverkan på landskapsbilden i första hand från Fryksås fäbodar kan bedömas.

Övrigt

Det är positivt att husens utseende regleras i planbestämmelse. Upplysningsvis kan nämnas att fasadkulörer som knyter an till traditionellt byggnadsskick är rött samt grått eller brunt vilka påminner om de ofärgade, naturligt åldrade timmerhusen.

Pannplåt, är ett material som används även på bostadshus i dessa delar av länet och norröver, och kan vara ett alternativ.

I den långsiktiga lösningen för vattenförsörjningen bör det anges hur framtida vattentäkter skall lokaliseras så att risken för grundvattenföroreningar från nuvarande och framtida bebyggelse minimeras.

Beskrivningen av ambitionen att bygga energieffektivt bör Det bör förtydligas i planen vilka uppvärmningssystem som kan komma att installeras.

Behovsbedömning enligt 6 § Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar

Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.”

Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer

En geoteknisk utredning har utförts under samrådstiden och planhandlingarna kompletteras med resultaten från utredningen. Resultaten visar att det är moränjord, med punktvis berg i dagen. Marken lämpar sig för bostadsbyggande och är inte skredbenägen.

Planbeskrivningen och plankartan innehåller illustrationer i form av en modell av bebyggelsen inlagd i terrängen och visar hur området kan komma att upplevas från andra platser på Grönklitt. Frykås fäbodar ligger i sydsluttningen mot Orsasjön, Grönklitt ligger norr om detta område och mellan de båda ligger en bergstopp.

Bebyggelsen på Grönklitt är därför inte synlig från fäboden och har ingen visuell påverkan på fäboden eller riksintresset. Byggnadernas utformning samt

färgsättningen är speciellt genomarbetad för att smälta in bäst möjligt i miljön. Ett förtydligande om påverkan på riksintresset och Frykås fäbodar läggs till

(3)

planbeskrivningen.

Den framtida vattenförsörjningen på Grönklitt behandlas i pågående arbete med fördjupad översiktsplan för Grönklitt.

S.2 Trafikverket

”Bedömning

Trafikverket har inget att erinra mot innehållet i detaljplanen.

Övrigt

Trafikverket tycker det är positivt att samlokalisera bostäder med service av olika slag samt parkeringsmöjligheter, för att på så sätt minska det kortväga resandet i området.

Väg

Väg 1008 är sedan några år en statlig väg och standarden har sedan dess höjts.

Expansionen med nya bostäder samt annan verksamhet i Orsa Grönklitt ökar slitaget på vägen. I dagsläget har Trafikverket inte budgeterat för ökad drift och underhåll av vägen.

Vid byggande på Grönklitt bygger man ofta Ski-in/Ski-out där man parkerar bilen nära bostaden och sedan kan ta sig direkt ut i pist- och liftsystem för att minimera behovet av bilresor.

En fördjupad översiktsplan för Grönklitt är påbörjad och kommer att hantera trafikfrågan på och till Grönklitt.

S.3 Kommunstyrelsens arbetsutskott

Byggnadsnämnden har för samrådsyttrande överlämnat förslag till detaljplan för del av fastigheten Hansjö 135:68 vid Grönklittstoppen. Syftet med planen är bland annat att möjliggöra för cirka 50-70 lägenheter i maximalt fyra våningar utöver suterräng i ett attraktivt ski-in/ski-out-läge med möjlighet att direkt från bostaden nå

pistsystemet i Grönklitt. Planen hanterar även frågan om hur allmänheten ska röra sig mellan toppstugans vinterparkering och toppstugan. Planförslaget bedöms inte medföra någon betydande miljöpåverkan.

Arbetsutskottet beslutar

all inte framföra någon erinran mot förslaget.

Stadsbyggnadsförvaltningens kommentarer Ingen kommentar

S.4 Mora-Orsa miljönämnd

”Förslag till beslut

Miljönämnden beslutar att till byggnadsnämnden lämna följande synpunkter i ärendet:

- Planförslaget bör kompletteras med en geoteknisk utredning innan utställning.

Miljökontoret föreslår miljönämnden att besluta att utanför ärendet lämna följande synpunkter till byggnadsnämnden:

- Kommunen/byggnadsnämnden bör ta fram och anta en policy som anger när ett

(4)

planförslag ska/bör innehålla en geoteknisk utredning.

Policyn bör ange att ett planförslag alltid ska innehålla en geoteknisk

utredning/undersökning när tidigare orörd mark ska exploateras. När kommunen ändrar befintliga planer eller planlägger områden där marken redan är i

anspråkstagen, är det i stället behovet av en geoteknisk utredning som får vara styrande.

[…]

Miljönämnden bedömer att avsaknaden aven för planområdet särskild geoteknisk utredning sänker kvaliteten på aktuellt planförslag. Miljönämnden anser inte att det räcker med att hämta information från andra geotekniska utredningar som angränsar till aktuellt planområde. Ett liknande förfarande applicerat på framtida planförslag skapar frågetecken och diskussioner om gränsdragningar. Denna typ av extrapolering bör undvikas i ett plandokument. Att också överlåta åt exploatörer att i

bygglovsskedet (ett sent skede) utföra den här typen av utredningar är riskabelt. Det skulle rent teoretiskt kunna vara så att det framkommer uppgifter som försvårar eller rent av stoppar planerad byggnation. Vad händer då?

Förhållanden och förutsättningar som påverkar en detaljplans innehåll och utformning ska tas fram och värderas i planskedet, inte i bygglovsskedet.

Miljönämnden anser att planförslaget bör kompletteras med en geoteknisk utredning innan utställning.

Miljönämnden anser vidare att om det inte framgår av lagstiftningen när ett planförslag ska innehålla en geoteknisk utredning bör

kommunen/byggnadsnämnden ta fram och anta en sådan policy. Här bör grunden vara att ett planförslag alltid ska innehålla en geoteknisk utredning om det är frågan om exploatering av tidigare orörd (icke exploaterad) mark. När kommunen ändrar befintliga planer eller planlägger områden där marken redan är i anspråkstagen, är det i stället behovet aven geoteknisk utredning som får vara styrande.

Husbyggnadsprojektet Green Wood har som mål att ta fram en boendeform som är miljövänlig och använder lokala råvaror som trä men även sol och terräng. Green Wood vill bidra till ett ökat kretsloppstänkande och ett robustare byggande med en minskad energianvändning, i detta fall bland fritidsbebyggelse som är en bostadstyp där direktverkande el är vanligast i dag. Miljönämnden anser att

husbyggnadsprojektet Green Wood är en ovanligt bra satsning i tider då behovet och graden av klimatanpassning allt oftare diskuteras för olika exploateringsprojekt.”

En geoteknisk utredning har genomförts under samrådstiden och planhandlingarna kompletteras med resultaten från utredningen.

(5)

S.5 Orsa Vatten och Avfall AB/NODAVA AB

”Avfallshantering

För boende i Grönklitt sker avfallslämningen till centrala uppsamlingsställen (CUS) som NODAVA AB ansvarar för. Verksamheter har avfallshämtning vid respektive verksamhet så långt det är möjligt. Förpacknings- och tidningsinsamlingen har tillsammans med intressenter i Grönklitt en återvinningsstation för insamling av förpackningar och tidningar i anslutning till infarten till Grönklitt. Den föreslagna platsen i planen för avfallshantering kan bli en CUS för detta Område alternativt en intern avfallshanteringsanläggning.

För att tömningsfordon ska komma åt att tömma och vända måste väg och vändplats vara anpassad till detta, se vidare kommunens föreskrifter om avfallshantering.

Möjligheten att sortera internt inom varje fastighet/boende måste säkerställas.

Graden av källsortering inom fastigheten kommer att starkt påverka volymerna av, och därmed kostnaderna för omhändertagande av, brännbart avfall.

Stycket om avfall i planbeskrivningen föreslås ha följande lydelse:

En möjlighet för separat avfallshanteringsanläggning (E) förläggs i planens sydöstra del och eventuell byggnad får maximalt vara 3 meter.

Närmaste centrala uppsamlingsställe (CUS) för brännbart och komposterbart avfall finns 600 meter söder om planområdet. En återvinningsstation för förpackningar och tidningar finns anslutning till centrumanläggningen ca 1500 meter söder om planområdet.

Stycket om avfall i genomförandebeskrivningen föreslås ha följande lydelse:

Avfallshämtning ska ske på inom planen föreslagen plats för anläggning för avfallshantering alternativt på av NODAVA AB anvisad plats.

Vatten och avlopp

Stycket om vatten, avlopp och dagvatten i planbeskrivningen föreslås följande ändringar:

 Byt ut NODAVA AB till Orsa Vallen och Avfall AB.

 Byt mening fyra till: Orsa Vallen och Avfall AB har under 2011 fortsatt utredning om vattenkapaciteten i Grönklitt, för planering av utbyggnad av vattenverk och ev. nya vattentäkter.

Stycket om vallen och avlopp i genomförandebeskrivningen föreslås följande ändringar:

Byt ut NODAVA AB till Orsa Vallen och Avfall AB,

Första stycket förslag lydelse: "Området ansluts till Orsa Vatten och Avfall ABs befintliga VA-system. Bygglov för nytt bostadshus får inte ges förrän VA-anslutning till Orsa Vallen och Avfall ABs VA-anläggning kan ske. Beroende på var

förbindelsepunkten blir så kan ledningsdimensionen måsta uppgraderas på den

(6)

ledning som idag ägs av Orsa Grönklitt AB som går till toppstugan och övergå i Orsa Vatten och Avfall AB ägo.”

Möjligheten att styra en sortering av avfall inom varje boende medges inte av plan- och bygglagen. En sådan sortering blir upp till fastighetsägaren. Planen medger även att bostadsområdet kan styckas till flera fastigheter, i ett sådant scenario skulle hantering på varje fastighet vara svårt att genomföra. Planen medger en plats för sophantering (E) i planområdets sydöstra del som kommer passeras av alla boende inom planområdet och som ligger intill befintlig vändplats och är därför lämplig för sophantering.

Lydelserna i planhandlingarna korrigeras enligt förslaget.

S.6 Förnamn Efternamn, ägare Fastighet 1:1

”Som en av de närmast boende på Adress, Fastighet 1:1 har jag följande att anföra:

1. Byggnationens höga läge i förhållande till vår fastighet skapar mycket insyn mot vår fastighet.

2. Det ökade antalet lägenheter skapar mycket extra trafik i området.

Jag är positiv till byggnationen, men för att minska insyn och störande ljus från billtrafik att ett insynsskyddande ”snöstaket” eller liknande byggs omedelbart sydväst om vår fastighet.”

Den 24 november 2011 har ett möte hållits på plats i Grönklitt där Förnamn Efternamn, representant för Grönklitt AB och Frida Petersson (planarkitekt) har medverkat för att titta på förutsättningarna för i yttrandet önskat staket. Under mötet framkom att Förnamn Efternamn önskar ett staket sydväst om sin fastighet längs vägen på Grönklitts fastighet. Förnamn Efternamn uttrycker en oro för ökad insyn när fler bilar och gående kommer röra sig i området.

Grönklitt är en expansiv skidort med en ökande bebyggelse på anläggningen vilket i sin tur även medför mer trafik och folk i rörelse. Det kan även innebära viss störning i form av ljus. Befintlig väg ligger cirka […] ifrån Förnamn Efternamn fastighet och närmsta tilltänkta bebyggelse kan komma cirka […] ifrån fastigheten. Området mellan fastighet och väg är delvis trädbevuxet och vintertid kan insynen tänkas vara begränsad då snön skymmer. Stadsbyggnadsförvaltningens bedömning är att avståndet är tillräckligt för att en god privat sfär ska kunna hållas.

Den karaktär som idag finns på Grönklitt är av typen ”hus i natur” där byggnaderna är placerade i naturen. I dagsläget är det mycket ovanligt med staket och det är inte heller en karaktär som önskas i området. Området ska inte upplevas som inhägnat när man rör sig längs vägarna. Fastighetsägaren har möjlighet att sätta upp staket på sin egen fastighet. Uppsättandet av plank är bygglovpliktigt.

(7)

Ställningstagande

Av inkomna synpunkter är det enbart sakägaren i yttrande S.6 som anses ha kvarstående erinran.

Medverkande tjänstemän

Samrådsredogörelsen har utarbetats av Johan Nilsson, planarkitekt och medverkande Frida Petersson, planarkitekt.

Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa

Planarkitekt Johan Nilsson