• No results found

WSP SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS. Geoteknisk PM. rev Örebro

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "WSP SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS. Geoteknisk PM. rev Örebro"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

WSP 1 019 5445

SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS Geoteknisk PM

rev. 2015-04-24 Örebro 2014-03-27

WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box 8094

700 08 ÖREBRO Tel 010/722 55 00

Handläggare: Jan-Eric Carlring / rev. Lars O Johansson

(2)

SOLLENTUNA KOMMUN KVARTERET LEKTIONEN PLANERADE BOSTADSHUS Geoteknisk PM

Härtill hör: Provtabell Bilaga 1

Planritning Ritning G10-01-001

Sektionsritning Ritning G10-01-002

Sektionsritning Ritning G10-01-003

UPPDRAG

WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Hökerums Bygg AB utfört en geoteknisk undersökning för planerade bostadshus inom kvarteret Lektionen i Sollentuna, Sollentuna kommun. Undersökningen har skett i syfte att klarlägga lämplig grundläggningsmetod samt förutsättningar för schakt och dräne- ring.

PLANERADE BYGGNADER

Bostadshusen skall uppföras med 4 - 5 våningsplan ovan mark samt ett källarplan. Källarplanets golv skall läggas på nivå ca + 19.

UTFÖRDA ARBETEN

Det geotekniska fältarbetet genomfördes under ledning av WSP;s fälttekniker Gert Eriksson i mars månad år 2014 och omfattade

- utsättning av undersökningspunkter - inmätning av undersökningspunkter - jordbergsondering

- viktsondering - motorslagsondering - skruvprovtagning - vingsondering

- nedborrning av grundvattenobservationsrör

(3)

Upptagna prover har jordartsklassificerats i SWECO;s jordlaboratorium i Stockholm. Inmätning har skett i följande koordinatsystem:

Plan SWEREF 99 18 00

Höjd RH 2000

UNDERSÖKNINGSRESULTAT Platsbeskrivning

Det blivande byggnadsområdet ligger i anslutning till Rudbecks väg på öppen gräsbevuxen mark.

Markytan faller mot sydväst från nivå + 22.6 ned till + 20.4.

Jordlager

Grunden inom och i anslutning till planerat byggnadsläge består överst av mulljord med upp till 0.4 m tjocklek. Lokalt kan även förekomma fyllning med ringa mäktighet. Härunder följer sandig lera som även genomsätts av tunna sand- och siltskikt. Leran är med undantag för ett parti i sydväst fast- torr- skorpefast. I sydväst följs 3 – 3.5 m torrskorpa av lös lera med 1 – 2 m tjocklek. Leran vilar på en sil- tig sand genomsatt av lerskikt på berg. I söder (punkt 4 och 5) ligger bergets överyta 0.5 – 1 m under nuvarande markyta. I övrigt har sondstopp erhållits mot sten, block eller berg på nivåerna + 13.5 – 17.5 innebärande 4 – 8 m under nuvarande markyta. Den lösa lerans oreducerade skjuvhållfasthet har som lägst registrerats till 10 kPa och vattenkvoten till 33 – 41 %. Sandens relativa fasthet är skiktvis låg- mycket låg.

Yt- och grundvatten

Grundvattennivån uppmättes i mars 2014 till +18,8 i rör GW14W01 inom den västra delen av området och till +22,1 i rör GW14W15 inom den östra delen. I april 2015 låg grundvattennivåerna något lägre, på +18,5 resp. +21,0. I nedborrat grundvattenobservationsrör har grundvattenytan registrerats på nivå + 18.8. I mars 2014 var enligt SGUs långtidsmätningar grundvattennivån normal – över normal för månaden, där grundvattennivån i mars normalt är att anse som relativt hög pga. påbörjad snösmältning. Uppgifter för april 2015 saknas för tillfället, dock var nivåerna i mars 2015 över de normala för månaden.

STABILITET OCH SÄTTNINGAR

Området är stabilt och någon risk för skred föreligger ej. Den lösa leran måste förutsättas vara nor- malkonsoliderad innebärande att tidsbundna sättningar uppkommer om området i sydväst belastas med fyllning och/eller byggnad.

SLUTSATSER Grundläggning

Bostadshusen ger stora stomlaster vilka måste föras ned till fast botten/berg med pålar eller där jord- djupen är begränsade plintar. Golvet i källardelen kan däremot utformas som ett golv på mark.

(4)

Norra byggnaden

Lös lera förekommer, byggnaden skall förutsättas grundläggas på spetsburna pålar.

Södra byggnaden

Den västra delen av byggnaden bedöms kunna grundläggas på berg. Mot öster förekommer lera, till stora delar fast, men de varierande jordartsförhållandena riskerar att ge ojämna spänningar i byggnaden, varför byggnaden grundläggs på berg/fast botten så långt som möjligt, för att därefter övergå till spetsburna pålar.

Östra byggnaden

Huvuddelen av byggnaden bedöms kunna plattgrundläggas på fast friktionsjord. I den nordligaste delen av byggnaden förekommer dock lera som huvudsakligen är fast. Grundläggninen nedförs med plintar till fast botten så långt det är möjligt, men sannolikt kan grundläggning med spetsburna pålar bli aktuellt inom den nordligaste delen av byggnadsläget.

Grundkonstruktioner vid pålgrundläggning skall dimensioneras i brott- och bruksgränstillstånd som hänförlig till geoteknisk kategori 2 (GK 2).

Vid pålgrundläggning i brottgränstillståndet (GEO) utförs beräkning av pålens geotekniska bärförmåga enligt IEG Rapport 8:2008, rev 2, TD Pålgrundläggning kap. 4.2.1 och 4.2.3.

Om grundläggning sker med betongpålar får även kap. 4.2.2 tillämpas genom dimensionering med hävdvunnen metod.

Vid pålgrundläggning i brottgränstillståndet (STR) utförs beräkning av pålens konstruktiva bärförmåga enligt TD Pålgrundläggning kap. 4.3. Den omkringliggande jordens

dimensionerande skjuvhållfasthet, c

ud

, bestäms för böjknäckning ur ekv 4.14 med följande ingående parametrar;

γ

m

= 1,5 c

uk

= 12 kPa

η bestäms enligt kap. 4.3.6 med;

η

1 *

η

2

= 0,85 η

3

= 1,0 η

4

= 0,95

η

5

= 1,0

η

6 *

η

7

bestäms av grundkonstruktören utifrån TD Pålgrundläggning kap. 4.3.6 η

8

= 1,0

Vid pålgrundläggning sker dimensionering i bruksgränstillståndet enligt TD Pålgrundläggning kap. 4.4.3.

Vid plattgrundläggning skall samråd ske med geotekniker för dimensioneringsunderlag då den slutliga byggnadsutformningen är beslutad.

Dränering

Byggnadens grund skall förses med dränering. För att undvika framtida permanent grundvattensänkning skall blivande källargolv ej läggas lägre än nivån +19,0 och dränering ej utföras under nivån +18,5.

(5)

Området domineras av relativt fasta och ej grundvattenkänsliga jordar. Sättningskänslig lera finns inom den västra delen av området, här förekommer dock icke sättningskänslig fast lera ned till nivån ca +18, dvs. under uppmätta grundvattennivåer och ovan angivna lägsta dräneringsnivå. Beträffande omkringliggande områden tyder jordartskartan på att lösa sättningskänsliga jordar främst finns västerut längs Rudbecksvägen. Då inströmning av grundvatten till detta område främst sker via fastmarksområden i söder, öster (östra delen av aktuellt byggnadsområde) och norr bedöms risken för grundvattenpåverkan som ringa. En möjlig åtgärd för att helt kompensera för den grundvattenpåverkan som dränerningen inom aktuellt område ev medför skulle kunna vara att infiltrera dagvatten inom nordvästra hörnet av området vid det dike som här löper längs GC-vägen.

Schakt och fyllning

Schakt kommer att ske i mulljord/fyllning, lera och siltig sand. Bergschakt kommer även att krävas.

Jordarna är lättschaktade i torrt tillstånd. Sandens flytbenägenhet medför däremot påtagliga problem vid schakt- och grundläggningsarbeten under grundvattenytan.

Fyllning inom och i anslutning till byggnads- och grundläggningsytor sker med grus som utläggs i skikt och komprimeras till minst 90 % packningsgrad (jämfört med modifierat proctormaximum).

Länshållning

Vid schakt läggs terrassytorna i tillräcklig lutning så att ytvattenavrinning medgives. Länshållning sker via diken eller filterförsedda pumpgropar. Samtliga byggnads- och grundläggningsytor skall skyddas mot ytuppluckring via ett skikt grus som utläggs omedelbart efter utförd schakt. Om grund- vattenytan genombryts måste temporär grundvattensänkning ske i sanden. Härvid krävs pumpning i wellpointspetsar.

Ledningar

Ledningar kan grundläggas direkt i mark via en ledningsbädd av grus.

Övrigt

Undersökningen måste kompletteras i samband med detaljprojektering. Nivån för bergets överyta måste klarläggas mer i detalj. Därutöver måste sandens sammansättning och fasthet undersökas mer noggrant. Nedborrade grundvattenobservationsrör må avläsas månadsvis. Grundbottenbesiktning skall ske av geotekniker.

WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Geoteknik

Jan-Eric Carlring Lars O Johansson

(6)

Jordprovsanalys

Gransk./Tabell

Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna siltskikt, vLet (si)

4B/3

Gråbrun rostfläckig torrskorpelera med tunna finsandsskikt, Let (saf)

4B/3 Gråbrun rostfläckig varvig lera med enstaka tunna siltskikt

torrskorpekaraktär, vLe(t) (si)

33

Anm.

4A/3 4B/3 4B/3 4B/3 4B/3 Mtrl typ/

tjälf.

klass1)

4B/3

16 28 Vatten

kvot w [%]

41

Brun siltig sand med lerskikt, siSa le (Referensnivå = My)

(Referensnivå = My)

(Vy = 1.10 m under my 2014-03-19)

Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med enstaka tunna finsandsskikt, vLet (saf)

Gråbrun rostfläckig varvig torrskorpelera med tunna finsandsskikt, vLet (saf)

(Referensnivå = My)

Gråbrun rostfläckig torrskorpelera med enstaka tunna finsandsskikt , Let (saf)

Brungrå rostfläckig varvig lera, vLe (Referensnivå = My)

Uppdragsgivare Uppdragsnummer

2014-03-26

Sektion

Skr Undersökningsdatum

1) Klassning enl. AMA Anläggning 10

Sollentuna

Löp-nr

2014-04-24 Datum/Sign

Provtagningsdatum Projekt

WSP Samhällsbyggnad, Örebro Provtagningsredskap / Analysmetod

27080

Borrhål/ Djup

2014-04-23 -

2014-03-19

14W09 14W03

[m]

Benämning/

(okulär jordartsklassning enl. SGF 1981) Jordartsförkortning

(enl. SGF/BGS Beteckningssystem 2001:2)

14W10

14W13

0.3-3.7 3.7-5.5

0.3-2.1 2.1-3.5

1.9-3.0 0.0-1.9

1.1-3.0 0.2-1.1

SWECO GEOLAB, Gjörwellsgatan 22, Box 34044,

100 26 STOCKHOLM, Tel: 08-695 60 00, Fax: 08-695 63 60,

geolab@sweco.se, www.sweco.se/geolab, Ingår i SWECO Civil AB 1(1)

(7)
(8)
(9)

References

Related documents

I de fall då en schakt i lös lera nått till ett sådant djup att N är större än 3,14 har teoretiskt utöver den elastiska hävningen även en plastisk deformation i form av

Vid fastare jord eller större neddrivningsdjup erfordras förankring av borriggen, vilket medför att kapaciteten troligen blir för låg för att metoden skall vara gångbar..

Lerans geotekniska egenskaper redovisas i figur 15 och 16... Sammanställning av lerans egenskaper vid Margretelund. Undersökningar är gjorda i djupled med en meters mellanrum.

Vid försöksfältet utanför Kungälv relaterar Adolfsson & Sällfors (1987) de sättningar som uppstått i U-rörsfältet till att förkonsolideringstrycket sjunkit

Denna totala utdränering torde vara förorsakad av extremt infiltrationsunderskott vid denna tidpunkt, grundvatten- inläckning till en nedstigningsbrunn genom ett ännu ej

i det fortsatta arbetet kommer spårlinjen och markbehovet för järnvägen att bli mer detaljerat.. Marken kommer att tas i anspråk med äganderätt och behövs bland annat

Marksättning till följd av grundvattensänkning med skadliga konsekvenser kan uppkomma i de fall att grundvattensänkning i jord uppkommer, sättningskänslig lera finns inom

Ibland kallas Lusi för Lumpur Lapindo, eftersom företaget som är orsaken till olyckan heter PT Lapindo