• No results found

Agenda för mötet och uppkomna frågor kopplat till respektive avsnitt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Agenda för mötet och uppkomna frågor kopplat till respektive avsnitt"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Minnesanteckningar informationsmöte Översiktsplan 2030  

2015-10-15

Deltagande tjänstemän: Åsa Ratcovich - Samhällsbyggnadschef, Caroline Kroeker – Planarkitekt, Lotta Berséus – Kommunikatör

Deltagande politiker: Susanne Meijer – kommunstyrelsens ordförande, Stefan Borg – ledamot kommunfullmäktige, Birger Torkildsen – ledamot kommunfullmäktige, Gunnar Bergquist – ledamot kommunfullmäktige och byggnadsnämndens ordförande, Marita Westerström, ledamot tekniska nämnden.

Cirka 85 deltagare från allmänheten.

Bakgrund 

Det, efter samrådet, omarbetade förslaget till översiktsplan har ställts ut för synpunkter från och med 7 september 2015. I samband med detta bestämdes också att informationsmöte till

allmänheten skulle hållas.

Förändringar som gjorts efter samrådet är bland annat:

 Tidshorisonten har kortats från år 2045 till år 2030 och planen har bytt namn till Översiktsplan 2030.

 Befolkningsökningen har skrivits ned från 1 procent till 0,7 procent per år vilket minskat markbehovet för nya bostäder och verksamheter.

 En samhällsbyggnadsvision har utarbetats som grund för avväganden i översiktsplanen.

 Översiktsplanens struktur har förändrats och större fokus har lagts på områden utanför Hörby tätort.

 Det tidigare förslaget ”Tematiskt tillägg för vindkraft till översiktsplanen”, har omarbetats och förts in i planen.

 Bullerfria områden har pekats ut.

Information om mötet har gått ut på kommunens webbplats, Facebook samt via annons i Skånska Dagbladet och Lokaltidningen.

Agenda för mötet och uppkomna frågor kopplat till respektive avsnitt 

 Kommunstyrelsens ordförande hälsar välkommen

 Presentation av kommunens informatörer, agenda och arbetsformer för mötet

 Vad är en översiktsplan, processen, utställning, tillvägagångssätt, bakgrund o nuläge?

 Förändringar sedan samrådet, samrådsredogörelse

 Samhällsbyggnadsvisionen, inkl. Hörby en del av miljonstaden Frågor

(2)

o En besökare frågar om tankarna kring formuleringen ”unika livsmiljöer” i samhällsbyggnadsvisionen – vem ska det gälla, människorna, besökare, djur?

Svar: Det ska gälla för alla.

o En fråga gäller hur kommunen tänker kring parkeringsplatser i centrala Hörby kopplat till det som sägs i översiktsplanen om strävan efter att besökare som passerar Hörby ska stanna till i byn.

Svar? Det är en viktig fråga som kommunen arbetar med. Detta är däremot en för detaljerad fråga för att behandlas i översiktsplanen.

o Hur ser tankarna ut kring utvecklingen av kollektivtrafik inom Hörby?

Svar: Det vi, i översiktsplanen, framförallt tagit i beaktning är kollektivtrafiken mellan byarna och Hörby tätort.

 Den lokala tillväxtmotorn Frågor

o Fråga kring förtätningsplanerna som anges för området Väster. En boende från Svanevägen påpekar att man upplever att kommunen har fel när man skriver att effekterna blir små negativa för de boende. Istället anser man att det blir mycket negativt för de boende. En annan boende på samma gata vill framhålla att kommunen haft argumentet att man vill förtäta området då det är en attraktiv boendemiljö. Den boende tycker att det är motsägelsefullt att vilja bygga för att det är en attraktiv boendemiljö när man, enligt den boende, förstör miljön genom förtätningen.

 De lokala kärnorna Frågor

o Fråga kring tankarna när översiktsplanen pekar på att kärnorna karakteriseras av skola, vård och dagligvaruhandel. Kan kommunen påverka dagligvaruhandel genom översiktplanen?

Svar: Beskrivningen av kärnorna är en avsiktförklaring från kommunens sida och det är naturligtvis svårt för kommunen att direkt påverka. Men kommunen kan indirekt påverka genom att exempelvis säkerställa att det finns en möjlig lokal för dagligvaruhandel samt att det finns bra infartsvägar in i kommunen för

verksamheter att starta.

o Fråga kring busslinjen till Höör. Synpunkt på att man tycker att det riskerar att utarma affärslivet lokalt om de boende åker till Höör för att handla.

o Fråga kring vilka tankar som finns kring utbyggnad av skolan på Ludvigsborg (friskola) och vad tankarna är kring den kommunala tomt som finns intill skolan.

Svar: Tankarna är inte mer utvecklade i detalj i översiktsplanen men möjlighet för skolan att utvecklas är inlagt i planen. Det visar att kommunen står bakom att det ska gå att utveckla verksamheten. I planen har en intilliggande tomt pekats ut som utvecklingsområde för bland annat skolans verksamhet. Frågande vill gärna ha dialog med kommunen om den aktuella tomten.

(3)

 Byarna och omlandet Frågor

o Fråga kring hur kommunen tänker kring möjligheten till vindkraft Söder om Hörby. Frågande upplever att de som bor där har barn som eventuellt kommer vilja bo där i framtiden och eventuellt vilja bygga på mark i området. Eventuella vindkraftverk menar man då skulle kunna påverka detta negativt.

Svar: Det finns inte mycket vindkraft utpekad i översiktsplanen just eftersom det finns så mycket bebyggelse. Det utpekade vindkraftsområdet hindrar inte

möjligheterna att bebygga i området i framtiden.

 Infrastruktur Frågor

o Fråga kring hur tidsplanen ser ut för de gång- och cykelvägar som finns utpekade i översiktsplanen.

Svar: Sträckan Hörby – Ludvigsborg ligger planlagd för 2018 men beror på den ekonomiska situationen samt på Trafikverkets arbete. Sträckan Östraby,

Västerstad och vidare är inte tidsplanerad.

o Kommentar kring att det är tidskrävande för de som bor söder om Hörby att först behöva åka in om Hörby när man ska vidare till Lund, Malmö och att en väg till Hurva hade underlättat.

o Fråga kring busshållsplatsen på väg 13. Där finns idag inga parkeringsmöjligheter, borde den inte flyttas? Och hur blir det med parkeringsplatser?

Svar: Diskussioner har förts med Skånetrafiken som tyvärr är negativa till att flytta busshållsplatsen. När det gäller parkeringsplatser så är det en pågående diskussion mellan Skånetrafiken och kommunen.

o En synpunkt framkommer gällande att man anser att det är ett stort misstag att inte fullfölja sydostlänken framkommer.

o Fråga om när busslinjen mellan Östraby och Hurva ska starta?

Svar: Det är inte tidssatt utan är en diskussion med Eslöv och Skånetrafiken.

o Synpunkter kring den angivna gång- och cykelvägen till Lyby. Påpekan

framkommer att man är negativ till att den ska ligga på den norra sidan av Lyby.

Det innebär enligt den påpekande att man först måste passera väg 1119,

Lybyvägen, då alla fastigheter ligger på södra sidan och man anser att kommunen bör ta hänsyn till att det kommer innebära en trafikfara. Förslag att istället

möjliggöra gång- och cykelväg via Lyby-allén ner till Osbyholm och sen vidare.

Man påpekar också att det är mycket pendeltrafik från Lyby till Lund, Malmö och Eslöv och menar att detta också är ett argument för att leda om gång- och

cykelvägen via allén.

o Fråga om hur man tänker kring förslaget om att bussen från Ludvigsborg till Höör ska gå via väg 13. Man påpekar att det inte bor någon längst med väg 13 utan att boende istället finns längs med den gamla Hörbyvägen. Varför väljer man att förorda att bussen ska gå där ingen bor?

(4)

Svar: Anledningen är för att förbättra kopplingen till tågtrafiken. Busshållsplats vid väg 13 vid Ludvigsborg ska fånga upp de som bor i det området. Ringbussen ska fånga upp de som bor längs gamla Hörbyvägen.

 Natur- och kulturmiljö Frågor

o Stefan Borg (kommunfullmäktige) påpekar att det saknas en aktuell naturvårdplan för Hörby kommun, något som också Länsstyrelsen påpekat är en brist. Detta är något som är angeläget att få igång ett arbete kring.

o Önskemål om att man också ska lägga in ridvägar och körvägar för häst då man tycker att det är en betydande turistdel som kommer att öka.

Svar: Ett arbete med ridvägar har gjorts och hade kanske varit möjligt att få in i översiktplanen.

 Vindbruksplan Frågor

o 1000 meter är angiven som avståndszon till samlad bebyggelse när det gäller vindkraft, borde det inte gälla alla bostäder?

Svar: När kommunen gjort kartläggningen för vilka potentiella områden som är möjliga för byggnation av vindkraftverk har ett respektavstånd på 1000 meter hållits från samlad bebyggelse, dvs. tre hus som ligger intill varandra. I

kartläggningen har kommunen utgått från ett respektavstånd på 500 meter från enskilda boningshus för att lokalisera potentiella ytor i kommunen. Avståndet mellan vindkraftverk och boningshus styrs sedan av verkets storlek och vilka skyddsavstånd verket kräver.

 Den fortsatta processen Frågor

o Om kommunfullmäktige beslutar om den nuvarande planen (Väster). Hur kan man då överklaga?

Svar: Översiktsplanens innehåll går inte att överklara eftersom det inte är ett juridiskt bindande dokument. Men alla synpunkter är viktiga för politiken att ta del av. Det krävs dock att det är skriftliga yttranden som kommer in.

o Ytterligare frågor kring processen och överklagansmöjligheter.

Svar: En översiktsplan är ett vägledande dokument. När man påbörjar arbetet med ett utbyggnadsområde så krävs en detaljplan vilken då har en annan process som är överklagningsbar. Detaljplanebeslut kan överklagas till Länsstyrelsen och sen vidare till Mark- och miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen o Hur har kommunens arbete påverkats av inflyttning från personer med utländsk

härkomst.? Och hur gör vi för att involvera minoritetsgrupper i den här typen av arbete?

(5)

Svar: Översiktplanen lägger ut planer för områden med mer fast karaktär men anger också serviceområden. Dock pekas inte ut olika befolkningsgrupper ut utan det handlar om bebyggelse och service. När det gäller dialog med medborgarna så har det varit en lång process. Men dialog och översiktplan har inte tagits fram på exempelvis några andra språk vilket är något man kan fundera kring framöver.

o Fråga kring att det i översiktsplanen saknas diskussion och frågor kring hållbar utveckling exempelvis klimatanpassning. Hur börjar vi förbereda oss inför ett läge där det finns en brist på fossila bränslen till exempel?

Svar: Under planeringsfasen har kommunens strategiska dokument kring exempelvis miljömålsprogram varit en del. Översiktsplanen fokuserar dock på markanvändning. När det gäller markanvändning har man till exempel angett ställningstagande kring att inte lägga bebyggelse för nära vattenområden men det är exempelvis Miljömålsprogrammet som ska belysa frågor kring fossila bränslen.

o Fråga kring en eventuell utbyggnad på Väster. När är det planerat att man i så fall ska börja bygga?

Svar: Det finns ingen tidsplan fastställd idag.

 Kommunstyrelsen ordförande avslutar mötet

Översiktsplanen finns utställd under perioden 7 september - 9 november 2015. Synpunkter ska ha skickats in senast den 9 november 2015 via e-post till kommunen@horby.se eller via brev till Hörby kommun, Kommunstyrelsen 242 80 Hörby.

Förslaget hittar du på biblioteket och i Hörby kommunhus eller via www.horby.se

References

Related documents

Chalmers tekniska högskola AB Gymnastik- och idrottshögskolan Göteborgs universitet Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad

Till Utbildningsdepartementet Yttrande ang Utbildningsdepartementets remiss: Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för

GIH instämmer i Utbildningsdepartementets bedömning att det är rimligt att statliga universitet och högskolor får möjlighet att själva avgöra om krav på lämplighet för

Sammanfattningsvis menar Göteborgs universitet att potentiella fördelar med förslaget till att möjliggöra för lärosäten att införa krav på lämplighet för antagning

Under rubriken ”Krav på lämplighet kan prövas genom lämplighetsprov” i promemorian, framförs följande exempel och referenser, vilka används för att motivera införande av

Med tydlighet kring höjda krav kan intresset öka för utbildningarna och värdet av att genomgå en sådan utbildning kan öka. Lämplighetsprov kan vara en väg för att skapa

Möjlighet för universitet och högskolor att ställa krav på lämplighet som särskild behörighet för antagning till lärarutbildning. Högskolan i Gävle har tagit del av

Stockholms universitet tillstyrker förslaget till ändring i 8 § där det tydliggörs att miljöpolicyn och miljömålen ska bidra till det nationella generationsmålet samt tillägget