Stadsmiljö och landsbygd
Vattenleder
Ostlänken
– en stark förbindelse för tillväxten
Järnvägsutredning för en ny järnväg mellan Östergötland och Mälarregionen
Skog och berg Kulturbygd
-Erik Adamsson.
g
Ostlänken skapar nya resmöjligheter
Mellan Järna i Södertälje och Linköping planerar Banverket för en ny tvåspårig järnväg. Den är cirka 15 mil lång och är en del av den framtida Götalandsbanan. Den nya järnvägen ska göra det enklare för människor att välja tåget för resor på både korta och långa avstånd.
Den regionala tågtrafi ken får snabbare och tätare förbindelser när Ostlänken är utbyggd
och pålitliga resemöjligheter med mindre påfrestningar för miljön än bilen och fl yget medför.
Nya spår minskar trängseln
Efterfrågan på en effektiv kollektivtrafi k ökar i takt med att rese- behoven ökar. Järnvägen måste anpassas till fl er tåg som går på tider när människor behöver och vill åka. I Stockholm pågår fl era projekt för att förbättra kapaciteten såväl för pendeltågs trafi ken som den långväga trafi ken för att minska störningar och för- seningar. För att minska trängseln på banorna mellan Stockholm och Linköping, dels via Nyköping, dels via Katrineholm behöver kapaciteten utökas.
Järnvägen ska knyta ihop Östergötland och Södermanland med Mälardalen så att den nära arbetsmarknaden blir större och möjligheten ökar att få bo, arbeta eller studera där man önskar.
Den ska även stärka förbindelserna mellan Stockholm och Malmö samt vidare ut mot kontinenten, liksom mellan Göteborg och Stockholm och orterna däremellan.
En resa mellan Stockholm och Göteborg via Linköping och Jönköping bör inte ta längre tid än 2 tim och 15 minuter. Alla trafi kslag måste fungera tillsammans så att resan från dörr till dörr blir kort och smidig med minimala väntetider. Det är med dessa förutsättningar Ostlänken utreds som en del i en pågående förändring i samhället, där Ostlänken kan skapa nya, effektiva
Korta restider ger högre hastigheter
Restiderna mellan Stockholm och Göteborg på 2 timmar och 15 minuter medför att banan behöver planeras för en högsta hastighet av 320 km/h. Mellan Järna i Södertälje och Landvetter utanför Göteborg är detta utgångspunkten, men inte i Linköping och Norrköping på ostlänkensträckan. Däremot ska så hög standard som möjligt eftersträvas.
Tåg för resor till de många större orterna på Götalandsbanan planeras också för väsentligt kortare restider med en högsta hastighet av 200-250 km/h.
Planering för olika typer av tåg
Ostlänken planeras för restider som gör tågresandet attraktivt både på korta och långa avstånd. Tre olika slags tågtrafi k planeras för Ostlänken. Snabbtåg mellan de stora huvudorterna Göteborg–
Stockholm; snabbgående interregionala tåg som stannar på större orter; regionaltåg som stannar på många orter. Även lättgodståg ska kunna gå på banan. På såväl Södra stambanan som Västra stam- banan blir fl er godståg möjliga med Ostlänken och Götalandsbanan.
Stationer ska ligga centralt
Stationen ska ligga centralt i ortens utveckling och upptagnings- område för framtida resenärer. Stationerna ska fungera för ankommande och avgående trafi k och för tåg som stannar och tåg som inte stannar. Planeringen av stationerna sker i samarbete mellan kommunerna, regionförbund och trafi kutövare, där kommunernas uppfattningar väger tungt.
Ostlänken passerar utanför Järna, för att ge bättre regional trafi kförsörjning utan stora intrång i miljön. I Vagnhärad planeras för en ny station på en ny plats. I Nyköping planeras för en centralt belägen station som nås via bibana. I Skavsta planeras för en station samordnat med bedömd resandeutveckling för fl yget.
Riktlinjer i planeringen för restider och turtäthet i Ostlänken och Götalandsbanan
Regionaltåg
Direktförbindelser Restid Turtäthet
Norrköping–Linköping 20 min 3 tåg/h
Stockholm–Nyköping 40 min 2 tåg/h
Linköping–Nyköping 40 min 2 tåg/h
* Samråd ska ske med regionförbund om restider och turtäthet utifrån lokala tågstopp
Interregionaltåg
Direktförbindelser Restid Turtäthet
Stockholm–Norrköping 1 h 2 tåg/h
Norrköping–Jönköping 1 h 2 tåg/h
Linköping–Borås 1 h 2 tåg/h
Jönköping–Göteborg 1 h 2 tåg/h
Kolmården;
riksintresse friluftsliv och värdefull natur.
Bråvikens förkastningsbrant;
riksintresse naturmiljö, landskapsbild Glottern;
vattenresurs
Getåravine riksintresse natur Skiren; riksintresse
natur, vattenresurs
Åby; boendemiljö
Himmelstalund - Skälv;
riksintresse kulturmiljö, värdefull natur
Lövstad; riksintresse kulturmiljö, värdefull natur
Göta kanal; riksintresse kulturmiljö och friluftsliv
Törnevalla; riksintresse kulturmiljö, landskapsbild.
UA c i ny korridor Norsholm; riksintresse kulturmiljö
Motala ström;
vattenresurs
Vårdbergsån;
skyddsvärt grundvatten
Algutsbo;
Natura 2000
Norsholm;
Natura 2000
Tre alternativ i
järnvägsutredningen
I Miljökonsekvensbeskriv- ningen redovisas påverkan på miljön. Getåravinen är en vacker plats att ströva i.
Getåbäcken rinner fram i en av sprickdalarna i Bråvikens förkastningsbrant och mynnar i Bråviken. Detta område till- sammans med Kolmården är exempel på en sammanhäng- Fördjupning av alternativen
I förstudien identifi erades tre alternativa korridorer där en järnvägssträckning kan dras. Där har en in ven tering gjorts över känsliga områden som i olika grad kan komma att påverkas. Det är landskapet, naturmiljön, stads- och kulturmiljön, vilka järnvägen gör ett intrång i och som innebär att det kan bli både större och mindre för ändringar för både människor och miljö.
Det bästa alternativet ska väljas
Järnvägsutredningen ska leda fram till att Banverket kan fatta beslut om den korridor där järnvägen är lämpligast att bygga.
Utredningen fördjupas utifrån olika trafi keringsupplägg, stationslägen och järnvägens sträckning. Vidare görs utredningar om tekniska utformningar som broar, tunnlar och bangårdar.
Utredning om miljökonsekvenser innebär att natur- och kultur miljö erna inventeras och analyseras. Likaså analyseras de störningar från tågdriften som kan på verka människor och miljö.
Samtidigt bedöms också de positiva miljöeffekterna med en ny järnväg.
Utredningskorridorerna är cirka 500 meter breda för att järnvägens sträckning ska bli så bra som möjligt med hänsyn till kraven. Själva banområdet kommer sedan att bli cirka 20–30 meter brett om järnvägen går i plan terräng.
Det bästa alternativet kan även vara kombinationer av de tre förstudiekorridorerna.
Samhällsekonomisk analys
Samtidigt som järnvägen ska fungera för en effektiv tågtrafi k måste den anpassas till landskapet, till människor och miljö samt till en ekonomisk realitet. Genom en samhällsekonomisk analys granskas alternativen, och de olika fördelarna och nack delarna med lokaliseringen av den nya järnvägen vägs mot varandra.
Sydväst om Norrköping vid HImmelstalund fi nns ett av landets största och märkligaste hällristnings- områden, där också andra fornlämningar visar på ett kontinuerligt använt område
Ytterjärna - Järna;
riksintresse för kulturmiljö, värdefull landskapsbild Järna; ökad
bullerexponering
Tullgarn; riksintresse för natur, kultur och friluftsliv. Natura 2000 och naturreservat. UA b i ny korridor.
Vagnhärad; ökad bullerexponering Trosaåns dalgång;
riksintresse för kulturmiljö, värdefull landskapsbild
Lånestaheden;
Natura 2000
Bogsta; riksintresse för kulturmiljö
Tystberga; ökad bullerexponering, vattentäkt Svärta; värdefull
kultur- och naturmiljö
Ödesby;
värdefull kultur- och naturmiljö Nyköpingsåns
dalgång; riksintresse för kultur, natur och friluftsliv. Värdefull landskapsbild
Nyköping; ökad bullerexponering, intrång
Vedaån; riksintresse naturmiljö
Sjösaskogen;
Natura 2000
åravinen;
ntresse r
o;
2000
Kiladalen och Kilaån;
riksintresse kultur- och naturmiljö, Natura 2000
Eriksgatan;
riksintresse kulturmiljö
Fjällmossen;
riksintresse natur Ålberga;
boendemiljö
Högåsen;
vattentäkt Yngaren;
vattentäkt
Det röda alternativet
Utredningskorridoren följer i möjligaste mån befi ntlig motorväg. Korridoren passerar Vagnhärad norr om samhället, men den befi ntliga stationen ansluts till banan. Korridoren passerar Skavsta fl ygplats och Norrköpings station fram till Linköping. Anslutning fi nns även till Nyköpings station.
Det blå alternativet (låg järnvägsteknisk standard genom Nyköping)
Utredningskorridoren följer i den befi ntliga järnvägs korridoren i möjligaste mån. Korridoren passerar genom Vagnhärad, Nyköping och Norrköping fram till Linköping. Skavsta fl ygplats ansluts via ett stickspår från TGOJ-banan.
Det gröna alternativet
Påverkan på miljön
Ostlänken går genom slätt-, mosaik- och skogsland- skap, där den mycket gamla kulturbygden fort- farande har kvar stora områden odlad mark. I både Söder manland och Östergötland fi nns således många natur- och kulturvärden liksom vackra områden, där människor också tillbringar sin fritid.
De tre alternativen påverkar såväl boende- som natur- och kulturmiljön i olika grad. Tullgarn, Trosaåns och Nyköpingsåns dalgångar, sjön Skiren, Kolmården, Bråvikens för kastningsbrant, området söder om Norrköping vid Himmelstalund och Göta kanals dalgång är de mest framträdande exemplen, där en ny järnväg påverkar landskapet.
Natura 2000-områden
Utredningskorridorerna berör även Natura 2000- områden. Det största området är Tullgarn,
Befi ntlig järnväg
Planeringen av en järn- vägsutbyggnad sker i samråd och i fl era steg
Planeringen av en utbyggnad av järnvägen sker enligt ”Lagen om byggande av järnväg” och Miljöbalken. Planeringen sker stegvis från mer övergripande studier till exakt var någonstans och hur järnvägen ska byggas. Under de första planeringsstegen samråder Banverket med myndigheter, kommuner, organisationer och all- mänhet för att inhämta synpunkter och kunskap.
När regeringen godkänt järnvägsutbyggnaden och järnvägsplaner upprättas kommer enskilda fastighets ägares intressen i förgrunden.
Planeringsprocessen
Linköping C planeras med ett nytt resecentrum öster om Stångån. Den nuvarande stationen och stationsområdet kan utvecklas med andra verksamheter.
Norrköping C planeras för ett nytt resecentrum nära det nuvarande och nära Butängen, den nya stadsdelen Norrköpings kommun planerar.
Förstudien
Förstudien är det första steget i planeringen. I en förstudie under- söks möjligheten att lokalisera en ny järnväg utifrån att man prövar olika lösningar. De ska vara miljömässigt godtagbara, tekniskt genomförbara och vara samhälls eko no miskt lönsamma. Samrådet med kommuner, allmänhet och organisationer innebär att förslag och synpunkter bearbetas under förstudiens gång. Efter remissen inarbetades synpunkter och efterjusteringar och slut rapporten var klar i april 2003, då Banverket beslutade att förstudien skulle ligga till grund för en järnvägsutredning.
Sam råd
Sam råd
Sam råd
Läns-
styrelsen MKB
MKB Remiss och
beredning Beslut
Förstudie Järnvägs-
utredning Regerings-
prövning Järnvägsplan
Samråd med allmän- heten, organisationer och myndigheter
Miljökonsekvens- beskrivning (MKB) ska godkännas av länsstyrelsen
Regeringens beslut är bindande för efter- följande prövning
I Nyköpingsåns dalgång fi nns spår av tidig bo sättning i form av rikliga fornlämningar. Vid Släbro fi nns för Norden unika hällristningar.
Östgötaslätten är ett exempel på den rika jordbruksbygd som fi nns i både Söderman- land och Östergötland och som brukats i olika omfattning allt sedan stenåldern. Tusentals fornlämningar ligger spridda i landskapet.
Tullgarns slott är ett exempel på Söder man- lands kulturbygd med gods och herrgårdar, arrende gårdar och torp. Tullgarns området är ett av landets värdefullaste naturområden längs Östersjön och omfattar de fl esta naturtyper som förekommer i östra Svealand.
Tidsplan
• Förstudie, remissad 2002, klar i april 2003
Järnvägsutredningen
I förstudien fi nns i de fl esta fall förslag till olika lösningar som kan fördjupas i en järnvägsutredning. Inledningsvis tar Banverket beslut om vilka alternativ som ska utredas ytterligare. Syftet är att efter en sam man vägning av alla aspekter välja det bästa alternativet.
I järnvägsutredningen ingår en miljö kon sekvens beskriv ning som ska godkännas av länsstyrelsen. Järn vägs utred ningen med miljökonsekvens beskrivning kommer att ställas ut för samråd.
Därefter fattar Banverket beslut om korridor alternativ för fortsatt planering.
Tillåtlighetsprövning
Med järnvägsutredningen och Banverkets beslut som grund skickas järnvägsutredningen på remiss till centrala verk, länsstyrelser, kommuner, landsting. Banverket sammanställer därefter ärendet med eget yttrande och skickar detta till regeringen som prövar Ostlänkens tillåt lighet. När en järnväg fått tillåtlighet kan Ban verket inte ändra korridorsträckningen.
Järnvägsplanen
I järnvägsplanen bearbetas järnvägssträckningen i detalj för att klargöra hur mycket mark som behövs och hur projektet är tänkt att genomföras. Även järnvägsplanen ska innehålla en miljö- konsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. I detta skede är kontakten med fastighetsägare mycket intensiv.
Samrådet i järnvägsutredningen
Samrådet är en dialog som sker fortlöpande under hela järnvägs- utredningen. Det formella samrådet sker vid en utställning där järnvägsutredningen, miljökonsekvensbeskrivningen och samråds- redogörelsen presenteras. Där visas de olika korridorernas fördelar och nackdelar samt hur synpunkter har tagits om hand i utredningen. Därefter färdigställs järnvägsutredningen utifrån de synpunkter som kommit in utställningen.
Investeringsdivisionen Projektdistrikt Mitt Box 1070
172 22 Sundbyberg
Tel 08-762 20 20 Fax 08-762 30 05
registrator.stockholm@banverket.se www.banverket.se
Banverket har det övergripande ansvaret för att driva, utveckla och förvalta järnvägen i Sverige. Banverket leder och samordnar järnvägstrafi ken. Härigenom ska järnvägen bidra till att riksdagens transportpolitiska mål nås.
Besök och kontakt Projekt Ostlänken
Nyköpings stationshus, fl ygelbyggnaden Tel 0155-45 28 23
er
en, Nyköping maj 2007, ny utgåva
