Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Planeringsunderlag för Kultur- och kompetensförvaltningen

Full text

(1)
(2)

…planeringsprocessen som tagits fram av bl.a. SKL, på nationell och regional nivå inom respektive målområde finns också i detta planeringsunderlag.

*Region Gävleborg har regionala överenskommelser med högskolan och alla arbetsförmedlingar i länet. Syftet är att kartlägga hur arbetsgivarnas behov av kompetens ser ut och bättre kunna matcha detta med olika utbildningsinsatser. Förhoppningen är att samarbetet skall minska företagens svårigheter att hitta rätt personal, se: http://www.regiongavleborg.se/gavleborg2030/Start/bli- inspirerad/unikt-avtal-om-samarbete/

(3)

4.10 Antal kursdeltagare vid folkhögskolor i länet år 2015, typ av kurs och kön 4.11 Länkar till annat som kan vara av intresse för planeringsprocessen 5. Öka sysselsättningsgraden i länet

5.1 Öppet arbetslösa per åldersgrupp i länet år 1997-2014, män och kvinnor 5.2 Näringsgrenar i länet, män och kvinnor år 2014

5.3 Innovativa företag, alla län och riket år 2014

5.4 Antal nystartade företag per 1000 invånare, alla län och riket år 2015 och år 2007-2015

5.5 Procentuell skillnad antal nystartade företag, alla län och riket år 2015 vs. 2010 samt år 2015 vs. 2014 5.6 Antal nystartade företag per 1000 invånare och antal nystartade företag, alla kommuner i länet år 2015 5.7 Skillnad antal nystartade företag, länets kommuner år 2015-2010 och år 2015-2014

5.8 Andel företagare som vill växa, alla län och riket år 2014

5.9 Hinder för småföretagens utveckling och tillväxt och upplevda hinder vid rekrytering, länet och riket år 2014 5.10 Viktiga åtgärder för att kunna växa i länet år 2014

5.11 Tillgång till lämplig arbetskraft som hinder för tillväxt, få sökande kan tänka sig flytta till orten, alla län och riket år 2014 5.12 Annan information som kan vara av intresse för planeringsprocessen

6. Skapa fler förutsättningar för nyanlända att snabbt komma i arbete eller utbilda sig 6.1 Utrikes födda förvärvsarbetare 20-64 år efter födelseregion, riket och länet år 1997-2014

6.2 Sannolikheten att vara sysselsatt bland utrikes födda (16-74 år) i länet år 2014, utifrån födelseregion 6.3 Utrikes födda förvärvsarbetare 20-64 år efter vistelsetid över tid i länet år 1997-2014, riket och länet 6.4 Utrikes födda förvärvsarbetare 20-64 år efter vistelsetid och kön i länet år 2014, riket och länet 6.5 Sannolikheten att vara sysselsatt bland utrikes födda (16-74 år) i länet år 2014, utifrån vistelsetider 6.6 Utbildningsnivå bland inrikes födda och utrikes födda i länet år 2014, män och kvinnor

6.7 Förgymnasial utbildning och vistelsetid länet år 2014, män och kvinnor 6.8 Gymnasial utbildning och vistelsetid i länet år 2014, män och kvinnor 6.9 Eftergymnasial utbildning och vistelsetid i länet år 2014, män och kvinnor

6.10 Sannolikheten att vara sysselsatt bland utrikes födda (16-74 år) i länet år 2014, utifrån utbildningsbakgrund 6.11 Lediga platser på arbetsmarknaden, länet 2008-2014

6.12 Näringsgrenar med högst andelen företagande i länet 2014, inrikes och utrikes födda (20-64 år)

6.13 Företagande för utrikes födda inom näringsgrenen hotell och restaurang i länet år 2014, män och kvinnor

6.14 Företagande för utrikes födda inom näringsgrenen handel, reparation av motorfordon i länet år 2014, män och kvinnor

(4)

Gävleborgs län hade en befolkning på totalt 279 991 år 2014. Trenden i befolkningsutvecklingen har varit positiv sett till de senaste tio åren och prognosen visar på en relativt kraftig uppgång år 2015-2050.

I den vänstra figuren ovan illustreras denna prognostiserade befolkningsökning. Fram till år 2020 kommer befolkningen sannolikt att öka med 12 156 individer till 292 147 invånare. Därefter, fram till år 2030, kommer länet att öka till 304 225 invånare, för att vid år 2050 vara totalt 312 479 invånare.

Skillnaden i antal mellan år 2014 och år 2030 är 24 234 individer, och skillnaden mellan år 2014 och år 2050 är 32 488 individer. Befolkningsutvecklingen är som starkast de närmaste tio åren, och ökningen fortsätter, men mattas av därefter. År 2026 kommer länet att passera 300 000 invånare.

Den högra figuren ovan illustrerar befolkningsförändringen över tid genom förändring i antal individer per år. Även om utvecklingen generellt varit positiv, finns några år innan och strax efter år 2010 där befolkningsförändringen var negativ i länet. År 2017 kommer ökningen att avta, vilket betyder att befolkningen fortfarande kommer att öka fram till år 2050, men förändringar jämfört med tidigare år kan vara negativa. Den absolut tydligaste förändringen väntas ske nu inom den närmaste 15- årsperioden, därefter kommer förändringen, mellan åren 2035-2050, att stabilisera sig strax under 500 individer per år. Detta har en stark koppling till antalet individer som förväntas komma till Sverige och Gävleborgs län under dessa år.

Befolkningsförändringen följer det förväntade mönstret i en befolkningsprognos med den här relativt långa prognoshorisonten: trender brukar stabilisera sig över tid och framförallt längre fram i prognoserna.

(5)

Den totala befolkningen i länet bestod år 2014 av totalt 140 263 män och 139 728 kvinnor. I länet finns det fler män än kvinnor, ett faktum som sannolikt kommer att förstärkas inom de närmaste 35 åren (vilket illustreras i den vänstra figuren ovan). Till år 2030 kommer antalet män i länet att ha ökat med 12 995 för att totalt bestå av 153 258 individer, medan kvinnor kommer öka med 11 239 för att totalt bestå av 150 967 individer. Till år 2050 blir skillnaden större, män kommer då bestå av totalt 157 748 individer och kvinnor 154 731 individer.

Den högra figuren ovan illustrerar differensen mellan totala antalet män jämfört med kvinnor i befolkningen mellan år 2014-2050 (det vill säga gapet mellan de två linjerna i den vänstra figuren). År 2014 fanns totalt 535 fler män än kvinnor i Gävleborgs läns befolkning. Differensen växer mellan år 2014-2030 till 2 290, senare växer den ytterligare mellan år 2030-2050 till 3 017.

Sett till denna befolkningsprognos, med första prognos år 2015, har tillväxten i antalet män och kvinnor förändrats jämfört med den tidigare prognosen med första prognos år 2011. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet män i länet 1 463 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet män vara 10 533 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 13 394 fler år 2050. Jämfört med den tidigare prognosen var antalet kvinnor i länet 1 364 stycken fler i slutet av år 2014. Enligt den nya prognosen kommer antalet kvinnor vara 9 450 fler år 2030 än i tidigare prognos, och 12 978 fler år 2050.

(6)

När befolkningen förändras, ändras också åldersstrukturen. Information om framtidens åldersstruktur är viktig vid planering och beslut i de flesta samhällsfrågor, bland annat hur behovet av bostadsbyggande eller behovet av skola och omsorgstjänster kommer att se ut.

I den vänstra figuren ovan illustreras befolkningsutvecklingen som andelar av åldersgrupper; individer 0-19 år, individer 20-64 år samt individer 65 år eller äldre. I länet finns en större andel äldre, 23,2 procent, jämfört med yngre, 21,4 procent, en skillnad som kommer att öka till år 2030 då befolkningen kommer bestå av 24,9 procent äldre och 23,1 procent yngre. Till år 2050 kommer skillnaden mellan äldre och yngre växa genom att andelen äldre ökar till 25,8 procent, och andelen yngre minskar, till 22,4 procent. Samtidigt finns en negativ trend i utvecklingen av andelen individer 20-64 år för år 2014-2050.

År 2014 bestod befolkningen till 55,3 procent av individer 20-64 år. Fram till år 2030 har andelen minskat till 52 procent, för att sedan minska något till 51,8 procent år 2050.

Försörjningskvoten beskriver antalet individer i grupper som behöver försörjning (yngre i åldrar 0-19 år samt äldre i åldrar 65 år och uppåt) i förhållande till antalet individer i arbetsförålder (20-64 år).

Resultatet visar hur många en person i arbetsförålder måste försörja utöver sig själv. Enkelt kan man säga att ju högre försörjningskvot desto större press ligger på förvärvsarbetarna att producera varor och tjänster.

Riket har idag en försörjningskvot på cirka 73 personer och fram till år 2050 antas denna kvot ha ökat till 83 personer med en topp runt år 2040 då kvoten beräknas ha stigit till 85. I Gävleborgs län har

(7)

Liksom många andra Svenska kommuner är det de yngre kvinnorna som länet förlorar när olika åldersgrupper jämförs, en trend som bidrar till och ytterligare spär på underskottet av kvinnor i länet – det är dock inte något stort underskott i dagsläget. Annars har länet ett positivt flyttnetto på totalen och, vilket också visades i den tidigare nämnda befolkningsprognosen, beräknas ha en växande befolkning som län sett. Detta positiva flyttnetto är ett resultat av inflyttningen i länet av utrikes födda personer då inrikes flyttnetto är negativt. Mellan kommunerna ser det delvis annorlunda ut och främst är det länets tre minsta kommuner som beräknas ha ett negativt flyttnetto under kommande år.

(8)

Den ekonomiska situationen har en stark inverkan på människors hälsa och välmående och kanske speciellt i de fall där ekonomin inte riktigt räcker till för personens eller familjens behov. Ekonomisk utsatthet är en faktor som samvarierar med psykisk ohälsa, sociala problem och sämre resultat i skolan och just därför är det intressant att se andelen individer och familjer under svåra ekonomiska

förhållanden.

Jämförs män och kvinnor som grupper är det tydligt att andelen med höga inkomster är aningen lägre i länet än i riket, samtidigt som andelen med låga inkomster ligger mer i linje med rikets snitt. Med höga inkomster menas här minst 403 834 kronor om året och med låg inkomst menas högst 109 691 kronor om året.

Vad tabellen ovan visar är att vi i Gävleborgs län har en högre andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll och att en stor del av dem är barn med utländsk bakgrund. Skillnaden mellan barn från Sverige och utomlandsfödda barn eller barn till utomlandsfödda föräldrar är påtaglig, 6 respektive 51 procent. För att räknas som ekonomiskt utsatta hushåll krävs att de har en inkomst som ligger under normen för att vara berättigad till socialbidrag eller att de fått socialbidrag under året.

(9)

Definitionen av låg inkomst i detta fall handlar om att familjen har en disponibel årsinkomst som ligger minst 60 procent under medianinkomsten för föregående år – vilket innebär en årsinkomst om 98 962 kronor eller mindre då medianinkomsten i Sverige var ca 281 000 kronor.

Definitionen av disponibel inkomst är den inkomst som finns kvar när positiva transfereringar har summerat och negativa transfereringar har räknats bort. Den disponibla inkomsten viktas av SCB och tar hänsyn till antal medlemmar i familjen, huruvida det finns två vuxna eller en ensam vuxen i hushållet samt barn och deras åldrar. Det enda ställe i tabellen som skiljer sig tillräckligt för att notera är gruppen ensamstående med hemmavarande barn då 40 procent av länets familjer räknas dit tillskillnad från rikets 36 procent.

(10)

Figuren ovan redovisar utbildningsnivån i befolkningen (20-64 år) i Gävleborgs län år 2015 uppdelat efter kön. I Gävleborgs län hade 17 procent av männen (20-64 år) en förgymnasial utbildning. Andelen män med en gymnasial utbildning var 58 procent, och andelen med en eftergymnasial utbildning var 24 procent. Bland kvinnorna (20-64 år) i Gävleborgs län hade 13 procent en förgymnasial utbildning.

Andelen kvinnor med en gymnasial utbildning var 49 procent, och andelen kvinnor med en eftergymnasial utbildning var 37 procent.

Kvinnorna hade generellt en högre andel med eftergymnasial utbildning, samtidigt som männen hade en högre andel med gymnasial utbildning, vilket skulle kunna förklaras av att fler kvinnor fortsätter studera efter gymnasiet och därmed får en högre avslutad utbildning jämfört med män (och därmed färre med en gymnasial utbildning). I relation till riket hade Gävleborgs län generellt en lägre utbildningsnivå, framförallt när det gäller andelen, både män och kvinnor, med en eftergymnasial utbildning. Däremot var andelen med en gymnasial utbildning något högre jämfört med riket.

Tabellerna till vänster om stapeldiagramet redovisar vilken utbildningsinriktning män och kvinnor i Gävleborg län hade år 2015. Den utgår från den indelning som har gjorts av Svensk utbildningsnomenklatur (SUN). SUN är en standard för klassificering av enskilda utbildningar, samtidigt som den utgör ett system för aggregering av utbildningar till större grupper. SUN används i såväl centrala register för officiell statistik, exempelvis i SCB:s register över befolkningens utbildning, som vid specialundersökningar. Standarden används även av företag och organisationer för registrering av personalens utbildning personaladministrativa informationssystem. Den allmänna utbildningen

(11)

Den vanligaste utbildningsinriktningen bland kvinnor (20-64 år) i Gävleborgs län var inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, cirka 26 procent. Därefter var allmän utbildning den näst vanligaste, cirka 21 procent. Kvinnor i Gävleborgs län hade generellt en något jämnare fördelning jämfört med män som istället hade två större inriktningar (teknik och tillverkning, och allmän utbildning).

Utbildningsinriktningarna speglar också näringslivsstrukturen i Gävleborgs län där män framförallt arbetar inom tillverkningsindustrin och kvinnor inom offentlig sektor.

(12)

Figurerna visar andelen elever i årskurs 9 som läsåret 2015/2016 var behöriga att söka till gymnasiet.

Figurerna visar andelen pojkar och flickor i länet i jämförelse med riket och andra län. Figurerna inkluderar elever från skolor med kommunal huvudman och annan huvudman.

Spridningen mellan länen var drygt 8,9 procentenheter för pojkarna och 8,7 procentenheter för flickorna. För flickorna var Gävleborgs län det län med näst lägst andel behöriga till gymnasiet med 85,0 procent. För pojkarna hade Gävleborgs län lägsta andelen behöriga med 80,4 procent. Rikets snitt var 85,2 procent behöriga niondeklassare för pojkar respektive 87,8 procent behöriga för flickor. Detta innebär att länets pojkar låg drygt 4,8 procentenheter under snittet och länets flickor drygt 2,8 procentenheter under snittet.

Norrbottens län låg i topp med högst andel behöriga flickor (92,1 procent). För pojkar var det också Norrbottens län (89,3 procent) som hade högst andel behöriga niondeklassare.

(13)

Figuren till vänster visar utvecklingen av andel behöriga niondeklassare till gymnasiet i Gävleborgs län och riket från läsår 2010/2011 till och med läsår 2015/2016 fördelat efter kön. Figurerna inkluderar elever från skolor med kommunal huvudman och annan huvudman.

För flickorna i länet hade andelen som är behöriga till gymnasiet sjunkit med 3,8 procentenheter sen 2010/2011. Högsta nivån var 2010/2011 då 88,8 procent var behöriga till gymnasiet och lägsta nivån var 2015/2016 då 85,0 procent av flickorna var behöriga. För pojkarna var nedgången större: 4,7 procentenheter. Högsta nivån var 2010/2011 med 85,1 procent behöriga och den lägsta nivån 2015/2016 då 80,4 procent av pojkarna var behöriga till gymnasiet.

Då man jämför andelen för pojkar och flickor i länet och i riket med varandra under hela denna period (2010-2016), så var det i genomsnitt 2,7 procentenheter lägre andel både för pojkar och flickor i länet som var behöriga till gymnasiet. Inom länet var det under perioden i snitt 3,5 procentenheter högre andel flickor än pojkar som var behöriga till gymnasiet.

De två figurerna till höger visar en jämförelse av andel behöriga till gymnasiet läsåret 2015/2016 uppdelat på kön i länets tio kommuner. Variationen var stor, för pojkarna skiljde det drygt 15,1 procentenheter mellan Ockelbo som hade högst andel (85,3 procent), behöriga och Ovanåker som hade lägst andel (70,2 procent) behöriga till gymnasiet. För flickorna skiljde det 10,0 procentenheter mellan Nordanstig som hade högst andel behöriga (89,1 procent) och Bollnäs som hade lägst andel behöriga (76,1 procent) till gymnasiet. För Ockelbo redovisades inga andelar för flickor eftersom antalet utan behörighet var för få för att redovisas.

(14)

Figuren till vänster visar övergångsfrekvensen till gymnasiet 2015 för länet i jämförelse med andra län, samt rikssnitt. Övergångsfrekvensen är uppdelat på: övergång till högskoleförberedande program;

övergång till yrkesprogram; övergång till introduktionsprogram; samt andel elever som ej gjorde någon övergång till gymnasiet. I figurerna ingår elever från grundskola med kommunal huvudman, som övergår till gymnasium oavsett huvudman.

Gävleborg hade lägst andel övergångar till högskoleförberedande program, 45,7 procent. Högst andel hade Stockholms län med 70,5 procent. Rikets andel var 61,4 procent.

Gävleborg hade näst högst andel övergångar till yrkesprogram, 34,8 procent. Rikets andel för övergång till yrkesprogram var 25,9 procent.

Figuren till höger visar övergångsfrekvensen till gymnasiet inom länet. I länet fanns stora variationer avseende övergångar till de olika gymnasieprogrammen. Högst andel övergångar till högskoleförberedande program hade Hudiksvalls kommun med 54,2 procent. Lägst andel övergångar till högskoleförberedande program hade Sandviken med 32,8 procent. Högst andel övergångar till yrkesprogram var det också i Sandvikens kommun med 45,3 procent. Lägst andel för övergångar till yrkesprogram var det i Gävle kommun med 30,2 procent. Bollnäs kommun hade med 30,9 procent högst andel övergångar till introduktionsprogram. I Nordansjö var det 16,7 procent som inte gick vidare till gymnasiet.

(15)

Det är klarlagt att föräldrars utbildningsbakgrund i hög utsträckning påverkar barnens val av program till gymnasium och högskola. En överhängande majoritet av barn väljer ett yrke med något högre status än sina föräldrars. En region med relativt låg utbildningsnivå har på så vis en tendens att återskapa skillnader mellan hög-, och lågutbildade (IFFS, 2008)*.

Linjediagrammet till vänster visar utvecklingen av övergångsfrekvens till gymnasiet från 2011 till 2015 för länet och linjediagrammet till höger visar samma sak för riket. Övergångsfrekvensen är uppdelad på högskoleförberedande-, yrkes- och introduktionsprogram. I figurerna ingår elever från grundskola med kommunal huvudman, som övergår till gymnasium oavsett huvudman.

Under perioden 2011 till 2015 varierade andelen som valde högskoleförberedande program och yrkesprogram i Gävleborgs län ungefär lika mycket; med cirka 1,4 respektive 1,0 procentenheter i genomsnitt. Övergångsfrekvensen till introduktionsprogram ökade däremot med 3,8 procentenheter från 13,3 procent år 2011 till 17,1 procent år 2015. Trenderna i riket för yrkesprogram och introduktionsprogram var ungefär desamma som i länet.

Andelen som väljer högskoleförberedande program i riket (61,4 procent) betydligt högre än i länet (45,7 procent).

*Institutet för Framtidsstudier IFFS: Alm (2008). Social nedåtrörlighet mellan generationer.

Arbetsrapport 2008:6.

(16)

Övergången från gymnasiet till högre utbildning anger hur stor andel av eleverna som avslutade gymnasiestudier läsåret 2011/2012 och som därefter har påbörjat högre studier inom 3 år (läsåret 2014/2015).

I länet var det sammantaget 31,6 procent av männen och 40,5 procent av kvinnorna som påbörjat högre studier läsåret 2015/2016.

Det fanns en spridning mellan länen och för männen var det lägst andel övergångar till högre studier i Gotlands län med 23,3 procent och högst andel övergångar till högre studier i Stockholms län med 47,7 procent.

För kvinnorna var det lägst andel övergångar till högre studier i Jämtlands län med 32,4 procent och högst andel övergångar till högre studier i Uppsala län med 59,2 procent.

I samtliga län var det en större andel kvinnor än män som gick vidare till högre studier.

(17)

Övergången från gymnasiet till högre utbildning anger hur stor andel av eleverna som avslutade gymnasiestudier läsåret 2011/2012 som därefter har påbörjat högre studier inom 3 år (läsåret 2014/2015). Figurerna visar övergångsfrekvensen till högre studier för länets tio kommuner läsåret 2014/2015 för män respektive kvinnor.

I Ovanåkers kommun påbörjade 44 procent av männen högre studier läsåret 2014/2015 vilket var den högsta andelen i länet. Dessa siffror kan jämföras med Ljusdals kommun där 20 procent av männen påbörjade högre under läsåret 2014/2015. Även för kvinnorna låg Ovanåkers kommun i topp med drygt 54,7 procent. I Hofors kommun var det 22,2 procent av kvinnorna som påbörjade högre studier.

I de flesta kommuner var övergångsfrekvensen till högre studier lägre än rikssnittet.

Både inom länet och riket var det en klart större andel kvinnor än män som gick vidare till högre studier.

I genomsnitt var det läsåret 2014/2015 knappt 8,9 procent fler kvinnor än män i länet som gick vidare till högre studier.

(18)

Oavsett termin eller typ av kurs under 2015 så visar figuren till vänster att det var gruppen studerande under 24 år som stod för den största andelen studerande vid Sveriges folkhögskolor och speciellt stor andel hade de vid långa allmänna kurser. Betraktar vi dessa kurser ur ett delvis annat perspektiv kan vi också se att över 50 procent av de studerande på de långa allmänna kurserna också hade en utbildningsbakgrund med antingen 2 årig gymnasielinje eller oavslutade gymnasiestudier bakom sig – den andra, relativt stora, gruppen (över 30 procent) är de som har grundskola som högsta avslutade utbildning.

Det andra mönstret som kan skönjas i figurerna ovan är att studerande 46 år och äldre är betydligt fler (ca 10-11 procent) på de långa särskilda kurserna jämfört med de långa allmänna kurserna (ca 4-5 procent). De studerandes utbildningsbakgrund skiljer sig också mellan de allmänna och de särskilda kurserna då de särskilda kurserna domineras av studerande med treårig gymnasieutbildning samtidigt som gruppen med högre utbildning uppgår till närmare 20 procent på dessa kurser.

(19)

Andelen kvinnor var under 2015 numerärt fler än männen även för folkhögskolor och som figuren till vänster visar så dominerade kvinnorna alla kurser utom den kategori som är betecknad som ’övriga kurser’ där skillnaden mellan könen är marginell.

Figuren till höger baseras på siffror från Gävleborgs län och även där kan en viss överrepresentation av kvinnor skönjas samtidigt som det blir tydligt att utrikes födda är en väldigt liten andel av de som studerar vid en högskola i Gävleborgs län. Det är också tydligt att folkbildningsuppdragen är en klar majoritet av folkhögskolornas utbud och att uppdragssidan är marginell i jämförelse med folkbildningen.

Då figuren dessutom rymmer information om kön och huruvida studerande är födda i Sverige eller utrikes födda så gör figuren det också tydligt att kvinnor generellt är överrepresenterade oavsett termin samtidigt som utrikes födda är en minoritet bland de studerande vid folkhögskolorna.

(20)

När det gäller fördelningen av könen på de kurser som ges av Gävleborgs läns folkhögskolor så låter figurerna ovan oss se överrepresentationen av kvinnor fördelat på typ av kurs. Det blir då tydligt att kvinnor är överrepresenterade på samtliga kurser och att denna överrepresentation är särskilt tydlig på de korta kurserna där männen endast utgör ungefär en tredjedel av deltagarna. Kulturprogram framstår som den typ av kurs som har minst skillnad mellan könen.

Någon direkt skillnad mellan terminerna ger inte figurerna grund att anta vilket talar för att fördelningen av män och kvinnor på folkhögskolor tenderar att likna den inom den högre utbildningen.

Noteras kan att antalet män varierar mellan höst och vår men huruvida det är en trend eller inte är svårt att säga utan en tidsserie.

Sammantaget kan det dock sammanfattas som att den genomsnittliga deltagaren vid kurser på folkhögskola är en kvinna under 24 år som antingen inte har slutfört sin gymnasieutbildning eller som har en kortare gymnasieutbildning om två år. Hon går inte på en uppdragsutbildning utan läser gärna korta allmänna kurser eller kulturprogram. Hon har fler kvinnliga studiekamrater än manliga utom på kulturprogrammet där könsskillnaden är betydligt mindre än på de andra kurserna. På de långa särskilda kurserna går en annan kategori av deltagare som dels tenderar att vara lite äldre men som också har en lägre gymnasieutbildning eller högskoleutbildning med sig in i studierna.

Det skulle vara spännande med statistik över genomströmning vid länets folkhögskolor och från riket för att göra en sådan jämförelse – denna statistik är tyvärr inte publicerad i SCBs officiella statistik. En

(21)

Myter om skolan hindrar utveckling (2012), i denna rapport betonas att skolan behöver ha en samsyn inom flera områden. Till exemple, det behövs en gemensam bild av vilka utmaningar skolan står inför. Olika perspektiv och bilder är viktiga. Men när perspektiven blir för snäva kan olikheterna förlama diskussionen och bli ett hinder för utveckling. Syftet med denna rapport är att bidra till en diskussion för ökad samsyn i skolan. ”Myter” inom skolans område problematiseras:

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-961-4.pdf

Bra måste bli bättre - Dagens skola och hur den kan bli bättre (2012), i denna rapport diskuteras dagens skola samt hur den enligt SKL kan bli bättre: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-556-2.pdf

Nyanlända elevers utbildning – goda exempel från tio kommuner (2012), denna rapport är en del av SKL:s arbete kring att förbättra resultaten i skolan. Den fokuserar speciellt gruppen nyanlända elever:

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-553-1.pdf

Öppna jämförelser, Grundskola - Elevernas syn på skolan, SKL:s elevenkät läsåret 2013/14 (2015), i denna rapport är elevernas syn på skolan och undervisningen i fokus. För fjärde året i rad redovisar SKL resultaten av en elevenkät som riktas till elever i årskurs 5 och 8. Undersökningen är Sveriges enskilt största med svar från cirka 100 000 elever:

http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-194-5.pdf

(22)

Siffrorna är baserade på nattbefolkningen i Gävlebors län, det vill säga de som var bosatta i länet år 2014.

Gävleborg hade en hög arbetslöshet år 2014, andelen öppet arbetslösa var 9,5 procent bland männen och 7,3 procent bland kvinnorna. Arbetslösheten var särskilt hög i de yngre åldrarna. En stor andel av de arbetslösa var unga 20-24 år: 17 procent kvinnor respektive 21 procent män.

Sysselsättningsgraden hos inrikes födda och utrikes födda skiljde sig åt i Gävleborgs län likaså sysselsättningsgraden mellan män och kvinnor. Utvecklingen över tid i länet år 1997-2014 följde i stort konjunkturcyklerna i riket. I genomsnitt var andelen öppet arbetslösa under denna period för män 3,2 procentenheter högre i Gävleborgs län (som minst 1,8 procentenheter år 2003, som mest 4,3 procentenheter år 1999) och för kvinnor 1,9 procentenheter högre (som minst 1,3 procentenheter år 1998 samt år 2013, som mest 2,3 procentenheter år 2007) än i riket.

(23)

Figurerna visar andelen förvärvsarbetande män respektive kvinnor i befolkningen i åldersgruppen 16 år och äldre efter näringsgren år 2014 (SNI 2007). Näringsgrensindelningen följer SNI 2007 som är en standard för svensk näringsgrensindelning. Denna standard följer SCB från 2008, för att hänföra bl. a.

företags verksamhet till en eller flera näringsgrenar. Siffrorna avser de med bostad i Gävleborgs län (nattbefolkningen).

För männen var tillverkning och utvinning den största näringsgrenen med 25,2 procent. Näst störst var låg byggverksamhet, 14,5 procent följt av handel, 9,7 procent. Den minsta näringsgrenen för männen i länet var finans- och försäkringsverksamhet med 0,8 procent.

För kvinnorna var vård, omsorg och sociala tjänster den största näringsgrenen med 32,0 procent. Följt av utbildning, 15,5 procent och handel 9,3 procent. Minsta näringsgrenen för kvinnorna i länet var energiförsörjning, miljöverksamhet med 0,7 procent.

(24)

Företagens villkor och verklighet är en enkätundersökning som startade 2002 och som genomförs av Tillväxtverket vart fjärde år. Den är riktad till svenska små och medelstora företag. År 2014 deltog 16 000 företag i undersökningen, varav drygt 670 från Gävleborgs län (svarsfrekvens: 52 procent i riket, 51 procent i Gävleborgs län).

I undersökningen ingår endast privata företag som är svenskkontrollerade och har 0-249 anställda samt en årsomsättning på minst 200 000 kronor. De företagsformer som ingår är ekonomisk förening, enskild näringsidkare, handels- och kommanditbolag samt aktiebolag (utom banker).

Företag som har utvecklat och sålt nya eller väsentligt förbättrade produkter under de senaste tre åren anses i undersökningen vara ett innovativt företag. Figuren ovan illustrerar andel innovativa företag i respektive län, enligt undersökningen 2014. Det bör noteras att bedömningen om att vara ett innovativt företag här är baserat på företagens självskattning av sin innovationsverksamhet, det är med andra ord inte definierat i enkätundersökningen vad som utgör en innovation.

Det är små skillnader mellan länen avseende företagens självskattning av innovation. De flesta län ligger runt riksgenomsnittet om 49 procent. Jönköpings, Värmlands och Östergötlands län avviker något med en lägre andel (37-44 procent) företag som anser sig vara innovativa. Gävleborgs län ligger i nivå med rikssnittet.

(25)

Etableringsfrekvensen för nystartade företag visar antalet nya företag per 1 000 invånare 16 till 64 år.

Figuren till höger visar etableringsfrekvensens utveckling över tid för Gävleborgs län och riket. Under åren 2012-2015 stannade etableringsfrekvensen av efter en period med ökande antal nystartade företag per 1000 invånare under åren 2009-2011. 2015 startades 7,6 företag per 1 000 invånare i Gävleborgs län.

I jämförelse med föregående år ökade etableringsfrekvensen i länet från 2007 och fram till 2009 där den sedan låg stilla fram till 2011 för att under 2012 falla en aning. Även om länet i sig i stor följde riket så har Gävleborg tappat i position i förhållande till riket något – länets etableringsfrekvensen ökade mellan 2014 och 2015 men sammantaget ökade riket mer.

Figuren till vänster jämför etableringsfrekvensen år 2014 mellan alla rikets län. Vid länsjämförelser av företagande som denna bör det erinras att länens olika strukturella förutsättningar, näringslivsstruktur och branschbredd skiljer sig mellan de olika regionerna. Etableringsfrekvensen var år 2014 högst i Stockholms län med 13,6 företag per 1 000 invånare, följt av Gotlands län med 11,7 företag per 1 000 invånare. Gävleborg hade 7,6 nystartade av företag per 1000 invånare.

(26)

Figuren till vänster visar en länsjämförelse av den procentuella förändringen av antal nystartade företag år 2015 jämfört med 2010. Gävleborgs län låg något över rikssnittet och hade en ökning av nyetablering motsvarande 1,3 procent, vilket motsvarade 17 fler nystartade företag 2015 jämfört med 2010. De flesta län hade en positiv utveckling 2015 jämfört med 2010. Örebro, Västerbotten, Jämtland och Värmlands län utmärker sig med 5-10 procent färre nyetableringar 2015 jämfört med 2010. Kronoberg visade en ökning om 15,3 procent.

Görs jämförelsen av antal nystartade företag år 2014 istället för år 2010 förändras bilden: Örebro och Värmland hade även i denna jämförelse den största negativa förändringen: ca 1 procent färre nystartade företag år 2015 jämfört med år 2014; i Gävleborgs län ökade antalet nystartade företag med 3,4 procent (motsvarande 45 företag) och Kronobergs län hade den största positiva förändringen med cirka 10 procent fler startade företag år 2015 jämfört med 2014 (motsvarande 102 företag).

(27)

Etableringsfrekvensen för länet år 2015 fördelas i figuren till vänster över länets tio kommuner. Där går att utläsa att etableringsfrekvensen varierade något mellan de olika kommunerna: från 10,6 företag per 1 000 invånare i Ljusdal kommun, till 7,2 företag per 1 000 invånare i Sandvikens kommun. Merparten av kommunerna låg dock relativt nära varandra med en etableringsfrekvens omkring 9-10 företag.

Beskrivet i absoluta tal ges en något annorlunda bild: under 2015 startades flest företag i Gävle kommun: 578 stycken, lägst antal företag startades i Ockelbos och Hofors kommuner: 33 respektive 46 företag (se figuren till höger).

(28)

Som tidigare beskrivits ökade antalet nystartade företag i länet med 17 företag vilket motsvarade 1,3 procent år 2015 jämfört med år 2010, hur förändringarna såg ut för länets kommuner visas i figuren till vänster:

• I Hofors kommun startade 21 fler nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en ökning med 84,0 procent). Totalt startade 46 företag år 2015 i Hofors kommun.

• I Gävle kommun startade 4 fler nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en ökning med 6,7 procent). Totalt startade 578 företag år 2015 i Gävle kommun.

• I Ovanåkers kommun startade 51 nya företag, samma antal som år 2015 jämfört med år 2010 (en förändring på 0 procent).

• I Nordanstigs kommun startade 2 färre nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en minskning med 3,5 procent). Totalt startade 55 företag år 2015 i Nordanstigs kommun.

• I Bollnäs kommun startade 10 färre nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en minskning med 6,3 procent). Totalt startade 147 företag år 2015 i Bollnäs kommun.

• I Söderhamns kommun startade 12 färre nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en minskning med 9,7 procent). Totalt startade 111 företag år 2015 i Söderhamns kommun.

• I Ljusdals kommun startade 12 färre nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en minskning med 9,5 procent). Totalt startade 115 företag år 2015 i Ljusdals kommun.

• I Hudiksvalls kommun startade 15 färre nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en minskning med 6,8 procent). Totalt startade 204 företag år 2015 i Hudiksvalls kommun.

• I Ockelbo kommun startade 18 färre nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en minskning med

(29)

Görs jämförelsen istället med år 2014 hade Gävle kommun den mest positiva trenden med avseende på antalet nystartade företag med totalt 39 stycken fler nystartade företag 2015 jämfört med 2014: en ökning med 7,2 procent. Ljusdal och Sandviken kommuner hade båda 20 färre nyetableringar 2015 jämfört med 2014: en minskning med 14,8 respektive 11,1 procent. Förändringarna för övriga kommuner då man jämför år 2015 med år 2014 ges nedan:

• I Ockelbo kommun startade 11 fler nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en ökning med 50,0 procent).

• I Hofors kommun startade 8 fler nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en ökning med 21,1 procent).

• I Hudiksvall kommun startade 7 fler nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en ökning med 3,6 procent).

• I Bollnäs kommun startade 1 fler nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en ökning med 0,7 procent).

• I Nordanstig kommun startade 1 fler nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en ökning med 1,9 procent).

• I Ovanåker kommun startade 3 färre nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en minskning med 5,6 procent).

• I Söderhamn kommun startade 9 färre nya företag år 2015 jämfört med år 2010 (en minskning med 7,5 procent).

(30)

I Tillväxtverkets enkätundersökning Företagens villkor och verklighet tillfrågades de små och medelstora företagen* om de vill växa, och hur vill växa; genom ökad omsättning enbart eller om de vill växa genom ökad omsättning och antal anställda. Figuren ovan visar hur företagen år 2014** svarat på denna enkätfråga.

I Jönköpings län besvarande företagen i störst utsträckning att de ville växa: 47 procent ville växa genom omsättning och antal anställda, och 31 procent ville växa genom ökad omsättning. Rikssnittet var 38 respektive 32 procent. Östergötlands län och Gävleborgs län var de län med minst andel företag som svarat att de ville växa: 36 respektive 32 procent av de svarande företagen i länet ville växa genom omsättning och anställda respektive genom omsättning.

På riksnivå fanns en samvariation mellan att vilja växa och företagens storlek: ju större företag desto större andel vill växa. Materialet tillät inte nedbrytning på företagsstorlek på regionnivå för att se om detsamma gällde inom regionen. På riksnivå fanns också variation över bransch avseende vilja att växa:

hotell och restaurangverksamheter ville i större utsträckning växa medan byggbranschen i mindre utsträckning ville göra detsamma (Tillväxtverket, 2015)***.

(31)

I enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet som genomfördes av Tillväxtverket år 2014*

tillfrågas små och medelstora företag** om vilka faktorer som de upplever som hinder för utveckling och tillväxt år 2014.

I figuren till vänster redovisas vad man upplevde som hinder för tillväxt i riket totalt samt hos företagen i Gävleborgs län år 2014. Figuren till höger redovisar vilka hinder som upplevdes vid rekrytering år 2014 i Gävleborgs län.

De små företagen (0-49 anställda) i både länet och riket upplevde konkurrens från andra företag som det största hindret för utveckling och tillväxt. I länet ansågs också lagar och myndighetsregler som ett stort hinder, här skiljde sig länet något från rikssnittet: 22 respektive 27 procent hade svarat att det var ett stort hinder. Infrastruktur sågs i minst utsträckning som en stort hinder för tillväxt bland Gävleborgs läns småföretagare.

Vidare upplevde företagare i Gävleborgs län i mindre utsträckning än riket att rätt utbildning, specifik kompetens, och tillräcklig yrkeserfarenhet hos sökanden var stora hinder vid rekrytering. Företagarna i länet upplevde i något större utsträckning än riket i övrigt att sökanden kan flytta till orten som ett stort hinder vid rekrytering.

(32)

I enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet som genomförs av Tillväxtverket år 2014*

tillfrågades de små och medelstora företagen** om vilka faktorer som de upplevde som hinder för utveckling och tillväxt samt vilka åtgärder som är viktiga för att kunna växa.

Nya försäljningskanaler sågs både i länet och riket som den viktigaste åtgärden för att kunna växa.

Utveckla nya varor/tjänster samt intern kompetensutveckling sågs också som viktigt av länets företagare. Att investera i utrustning och lokaler sågs som viktigare i länet jämfört med riket, medan ökad marknadsföring är mer viktigt för rikssnittet jämfört med länet.

(33)

I enkätundersökningen Företagens villkor och verklighet som genomfördes av Tillväxtverket år 2014*

tillfrågades de små och medelstora företagen** om vilka faktorer som de upplevde som hinder för utveckling och tillväxt år 2014.

Länets företagare upplevde i mindre utsträckning än riket, och de flesta andra länen tillgång till lämplig arbetskraft (rätt utbildning, specifik kompetens, och tillräcklig yrkeserfarenhet) som hinder för deras tillväxt. Företagarna i länet upplevde i något större utsträckning än riket att få sökanden kan tänka sig flytta till orten som ett stort hinder vid rekrytering.

(34)
(35)

Födelseregionen har betydelse för etablering på arbetsmarknaden eftersom humankapital som individen förvärvat ofta ser olika ut beroende på var man är född. Detta humankapital minskar ofta då man flyttar alternativt är flykting i Sverige. Indelningen av födelseregion ovan är mycket grov då den mixar ihop personer som har olika egenskaper till en och samma grupp som om de vore homogen. Trots detta ger denna indelning ändå viss indikation på födelseregionens betydelse.

Figuren till vänster beskriver andelen utrikes födda förvärvsarbetare efter födelseregion och kön år 2014 i riket och Gävleborgs län. Genomgående, förutom för gruppen män i riket, så minskade andel förvärvsarbetade ju längre bort födelseregionen ligger från Sverige geografiskt sett. Detta övergripande mönster gällde för kvinnor i riket samt både män och kvinnor Gävleborg län. Störst var skillnaden för kvinnor i Gävleborg län. Där var det 71, 64 och 29 procent med födelseregion Norden exkl. Sverige v.s.

EU/EFTA exkl. Norden v.s Världen exkl. EU/EFTA som var förvärvsarbetande.

Sett över tid har det dock inte alltid varit någon större skillnad mellan riket och Gävleborgs län för gruppen Världen exkl. EU/EFTA. Vid slutet av 1990-talet var skillnaden mycket liten, men från år 2000 och framåt har Gävleborgs län haft en annorlunda utveckling jämfört med riket: andel förvärvsarbetande i Gävleborgs län minskade för gruppen Världen exkl. EU/EFTA från år 2000 medan andelen förvärvsarbetade i riket i sin helhet har fortsatt att växa. Därefter, innan finanskrisen år 2008, skedde en minskning av andel förvärvsarbetande i Gävleborgs län samtidigt som kurvan för riket planades ut.

Finanskrisen från år 2008 skapade sedan en varaktigt lägre andel utrikes födda förvärvsarbetande i Gävleborgs län jämfört med riket. Mellan år 2011 och 2013 skedde en stabilisering i länet medans andelen förvärvsarbetade i riket i sin helhet återigen ökade. Siffrorna för 2014 visar att skillnaderna

(36)

I diskussionsunderlaget Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014 från samhällsmedicin i Gävleborgs län undersöks hur stor sannolikhet är att vara sysselsatt, givet att man kommer från födelseregionen Norden exkl. Sverige. Bilden ovan sammanfattar ett av resultaten i detta diskussionsunderlag där man med hjälp av logistiska regressionsmodeller har analyserat födelseregionens betydelse för sannolikheten att vara sysselsatt (16-74 år) i Gävleborgs län år 2014.

Denna rapport analyserar också andra bakgrundsfaktorer betydelse: vistelsetid, utbildningsbakgrund, kön och ålder.

Den logistiska regressionsanalysen visar att sannolikheten att ha en sysselsättning varierar med personers födelseregion. För individer födda i Afrika, Asien och Sydamerika var sannolikheten att vara sysselsatt, relativt individer födda i Norden exkl. Sverige (referensgrupp), ungefär 67 procent, 53 procent och 40 procent lägre. Skillnaderna för alla tre födelseregioner är statistiskt signifikanta, relativt referensgruppen (födda i Norden exkl. Sverige). För individer födda i EU28 exkl. Norden var sannolikheten att vara sysselsatt ungefär 1,1 procent lägre jämfört med individer födda i Norden exkl.

Sverige. Denna skillnad var inte statistiskt säkerställd.

(37)

Tiden för etableringen på arbetsmarknaden påverkas av många faktorer: en sådan är vistelsetid i Sverige. En tänkbar hypotes är att när vistelsetiden ökar, ökar också anställningsbarheten för individen:

humankapitalet och det sociala kapitalet hinner byggas upp på nytt i nya miljöer och kontakter i nya sociala nätverk kan knytas.

I figurerna ovan beskrivs andelen utrikes födda förvärvsarbetande efter vistelsetid i riket och i Gävleborgs län. Trenden var under perioden 1997-2014 densamma i både länet och riket med ökande andel förvärvsarbetande med ökande vistelsetid, men Gävleborgs län hade generellt en lägre andel utrikes födda som förvärvsarbetade, totalt sett cirka 57,6 procent, jämfört med rikets nivå om 58,5 procent (dessa siffror visas inte i stapeldiagrammen ovan). Det är dock viktigt att komma ihåg den grova indelningen som finns i kategorin utrikes födda, det är en heterogen grupp och det finns stora variationer inom gruppen. I gruppen utrikes födda ingår exempelvis både arbetskraftsinvandring och flyktingar.

Över tid har andelen utrikes födda förvärvsarbetare i Gävleborgs län med en vistelsetid under 10 år fluktuerat över åren 1997-2014. Endast personer med en vistelsetid över 10 år har haft en förhållandevis tydlig trend uppåt med högre andelar förvärvsarbetande. Alla vistelsetidsgrupper hade en nedgång i och med finanskrisen i slutet av 2000-talets första decennium, men finanskrisen verkar ha påverkat personer med vistelsetid 2-4 år allra mest (även om nedgången började strax innan finanskrisen). Förmodligen för att personer med vistelsetid 4-10 år är mer etablerade, och för att personer med vistelsetid mindre än 2 år kräver mer tid för att etablera sig.

(38)

När vi betraktar andelen förvärvsarbetande efter vistelsetid är det också viktigt att belysa eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Den vänstra figuren ovan illustrerar andel utrikes födda förvärvsarbetare efter vistelsetid och kön i riket, och den högra figuren illustrerar samma sak men i Gävleborgs län för 2014.

I riket finns stora skillnader mellan män och kvinnor i andel förvärvsarbetande över vistelsetid för 2014.

Generellt är att ju kortare vistelsetid desto högre andel förvärvsarbetande bland männen jämfört med kvinnorna, men skillnaden minskar med vistelsetid. Vid en vistelsetid på 10 år eller mer har skillnaden nästan försvunnit eller i alla fall kraftigt förminskats, till 1,8 procent (69,3 procent för män och 68,4 procent för kvinnor i Gävleborgs län.

Även i Gävleborgs län har utrikes födda kvinnor generellt en lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden jämfört med männen. Länet följer samma mönster som riket, men med lägre nivåer för både män och kvinnor. Vid vistelsetid på mindre än 2 år har män en förvärvsarbetarandel på 15,1 procent och kvinnor 6,9 procent. Därefter ökar skillnaden något vid vistelsetider mellan 2-4 år, för att sedan minska och, precis som riket, nästan helt utjämnas. Vid vistelsetid på 10 år eller mer har Gävleborgs län en förvärvsarbetarandel på 69,3 procent för män och 68,4 procent för kvinnor.

En intressant och viktig fråga att väcka är varför kvinnor ligger så långt efter män vid lägre vistelsetider för att sedan ligga i nivå med männens förvärvsarbetarandel vid längre vistelsetider. Precis som den totala skillnaden mellan riket och Gävleborgs län, där utrikes födda tenderar att ha en längre

(39)

I diskussionsunderlaget Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014 från samhällsmedicin i Gävleborgs län undersöks hur stor sannolikhet är att vara sysselsatt som utrikes född, givet att man har kortare vistelsetid i Sverige än 20 år. Bilden ovan sammanfattar ett av resultaten i detta diskussionsunderlag där man med hjälp av logistiska regressionsmodeller har analyserat vistelsetidens betydelse för sannolikheten att vara sysselsatt (16-74 år) som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. Denna rapport analyserar också andra bakgrundsfaktorer betydelse: födelseregion, utbildningsbakgrund, kön och ålder.

Den logistiska regressionsanalysen visar att sannolikheten att ha en sysselsättning varierar med vistelsetiden. För individer med vistelsetiderna 0-2 år; 3-5 år; 6-10 år; 11-15 år och 16-19 år var sannolikheten att vara sysselsatt, relativt utrikes födda individer med en vistelsetid på minst 20 år (referensgrupp), ungefär 93, 78, 62, 28 och 25 procent lägre. Skillnaderna för alla vistelsetider är statistiskt signifikanta, relativt referensgruppen (individer med en vistelsetid på minst 20 år).

(40)

Det finns skillnader vid jämförelse av utbildningsnivå bland inrikes födda och utrikes födda. Generellt hade utrikes födda män och kvinnor i Gävleborgs län år 2014 en jämnare fördelning mellan andel med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning, jämfört med inrikes födda som framförallt hade en lägre andel individer med en förgymnasial utbildning som högsta avklarade utbildning.

Den vänstra figuren ovan illustrerar utbildningsnivån bland inrikes födda och utrikes födda män (20-64 år), boende i Gävleborgs län år 2014. Andelen inrikes födda män med förgymnasial utbildning var 15 procent. Andelen med gymnasial utbildning var 62 procent och andelen med eftergymnasial utbildning var 22 procent. För utrikes födda män var andelen med förgymnasial utbildning 28 procent. Andelen med gymnasial utbildning var 36 procent och andelen med eftergymnasial utbildning var 30 procent.

Andelen individer med en okänd utbildning var 1 procent för inrikes födda och 5 procent för utrikes födda.

Den högra figuren ovan illustrerar utbildningsnivån bland inrikes födda och utrikes födda kvinnor (20-64 år), boende i Gävleborgs län år 2014. Andelen inrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning var 10 procent. Andelen med gymnasial utbildning var 53 procent och andelen med eftergymnasial utbildning var 37 procent. För utrikes födda kvinnor var andelen med förgymnasial utbildning 29 procent. Andelen med gymnasial utbildning var 32 procent och andelen med eftergymnasial utbildning var 34 procent.

Andelen individer med en okänd utbildning var 1 procent för inrikes födda och 5 procent för utrikes födda.

(41)

Vistelsetid har en relativt stor betydelse när det gäller etablering på arbetsmarknaden. Ett rimligt antagande är då att en längre vistelsetid medför att en eventuell skillnad i humankapital, socialt kapital osv. mellan inrikes födda och utrikes födda kan antas minskas. Vistelsetiden som redovisas ovan är uppdelad i sex olika intervall; 0-2 år, 3-5 år, 6-10 år, 11-15 år, 16-19 år, och 20 år eller mer.

I den vänstra figuren ovan redovisas sysselsättningsgraden bland utrikes födda män (20-64 år) med en förgymnasial utbildning, boende i Gävleborgs län år 2014, efter vistelsetid i Sverige.

Sysselsättningsgraden ökar ju längre vistelsetiden blir. För utrikes födda män med en förgymnasial utbildning och en vistelsetid på 0-2 år (det vill säga relativt nykomna till Sverige) var sysselsättningsgraden 9 procent. Samtidigt som sysselsättningsgraden var 30 procent för vistelsetider på mellan 3-5 år och 38 procent för 6-10 år. Därefter ökar sysselsättningsgraden till 54 procent för vistelsetider mellan 11-15 år och stabiliseras mellan 50-60 procent. För utrikes födda män med förgymnasial utbildning och vistelsetid längre än 20 år var sysselsättningsgraden 59 procent. Dessa siffror kan jämföras mot snittet inom utbildningsnivån, det vill säga alla män (inrikes födda och utrikes födda) med förgymnasial utbildning (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014, som var 63 procent. Vilket betyder att utrikes födda män med förgymnasial utbildning konstant ligger efter genomsnittet för utbildningsnivån, även om sysselsättningsgraden närmar sig de inrikes föddas sysselsättningsgrad ju längre vistelsetiden blir.

I den högra figuren ovan redovisas sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor (20-64 år) med en förgymnasial utbildning, boende i Gävleborgs län år 2014, efter vistelsetid i Sverige.

Sysselsättningsgraden ökar ju längre vistelsetiden blir. För utrikes födda kvinnor med en förgymnasial

(42)

I den vänstra figuren ovan redovisas sysselsättningsgraden bland utrikes födda män (20-64 år) med en gymnasial utbildning, boende i Gävleborgs län år 2014, efter vistelsetid i Sverige. Sysselsättningsgraden ökar ju längre vistelsetiden blir. För utrikes födda män med en gymnasial utbildning och en vistelsetid på 0-2 år (det vill säga relativt nykomna till Sverige) var sysselsättningsgraden 9 procent. Samtidigt som sysselsättningsgraden var 39 procent för vistelsetider på mellan 3-5 år och 50 procent för 6-10 år.

Därefter ökar sysselsättningsgraden till 66 procent för vistelsetider mellan 11-15 år och sedan ytterligare 7 procentenheter till vistelsetider på 20 år eller mer. Dessa siffror kan jämföras mot snittet inom utbildningsnivån, det vill säga alla män (inrikes födda och utrikes födda) med gymnasial utbildning (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014, som var 82 procent. Vilket betyder att utrikes födda män med gymnasial utbildning konstant ligger efter genomsnittet för utbildningsnivån, även om sysselsättningsgraden närmar sig ju längre vistelsetiden blir. Även för individer med en lång vistelsetid är skillnaden till genomsnittet inom utbildningsnivån relativt stor.

I den högra figuren ovan redovisas sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor (20-64 år) med en gymnasial utbildning, boende i Gävleborgs län år 2014, efter vistelsetid i Sverige. Sysselsättningsgraden ökar ju längre vistelsetiden blir. För utrikes födda kvinnor med en gymnasial utbildning och en vistelsetid på 0-2 år var sysselsättningsgraden 5 procent. Samtidigt som sysselsättningsgraden var 24 procent för vistelsetider på mellan 3-5 år och 48 procent för 6-10 år. Därefter ökar sysselsättningsgraden till 66 procent för vistelsetider mellan 11-15 år och stabiliserade sig runt 70 procent för längre vistelsetid. För utrikes födda kvinnor med gymnasial utbildning och vistelsetid längre än 20 år var sysselsättningsgraden 71 procent. Dessa siffror kan jämföras mot snittet inom

(43)

I den vänstra figuren ovan redovisas sysselsättningsgraden bland utrikes födda män (20-64 år) med en eftergymnasial utbildning, boende i Gävleborgs län år 2014, efter vistelsetid i Sverige.

Sysselsättningsgraden ökar ju längre vistelsetiden blir. För utrikes födda män med en eftergymnasial utbildning och en vistelsetid på 0-2 år (det vill säga relativt nykomna till Sverige) var sysselsättningsgraden 18 procent. Samtidigt som sysselsättningsgraden var 48 procent för vistelsetider på mellan 3-5 år och 58 procent för 6-10 år. Därefter ökar sysselsättningsgraden till 72 procent för vistelsetider mellan 11-15 år och sedan ytterligare 7 procentenheter till vistelsetider på 20 år eller mer.

Dessa siffror kan jämföras mot snittet inom utbildningsnivån, det vill säga alla män (inrikes födda och utrikes födda) med eftergymnasial utbildning (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014, som var 82 procent.

Vilket betyder att utrikes födda män med eftergymnasial utbildning konstant ligger efter genomsnittet för utbildningsnivån, även om sysselsättningsgraden närmar sig ju längre vistelsetiden blir. För utrikes födda män med vistelsetid på 20 år eller mer är skillnaden relativt liten, 3 procentenheter.

I den högra figuren ovan redovisas sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor (20-64 år) med en eftergymnasial utbildning, boende i Gävleborgs län år 2014, efter vistelsetid i Sverige.

Sysselsättningsgraden ökar ju längre vistelsetiden blir. För utrikes födda kvinnor med en eftergymnasial utbildning och en vistelsetid på 0-2 år var sysselsättningsgraden 13 procent. Samtidigt som sysselsättningsgraden var 32 procent för vistelsetider på mellan 3-5 år och 52 procent för 6-10 år.

Därefter ökar sysselsättningsgraden till 72 procent för vistelsetider mellan 11-15 år. För utrikes födda kvinnor med eftergymnasial utbildning och vistelsetid längre än 20 år var sysselsättningsgraden 84 procent. Dessa siffror kan jämföras mot snittet inom utbildningsnivån, det vill säga alla kvinnor med eftergymnasial utbildning (20-64 år) i Gävleborgs län år 2014, som var 84 procent. Vilket betyder att

(44)

I diskussionsunderlaget Sannolikheten att vara sysselsatt som utrikes född i Gävleborgs län år 2014 från samhällsmedicin i Gävleborgs län undersöks hur stor sannolikhet är att vara sysselsatt som utrikes född, givet att man har en annan utbildningsbakgrund än en eftergymnasial utbildning. Bilden ovan sammanfattar ett av resultaten i detta diskussionsunderlag där man med hjälp av logistiska regressionsmodeller har analyserat utbildningsbakgrundens betydelse för sannolikheten att vara sysselsatt (16-74 år) som utrikes född i Gävleborgs län år 2014. Denna rapport analyserar också andra bakgrundsfaktorer betydelse: födelseregion, vistelsetid, kön och ålder.

Den logistiska regressionsanalysen visar att sannolikheten att ha en sysselsättning varierar med utbildningsbakgrund. För individer med en förgymnasial och gymnasial utbildning var sannolikheten att vara sysselsatt, relativt att ha en eftergymnasial utbildning (referensgrupp), ungefär 63 respektive 24 procent lägre. Skillnaderna för dessa utbildningsbakgrunder är statistiskt signifikanta, relativt referensgruppen (utrikes födda med en eftergymnasial utbildning).

(45)

Figuren ovan beskriver antalet nyanmälda lediga platser totalt per år, det vill säga nya platser som av arbetsgivaren anmäls till Arbetsförmedlingen eller själv skrivit in på Platsbanken i Gävleborgs län år 2008-2015. Likaså visas det genomsnittliga antalet kvarstående lediga platser per månad, det vill säga antalet platser som ej är tillsatta (ej avrapporterade) i genomsnitt varje månad innevarande år. Mellan 2010 och 2015 har antalet nyanmälda lediga platser ökat från ca 15 000 till 22 000 i Gävleborg medan antalet kvarstående platser per månad (ej tillsatta tjänster) varierat från 878 platser år 2009 till 1601 platser år 2015. Eftersom det varje månad finns ett ganska stort antal kvarstående platser som ej är tillsatta trots relativt höga arbetslöshetsiffror indikerar detta att det finns någon form av matchningsproblem på arbetsmarknaden i Gävleborgs län. För att kunna öka tillväxten i länet måste bland annat matchningen förbättras och den outnyttjade arbetskraften användas.

Siffrorna som visar antalet nyanmälda lediga platser totalt per år bör användas med en viss försiktighet då det finns en möjlighet att samma arbete förekommer flera gånger i statistiken och på så sätt gör att nyanmälda lediga platser överskattar det egentliga antalet lediga platser på arbetsmarknaden. Detta på grund av att samma tjänst kan utannonseras av arbetsgivaren och samtidigt av bemanningsföretag, det förekommer också att tjänster läggs ut flera gånger för att göras synligare för arbetssökande.

Sammantaget leder detta till att lediga tjänster blir ett mått som överskattar det reella antalet lediga tjänster.

(46)

N i diagrammen ovan anger totala antalet inrikes- och utrikes födda egenföretagare för både män och kvinnor som tillhör gruppen förvärvsarbetande i SCB databas Stativ år 2014. I Gävleborgs län verkade med andra ord 9741 personer som egenföretagande under 2014.

I figuren ovan redovisas vilka näringsgrenar som har störst andel företagande för inrikes- och utrikes födda. För inrikes födda var andelen företagare för de fem näringsgrenarna med störst andel egenföretagande följande:

1) Fiske, Jordbruk, Skogsbruk och service därtill (25,3 procent) 2) Byggverksamhet (15,6 procent)

3) Handel, reparation av motorfordon (12,7 procent) 4) Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik (10, 4 procent) 5) Tillverkning (7,5 procent)

Diagrammet ovan visar att de fem vanligaste näringsgrenarna för utrikes födda företagare år 2014 var:

1) Hotell- och restaurang (35,3 procent

2) Handel, reparation av motorfordon (15,9 procent) 3) Annan serviceverksamhet (10,8 procent)

4) Juridik, ekonomi, vetenskap, teknik (7,0 procent) 5) Byggverksamhet (6,3 procent)

(47)

N i diagrammen ovan anger totala antalet utrikes födda egenföretagare för män respektive kvinnor som tillhör gruppen förvärvsarbetande inom näringsgrenen hotell och restaurang i SCB databas Stativ år 2014.

I figurerna ovan redovisas andelen egenföretagare (män och kvinnor 20-64 år) inom näringsgrenen hotell och restaurang efter vistelsetid i Gävleborgs län år 2014. Totalt var den genomsnittliga andelen utrikes födda män som fick sin inkomst som egenföretagare (30 procent) 8 procent högre än genomsnittet för kvinnor (22 procent). Skillnaden mellan manliga och kvinnliga egenföretagare är därmed större för utrikes födda företagare (männen 30 procent och kvinnorna 21,6 procent) än den är för inrikes födda företagare (männen 12,4 procent och kvinnorna 5,7 procent) inom denna näringsgren.

Utrikes födda män (5,3 procent) och kvinnor (6,5 procent) med en vistelsetid på 0-2 år etablerade sig år 2014 ungefär i lika hög utsträckning som egenföretagare inom denna näringsgren. Detta innebär att männens andel ökade mer än för kvinnor när vistelsetiden i Sverige ökade.

Totalt fick 842 utrikes födda män sin inkomst från denna näringsgren, av dessa var 253 egenföretagare år 2014 (30,0 procent). På motsvarande sätt försörjde sig 436 utrikes födda kvinnor inom näringsgrenen, av dessa var 94 egenföretagare (21,6 procent).

Sammantaget för båda könen så svarade näringsgrenen hotell och restaurang för 35,3 procent av allt egenföretagande inom länet för utrikes födda år 2014.

(48)

N i diagrammen ovan anger totala antalet utrikes födda egenföretagare för män respektive kvinnor som tillhör gruppen förvärvsarbetande inom näringsgrenen handel, reparation av motorfordon i SCB databas Stativ år 2014.

I figurerna ovan redovisas andelen egenföretagare (män och kvinnor 20-64 år) inom näringsgrenen handel, reparation av motorfordon efter vistelsetid i Gävleborgs län år 2014 (med handel avses all handel med motorfordon inkl. all handel inom parti-, provision- och detaljhandeln). Totalt var andelen utrikes födda män som får sin inkomst som egenföretagare inom denna näringsgren (25 procent) cirka 8 procentenheter högre än för kvinnor (17 procent). Denna könsskillnad var ungefär lika stor som för inrikes födda män (14 procent) och kvinnor (7 procent).

Utrikes födda män med en vistelsetiden på 0-2 år (11,9 procent) etablerar sig i högre utsträckning som egna företagare inom näringsgrenen handel, reparation av motorfordon än kvinnor (5,3 procent). För utrikes födda med vistelsetider på 20 år- hade både män och kvinnor cirka 7 procentenheter högre andel egenföretagare jämfört med totalen för inrikes födda män och kvinnor inom näringsgrenen handel, reparation av motorfordon.

Totalt fick 398 utrikes födda män sin inkomst från denna näringsgren, av dessa var 99 egenföretagare år 2014 (24,9 procent). På motsvarande sätt försörjde sig 284 utrikes födda kvinnor inom näringsgrenen, av dessa var 49 egenföretagare (17,3 procent).

(49)

Tillväxtverkets studier visar att företag som drivs av utrikes födda har lägre överlevnadsgrad än andra företag (Tillväxtverket, 2013a)*. Andra studier visar dessutom att skillnaderna i överlevnadsgrad är ännu mer tydliga vid perioder av ekonomisk nedgång - vilket är ännu en indikation på att det är flera bakomliggande faktorer som påverkar företagandet. Figurerna ovan visar andel av de utrikes födda företagarna i Gävleborgs län som ett år senare fortfarande är företagare. Under tidsperioden 1998- 2014 har andelen företagare som fortfarande är företagare efter ett år legat på nivåer omkring 80 procent. Under åren 2003-2009 fanns vissa större fluktuationer med bland annat en nedgång mellan åren 2003-2004 av andel utrikes födda kvinnliga företagare som fortfarande var företagare efter ett år.

Under de senare åren har nivåerna dock återhämtat sig och återgått till tidigare nivåer.

Bland män är det vanligast att förtagare fortfarande är egenföretagare också ett år senare bland dem som har varit i Sverige i 4-10 år (85,2 procent). Bland de kvinnliga företagarna så är andelen som är företagare med en vistelsetid på mer än tio år störst (83,8 procent). Det finns inga uppgifter om andel som fortfarande är företagare efter ett år bland män och kvinnor som har vistelse tid under 4 år.

*Tillväxtverket, (2013a). Från ord till handling – Integration och mångfald i ett tillväxtperspektiv.

(50)

En individ yngre än 25 år inskriven hos Arbetsförmedlingen som någon gång under året varit arbetslös i minst 100 sammanhängande dagar räknas som långtidsarbetslös. För en individ som är 25 år eller äldre krävs minst sex sammanhängande månader av arbetslöshet för att räknas som långtidsarbetslös. I figurerna ovan sätts antal långtidsarbetslösa i förhållande till antal personer i arbetsför ålder (20-64 år).

Figurerna ovan beskriver hur långtidsarbetslösheten varierar mellan vilken födelseregion som individen är född i, samt hur lång vistelsetid individen har i Sverige. Generellt skiljer sig länet inte nämnvärt från riket var gäller andelen långtidsarbetslösa utrikes födda. Andelen utrikes födda långtidsarbetslösa från Norden exkl. Sverige var år 2014 endast 1,1 procent i riket och 0,9 procent i Gävleborgs län.

Motsvarande siffra för personer från EU/EFTA exkl. Norden var 2,1 procent i riket och 2,3 procent i Gävleborgs län. I gruppen Världen exkl. EU/EFTA fanns den högsta långtidsarbetslösheten med 4,4 procent i riket och 4,8 procent i Gävleborgs län. Det finns en viss skillnad mellan länet och riket vad gäller långtidsarbetslöshet fördelad på vistelsetid.

För gruppen samtliga utrikes födda män och kvinnor framstår det som att Gävleborgs län har en något högre andel långtidsarbetslösa än rikets snitt (4,1 procent respektive 3,6 procent) I gruppen med en vistelsetid om mindre än två år finns den största avvikelsen mellan Gävleborgs län och riket (8,9 procent respektive 7 procent). Men efter det är skillnaderna mellan de andra grupperna små mellan Gävleborg och riket när de baseras på vistelsetid.

Det är svårt att ge någon förklaring till varför utrikes födda personer verkar ha det svårare att etablera

(51)
(52)

Det finns ett stort antal studier som visar på de sociala relationernas hälsofrämjande effekt, framförallt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, integrering och socialt kapital.

Valdeltagandet är en form av deltagande i samhället och kan ge en bild av samhällsdeltagandet hos invånarna i länet.

Antalet röstberättigade i Gävleborgs län till valet i Sveriges riksdag år 2014 redovisas efter kön och ålder ovan i den vänstra figuren. Totalt var 216 949 personer berättigade att rösta i valet till riksdagen. Av dessa var 107 837 män och 109 112 kvinnor. Fördelat efter ålder var totalt 37 649 personer i åldrarna 18-29 år, 61 608 personer i åldrarna 30-49 år, 53 355 personer i åldrarna 50-64 år, och 64 337 personer i åldrarna 65- år och uppåt, röstberättigade till riksdagsvalet år 2014.

I den högra figuren ovan redovisas valdeltagandet till kommun, landsting (region) och riksdag i Gävleborgs län år 2014. I kommunvalen deltog i genomsnitt 83,3 procent av de röstberättigade. I valet till det nybildade regionfullmäktige deltog i genomsnitt 82,9 procent av de röstberättigade. Högst valdeltagande i Gävleborgs län hade riksdagsvalet, där valde 85,4 procent av de röstberättigade att delta.

Under perioden 1998-2014 har valdeltagandet i Gävleborg län generellt sett ökat. Även om skillnaden mellan valet 1998 och valet 2002 var negativ är trenden att valdeltagandet växer. Valdeltagandet till riksdagen har under hela perioden legat klart över både valet i kommunerna och valet till landstinget/regionen. Valdeltagandet till kommunerna och valet till landstinget/regionen har legat nära

(53)

Det finns ett stort antal studier som visar på de sociala relationernas hälsofrämjande effekt, framförallt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, integrering och socialt kapital. Frågan om deltagande mäter det sociala deltagandet de senaste tolv månaderna. Svarsalternativen visar huruvida man deltagit i något av följande: studiecirkel/kurs på din arbetsplats, studiecirkel/kurs på din fritid, föreningsmöte, teater/bio, konstutställning, fackföreningsmöte, kyrkan, sporttillställning, skrivit insändare i tidning/tidskrift, demonstration av något slag, offentlig tillställning (exempelvis nattklubb, danstillställning eller liknande), större släktsammankomst, privat fest hos någon eller inget av ovanstående. Brytpunkten för ett lågt deltagande är en (1) social aktivitet (det vill säga personer med minst två sociala aktiviteter de senaste tolv månaderna har inte ett lågt socialt deltagande).

I figuren till vänster redovisas lågt socialt deltagande i Gävleborgs län efter kön och ålder. Andelen män med lågt socialt deltagande var högre jämfört med kvinnor i åldrarna 16-29 år, 17 procent respektive 14 procent. För män och kvinnor i åldrarna 30-44 år fanns 19 procent respektive 17 procent med lågt socialt deltagande. För män i åldrarna 45-64 år och 65-84 år var andelen med lågt socialt deltagande 27 procent och 44 procent. Ett växande mönster i åldrarna kan ses även för kvinnor där andelen med lågt socialt deltagande i åldrarna 45-64 år var 20 procent jämfört med 38 procent i åldrarna 65-84 år.

Statistiskt säkerställda skillnader (utmärkta med asterisker * i stapeldiagrammen) finns för män och kvinnor i åldrarna 45-64 år och 65-84 år, jämfört med män och kvinnor i åldrarna 16-29 år. Dessa åldersgrupper har en statistiskt säkerställt högre andel individer med lågt socialt deltagande jämfört med individer i åldrarna 16-29 år.

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :